Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

1931-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

3

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns

och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhållande

till staten.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,

nr 114, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att statens

fordran på grund av statslån för anläggning av järnvägar från Oskarshamn till

Ruda och från Ruda till Älghult må överlåtas till Oskarshamns stad mot att

staden senast den 1 oktober 1931 till riksgäldskontoret erlägger ett kontant

belopp av 350,000 kronor och på villkor i övrigt, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordats.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokoll.

Den 31 mars 1905, respektive den 13 juni 1919 fastställde Kungl. Majit

kostnadsberäkningar för järnvägsanläggningarna Oskarshamn—Ruda och Älghult—Ruda,

slutande å 970,000 respektive 3,050,000 kronor, samt beviljade

för utförande av järnvägsanläggningarna lån ur allmänna järnvägslånefonden

å 483,300 respektive 1,525,000 kronor. Sedan Kungl. Majit den 26 maj 1922 för

fullbordande av järnvägsanläggningen Älghult—Ruda beviljat Ruda—Älghults

järnvägsaktiebolag ett lån å 207,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, beviljade

Kungl. Majit efter riksdagens hörande den 11 juli 1924 nämnda bolag

för inlösen av lånet från handels- och sjöfartsfonden jämte därå upplupen anståndsränta

ett lån å 224,000 kronor ur allmänna järnvägslånefonden. För samtliga

lån från allmänna järnvägslånefonden stadgades de för dylika lån vanliga

villkor beträffande annuitet, ränta, kapitalavbetalning och säkerhet för lånen.

Med förmälan, att Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag dittills

endast till en ringa del och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag alls icke kunnat

fullgöra sin betalningsskyldighet för statslånen, gjorde fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 9 januari 1930 framställning örn reglering av nämnda

bolags skuldförhållande till staten. Framställningen, som föregåtts av vissa

utredningar och förhandlingar, utmynnade i förslag att statens fordringar på

grund av samtliga statslån till Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

hults järnvägsaktiebolag skulle nedskrivas till ett belopp, motsvarande järnvägarnas

realisationsvärde, eller 525.000 kronor, fördelat på två lån å 350,000

och 175,000 kronor, varvid tillsvidare endast lånet å 350,000 kronor skulle —

från och med år 1932 — förräntas och amorteras; för sistnämnda lån skulle

ställas av fullmäktige i riksgäldskontoret godkänd borgen.

Beträffande järnvägarnas förvaltning och drift efter en dylik skuldreglering

framkommo två alternativa förslag, vilka av riksgäldsfullmäktige anmäldes i

berörda skrivelse. Enligt det ena alternativet skulle Buda—Älghults järnvägsaktiebolags

samtliga tillgångar och skulder övertagas av Buda—Finsjö—Oskarshamns

järnvägsaktiebolag samt den i skuldregleringen förutsatta borgen för

det nya lånet å 350,000 kronor tecknas av Oskarshamns stad. som jämte annan

kommun skulle nedskriva vissa fordringar hos de nuvarande järnvägsbolagen.

Det andra alternativet innebar, att Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag genom

ett för ändamålet bildat dotterbolag, östra Smålands järnvägsaktiebolag, skulle

mot övertagande av betalningsansvaret för de nedskrivna statslånen förvärva

Buda—Oskarshamns och Buda—Älghults järnvägar, varvid för det nya lånet

a 350,000 kronor skulle ställas borgen, som kunde godkännas av fullmäktige i

riksgäldskontoret. Vidare skulle Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag förbinda

sig att för visst trafikområde vid såväl sina egna som de inköpta järnvägarna

vidtaga en revision av gällande tariffer, vilka skulle dels nedsättas och dels

göras likformiga, så att ej städerna Oskarshamn och Kalmar samt deras hamnar

bleve obehörigen gynnade på varandras bekostnad. Fullmäktige i riksgäldskontoret

förordade det senare alternativet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åter ifrågasatte i avgivet utlåtande en lösning av spörsmålet enligt det förra

alternativet.

Vid avlåtandet av proposition i ämnet till 1930 års riksdag tillstyrkte föredragande

departementschefen genomförandet av ifrågavarande skuldreglering

samt anslöt sig beträffande förvaltningen av järnvägarna för framtiden till det

andra av de båda förut nämnda alternativen, avseende samarbete med Kalmarbanorna.

I propositionen föreslogs, att statens den 31 december 1929 beräknade kapital-

och räntefordran på grund av statslån för anläggning av järnvägar från

Oskarshamn till Buda och från Buda till Älghult finge till den del, densamma

överstege 525,000 kronor, avskrivas under vissa av departementschefen förordade

villkor. I detta avseende anförde departementschefen bland annat följande:
Förslaget

att nedskriva statens fordran till 525,000 kronor, varigenom

staten —- förutom avskrivning av alla förfallna räntor — skulle göra en kapitalförlust

av ej mindre än omkring 1,700,000 kronor, innebär en mycket betydande

eftergift. Med hänsyn till ifrågavarande järnvägars dåliga ekonomiska ställning

och till de ringa utsikterna för framtida förbättring härutinnan och då

den föreslagna regleringen av bolagens skuldförhållande i allt fall torde vara

den förmånligaste, som i det uppkomna läget kan för staten erhållas, lärer

berörda skuldreglering böra genomföras.

a Såsom en förutsättning för att staten nu skall göra en så stor eftergift

måste emellertid uppställas, att förvaltningen av ifrågavarande järnvägar för

framtiden ordnas så, att i möjligaste mån deras bestånd tryggas och utsikter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

5

öppnas för att det nedskrivna statslånet i dess helhet verkligen skall kunna

bliva förräntat och amorterat. Huruvida detta syfte kan nås genom att, såsom

det ena alternativa förslaget innebär, efter sammanslagning av dessa båda järnvägar

fortfarande driva dem såsom ett fristående företag synes emellertid

tvivelaktigt. Under en dylik driftform torde nämligen icke några ytterligare

besparingar i driftkostnaderna kunna genomföras, och då konkurrensen med

Kalmarbanorna sannolikt komme att bestå och kanske än ytterligare skärpas,

lärer man ej heller kunna räkna med ökning i trafik och inkomster. De nya

föreskrifter för järnvägarnas godssamtrafik och de på grund härav fastställda

nya taxor å nu ifrågavarande järnvägar, som skola tillämpas från och med den

1 juli 1930, torde i och för sig icke komma att föranleda någon avspänning i

denna konkurrens.

Ett samarbete med Kalmarbanorna, på sätt i det andra alternativet ifrågasatts,

synes däremot ägnat att leda till en bättre ekonomi för Oskarshamnsbanorna.

Yid den i detta alternativ förutsatta gemensamma driften skulle en

del — visserligen mindre men dock icke oväsentliga — driftkostnadsbesparingar

för Oskarshamnsbanorna kunna vinnas. Viktigast är emellertid, att

genom den föreslagna tarifföverenskommelsen en för dessa banors ekonomi

menlig konkurrens skulle bortfalla samt möjligheter till trafikökning och större

inkomster för de ifrågavarande järnvägarna öppnas. Att detta alternativ innebär

avsevärda fördelar även för trafikanterna inom järnvägarnas trafikområden

torde få anses ådagalagt genom den i ärendet förebragta utredningen.

Det har framhållits, att genom ett samarbete med Kalmarbanorna skulle

åsidosättas staden Oskarshamns och de övriga kommuners intressen, vilka

ekonomiskt medverkat till Oskarshamnsbanornas tillkomst. Härutinnan må

erinras, att dessa intressenter under alla förhållanden måste offra avsevärda

i banorna nedlagda kapitalbelopp, vartill kommer, att de säkerligen skulle bliva

nödsakade att i framtiden ytterligare ekonomiskt stödja Oskarshamnsbanorna,

ordnade såsom ett fristående företag — en ökad tunga för intressenterna, vilken

skulle helt undvikas vid dessa banors samarbete med Kalmarbanorna. Vad beträffar

Oskarshamnsintressenternas likställighet i fråga örn taxor å de gemensamt

drivna Oskarshamns- och Kalmarbanorna samt nämnda intressenters inflytande

å den gemensamma ledningen av dessa järnvägar, så torde kraven på

skäligt inflytande i dessa hänseenden få anses tillgodosedda genom de i förslaget

till förbindelse intagna bestämmelserna rörande tarifferna, särskilt med

däri av järnvägsfusionssakkunniga föreslagna tillägg, samt genom de föreslagna

bestämmelserna örn Oskarshamnsintressenternas representation i det nya

bolagets styrelse och örn tvistiga frågors hänskjutande till skiljemän.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 302 och II: 476) hemställdes

örn avslag å berörda proposition. Till stöd härför anfördes, bland

annat, att staden Oskarshamn gjort avsevärda uppoffringar för ifrågavarande

banors tillkomst och för uppehållande av trafiken å desamma samt att med

hänsyn härtill en lösning av förevarande spörsmål, på sätt i propositionen föreslagits,

måste anses obillig. Vidare framhölls, att frågan om närmare samarbete

eller eventuell fusion mellan Oskarshamnsbanorna och Östra Värends järnväg,

som trafikerade järnvägslinjen Växjö—Älghult, borde undersökas, innan frågan

örn skuldreglering avgjordes.

Statsutskottet tillstyrkte propositionen samt erinrade därvid, att några möjligheter

till ett praktiskt genomförande av en sammanslagning av Oskarshamnsbanorna

och Östra Värends järnväg knappast syntes föreligga. Skiljaktig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Kr 07.

mening anfördes av sju ledamöter, som ansågo, att utskottet bort hemställa om

avslag å propositionen, varjämte blank reservation avgavs av en ledamot.

Propositionen blev avslagen av riksdagen.

I skrivelse den 5 februari 1931 hava fullmäktige i riksgäldskontoret ånyo

framlagt förslag i fråga örn reglering av de statslån, vilka beviljats för anläggning

av järnvägar från Oskarshamn till Ruda och från Ruda till Älghult.

Fullmäktige hava därvid meddelat, att de med anledning av riksdagens

beslut föranstaltat om utredning av frågan örn förhållandet mellan Oskarshamnsbanorna

och Östra Yärends järnväg.

Utredningen har givit vid handen, att fusion mellan de olika järnvägsbolagen

varken önskades eller kunde genomföras under nuvarande förhållanden,

varjämte uttalats, att vid en sammanslagning av alla tre järnvägarna till ett

företag med gemensam taxa och ekonomi fördelarna icke komme att uppväga

den sänkning av inkomsterna, som av den gemensamma taxan och samtrafiktaxan

skulle föranledas, samt att genom en sammanslutning i en trafikförvaltning

icke skulle vinnas någon förbättring i den ekonomiska ställningen, i varje

fall icke någon förbättring av betydelse.

Sedan den av fullmäktige i riksgäldskontoret sålunda föranstaltade utredningen

slutförts, återupptogo fullmäktige förhandlingar med Oskarshamns stad

angående reglering av Oskarshamnsbanoruas skuldförhållande till staten.

Såsom resultat av dessa förhandlingar hova stadsfullmäktige i Oskarshamn

i en till Kungl. Maj:t ställd, av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnad

skrift meddelat, att stadsfullmäktige den 13 december 1930 beslutat erbjuda

riksgäldskontoret ett kontant belopp av 350,000 kronor såsom full betalning

för de till Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag

utlämnade statslånen, samt hemställt, att Kungl. Majit måtte till innevarande

års riksdag avlåta proposition örn antagande av detta erbjudande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava för egen del tillstyrkt överlåtelse till

Oskarshamns stad av statens fordran för Ruda—Finsjö—Oskarshamns och

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags tre statslån mot ett belopp av 350,000

kronor att erläggas kontant senast den 1 oktober 1931.

I ärendet har yttrande avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Departementschefen har yttrat följande:

Såsom varit att förutse har Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults

järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning, som var betänkligt svag redan

då förut nämnda proposition angående reglering av bolagens skuldförhållande

till staten avläts till 1930 års riksdag, numera blivit ytterligare försämrad. En

sådan reglering är alltså nu än mera av behovet påkallad.

I fråga örn sättet att genomföra en skuldreglering torde det genom den senast

verkställda utredningen få anses ådagalagt, att ett samgående i vidare mån

än som nu äger rum eller en fusion med östra Yärends järnväg, såsom i förut

omförmälda motioner vid 1930 års riksdag ifrågasatts, icke skulle komma att

medföra någon förbättring i Oskarshamnsbanornas ekonomiska ställning. Med

hänsyn härtill och under i övrigt föreliggande förhållanden lärer endast återstå

utvägen att genomföra en skuldreglering för ifrågavarande järnvägar såsom

fristående företag. Det i sådant hänseende nu senast framlagda förslaget att till

Oskarshamns stad överlåta statens fordran på grund av statslånen mot att sta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 07.

7

den kontant erlägger ett belopp av 350,000 kronor innebär, att staten skulle vidkännas

en ren kapitalförlust av inemot 1,900,000 kronor, alltså en ännu mera

betydande eftergift än som avsågs med det för 1930 års riksdag framlagda nedskrivningsförslaget.

Med hänsyn till att man, såsom redan i nästlidet ars proposition

framhölls, icke torde kunna räkna med att bolagen någonsin skola kunna

fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånen och i betraktande av de avsevärda

ekonomiska uppoffringar, som Oskarshamns stad gjort för järnvägarna,

samt då en för staten mindre kännbar skuldreglering än den nu föreslagna icke

lärer kunna åstadkommas, anser jag mig böra tillstyrka, att förslaget kommer

till genomförande. Därvid torde det av fullmäktige i riksgäldskontoret förordade

villkoret om inlösningsrätt böra föreskrivas.

Tidpunkten för inbetalning av beloppet i fråga torde, såsom riksgäldsiullmäktige

föreslagit, böra bestämmas till senast den 1 oktober 1931.

I förevarande proposition föreslås, att statens fordran i Ruda—Oskarshamns

och Ruda—Älghults järnvägar, den 31 december 1930 uppgående till i runt

tal 3,780,000 kronor, skulle överlåtas till Oskarshamns stad mot erläggande av

ett kontant belopp av 350,000 kronor. Da själva kapitalskulden utgör 2,232,300

kronor, skulle statsverkets förlust å järnvägsanläggningarna, ej likviderade

räntor oräknat, alltså uppgå till ett belopp av inemot 1,900,000 kronor. Ur

statens synpunkt måste här föreliggande förslag anses ofördelaktigare än det,

som år 1930 förelädes riksdagen. Med hänsyn till ifrågavarande båda järnvägsföretags

ekonomiska svaghet torde emellertid ett ytterligare uppskjutande av

regleringen av deras skulder endast medföra ännu ogynnsammare resultat för

statsverket.

I betraktande jämväl av sistlidne års riksdags i fragan intagna ståndpunkt

har utskottet ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att statens fordran pa grund av

statslån för anläggning av järnvägar från Oskarshamn till Ruda

och från Ruda till Älghult må överlåtas till Oskarshamns stad

mot att staden senast den 1 oktober 1931 till riksgäldskontoret

erlägger ett kontant belopp av 350,000 kronor och på villkor i

övrigt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 20 februari 1931 förordats.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se under utlåtandet nr 66.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags skuldförhål s. 5 i texten