Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfällsverk.
1931-03-20 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfällsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
11
Nr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående
förändring i avseende ä löneställning och antal
m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfällsverk.
(4:e avel.)
Uti en till riksdagen den 6 februari 1931 avlåten proposition, nr 66, vilken
hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokoll över
kommunikationsärenden samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1931,
att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk fogade
tjänsteförteckningen skall vid statens järnvägar i 26:e lönegraden upptagas
befattning såsom förste aktuarie och chef för statistiska kontoret;
samt att ur nämnda förteckning skall vid statens järnvägar i samma lönegrad
utgå befattningen chef för statistiska kontoret;
dels fastställa antalet av följande befattningar från och med den 1 juli
1931 på sätt här angives, nämligen:
vid postverket:
sekreterare i 24:e lönegraden ..................................................................... 1;
vid telegrafverket:
aktuarie .................................................................
förste kontrollör......................................................
sekreterare i 24:e lönegraden ..............................
telegrafkommissarie av klass IB .....................
Överkontrollör.........................................................
byråingenjör.............................................................
linjeingenjör...........-................................................
telegrafdirektör .......................................................
vid statens järnvägar:
aktuarie ..................................................................
notarie ......................................................................
stationsinspektor av klass 2 .................................
förste aktuarie och chef för statistiska kontoret
förste byråingenjör ................................................
...... 2
...... 19
...... 8
...... 21
..... 3
...... 5
....... 23
3;
5
10
21
1
13
12
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Uppfattning
av en sekreterarbefattning.
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som
vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras; samt
dels ock medgiva, att vid den till statens vatten fallsverk börande befattningen
såsom driftchef vid Västerås kraftverk ina från och med den 1 juli
1931, utöver lön enligt avlöningsreglementet, utgå ett tillfälligt lönetillägg
av 2,000 kronor för år räknat.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Förevarande proposition innefattar vissa framställningar, avseende förändring
i lönegradsplacering eller i det fastställda antalet av vissa ordinarie
befattningar m. m. vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk.
Postverket.
I skrivelse den 10 oktober 1930 har generalpoststyrelsen gjort framställning
i fråga örn Uppflyttning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen å styrelsens
andra byrå.
Av de åtta sekreterarbefattningarna hos generalpoststyrelsen äro sex hänförda
till 26:e lönegraden, medan de två återstående äro placerade i 24:e
lönegraden. Sistnämnda två befattningar äro tilldelade styrelsens första
och andra byråer. Generalpoststyrelsen har nu föreslagit, att sekreterarbefattningen
å andra byrån måtte höjas till 26:e lönegraden.
I ett den 30 oktober 1930 i ärendet avgivet utlåtande har kommunikationsverkens
lönenämnd anfört följande:
Av framställningen framgår, att innehavaren av sekreterarbefattningen å
generalpoststyrelsens andra byrå i sådan egenskap har att taga befattning med
och bereda för postverket betydelsefulla ärenden av ekonomisk innebörd.
Härutöver åvilar denne befattningshavare en hel del tjänsteuppgifter av
mera självständig karaktär, varjämte han har sig ålagd en betydande föredragningsskyldighet
hos styrelsen med ledamots ansvar. Vad särskilt omfattningen
av denna föredragningsskyldighet angår, utvisa de av styrelsen anförda
siffrorna över av honom föredragna ärenden, att densamma avsevärt
ökats under den tid som förflutit efter 1927 års omorganisation.
Vad generalpoststyrelsen i förevarande ärende anfört synes nämnden sålunda
giva vid handen, att ifrågavarande sekreterare numera torde med avseende
å arbetsuppgifter och tjänsteansvar få anses jämställd med de sekreterare
hos sagda styrelse, som redan för närvarande äro hänförda till
26:e lönegraden. Nämnden har därför ansett sig böra tillstyrka bifall till
styrelsens förslag, att sekreterarbefattningen å dess andra byrå uppflyttas
från 24:e till 26:e lönegraden.
Departementschefen yttrar följande:
Av generalpoststyrelsens utredning synes framgå, att arbetsuppgifterna
för sekreteraren å styrelsens andra byrå såväl till art som omfattning kunna
fullt jämföras med vad som åligger de sekreterare hos styrelsen, vilka redan
äro placerade i 26:e lönegraden. Även enligt min mening är därför en uppflyttning
av ifrågavarande sekreterarbefattning till sistnämnda lönegrad motiverad.
Jag får sålunda tillstyrka, att befattningen från och med den 1 juli
1931 hänföres till 26:e lönegraden.
Statsutskottets utlåtande Nr 6!>.
13
I skrivelse den 15 april 1930 har generalpoststyrelsen liemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen, att den ledigblivna ordinarie byrådirektörsbefattningen
hos styrelsen måtte överflyttas till första byrån samt att antalet
sekreterarbefattningar i 26:e lönegraden måtte minskas med en.
I häröver den 13 maj 1930 avgivet utlåtande har kommunikationsverkens
lönenämnd anfört bland annat, att trafikärendenas vikt och omfattning numera
finge anses motivera ett utbyte av den å trafikavdelningen placerade
sekreterarbefattningen mot en byrådirektörstjänst. Lönenämnden hade därför
icke ansett sig böra framställa någon erinran mot en sådan åtgärd.
Departementschefen yttrar följande:
Det av generalpoststyrelsen år 1926 framlagda och av statsmakterna i
huvudsak godkända förslaget till omorganisation av styrelsen innebar i här
förevarande hänseende, såsom tidigare omnämnts, att byrådirektörsbefattningen
å andra byrån skulle — sedan vissa av då föreliggande förhållanden
betingade övergångsanordningar icke längre erfordrades — överflyttas till
första byrån i och för handläggning av trafikärendena samt att den dittillsvarande
sekreterarbefattningen för dessa ärenden å sistnämnda byrå skulle
indragas. Vid förslagets behandling ansågs emellertid lämpligt att, innan
definitivt beslut i berörda hänseenden fattades, den tilltänkta anordningen
för trafikärendenas beredning och avgörande under någon tid försöksvis
prövades.
Anordningen med en tillfälligt förordnad byrådirektör såsom föredragande
för trafikärendena å första byrån har nu varit prövad alltsedan den
1 juli 1927. Erfarenheterna under den gångna tiden synas hava visat, att
en dylik befattning med hänsyn till det omfattande och betydelsefulla arbete,
som åvilar föredraganden av dessa ärenden, icke kan utan allvarliga
olägenheter för posttjänsten undvaras. På grund härav torde en definitiv
placering av befattningen i fråga i byrådirektörsgrad nu böra äga rum. Sedan
den å generalpoststyrelsens stat upptagna, under de senaste åren å fjärde
byrån disponerade ordinarie byrådirektörsbefattningen nu blivit vakant, erfordras
härför blott att sistnämnda befattning återbesättes med ordinarie
innehavare och överflyttas till första byrån. Därest riksdagen härutinnan
icke uttalar erinran, har jag för avsikt att tillstyrka Kungl. Majit att i sådant
hänseende meddela beslut, att tillämpas från och med den 1 juli 1931.
Samtidigt torde den sekreterarbefattning i 26:e lönegraden, som efter tillkomsten
av den tillfälliga byrådirektörsbefattningen icke uppehållits, böra
indragas.
Vid bifall till vad jag förut tillstyrkt beträffande sekreterarbefattningen
å generalpoststyrelsens andra byrå skulleo antalet sekreterareänster i 26:e
lönegraden vid postverket ökas med en. Å andra sidan skulle vid indragning
av sekreterarbefattningen å första byrån antalet sekreterare änster i
nämnda lönegrad minskas med en. Antalet av dessa befattningar skulle
alltså liksom nu komma att utgöra C. Däremot skulle vid bifall till mitt
förslag angående sekreterarbefattningen å andra byrån antalet sekreterartjänster
i 24:e lönegraden minskas från 2 till 1.
Telegrafverket.
I skrivelse den 16 september 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn indragning, nyinrättande och ändring i lönegradsplacering av vissa
befattningar vid såväl styrelsen som lokalförvaltningarna.
Återbesättande
av en byrådirektörs
- befattning
m. m.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Indragning
av en
telegrafdirektörstjänst.
Två nya
byråingenjörstjänster.
Två nya
linjelngeniörstjänster.
Till en början Ilar telegrafstyrelsen upptagit frågan om utbytande av en
telegrafdirektörstjänst (30:e lönegraden) mot en telegrafkommissarietjänst
av klass 1 A (26:e lönegraden).
Vid den av 1926 års riksdag genomförda omklassificeringen av telegrafverkets
stationer förutsattes, att telegrafstationen i Sundsvall skulle efter
den dåvarande telegrafdirektörens avgång nedflyttas till klass 1 A. I samband
därmed bestämdes, att en av telegrafkommissariebefattningarna av klass 1 A
skulle hållas obesatt, så länge nyssnämnde telegrafdirektör kvarstode i tjänst.
I sin förenämnda skrivelse Ilar telegrafstyrelsen anmält, att innehavaren
av telegrafdirektörsbefattningen i Sundsvall beviljats avsked med pension
från och med den 1 november 1930, i anledning varav befattningen kunde
indragas, medan däremot nyssnämnda hittills obesatta telegrafkommissarietjänst
komme att tagas i anspråk.
Departementschefen har uttalat, att antalet telegrafdirektörsbefattningar nu
borde minskas från 4 till 3.
Framställning har vidare gjorts örn inrättande av två nya byråingenjörstjänster
(26:e lönegraden), avsedda för den under styrelsens linjebyrå ljudande
provningsanstalten.
I ett i ärendet den 16 december 1930 avgivet utlåtande har kommunikationsverkens
lönenämnd i förevarande hänseende anfört följande:
Aven enligt nämndens mening är det av stor betydelse för telegrafverket,
vilket för sin fortsatta utveckling har att söka bringa en mångfald tekniska
problem till lösning, att äga tillgång till kompetenta, för hithörande arbeten
utbildade och särskilt kvalificerade befattningshavare. Med hänsyn härtill
och då det, enligt vad för nämnden blivit upplyst, icke i längden är möjligt
att för de speciella och i mångt och mycket vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,
som åvila provningsanstalten, därstädes kvarhålla lämpliga och
dugande arbetskrafter, utan att möjlighet till befordran kan dem beredas
inom rimlig tid, finner sig nämnden icke böra framställa någon erinran mot
telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.
Departementschefen anför följande:
Jag delar telegrafstyrelsens uppfattning, att det med hänsyn till den
speciella naturen av de göromål, örn vilka här är fråga, måste anses önskvärt
att undvika alltför täta ombyten på de för dessa göromål avsedda befattningarna.
På grund härav och med stöd av vad den förebragta utredningen
i övrigt ådagalagt tillstyrker jag styrelsens förslag örn inrättande
för ifrågavarande ändamål av två nya byråingenjörstjänster.
Telegrafstyrelsen har härefter framlagt förslag om inrättande av två nya
linjeingenjörstjänster (26:e lönegraden).
Den ena av dessa tjänster är avsedd att tagas i anspråk för föreståndaren
för ett inom Norrköpings sektion avdelat underhållsområde, vilket
område skulle ombildas till egen sektion. Den andra linjeingenjörstjänstens
innehavare skulle placeras såsom föreståndare för radioexpeditionen i Göteborg.
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
15
I sitt förenämnda utlåtande Ilar lönenämnden beträffande den förstnämnda
av förevarande tjänster yttrat, att nämnden i betraktande av vad telegrafstyrelsen
anfört rörande telegraf- och telefonnätets omfattning inom ifrågavarande
område ansett denna nya befattning vara väl motiverad. Beträffande den
linjeingenjörsbefattning, vars innehavare skulle placeras såsom föreståndare
för radioexpeditionen i Göteborg, har lönenämnden med hänsyn till att en
befattningshavare i linjeingenjörs grad tidigare varit tilldelad nämnda radioexpedition
och att, sedan omförmälda befattningshavare förflyttats därifrån,
arbetet därstädes alltjämt ökats, funnit goda skäl föreligga, att jämväl denna
föreståndare erhåller linjeingenjörs tjänsteställning.
Departementschefen har biträtt telegrafstyrelsens förslag.
Telegrafstyrelsen har vidare hemställt örn inrättande av två nya sekreterartjänster
inom styrelsen.
Den ena av dessa tjänster avses för linjebyrån, medan den andra skulle
disponeras av trafikbyrån.
Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot förevarande förslag.
Departementschefen anför:
Örn jag också måst ställa mig något tveksam i fråga örn lämpligheten av
att utan en särskild omprövning av verkets organisation nu företaga den
uppflyttning i lönehänseende av här avsedda administrativa befattningar,
som "telegrafstyrelsens förslag åsyftar, har det dock synts mig icke kunna
bestridas, att en förbättrad löneställning för befattningarna i fråga kan anses
motiverad av de vidgade och mera ansvarsfulla uppgifter, som till följd av
den kraftiga utvecklingen av telegrafverkets rörelse måst påläggas dem. På
grund härav och då det av allt att döma.torde vara att förvänta, att denna
utveckling ytterligare skall komma att fortgå, har jag funnit mig kunna biträda
styrelsens förslag.
Telegrafstyrelsen har vidare gjort framställning örn tillskapande av en ny
överkontrollörstjänst (24:e lönegraden), avsedd för Stockholms telefonstations
landsavdelning.
Lönenämnden yttrar på denna punkt följande:
På telegrafstyrelsens av lönenämnden på sin tid tillstyrkta förslag uppflyttades
efter beslut av 1929 års riksdag den såsom föreståndare å riksavdelningen
av Stockholms telefonstation tjänstgörande förste kontrollören
från 22:a till 24:e lönegraden och erhöll samtidigt överkontrollörs tjänste
För
närmare bedömande av ifrågavarande löneärende avlade nämnden
hösten 1928 besök å Stockholms telefonstation och hade därvid tillfälle att
genomgå jämväl stationens landsavdelning. På grund av vad nämnden därvid
inhämtade rörande förste kontrollörens å sistnämnda avdelning arbetsuppgifter
och då vissa av nämnden införskaffade statistiska uppgifter för
innevarande år beträffande denna avdelning utvisa, att densamma alltjämt
är stadd under rask utveckling, finner nämnden rättvist, att föreståndarna
för ifrågavarande båda avdelningar jämställas i lönehänseende och att sålunda
jämväl förste kontrollörsbefattningen å landsavdelningen förändras
till en överkontrollörstjänst. Nämnden får alltså tillstyrka den föreslagna
åtgärden.
Två nya
sekreterartjänster.
En ny överkontrollörsloefattning.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Departementschefen Ilar i likhet med lönenämnden och på de skäl, som av
nämnden andragits, tillstyrkt telegrafstyrelsens förevarande förslag.
En ny Ytterligare gör telegrafstyrelsen hemställan örn inrättande av en ny telekommissarie
Sikörn missarie tjänst av klass 1 B (24:e lönegraden). Enligt förslaget skulle
tjänst från och med den 1 juli 1931 Umeå station höjas från klass 2 till klass
av klass ib. j g samt Sollefteå station från klass 3 till klass 2.
Häröver har lönenämnden yttrat bland annat följande:
Enligt de av telegrafstyrelsen angivna, av styrelsen beräknade poängtalen
för telegrafstationerna i Umeå och Sollefteå skulle dessa stationer numera,
efter det att vissa förutvarande självständiga redovisningsområden införlivats
med dessa stationers förvaltningsområden, hava uppnått den storlek, att
därav väl motiveras en uppflyttning av dem till högre klass, den förra från
klass 2 till klass 1 B och den senare från klass 3 till klass 2. Då detta
styrelsens förslag är en direkt följd av förut i besparingssyfte vidtagna indragningar
av mindre stationer, har nämnden intet att erinra mot den föreslagna
förändrade placeringen i klass av förenämnda tvenne stationer, vilken
förändring skulle föranleda nyinrättande av en telegrafkommissariebefattning
av klass 1 B.
Departementschefen anför följande:
Höjning i klass av en station bör i regel icke vidtagas annat än i samband
med en allmän omklassificering, då åtgärden kan grundas på jämförelse
mellan samtliga stationer. Vid sitt beslut angående ändrad klassificering
av trafikanstalterna vid bland annat telegrafverket förutsatte emellertid 1926
års riksdag (skrivelse nr 213), att efter genomförandet av då föreliggande
klassificeringsförslag en omflyttning i klass av en eller annan anstalt
kunde bliva av behovet påkallad samt att Kungl. Maj:t, där så enligt gällande
bestämmelser skulle ske, för riksdagen framlade förslag i berörda hänseende.
I här förevarande fall föreligger, såsom lönenämnden framhållit,
den särskilda omständigheten, att utökningen av stationernas förvaltningsområden
och därmed stegringen i deras poängtal är en direkt följd av i
besparingssyfte vidtagna indragningar av mindre förvaltningsområden. Med
hänsyn härtill har jag i likhet med lönenämnden ansett mig böra tillstyrka
bifall till telegrafstyrelsens förslag. För genomförande av detta förslag erfordras
inrättande av en ny telegrafkommissariebefattning av klass 1 B;
däremot skulle antalet dylika befattningar av klass 2 bliva oförändrat.
inrättande I sin förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen slutligen gjort framställav
en ny ning örn inrättande vid telegrafverket av en ny befattningsgrupp, benämnd
grupp. förste ritare, med placering i 17:e lönegraden.
Lönenämnden har i denna fråga anfört i huvudsak, att nämnden icke funnit
sig övertygad örn att något trängande behov förelåge att för telegrafverkets
vidkommande inrätta denna befattningsgrupp. På grund härav och då införande
av nya tjänstekategorier vid vederbörande verk enligt nämndens
mening såvitt möjligt borde ske endast i samband med en mera allmän revision
av den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckningen, har
nämnden ansett ifrågavarande förslag icke för närvarande böra föranleda
någon åtgärd.
Avvikande mening har anförts av en ledamot, som ansett, att nämnden
bort tillstyrka bifall till telegrafstyrelsens förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
17
Även enligt departementschefens mening föreligga icke tillräckliga skäl att
nu inrätta ifrågavarande befattningsgrupp, varför departementschefen icke
ansett sig kunna tillstyrka telegrafstyrelsens förslag på förevarande punkt.
Departementschefens förslag i fråga örn tjänster vid telegrafverket innebär
ökning av antalet beträffande följande befattningar, nämligen''av antalet
byråingenjörsbefattniugar från 3 till 5, av antalet linjeingenjörsbefattningar
från 21 till 23, av antalet sekreterarbefattningar i 24:e lönegraden
från 6 till 8, av antalet överkontrollörsbefattningar från 2 till 3 samt av antalet
telegrafkommissariebefattningar av klass 1 B från 20 till 21. A andra
sidan skulle minskning ske av antalet telegrafdirektörsbefattningar från 4
till 3, av antalet förste kontrollörsbefattningar från 21 till 19 och av antalet
aktuariebefattningar från 3 till 2.
Statens järnvägar.
I skrivelse den 12 november 1930 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
om vissa ändringar beträffande tjänster inom styrelsen.
Styrelsen har först hemställt örn att å ekonomibyrån måtte inrättas
två nya aktuariebefattningar i 21 :a lönegraden.
I ärendet Ilar kom nili n ika ti onsver ketts lönenämnd den 0 december 1930 avgivit
utlåtande. Beträffande de ifrågasatta nya aktuarietjänsterna å ekonomibyrån
har nämnden med hänsyn till den kvalificerade arten av de göromål,
som skulle åvila innehavarna av dessa tjänster, och då behovet av
ifrågavarande tjänstemän såvitt nu kunde bedömas vore att betrakta såsom
varande av permanent natur, förklarat sig förorda bifall till järnvägsstyrelsens
förslag.
Dcpartemen t-schefen yttrar:
Beträffande de arbetsuppgifter som äro avsedda att tillkomma de föreslagna
nya aktuarietjänsterna å järnvägsstyrelsens ekonomibyrå, framgår alden
lämnade redogörelsen, att med den ena av befattningarna skulle huvudsakligen
förenas åliggande att verkställa vissa för bedömande av statens
järnvägars ekonomiska resultat betydelsefulla beräkningar rörande trafikinkomsternas
och driftutgifternas fördelning å olika trafikslag m. m„ medan
innehavaren av den andra befattningen skulle bland annat handlägga de för
verkets ekonomi jämväl viktiga frågorna rörande koncessioner för omnibusoch
lastbiltrafik jämte i samband därmed stående utredningar. Med hänsyn
till omfattningen och vikten av dessa göromål samt i betraktande av vad
järnvägsstyrelsen i övrigt i skilda hänseenden anfört till stöd för förslaget
örn uppförande på ordinarie stat av förevarande två befattningar har jag
ansett mig böra i likhet med lönenämnden tillstyrka bifall till styrelsens
framställning.
Järnvägsstyrelsen har vidare framlagt förslag örn införande av ändrad benämning
å befattningen såsom chef för styrelsens statistiska kontor. Ifrågavarande
befattning har sedan ikraftträdandet av 1919 års avlöningsreglemente
för kommunikation sverken benämnts »chef för statistiska kontoret».
B Unng till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 30 käft. (Nr 66—70.) eis si 2
Två nya
aktuarletjänater
å
ekonomibyrån.
Ändrad benämning
å
befattningen
aåeom
chef för
■tatlitlaka
kontoret.
18 Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Styrelsen föreslår nu benämningen »förste aktuarie och chef för statistiska
kontoret».
Lönenämnden har i sitt förberörda utlåtande förklarat sig intet hava att
erinra mot järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag. Nämnden har samtidigt
framhållit, att föreståndaren för postverkets statistiska avdelning, vilken numera
tillhör samma lönegrad som chefen för järnvägsstyrelsens statistiska
kontor eller 26:e lönegraden, innehar tjänstetiteln förste aktuarie.
Departementschefen yttrar:
Aven jag tillstyrker järnvägsstyrelsens förevarande förslag. I den vid
kommunikationsverkens avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen torde
vid bifall till förslaget böra under statens järnvägar, 26:e lönegraden,
med uteslutande av befattningen chef för statistiska kontoret, upptagas en
befattning med benämningen förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.
indragning Järnvägsstyrelsen har härefter» upptagit till behandling fråga örn indragb
ef11 trun gar n''ng av vissa befattningar inom styrelsen.
m. m. Styrelsen framlägger till en början förslag rörande indragning av en
notariebefattning å militärbyrån.
Styrelsen omnämner därvid, att befattningen i fråga för närvarande är
vakant samt att vid behandling av spörsmålet om dess återbesättande uppstått
fråga, huruvida numera de å tjänsten ankommande göromålen verkligen
kunde anses vara av den natur, att tjänstens bibehållande i notariegrad
vore motiverat. Sedan styrelsen uppdragit åt tre av sina ledamöter att utreda
denna fråga, hava utredningsmännen i ett vid styrelsens skrivelse
fogat yttrande den 31 oktober 1930 framlagt resultatet av utredningen, vilket
utmynnar i ett uttalande, att notarietjänstens å militärbyrån nuvarande
arbetsuppgifter icke äro sådana, att tjänstens bibehållande i denna grad erfordras
för beredande åt innehavaren av en, jämfört med andra tjänstemäns
med likvärdigt arbete, lämpligt avvägd avlönings- och tjänsteställning.
Avvikande mening har emellertid anförts av en utav utredningsmännen,
byråchefen å militärbyrån N. Bildt, vilken på närmare angivna skäl förklarat
sig anse de förhållanden, vilka föranlett notariebefattningens bibehållande
vid sekreterartjänstens tillkomst från och med år 1917, alltjämt kvarstå och
icke funnit utredningen hava ådagalagt någon annan omständighet, som talar
för notarietjänstens indragning eller ersättande med lägre tjänst.
För egen del har järnvägsstyrelsen anslutit sig till vad majoriteten av.
utredningsmännen anfört och alltså hemställt, att ifrågavarande notarietjänst
måtte från och med den 1 juli 1931 indragas. Avvikande mening härutinnan
har anförts av byråchefen Bildt, som åberopat sitt särskilda yttrande
såsom utredningsman i frågan.
Järnvägsstyrelsen har vidare berört fråga örn indragning av överingenjörs-
och arkitektbefattningarna hos styrelsen. Styrelsen har emellertid
förklarat sig icke för närvarande vara beredd att avgiva definitivt förslag
härom och har därför inskränkt sig till att föreslå vissa provisoriska åtgärder.
I detta ämne anför styrelsen huvudsakligen:
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
19
Vad överingenjörstjänsten beträffar, anser styrelsen att den, med hänsyn
till det alltmer minskade omfånget av statens järnvägars nybyggnads- och
ombyggnadsverksamhet, bör kunna från och med nyss angivna datum och
tillsvidare i avvaktan på utvecklingen och ytterligare erfarenheter örn behovet
av densamma hållas vakant. Befattningen skulle under vakanstiden
lämpligen kunna ersättas med en befattning å extra stat att på förordnande
av styrelsen upprätthållas av lämplig tjänsteman, vilken med befogenhet uti
tillämpliga delar som byråchef och med arvode såsom sådan skulle hava att
i styrelsen föredraga ärenden rörande statens järnvägsbyggnader samt förestå
dess byggnadsbyrå.
Beträffande härefter ariciteMbefattningcn anser styrelsen att, innan den återbesättes
med ordinarie innehavare, det vore värt en prövning, huruvida det
ej skulle ställa sig för verket fördelaktigare att i stället för fast anställd arkitekt
med enligt avlöningsreglementet bunden tjänstgöringstid och annan
tjänsteställning få anlita i privat verksamhet praktiserande arkitekt mot viss
avtalsvis bestämd årlig ersättning. Denna arkitekt skulle vara underställd
byråchefen å banbyrån samt hava att leda och övervaka arbetet å byråns
arkitektavdelning, varvid han mot det avtalade fasta arvodet skulle hava att
utarbeta erforderliga ritningsförslag, inspektera byggnadsarbeten och leveranser
m. m. samt efter iakttagelser vid dessa inspektioner föreslå nödiga
ändrings- och kompletteringsarbeten. Arvodet bör givetvis icke få uppgå till
högre belopp än vad gällande avlöningsreglemente upptager för den på stat
anställde arkitekten.
Slutligen anför styrelsen, att det i sammanhang med inskränkningen av
statens järnvägsbyggnadsverksamhet minskade arbetet å byggnadsbyråns nybyggnadsavdelningäven
medför, att förste byråingenjörstjänsten å byggnaclsbyråns
nybyggnadsavdelning kan indragas. Innehavaren av denna
tjänst anses därför böra från och med den 1 januari 1932 uppföras å övergångsstat.
Styrelsens avsikt är emellertid att, i händelse av bifall till förslaget
örn tjänstens indragning, förordna den nuvarande innehavaren av densamma
att uppehålla en å nybyggnadsavdelningen ävenledes befintlig byråingenj
örsbefattning, vars innehavare i sin tur kan beräknas för framtiden få
sin tjänstgöring förlagd till annat tjänsteställe.
Styrelsen hemställer alltså, att en förste byråingenj örsbefattning måtte
indragas.
Löncnämndcn har lämnat järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av notarietjänsten
å militärbyrån samt förste byråingenjörstjänsten å byggnadsbyråns
nybyggnadsavdelning och i samband därmed om uppförande å övergångsstat
av en förste byråingenjör utan erinran. Beträffande de dispositioner,
styrelsen vid inträdande vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna
ansett sig böra vidtaga i avseende å ombesörjandet av göromål, som åvila
dessa tjänsters innehavare, biträder nämnden styrelsens förslag.
Vid behandlingen av järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av en notarietjänst
å militärbyrån har lönencimndens ordförande förklarat sig anse en
mera ingående utredning av frågan än den, som förelegat, vara av nöden,
särskilt genom hörande av vederbörande högre militära myndighet, för att
kunna allsidigt, sakligt och objektivt bedöma denna indragningsfräga och
vad därmed sammanhänger.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
En ny stationsinapektorabefattning
av
klaas 2.
Till följd av remiss Ilar cliefen för generalstaben ilen 10 december 1930
avgivit utlåtande i ärendet, såvitt avser frågan om indragning av notarietjänsten
å militärbyrån, och därvid anfört följande:
Chefen för generalstaben saknar förutsättningar att göra en jämförelse
mellan olika befattningshavares inom järnvägsstyrelsen arbetsuppgifter och
kan därför icke ur denna synpunkt bedöma frågan, i vad mån det kan anses
vara berättigat att utbyta notarien vid militärbyrån med en bokhållare.
Den enda synpunkt, som av chefen för generalstaben kan anläggas på
frågan, är en jämförelse mellan vissa arbetsuppgifter, vilka synas hava ålegat
notarien år 1915, då järnvägsstyrelsen senast avgav yttrande i ärendet, och
motsvarande uppgifter nu. Dessa arbetsuppgifter beröra mobiliseringsverket,
vilket numera är av väsentligt större omfattning än år 1915.
Departementschefen yttrar:
Vad först angår frågan örn indragning av notarietjänsten å militärbyrån,
torde visserligen, såsom chefen för generalstaben antytt, de militärbyrån påvilande
uppgifterna beträffande mobiliserings verke t nu vara mera omfattande
än vad fallet var, när frågan örn tjänstens behövlighet senast var föremål
för statsmakternas omprövning. A andra sidan är att beakta, att å byrån
efter nämnda tidpunkt tillkommit en för vissa mera kvalificerade göromål
avsedd sekreterartjänst, varigenom notarietjänsten i viss mån ändrat karaktär.
I betraktande härav och med hänsyn till de skäl i övrigt, som anförts
av järnvägsstyrelsen och majoriteten av de särskilda utredningsmän, vilka
yttrat sig i frågan, har jag funnit mig böra biträda förslaget örn notariebefattningens
indragning.
Järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av förste byråingenjörstjänsten
;l byggnadsbyråns nybyggnadsavdelning föranleder icke annan erinran från
min sida än att tidpunkten för indragningen och i samband därmed för överflyttande
på övergångsstat av ifrågavarande tjänst synes, liksom för övriga
bär ifrågavarande tjänsteförändringar vid kommunikationsverken, böra bestämmas
till den 1 juli 1931.
Av styrelsen ifrågasatta provisoriska åtgärder i anledning av inträdande
vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna hos styrelsen synas vara
val motiverade. Avsikten är att de föreslagna anordningarna skola under
någon tid prövas och — örn erfarenheterna av desamma visa sig tillfredsställande
— fråga örn indragning av förevarande befattningar därefter
tågås under övervägande. Förslaget i fråga lärer alltså icke för närvarande
kräva beslut av riksdagen men har synts böra i detta sammanhang omnämnas.
Beträffande arkitektbefattningen vill jag samtidigt omnämna, att
Kungl. Majit genom beslut den 19 december 1930 medgivit anstånd med
avsked för denna befattnings innehavare tillsvidare till den 1 juli 1931.
I enlighet med vad jag här tillstyrkt skulle beträffande statensjärnvägar,
såvitt avser järnvägsstyrelsen, antalet aktuarietjänster i 21:a lönegraden ökas
med 2 eller från 3 till 5, medan å andra sidan minskning skulle ske beträffande
förste by råingen jörstjänster i 27:e lönegraden från nuvarande antal
14 till 13 samt beträffande notarietjänster i 21:a lönegraden från nuvarande
antal 11 till 10.
I skrivelse den 27 september 1930 har järnvägsstyrelsen vidare gjort framställning
örn uppfiyttning i högre klass av Frövi järnvägsstation å statsbanelinjen
Hallsberg—Krylbo och därvid hemställt, att antalet befattningar
såsom stationsinspéktor av klass 2 vid statens järnvägar (22:a lönegraden)
Statsutskottets utlåtande Nr 69. 21
måtto ökas från 20 till 21 i oell för hänförande av Frövi järnvägsstation till
klass 2.
KommunikationsverJcens lönenämnd Ilar i ett den 9 oktober 1930 avgivet
utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens
framställning.
Departementschefen anför följande:
Såsom jag vid behandling i det föregående av en liknande fråga beträffande
telegrafverket framhållit, bör uppflyttning av en station i högre klass
i regel ske endast i samband med en allmän omklassificering, som kail
grundas på jämförelse mellan samtliga stationer. I förevarande fall synas
emellertid särskilda förhållanden föreligga, vilka nu påkalla en förändring
beträffande klassindelningen.
Den av järnvägsstyrelsen förebragta utredningen utvisar sålunda, att trafiken
vid Frövi station under senare år högst betydligt stegrats samt att, till
följd av den vidtagna förändringen beträffande trafiken å Frövi—Ludvika
järnväg, ytterligare ökning av arbetet vid stationen är att förvänta. Med
hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter anser jag goda skäl tala flir
en uppflyttning av Frövi station i klass 2. Jag vill därför tillstyrka, att antalet
stationsinspektorsbefattningar i sistnämnda klass vid statens järnvägar
från och med den 1 juli 1931 ökas till 21.
Statens vattenfallsverk.
I skrivelse den 25 november 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om beredande av särskilt lönetillägg vid två befattningar inom
statens vattenfallsverk, nämligen åt driftchefen vid ångkraftverket i Västerås
samt åt kraftverksdirektören vid de norrländska kraftverken.
Vad angår driftchefsbefattningen vid Västeråsverket, blev denna
befattning, liksom övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket, vid 1919
års lönereglering för kommunikationsverken hänförd till nuvarande 28:o
lönegraden. Någon ändring i lönegradsplaceringen har sedermera icke ägt
runi. Vid befattningen utgår alltså, förutom dyrtidstillägg, begynnelselön av
9,300 kronor och slutlön av 10,740 kronor (F-ort).
I utlåtande den 9 oktober 1930 över 1928 års lönekonimittés den 21 juli
1930 avgivna betänkande med förslag till nytt avlöiiingsreglemento för
ordinarie tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, har vattenfallsstyrelsen
framhållit, att den nuvarande driftchefsbefattningen vid Västerås
kraftverk enligt styrelsens åsikt borde förvandlas till en kraftverksdirektörsbefattning
med lön till samma belopp, som styrelsen i nämnda utlåtande
alternativt föreslagit för kraftverksdirektören vid Motala kraftverk eller
17,000 kronor, dock utan rätt till tantiem. Styrelsen har förklarat sig
ämna framdeles i särskild skrivelse återkomma till denna fråga.
I nu förevarande framställning den 25 november 1930 har vattenfallsst/freisen
anfört, att då det vore möjligt, att förslaget till nytt avlöningsreglemente
jämte i samband därmed avgivna yttranden och förslag icke komme till
behandling vid 1931 års riksdag, styrelsen ansett sig böra i avvaktan härpå
hemställa örn utverkande av ett tillfälligt lönetillägg till driftchefen vid
Västeråsverket. Under erinran, att den nuvarande innehavaren av drift
Lönetillägg
vid vissa
befattningar.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
chefsbefattningen för närvarande åtnjuter lön av 10,740 kronor årligen jämte
dyrtidstillägg, bär styrelsen föreslagit, att lönetilläggets belopp skulle bestämmas
till 3,000 kronor per år.
I ett över vattenfallsstyrelsens framställning avgivet utlåtande den 8
december 1930 bär kommunifcationsverJcens lönenämncl beträffande styrelsens
bär ifrågavarande förslag anfört, att nämnden för sin del icke kunnat finna
det tillrådligt att vidtaga en åtgärd av den art, som styrelsen ifrågasatt.
Avvikande mening bar emellertid anförts av lönenämndens ordförande,
som för sin del funnit avgörande skäl tala för en tillstyrkan av vattenfallsstyrelsens
framställning örn omedelbart utverkande av ett lönetillägg av 3,000
kronor för år räknat.
Vidkommande härefter befattningen såsom kraftverksdirektör vid de
norrländska kraftverken — Porjus och Norrfors jämte vissa mindre anlägg
ningar — tillkom denna befattning genom beslut av 1929 års riksdag. Tidigare
stodo nämnda kraftverk samt därtill anknutna anläggningar under ledning av en
inom vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå å extra stat inrättad särskild Norrlandsavdelning.
Kraftverksdirektören för de norrländska kraftverken bar
hittills övergångsvis varit stationerad i Stockholm men skall från och med
den 1 april 1931 vara placerad i Umeå.
Avlöningen till ifrågavarande befattningshavare utgår enligt samma grunder,
som gälla för övriga kraftverksdirektörer vid vattenfallsverket, och utgör
sålunda 10,000 kronor för år jämte dyrtidstillägg samt därutöver tantiem
enligt i avlöningsreglementet fastställda bestämmelser. På grund av vid
de norrländska kraftverken ännu föreliggande förhållanden utgår emellertid
enligt nu gällande tantiembestämmelser icke något tillskott till lönen utöver
det i avlöningsreglementet garanterade minimibeloppet, 2,500 kronor för år,
och dylikt tillskott lärer under ett antal år framåt icke kunna beräknas
tillkomma. Den totala avlöningen för kraftverksdirektören i Umeå kommer
alltså enligt nuvarande bestämmelser att under avsevärd tid utgöra 12,500
kronor årligen frånsett dyrtidstillägg.
I sitt förenämnda betänkande har 1928 års lönekommitté, som föreslagit
en avveckling av tantiemsystemet, hemställt, att kraftverksdirektören för de
norrländska kraftverken skulle placeras i 32:a lönegraden med en lön å
F-ort av 14,808 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i sitt omförmälda utlåtande
bestämt motsatt sig tantiemsystemets avskaffande men ansett sig böra föreslå
vissa förändringar i nu gällande regler för tantiemberäkningen, varom styrelsen
i särskild skrivelse den 6 december 1930 framlagt närmare utredning
och förslag. Skulle, mot styrelsens yrkande, tantiemsystemet likväl avskaffas,
har styrelsen ansett avlöningen för kraftverksdirektörerna böra bestämmas
till högre belopp än enligt lönekommitténs förslag skulle bliva fallet; för
direktören vid de norrländska kraftverken föreslår styrelsen en avlöning av
19,000 kronor.
I sin nu förevarande framställning begär styrelsen, såsom förut antytts, att
innehavaren av ifrågavarande befattning måtte, i avvaktan på prövning av
frågan örn den blivande löneställningen, tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg.
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
23
För att berecia möjlighet att kunna hålla ifrågavarande befattning
besatt nied en kvalificerad innehavare har styrelsen hemställt att, i avvaktan
på en blivande lönereglering, kraftverksdirektören för de norrländska
kraftverken måtte beredas ett lönetillägg av åtminstone 3,000 kronor om
året.
I sitt förenämnda utlåtande har lönenämnden ställt sig avvisande till
vattenfallsstyrelsens förslag.
I skrivelse den 17 januari 1931 har vattenfallsstyrelsen i vissa hänseenden
bemött vad lönenämnden i sitt utlåtande anfört och förklarat sig vidhålla
sin framställning örn beviljande av ifrågavarande lönetillägg.
Departementschefen yttrar:
Såsom chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen,
kommer 1928 års lönekommittés förslag jämte däröver avgivna
yttranden icke att föreläggas 1931 års riksdag. Något ståndpunktstagande
till olika föreliggande förslag i fråga örn den definitiva löneställningen
för här avsedda befattningshavare lärer alltså ännu icke kunna äga
rum. Vid sådant förhållande har jag ansett mig böra i detta sammanhang
anmäla vattenfallsstyrelsens omförmälda framställning angående vissa provisoriska
löneförbättringsåtgärder för befattningshavarna i fråga.
Yad först angår frågan örn löneförbättring till driftchefen vid ångkraftverket
i Västerås, framgår av den förebragta utredningen, att detta kraftverk
under den tid, som förflutit sedan löneställningen för driftchefen bestämdes,
varit statt i kraftig utveckling och nu närmar sig en storlek, jämförlig
med de stora utländska ångkraftverken. Till belysande härav må
framhållas, att verkets kapacitet år 1919 var 28,000 kilowatt och nu utgör
42.000 kilowatt men före innevarande års utgång kommer att uppnå siffran
101.000 kilowatt. Givet är att omförmälda, utan tvivel ännu icke avslutade
utveckling i och för sig ställt och alltjämt måste ställa stora krav på den
man, som närmast bär ansvaret för verkets ledning. Icke minst måste
emellertid tagas i betraktande denna anläggnings egenartade uppgift och
beskaffenhet — driftreserv, anordnad för ångkraft — som för en ekonomiskt
och tekniskt fullgod ledning av verket kräva alldeles särskilda förutsättningar
hos driftchefen i fråga örn fackkunskap i hithörande detaljer.
Att de nuvarande avlöningsförmånerna för driftchefen icke motsvara vad
som är erforderligt för att å posten kunna bibehålla eller för densamma
förvärva en tillräckligt kvalificerad kraft synes mig med hänsyn till här antydda
förhållanden näppeligen kunna bestridas. Även lönenämnden erkänner
detta, då nämnden framhåller, att skäl förefinnas för en jämkning i nuvarande
lönegradsplacering. En omständighet, som vid bedömande av frågan
örn löneförmånernas tillräcklighet måste särskilt beaktas, är att — såsom
lönenämndens ordförande understrukit — vattenfallsverket är utsatt för hård
konkurrens från enskilda företags sida i fråga örn skickliga arbetskrafter på
det tekniska området, ett förhållande som uppenbarligen måste vara till
särskilt men för verket, då det gäller ifrågavarande befattning med dess
mer än vanligt specialiserade uppgifter. Med betonande bland annat av
detta förhållande bär vattenfallsstyrelsens chef för mig framlagt sina allvarliga
bekymmer inför den situation, som särskilt med avseende å ångkraftverket
i Västerås skulle inträda, därest en förbättring av löneförmånerna
icke kan beredas. Jag inser för min del till fullo de svårigheter, som med
nuvarande avlöningsbestämmelser skulle uppstå att för befattningen erhålla
Utskottets
yttrande.
24 Statsutskottets utlåtande Nr 69.
en fullt kompetent kraft, därest den nuvarande innehavaren skulle lämna
sin tjänst.
Jag är visserligen ense med lönenämnden därom, att det vore önskvärt
att först i samband med en översyn av lönestiillningen i allmänhet beträffande
olika befattningar vid kommunikationsverken behöva taga ståndpunkt
till frågan örn högre avlöning för driftchefen i Västerås. Med hänsyn till
de förhållanden, som nyss antytts, kan jag dock ur statsnyttans synpunkt
icke finna ett uppskov med beslut örn viss löneförbättring i detta fall vara
tillrådligt. Några betänkligheter synas mig icke heller föreligga mot att
redan nu fatta ett dylikt beslut av provisorisk karaktär, därest förbättringen
till storleken så avväges, att icke därigenom uppkommer ett föregripande av ett
definitivt ståndpunktstagande i fråga om löneställningen vare sig för denna
tjänst eller för andra chefsbefattningar med jämförliga uppgifter och likartat
ansvar inom vattenfallsverket eller övriga affärsdrivande verk. Ur nu angivna
synpunkt har jag ansett mig böra förorda ett tillfälligt lönetillägg till
belopp av 2,000 kronor i stället för det av vattenfallsstyrelsen föreslagna
beloppet å 3,000 kronor. I detta sammanhang vill jag betona, att det, såsom
vattenfallsstyrelsen framhållit, med hänsyn till ifrågavarande driftchefsbefattnings
ensamstående karaktär icke är att befara, att den föreslagna åtgärden
skulle medföra prejudicerande inverkan i lönehänseende beträffande
övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket.
Jag har alltså ansett mig böra tillstyrka, att vid befattningen såsom driftclief
vid Västerås kraftverk må, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver
lön enligt avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor.
Vad härefter beträffar frågan örn lönetillägg till kraftverksdirektören vid
de norrländska kraftverken, finner jag visserligen åtskilliga skäl vara anförda
för vattenfallsstyrelsens framställning jämväl på denna punkt. Med
hänsyn bland annat till att, såsom lönenämnden framhållit, befattningen
i fråga inrättats så sent som år 1929 bär jag dock funnit med prövning av
frågan härom böra tillsvidare anstå.
Övergångsanordningar m. m.
Departementschefen anför härom följande:
De förordade ändringarna i fråga om vissa befattningar vid kommunikationsverken
synas, såsom redan antytts, lämpligen böra genomföras den 1
juli 1931.
I den mån särskilda övergångsanordningar för ändringarnas genomförande
bliva erforderliga, torde — i anslutning till vad hittills‘plägat tillämpas —
dylika få beslutas av Kungl. Majit. Bemyndigande härutinnan torde böra
ilskas av riksdagen. De ändringar i den vid avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen, vilka erfordras vid bifall till vad som tillstyrkts i fråga
örn antalet av vissa befattningar, äger Kungl. Majit enligt av riksdagen tidigare
lämnat generellt bemyndigande utfärda.
Av vad i det föregående förordats föranledes även viss ändring i den *
vid kommunikationsverkens pensionslag fogade åldersförteckningen. Frågan
härom torde senare komma att anmälas av chefen för finansdepartementet.
Kungl. Majlis förevarande förslag örn inrättande, återbesättande och uppfattning
liksom ock indragning av vissa befattningar vid postverket, telegrafverket
och statens järnvägar grunda sig på vederbörande myndigheters, av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 69. 2o
kommunikationsverkens lönenämnd biträdda framställningar. Jämväl utskottet
vill för sin del tillstyrka bifall till förslagen.
På sätt lönenämnden oell departementschefen framhållit, torde däremot
tillräckliga skäl för närvarande icke föreligga att inrätta en ny grupp befattningshavare
vid telegrafverket, benämnda förste ritare.
Vidkommande de av vattenfallsstyrelsen begärda lönetilläggen åt driftchefen
vid ångkraftverket i Västerås och kraftverksdirektören vid de norrländska
kraftverken hava desamma av lönenämnden avstyrkts. Utskottet
har dock i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag ej velat motsätta sig, att
driftchefen vid Västeråsverket beredes ett lönetillägg med 2,000 kronor.
Vad i övrigt i propositionen föreslagits, har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1931,
att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skall
vid statens järnvägar i 26:e lönegraden upptagas befattning
såsom förste aktuarie och chef för statistiska kontoret;
samt att ur nämnda förteckning skall vid statens järnvägar
i samma lönegrad utgå befattningen chef för statistiska kontoret;
b) fastställa antalet av följande befattningar från och med
den 1 juli 1931 på sätt här angives, nämligen:
vid postverket:
sekreterare i 24:e lönegraden................................................... 1;
vid telegrafverket:
aktuarie .................................................................................... 2
förste kontrollör........................................................................ 19
sekreterare i 24:e lönegraden.................................................. 8
telegrafkommissarie av klass 1 B.......................................... 21
Överkontrollör .......................................................................... 3
byråingenjör ............................................................................ 5
linjeingenjör ............................................................................. 23
telegrafdirektör ........................................................................ 3;
vid statens järnvägar:
aktuarie .................................................................................. ö
notarie ....................................................................................... 19
stationsinspektor av klass 2................................................... 21
förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.................. 1
förste byråingenjör .................................................................. 13
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 30 käft. (Nr 6H—70.) «i# bi 3
26
Statsutskottets -utlåtande Nr 69.
■ - o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestäm
melser,
som vid genomförande av förberörd» ändringar må er''!ö::''
h ''fordras; samt . ;:t . /.. - : '' . - a• ; -
d) medgiva, att vid den till statens vattenf allsverk hörande
befattningen såsom driftchef vid Västerås kraftverk må från
och med den 1 juli 1931, utöver lön enligt avlöningsreglementet,
utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor för år räknat.
Stockholm den 20 mars 1931. . . \
Olli ; j -IL .''pCLSJJi i!rt i ;J v.0:l
V t På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 66.
Reservation
av herr Nilsson i Rönarp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befa s. 4 i texten