Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfällsverk.

1931-03-20 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfällsverk.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

11

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående

förändring i avseende ä löneställning och antal

m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfällsverk.

(4:e avel.)

Uti en till riksdagen den 6 februari 1931 avlåten proposition, nr 66, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokoll över

kommunikationsärenden samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1931,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk fogade

tjänsteförteckningen skall vid statens järnvägar i 26:e lönegraden upptagas

befattning såsom förste aktuarie och chef för statistiska kontoret;

samt att ur nämnda förteckning skall vid statens järnvägar i samma lönegrad

utgå befattningen chef för statistiska kontoret;

dels fastställa antalet av följande befattningar från och med den 1 juli

1931 på sätt här angives, nämligen:

vid postverket:

sekreterare i 24:e lönegraden ..................................................................... 1;

vid telegrafverket:

aktuarie .................................................................

förste kontrollör......................................................

sekreterare i 24:e lönegraden ..............................

telegrafkommissarie av klass IB .....................

Överkontrollör.........................................................

byråingenjör.............................................................

linjeingenjör...........-................................................

telegrafdirektör .......................................................

vid statens järnvägar:

aktuarie ..................................................................

notarie ......................................................................

stationsinspektor av klass 2 .................................

förste aktuarie och chef för statistiska kontoret

förste byråingenjör ................................................

...... 2

...... 19

...... 8

...... 21

..... 3

...... 5

....... 23

3;

5

10

21

1

13

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Uppfattning

av en sekreterarbefattning.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras; samt

dels ock medgiva, att vid den till statens vatten fallsverk börande befattningen

såsom driftchef vid Västerås kraftverk ina från och med den 1 juli

1931, utöver lön enligt avlöningsreglementet, utgå ett tillfälligt lönetillägg

av 2,000 kronor för år räknat.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Förevarande proposition innefattar vissa framställningar, avseende förändring

i lönegradsplacering eller i det fastställda antalet av vissa ordinarie

befattningar m. m. vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk.

Postverket.

I skrivelse den 10 oktober 1930 har generalpoststyrelsen gjort framställning

i fråga örn Uppflyttning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen å styrelsens

andra byrå.

Av de åtta sekreterarbefattningarna hos generalpoststyrelsen äro sex hänförda

till 26:e lönegraden, medan de två återstående äro placerade i 24:e

lönegraden. Sistnämnda två befattningar äro tilldelade styrelsens första

och andra byråer. Generalpoststyrelsen har nu föreslagit, att sekreterarbefattningen

å andra byrån måtte höjas till 26:e lönegraden.

I ett den 30 oktober 1930 i ärendet avgivet utlåtande har kommunikationsverkens

lönenämnd anfört följande:

Av framställningen framgår, att innehavaren av sekreterarbefattningen å

generalpoststyrelsens andra byrå i sådan egenskap har att taga befattning med

och bereda för postverket betydelsefulla ärenden av ekonomisk innebörd.

Härutöver åvilar denne befattningshavare en hel del tjänsteuppgifter av

mera självständig karaktär, varjämte han har sig ålagd en betydande föredragningsskyldighet

hos styrelsen med ledamots ansvar. Vad särskilt omfattningen

av denna föredragningsskyldighet angår, utvisa de av styrelsen anförda

siffrorna över av honom föredragna ärenden, att densamma avsevärt

ökats under den tid som förflutit efter 1927 års omorganisation.

Vad generalpoststyrelsen i förevarande ärende anfört synes nämnden sålunda

giva vid handen, att ifrågavarande sekreterare numera torde med avseende

å arbetsuppgifter och tjänsteansvar få anses jämställd med de sekreterare

hos sagda styrelse, som redan för närvarande äro hänförda till

26:e lönegraden. Nämnden har därför ansett sig böra tillstyrka bifall till

styrelsens förslag, att sekreterarbefattningen å dess andra byrå uppflyttas

från 24:e till 26:e lönegraden.

Departementschefen yttrar följande:

Av generalpoststyrelsens utredning synes framgå, att arbetsuppgifterna

för sekreteraren å styrelsens andra byrå såväl till art som omfattning kunna

fullt jämföras med vad som åligger de sekreterare hos styrelsen, vilka redan

äro placerade i 26:e lönegraden. Även enligt min mening är därför en uppflyttning

av ifrågavarande sekreterarbefattning till sistnämnda lönegrad motiverad.

Jag får sålunda tillstyrka, att befattningen från och med den 1 juli

1931 hänföres till 26:e lönegraden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6!>.

13

I skrivelse den 15 april 1930 har generalpoststyrelsen liemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen, att den ledigblivna ordinarie byrådirektörsbefattningen

hos styrelsen måtte överflyttas till första byrån samt att antalet

sekreterarbefattningar i 26:e lönegraden måtte minskas med en.

I häröver den 13 maj 1930 avgivet utlåtande har kommunikationsverkens

lönenämnd anfört bland annat, att trafikärendenas vikt och omfattning numera

finge anses motivera ett utbyte av den å trafikavdelningen placerade

sekreterarbefattningen mot en byrådirektörstjänst. Lönenämnden hade därför

icke ansett sig böra framställa någon erinran mot en sådan åtgärd.

Departementschefen yttrar följande:

Det av generalpoststyrelsen år 1926 framlagda och av statsmakterna i

huvudsak godkända förslaget till omorganisation av styrelsen innebar i här

förevarande hänseende, såsom tidigare omnämnts, att byrådirektörsbefattningen

å andra byrån skulle — sedan vissa av då föreliggande förhållanden

betingade övergångsanordningar icke längre erfordrades — överflyttas till

första byrån i och för handläggning av trafikärendena samt att den dittillsvarande

sekreterarbefattningen för dessa ärenden å sistnämnda byrå skulle

indragas. Vid förslagets behandling ansågs emellertid lämpligt att, innan

definitivt beslut i berörda hänseenden fattades, den tilltänkta anordningen

för trafikärendenas beredning och avgörande under någon tid försöksvis

prövades.

Anordningen med en tillfälligt förordnad byrådirektör såsom föredragande

för trafikärendena å första byrån har nu varit prövad alltsedan den

1 juli 1927. Erfarenheterna under den gångna tiden synas hava visat, att

en dylik befattning med hänsyn till det omfattande och betydelsefulla arbete,

som åvilar föredraganden av dessa ärenden, icke kan utan allvarliga

olägenheter för posttjänsten undvaras. På grund härav torde en definitiv

placering av befattningen i fråga i byrådirektörsgrad nu böra äga rum. Sedan

den å generalpoststyrelsens stat upptagna, under de senaste åren å fjärde

byrån disponerade ordinarie byrådirektörsbefattningen nu blivit vakant, erfordras

härför blott att sistnämnda befattning återbesättes med ordinarie

innehavare och överflyttas till första byrån. Därest riksdagen härutinnan

icke uttalar erinran, har jag för avsikt att tillstyrka Kungl. Majit att i sådant

hänseende meddela beslut, att tillämpas från och med den 1 juli 1931.

Samtidigt torde den sekreterarbefattning i 26:e lönegraden, som efter tillkomsten

av den tillfälliga byrådirektörsbefattningen icke uppehållits, böra

indragas.

Vid bifall till vad jag förut tillstyrkt beträffande sekreterarbefattningen

å generalpoststyrelsens andra byrå skulleo antalet sekreterareänster i 26:e

lönegraden vid postverket ökas med en. Å andra sidan skulle vid indragning

av sekreterarbefattningen å första byrån antalet sekreterare änster i

nämnda lönegrad minskas med en. Antalet av dessa befattningar skulle

alltså liksom nu komma att utgöra C. Däremot skulle vid bifall till mitt

förslag angående sekreterarbefattningen å andra byrån antalet sekreterartjänster

i 24:e lönegraden minskas från 2 till 1.

Telegrafverket.

I skrivelse den 16 september 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn indragning, nyinrättande och ändring i lönegradsplacering av vissa

befattningar vid såväl styrelsen som lokalförvaltningarna.

Återbesättande

av en byrådirektörs

- befattning

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Indragning

av en

telegrafdirektörstjänst.

Två nya

byråingenjörstjänster.

Två nya

linjelngeniörstjänster.

Till en början Ilar telegrafstyrelsen upptagit frågan om utbytande av en

telegrafdirektörstjänst (30:e lönegraden) mot en telegrafkommissarietjänst

av klass 1 A (26:e lönegraden).

Vid den av 1926 års riksdag genomförda omklassificeringen av telegrafverkets

stationer förutsattes, att telegrafstationen i Sundsvall skulle efter

den dåvarande telegrafdirektörens avgång nedflyttas till klass 1 A. I samband

därmed bestämdes, att en av telegrafkommissariebefattningarna av klass 1 A

skulle hållas obesatt, så länge nyssnämnde telegrafdirektör kvarstode i tjänst.

I sin förenämnda skrivelse Ilar telegrafstyrelsen anmält, att innehavaren

av telegrafdirektörsbefattningen i Sundsvall beviljats avsked med pension

från och med den 1 november 1930, i anledning varav befattningen kunde

indragas, medan däremot nyssnämnda hittills obesatta telegrafkommissarietjänst

komme att tagas i anspråk.

Departementschefen har uttalat, att antalet telegrafdirektörsbefattningar nu

borde minskas från 4 till 3.

Framställning har vidare gjorts örn inrättande av två nya byråingenjörstjänster

(26:e lönegraden), avsedda för den under styrelsens linjebyrå ljudande

provningsanstalten.

I ett i ärendet den 16 december 1930 avgivet utlåtande har kommunikationsverkens

lönenämnd i förevarande hänseende anfört följande:

Aven enligt nämndens mening är det av stor betydelse för telegrafverket,

vilket för sin fortsatta utveckling har att söka bringa en mångfald tekniska

problem till lösning, att äga tillgång till kompetenta, för hithörande arbeten

utbildade och särskilt kvalificerade befattningshavare. Med hänsyn härtill

och då det, enligt vad för nämnden blivit upplyst, icke i längden är möjligt

att för de speciella och i mångt och mycket vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,

som åvila provningsanstalten, därstädes kvarhålla lämpliga och

dugande arbetskrafter, utan att möjlighet till befordran kan dem beredas

inom rimlig tid, finner sig nämnden icke böra framställa någon erinran mot

telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Departementschefen anför följande:

Jag delar telegrafstyrelsens uppfattning, att det med hänsyn till den

speciella naturen av de göromål, örn vilka här är fråga, måste anses önskvärt

att undvika alltför täta ombyten på de för dessa göromål avsedda befattningarna.

På grund härav och med stöd av vad den förebragta utredningen

i övrigt ådagalagt tillstyrker jag styrelsens förslag örn inrättande

för ifrågavarande ändamål av två nya byråingenjörstjänster.

Telegrafstyrelsen har härefter framlagt förslag om inrättande av två nya

linjeingenjörstjänster (26:e lönegraden).

Den ena av dessa tjänster är avsedd att tagas i anspråk för föreståndaren

för ett inom Norrköpings sektion avdelat underhållsområde, vilket

område skulle ombildas till egen sektion. Den andra linjeingenjörstjänstens

innehavare skulle placeras såsom föreståndare för radioexpeditionen i Göteborg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

15

I sitt förenämnda utlåtande Ilar lönenämnden beträffande den förstnämnda

av förevarande tjänster yttrat, att nämnden i betraktande av vad telegrafstyrelsen

anfört rörande telegraf- och telefonnätets omfattning inom ifrågavarande

område ansett denna nya befattning vara väl motiverad. Beträffande den

linjeingenjörsbefattning, vars innehavare skulle placeras såsom föreståndare

för radioexpeditionen i Göteborg, har lönenämnden med hänsyn till att en

befattningshavare i linjeingenjörs grad tidigare varit tilldelad nämnda radioexpedition

och att, sedan omförmälda befattningshavare förflyttats därifrån,

arbetet därstädes alltjämt ökats, funnit goda skäl föreligga, att jämväl denna

föreståndare erhåller linjeingenjörs tjänsteställning.

Departementschefen har biträtt telegrafstyrelsens förslag.

Telegrafstyrelsen har vidare hemställt örn inrättande av två nya sekreterartjänster

inom styrelsen.

Den ena av dessa tjänster avses för linjebyrån, medan den andra skulle

disponeras av trafikbyrån.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot förevarande förslag.

Departementschefen anför:

Örn jag också måst ställa mig något tveksam i fråga örn lämpligheten av

att utan en särskild omprövning av verkets organisation nu företaga den

uppflyttning i lönehänseende av här avsedda administrativa befattningar,

som "telegrafstyrelsens förslag åsyftar, har det dock synts mig icke kunna

bestridas, att en förbättrad löneställning för befattningarna i fråga kan anses

motiverad av de vidgade och mera ansvarsfulla uppgifter, som till följd av

den kraftiga utvecklingen av telegrafverkets rörelse måst påläggas dem. På

grund härav och då det av allt att döma.torde vara att förvänta, att denna

utveckling ytterligare skall komma att fortgå, har jag funnit mig kunna biträda

styrelsens förslag.

Telegrafstyrelsen har vidare gjort framställning örn tillskapande av en ny

överkontrollörstjänst (24:e lönegraden), avsedd för Stockholms telefonstations

landsavdelning.

Lönenämnden yttrar på denna punkt följande:

På telegrafstyrelsens av lönenämnden på sin tid tillstyrkta förslag uppflyttades

efter beslut av 1929 års riksdag den såsom föreståndare å riksavdelningen

av Stockholms telefonstation tjänstgörande förste kontrollören

från 22:a till 24:e lönegraden och erhöll samtidigt överkontrollörs tjänste
För

närmare bedömande av ifrågavarande löneärende avlade nämnden

hösten 1928 besök å Stockholms telefonstation och hade därvid tillfälle att

genomgå jämväl stationens landsavdelning. På grund av vad nämnden därvid

inhämtade rörande förste kontrollörens å sistnämnda avdelning arbetsuppgifter

och då vissa av nämnden införskaffade statistiska uppgifter för

innevarande år beträffande denna avdelning utvisa, att densamma alltjämt

är stadd under rask utveckling, finner nämnden rättvist, att föreståndarna

för ifrågavarande båda avdelningar jämställas i lönehänseende och att sålunda

jämväl förste kontrollörsbefattningen å landsavdelningen förändras

till en överkontrollörstjänst. Nämnden får alltså tillstyrka den föreslagna

åtgärden.

Två nya

sekreterartjänster.

En ny överkontrollörsloefattning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Departementschefen Ilar i likhet med lönenämnden och på de skäl, som av

nämnden andragits, tillstyrkt telegrafstyrelsens förevarande förslag.

En ny Ytterligare gör telegrafstyrelsen hemställan örn inrättande av en ny telekommissarie

Sikörn missarie tjänst av klass 1 B (24:e lönegraden). Enligt förslaget skulle

tjänst från och med den 1 juli 1931 Umeå station höjas från klass 2 till klass

av klass ib. j g samt Sollefteå station från klass 3 till klass 2.

Häröver har lönenämnden yttrat bland annat följande:

Enligt de av telegrafstyrelsen angivna, av styrelsen beräknade poängtalen

för telegrafstationerna i Umeå och Sollefteå skulle dessa stationer numera,

efter det att vissa förutvarande självständiga redovisningsområden införlivats

med dessa stationers förvaltningsområden, hava uppnått den storlek, att

därav väl motiveras en uppflyttning av dem till högre klass, den förra från

klass 2 till klass 1 B och den senare från klass 3 till klass 2. Då detta

styrelsens förslag är en direkt följd av förut i besparingssyfte vidtagna indragningar

av mindre stationer, har nämnden intet att erinra mot den föreslagna

förändrade placeringen i klass av förenämnda tvenne stationer, vilken

förändring skulle föranleda nyinrättande av en telegrafkommissariebefattning

av klass 1 B.

Departementschefen anför följande:

Höjning i klass av en station bör i regel icke vidtagas annat än i samband

med en allmän omklassificering, då åtgärden kan grundas på jämförelse

mellan samtliga stationer. Vid sitt beslut angående ändrad klassificering

av trafikanstalterna vid bland annat telegrafverket förutsatte emellertid 1926

års riksdag (skrivelse nr 213), att efter genomförandet av då föreliggande

klassificeringsförslag en omflyttning i klass av en eller annan anstalt

kunde bliva av behovet påkallad samt att Kungl. Maj:t, där så enligt gällande

bestämmelser skulle ske, för riksdagen framlade förslag i berörda hänseende.

I här förevarande fall föreligger, såsom lönenämnden framhållit,

den särskilda omständigheten, att utökningen av stationernas förvaltningsområden

och därmed stegringen i deras poängtal är en direkt följd av i

besparingssyfte vidtagna indragningar av mindre förvaltningsområden. Med

hänsyn härtill har jag i likhet med lönenämnden ansett mig böra tillstyrka

bifall till telegrafstyrelsens förslag. För genomförande av detta förslag erfordras

inrättande av en ny telegrafkommissariebefattning av klass 1 B;

däremot skulle antalet dylika befattningar av klass 2 bliva oförändrat.

inrättande I sin förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen slutligen gjort framställav

en ny ning örn inrättande vid telegrafverket av en ny befattningsgrupp, benämnd

grupp. förste ritare, med placering i 17:e lönegraden.

Lönenämnden har i denna fråga anfört i huvudsak, att nämnden icke funnit

sig övertygad örn att något trängande behov förelåge att för telegrafverkets

vidkommande inrätta denna befattningsgrupp. På grund härav och då införande

av nya tjänstekategorier vid vederbörande verk enligt nämndens

mening såvitt möjligt borde ske endast i samband med en mera allmän revision

av den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckningen, har

nämnden ansett ifrågavarande förslag icke för närvarande böra föranleda

någon åtgärd.

Avvikande mening har anförts av en ledamot, som ansett, att nämnden

bort tillstyrka bifall till telegrafstyrelsens förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

17

Även enligt departementschefens mening föreligga icke tillräckliga skäl att

nu inrätta ifrågavarande befattningsgrupp, varför departementschefen icke

ansett sig kunna tillstyrka telegrafstyrelsens förslag på förevarande punkt.

Departementschefens förslag i fråga örn tjänster vid telegrafverket innebär

ökning av antalet beträffande följande befattningar, nämligen''av antalet

byråingenjörsbefattniugar från 3 till 5, av antalet linjeingenjörsbefattningar

från 21 till 23, av antalet sekreterarbefattningar i 24:e lönegraden

från 6 till 8, av antalet överkontrollörsbefattningar från 2 till 3 samt av antalet

telegrafkommissariebefattningar av klass 1 B från 20 till 21. A andra

sidan skulle minskning ske av antalet telegrafdirektörsbefattningar från 4

till 3, av antalet förste kontrollörsbefattningar från 21 till 19 och av antalet

aktuariebefattningar från 3 till 2.

Statens järnvägar.

I skrivelse den 12 november 1930 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

om vissa ändringar beträffande tjänster inom styrelsen.

Styrelsen har först hemställt örn att å ekonomibyrån måtte inrättas

två nya aktuariebefattningar i 21 :a lönegraden.

I ärendet Ilar kom nili n ika ti onsver ketts lönenämnd den 0 december 1930 avgivit

utlåtande. Beträffande de ifrågasatta nya aktuarietjänsterna å ekonomibyrån

har nämnden med hänsyn till den kvalificerade arten av de göromål,

som skulle åvila innehavarna av dessa tjänster, och då behovet av

ifrågavarande tjänstemän såvitt nu kunde bedömas vore att betrakta såsom

varande av permanent natur, förklarat sig förorda bifall till järnvägsstyrelsens

förslag.

Dcpartemen t-schefen yttrar:

Beträffande de arbetsuppgifter som äro avsedda att tillkomma de föreslagna

nya aktuarietjänsterna å järnvägsstyrelsens ekonomibyrå, framgår alden

lämnade redogörelsen, att med den ena av befattningarna skulle huvudsakligen

förenas åliggande att verkställa vissa för bedömande av statens

järnvägars ekonomiska resultat betydelsefulla beräkningar rörande trafikinkomsternas

och driftutgifternas fördelning å olika trafikslag m. m„ medan

innehavaren av den andra befattningen skulle bland annat handlägga de för

verkets ekonomi jämväl viktiga frågorna rörande koncessioner för omnibusoch

lastbiltrafik jämte i samband därmed stående utredningar. Med hänsyn

till omfattningen och vikten av dessa göromål samt i betraktande av vad

järnvägsstyrelsen i övrigt i skilda hänseenden anfört till stöd för förslaget

örn uppförande på ordinarie stat av förevarande två befattningar har jag

ansett mig böra i likhet med lönenämnden tillstyrka bifall till styrelsens

framställning.

Järnvägsstyrelsen har vidare framlagt förslag örn införande av ändrad benämning

å befattningen såsom chef för styrelsens statistiska kontor. Ifrågavarande

befattning har sedan ikraftträdandet av 1919 års avlöningsreglemente

för kommunikation sverken benämnts »chef för statistiska kontoret».

B Unng till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 30 käft. (Nr 66—70.) eis si 2

Två nya

aktuarletjänater

å

ekonomibyrån.

Ändrad benämning

å

befattningen

aåeom

chef för

■tatlitlaka

kontoret.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Styrelsen föreslår nu benämningen »förste aktuarie och chef för statistiska

kontoret».

Lönenämnden har i sitt förberörda utlåtande förklarat sig intet hava att

erinra mot järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag. Nämnden har samtidigt

framhållit, att föreståndaren för postverkets statistiska avdelning, vilken numera

tillhör samma lönegrad som chefen för järnvägsstyrelsens statistiska

kontor eller 26:e lönegraden, innehar tjänstetiteln förste aktuarie.

Departementschefen yttrar:

Aven jag tillstyrker järnvägsstyrelsens förevarande förslag. I den vid

kommunikationsverkens avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen torde

vid bifall till förslaget böra under statens järnvägar, 26:e lönegraden,

med uteslutande av befattningen chef för statistiska kontoret, upptagas en

befattning med benämningen förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.

indragning Järnvägsstyrelsen har härefter» upptagit till behandling fråga örn indragb

ef11 trun gar n''ng av vissa befattningar inom styrelsen.

m. m. Styrelsen framlägger till en början förslag rörande indragning av en

notariebefattning å militärbyrån.

Styrelsen omnämner därvid, att befattningen i fråga för närvarande är

vakant samt att vid behandling av spörsmålet om dess återbesättande uppstått

fråga, huruvida numera de å tjänsten ankommande göromålen verkligen

kunde anses vara av den natur, att tjänstens bibehållande i notariegrad

vore motiverat. Sedan styrelsen uppdragit åt tre av sina ledamöter att utreda

denna fråga, hava utredningsmännen i ett vid styrelsens skrivelse

fogat yttrande den 31 oktober 1930 framlagt resultatet av utredningen, vilket

utmynnar i ett uttalande, att notarietjänstens å militärbyrån nuvarande

arbetsuppgifter icke äro sådana, att tjänstens bibehållande i denna grad erfordras

för beredande åt innehavaren av en, jämfört med andra tjänstemäns

med likvärdigt arbete, lämpligt avvägd avlönings- och tjänsteställning.

Avvikande mening har emellertid anförts av en utav utredningsmännen,

byråchefen å militärbyrån N. Bildt, vilken på närmare angivna skäl förklarat

sig anse de förhållanden, vilka föranlett notariebefattningens bibehållande

vid sekreterartjänstens tillkomst från och med år 1917, alltjämt kvarstå och

icke funnit utredningen hava ådagalagt någon annan omständighet, som talar

för notarietjänstens indragning eller ersättande med lägre tjänst.

För egen del har järnvägsstyrelsen anslutit sig till vad majoriteten av.

utredningsmännen anfört och alltså hemställt, att ifrågavarande notarietjänst

måtte från och med den 1 juli 1931 indragas. Avvikande mening härutinnan

har anförts av byråchefen Bildt, som åberopat sitt särskilda yttrande

såsom utredningsman i frågan.

Järnvägsstyrelsen har vidare berört fråga örn indragning av överingenjörs-

och arkitektbefattningarna hos styrelsen. Styrelsen har emellertid

förklarat sig icke för närvarande vara beredd att avgiva definitivt förslag

härom och har därför inskränkt sig till att föreslå vissa provisoriska åtgärder.

I detta ämne anför styrelsen huvudsakligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

19

Vad överingenjörstjänsten beträffar, anser styrelsen att den, med hänsyn

till det alltmer minskade omfånget av statens järnvägars nybyggnads- och

ombyggnadsverksamhet, bör kunna från och med nyss angivna datum och

tillsvidare i avvaktan på utvecklingen och ytterligare erfarenheter örn behovet

av densamma hållas vakant. Befattningen skulle under vakanstiden

lämpligen kunna ersättas med en befattning å extra stat att på förordnande

av styrelsen upprätthållas av lämplig tjänsteman, vilken med befogenhet uti

tillämpliga delar som byråchef och med arvode såsom sådan skulle hava att

i styrelsen föredraga ärenden rörande statens järnvägsbyggnader samt förestå

dess byggnadsbyrå.

Beträffande härefter ariciteMbefattningcn anser styrelsen att, innan den återbesättes

med ordinarie innehavare, det vore värt en prövning, huruvida det

ej skulle ställa sig för verket fördelaktigare att i stället för fast anställd arkitekt

med enligt avlöningsreglementet bunden tjänstgöringstid och annan

tjänsteställning få anlita i privat verksamhet praktiserande arkitekt mot viss

avtalsvis bestämd årlig ersättning. Denna arkitekt skulle vara underställd

byråchefen å banbyrån samt hava att leda och övervaka arbetet å byråns

arkitektavdelning, varvid han mot det avtalade fasta arvodet skulle hava att

utarbeta erforderliga ritningsförslag, inspektera byggnadsarbeten och leveranser

m. m. samt efter iakttagelser vid dessa inspektioner föreslå nödiga

ändrings- och kompletteringsarbeten. Arvodet bör givetvis icke få uppgå till

högre belopp än vad gällande avlöningsreglemente upptager för den på stat

anställde arkitekten.

Slutligen anför styrelsen, att det i sammanhang med inskränkningen av

statens järnvägsbyggnadsverksamhet minskade arbetet å byggnadsbyråns nybyggnadsavdelningäven

medför, att förste byråingenjörstjänsten å byggnaclsbyråns

nybyggnadsavdelning kan indragas. Innehavaren av denna

tjänst anses därför böra från och med den 1 januari 1932 uppföras å övergångsstat.

Styrelsens avsikt är emellertid att, i händelse av bifall till förslaget

örn tjänstens indragning, förordna den nuvarande innehavaren av densamma

att uppehålla en å nybyggnadsavdelningen ävenledes befintlig byråingenj

örsbefattning, vars innehavare i sin tur kan beräknas för framtiden få

sin tjänstgöring förlagd till annat tjänsteställe.

Styrelsen hemställer alltså, att en förste byråingenj örsbefattning måtte

indragas.

Löncnämndcn har lämnat järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av notarietjänsten

å militärbyrån samt förste byråingenjörstjänsten å byggnadsbyråns

nybyggnadsavdelning och i samband därmed om uppförande å övergångsstat

av en förste byråingenjör utan erinran. Beträffande de dispositioner,

styrelsen vid inträdande vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna

ansett sig böra vidtaga i avseende å ombesörjandet av göromål, som åvila

dessa tjänsters innehavare, biträder nämnden styrelsens förslag.

Vid behandlingen av järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av en notarietjänst

å militärbyrån har lönencimndens ordförande förklarat sig anse en

mera ingående utredning av frågan än den, som förelegat, vara av nöden,

särskilt genom hörande av vederbörande högre militära myndighet, för att

kunna allsidigt, sakligt och objektivt bedöma denna indragningsfräga och

vad därmed sammanhänger.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

En ny stationsinapektorabefattning

av

klaas 2.

Till följd av remiss Ilar cliefen för generalstaben ilen 10 december 1930

avgivit utlåtande i ärendet, såvitt avser frågan om indragning av notarietjänsten

å militärbyrån, och därvid anfört följande:

Chefen för generalstaben saknar förutsättningar att göra en jämförelse

mellan olika befattningshavares inom järnvägsstyrelsen arbetsuppgifter och

kan därför icke ur denna synpunkt bedöma frågan, i vad mån det kan anses

vara berättigat att utbyta notarien vid militärbyrån med en bokhållare.

Den enda synpunkt, som av chefen för generalstaben kan anläggas på

frågan, är en jämförelse mellan vissa arbetsuppgifter, vilka synas hava ålegat

notarien år 1915, då järnvägsstyrelsen senast avgav yttrande i ärendet, och

motsvarande uppgifter nu. Dessa arbetsuppgifter beröra mobiliseringsverket,

vilket numera är av väsentligt större omfattning än år 1915.

Departementschefen yttrar:

Vad först angår frågan örn indragning av notarietjänsten å militärbyrån,

torde visserligen, såsom chefen för generalstaben antytt, de militärbyrån påvilande

uppgifterna beträffande mobiliserings verke t nu vara mera omfattande

än vad fallet var, när frågan örn tjänstens behövlighet senast var föremål

för statsmakternas omprövning. A andra sidan är att beakta, att å byrån

efter nämnda tidpunkt tillkommit en för vissa mera kvalificerade göromål

avsedd sekreterartjänst, varigenom notarietjänsten i viss mån ändrat karaktär.

I betraktande härav och med hänsyn till de skäl i övrigt, som anförts

av järnvägsstyrelsen och majoriteten av de särskilda utredningsmän, vilka

yttrat sig i frågan, har jag funnit mig böra biträda förslaget örn notariebefattningens

indragning.

Järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av förste byråingenjörstjänsten

;l byggnadsbyråns nybyggnadsavdelning föranleder icke annan erinran från

min sida än att tidpunkten för indragningen och i samband därmed för överflyttande

på övergångsstat av ifrågavarande tjänst synes, liksom för övriga

bär ifrågavarande tjänsteförändringar vid kommunikationsverken, böra bestämmas

till den 1 juli 1931.

Av styrelsen ifrågasatta provisoriska åtgärder i anledning av inträdande

vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna hos styrelsen synas vara

val motiverade. Avsikten är att de föreslagna anordningarna skola under

någon tid prövas och — örn erfarenheterna av desamma visa sig tillfredsställande

— fråga örn indragning av förevarande befattningar därefter

tågås under övervägande. Förslaget i fråga lärer alltså icke för närvarande

kräva beslut av riksdagen men har synts böra i detta sammanhang omnämnas.

Beträffande arkitektbefattningen vill jag samtidigt omnämna, att

Kungl. Majit genom beslut den 19 december 1930 medgivit anstånd med

avsked för denna befattnings innehavare tillsvidare till den 1 juli 1931.

I enlighet med vad jag här tillstyrkt skulle beträffande statensjärnvägar,

såvitt avser järnvägsstyrelsen, antalet aktuarietjänster i 21:a lönegraden ökas

med 2 eller från 3 till 5, medan å andra sidan minskning skulle ske beträffande

förste by råingen jörstjänster i 27:e lönegraden från nuvarande antal

14 till 13 samt beträffande notarietjänster i 21:a lönegraden från nuvarande

antal 11 till 10.

I skrivelse den 27 september 1930 har järnvägsstyrelsen vidare gjort framställning

örn uppfiyttning i högre klass av Frövi järnvägsstation å statsbanelinjen

Hallsberg—Krylbo och därvid hemställt, att antalet befattningar

såsom stationsinspéktor av klass 2 vid statens järnvägar (22:a lönegraden)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69. 21

måtto ökas från 20 till 21 i oell för hänförande av Frövi järnvägsstation till

klass 2.

KommunikationsverJcens lönenämnd Ilar i ett den 9 oktober 1930 avgivet

utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens

framställning.

Departementschefen anför följande:

Såsom jag vid behandling i det föregående av en liknande fråga beträffande

telegrafverket framhållit, bör uppflyttning av en station i högre klass

i regel ske endast i samband med en allmän omklassificering, som kail

grundas på jämförelse mellan samtliga stationer. I förevarande fall synas

emellertid särskilda förhållanden föreligga, vilka nu påkalla en förändring

beträffande klassindelningen.

Den av järnvägsstyrelsen förebragta utredningen utvisar sålunda, att trafiken

vid Frövi station under senare år högst betydligt stegrats samt att, till

följd av den vidtagna förändringen beträffande trafiken å Frövi—Ludvika

järnväg, ytterligare ökning av arbetet vid stationen är att förvänta. Med

hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter anser jag goda skäl tala flir

en uppflyttning av Frövi station i klass 2. Jag vill därför tillstyrka, att antalet

stationsinspektorsbefattningar i sistnämnda klass vid statens järnvägar

från och med den 1 juli 1931 ökas till 21.

Statens vattenfallsverk.

I skrivelse den 25 november 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

om beredande av särskilt lönetillägg vid två befattningar inom

statens vattenfallsverk, nämligen åt driftchefen vid ångkraftverket i Västerås

samt åt kraftverksdirektören vid de norrländska kraftverken.

Vad angår driftchefsbefattningen vid Västeråsverket, blev denna

befattning, liksom övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket, vid 1919

års lönereglering för kommunikationsverken hänförd till nuvarande 28:o

lönegraden. Någon ändring i lönegradsplaceringen har sedermera icke ägt

runi. Vid befattningen utgår alltså, förutom dyrtidstillägg, begynnelselön av

9,300 kronor och slutlön av 10,740 kronor (F-ort).

I utlåtande den 9 oktober 1930 över 1928 års lönekonimittés den 21 juli

1930 avgivna betänkande med förslag till nytt avlöiiingsreglemento för

ordinarie tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, har vattenfallsstyrelsen

framhållit, att den nuvarande driftchefsbefattningen vid Västerås

kraftverk enligt styrelsens åsikt borde förvandlas till en kraftverksdirektörsbefattning

med lön till samma belopp, som styrelsen i nämnda utlåtande

alternativt föreslagit för kraftverksdirektören vid Motala kraftverk eller

17,000 kronor, dock utan rätt till tantiem. Styrelsen har förklarat sig

ämna framdeles i särskild skrivelse återkomma till denna fråga.

I nu förevarande framställning den 25 november 1930 har vattenfallsst/freisen

anfört, att då det vore möjligt, att förslaget till nytt avlöningsreglemente

jämte i samband därmed avgivna yttranden och förslag icke komme till

behandling vid 1931 års riksdag, styrelsen ansett sig böra i avvaktan härpå

hemställa örn utverkande av ett tillfälligt lönetillägg till driftchefen vid

Västeråsverket. Under erinran, att den nuvarande innehavaren av drift

Lönetillägg

vid vissa

befattningar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

chefsbefattningen för närvarande åtnjuter lön av 10,740 kronor årligen jämte

dyrtidstillägg, bär styrelsen föreslagit, att lönetilläggets belopp skulle bestämmas

till 3,000 kronor per år.

I ett över vattenfallsstyrelsens framställning avgivet utlåtande den 8

december 1930 bär kommunifcationsverJcens lönenämncl beträffande styrelsens

bär ifrågavarande förslag anfört, att nämnden för sin del icke kunnat finna

det tillrådligt att vidtaga en åtgärd av den art, som styrelsen ifrågasatt.

Avvikande mening bar emellertid anförts av lönenämndens ordförande,

som för sin del funnit avgörande skäl tala för en tillstyrkan av vattenfallsstyrelsens

framställning örn omedelbart utverkande av ett lönetillägg av 3,000

kronor för år räknat.

Vidkommande härefter befattningen såsom kraftverksdirektör vid de

norrländska kraftverken — Porjus och Norrfors jämte vissa mindre anlägg

ningar — tillkom denna befattning genom beslut av 1929 års riksdag. Tidigare

stodo nämnda kraftverk samt därtill anknutna anläggningar under ledning av en

inom vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå å extra stat inrättad särskild Norrlandsavdelning.

Kraftverksdirektören för de norrländska kraftverken bar

hittills övergångsvis varit stationerad i Stockholm men skall från och med

den 1 april 1931 vara placerad i Umeå.

Avlöningen till ifrågavarande befattningshavare utgår enligt samma grunder,

som gälla för övriga kraftverksdirektörer vid vattenfallsverket, och utgör

sålunda 10,000 kronor för år jämte dyrtidstillägg samt därutöver tantiem

enligt i avlöningsreglementet fastställda bestämmelser. På grund av vid

de norrländska kraftverken ännu föreliggande förhållanden utgår emellertid

enligt nu gällande tantiembestämmelser icke något tillskott till lönen utöver

det i avlöningsreglementet garanterade minimibeloppet, 2,500 kronor för år,

och dylikt tillskott lärer under ett antal år framåt icke kunna beräknas

tillkomma. Den totala avlöningen för kraftverksdirektören i Umeå kommer

alltså enligt nuvarande bestämmelser att under avsevärd tid utgöra 12,500

kronor årligen frånsett dyrtidstillägg.

I sitt förenämnda betänkande har 1928 års lönekommitté, som föreslagit

en avveckling av tantiemsystemet, hemställt, att kraftverksdirektören för de

norrländska kraftverken skulle placeras i 32:a lönegraden med en lön å

F-ort av 14,808 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i sitt omförmälda utlåtande

bestämt motsatt sig tantiemsystemets avskaffande men ansett sig böra föreslå

vissa förändringar i nu gällande regler för tantiemberäkningen, varom styrelsen

i särskild skrivelse den 6 december 1930 framlagt närmare utredning

och förslag. Skulle, mot styrelsens yrkande, tantiemsystemet likväl avskaffas,

har styrelsen ansett avlöningen för kraftverksdirektörerna böra bestämmas

till högre belopp än enligt lönekommitténs förslag skulle bliva fallet; för

direktören vid de norrländska kraftverken föreslår styrelsen en avlöning av

19,000 kronor.

I sin nu förevarande framställning begär styrelsen, såsom förut antytts, att

innehavaren av ifrågavarande befattning måtte, i avvaktan på prövning av

frågan örn den blivande löneställningen, tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

23

För att berecia möjlighet att kunna hålla ifrågavarande befattning

besatt nied en kvalificerad innehavare har styrelsen hemställt att, i avvaktan

på en blivande lönereglering, kraftverksdirektören för de norrländska

kraftverken måtte beredas ett lönetillägg av åtminstone 3,000 kronor om

året.

I sitt förenämnda utlåtande har lönenämnden ställt sig avvisande till

vattenfallsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 17 januari 1931 har vattenfallsstyrelsen i vissa hänseenden

bemött vad lönenämnden i sitt utlåtande anfört och förklarat sig vidhålla

sin framställning örn beviljande av ifrågavarande lönetillägg.

Departementschefen yttrar:

Såsom chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen,

kommer 1928 års lönekommittés förslag jämte däröver avgivna

yttranden icke att föreläggas 1931 års riksdag. Något ståndpunktstagande

till olika föreliggande förslag i fråga örn den definitiva löneställningen

för här avsedda befattningshavare lärer alltså ännu icke kunna äga

rum. Vid sådant förhållande har jag ansett mig böra i detta sammanhang

anmäla vattenfallsstyrelsens omförmälda framställning angående vissa provisoriska

löneförbättringsåtgärder för befattningshavarna i fråga.

Yad först angår frågan örn löneförbättring till driftchefen vid ångkraftverket

i Västerås, framgår av den förebragta utredningen, att detta kraftverk

under den tid, som förflutit sedan löneställningen för driftchefen bestämdes,

varit statt i kraftig utveckling och nu närmar sig en storlek, jämförlig

med de stora utländska ångkraftverken. Till belysande härav må

framhållas, att verkets kapacitet år 1919 var 28,000 kilowatt och nu utgör

42.000 kilowatt men före innevarande års utgång kommer att uppnå siffran

101.000 kilowatt. Givet är att omförmälda, utan tvivel ännu icke avslutade

utveckling i och för sig ställt och alltjämt måste ställa stora krav på den

man, som närmast bär ansvaret för verkets ledning. Icke minst måste

emellertid tagas i betraktande denna anläggnings egenartade uppgift och

beskaffenhet — driftreserv, anordnad för ångkraft — som för en ekonomiskt

och tekniskt fullgod ledning av verket kräva alldeles särskilda förutsättningar

hos driftchefen i fråga örn fackkunskap i hithörande detaljer.

Att de nuvarande avlöningsförmånerna för driftchefen icke motsvara vad

som är erforderligt för att å posten kunna bibehålla eller för densamma

förvärva en tillräckligt kvalificerad kraft synes mig med hänsyn till här antydda

förhållanden näppeligen kunna bestridas. Även lönenämnden erkänner

detta, då nämnden framhåller, att skäl förefinnas för en jämkning i nuvarande

lönegradsplacering. En omständighet, som vid bedömande av frågan

örn löneförmånernas tillräcklighet måste särskilt beaktas, är att — såsom

lönenämndens ordförande understrukit — vattenfallsverket är utsatt för hård

konkurrens från enskilda företags sida i fråga örn skickliga arbetskrafter på

det tekniska området, ett förhållande som uppenbarligen måste vara till

särskilt men för verket, då det gäller ifrågavarande befattning med dess

mer än vanligt specialiserade uppgifter. Med betonande bland annat av

detta förhållande bär vattenfallsstyrelsens chef för mig framlagt sina allvarliga

bekymmer inför den situation, som särskilt med avseende å ångkraftverket

i Västerås skulle inträda, därest en förbättring av löneförmånerna

icke kan beredas. Jag inser för min del till fullo de svårigheter, som med

nuvarande avlöningsbestämmelser skulle uppstå att för befattningen erhålla

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 69.

en fullt kompetent kraft, därest den nuvarande innehavaren skulle lämna

sin tjänst.

Jag är visserligen ense med lönenämnden därom, att det vore önskvärt

att först i samband med en översyn av lönestiillningen i allmänhet beträffande

olika befattningar vid kommunikationsverken behöva taga ståndpunkt

till frågan örn högre avlöning för driftchefen i Västerås. Med hänsyn till

de förhållanden, som nyss antytts, kan jag dock ur statsnyttans synpunkt

icke finna ett uppskov med beslut örn viss löneförbättring i detta fall vara

tillrådligt. Några betänkligheter synas mig icke heller föreligga mot att

redan nu fatta ett dylikt beslut av provisorisk karaktär, därest förbättringen

till storleken så avväges, att icke därigenom uppkommer ett föregripande av ett

definitivt ståndpunktstagande i fråga om löneställningen vare sig för denna

tjänst eller för andra chefsbefattningar med jämförliga uppgifter och likartat

ansvar inom vattenfallsverket eller övriga affärsdrivande verk. Ur nu angivna

synpunkt har jag ansett mig böra förorda ett tillfälligt lönetillägg till

belopp av 2,000 kronor i stället för det av vattenfallsstyrelsen föreslagna

beloppet å 3,000 kronor. I detta sammanhang vill jag betona, att det, såsom

vattenfallsstyrelsen framhållit, med hänsyn till ifrågavarande driftchefsbefattnings

ensamstående karaktär icke är att befara, att den föreslagna åtgärden

skulle medföra prejudicerande inverkan i lönehänseende beträffande

övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket.

Jag har alltså ansett mig böra tillstyrka, att vid befattningen såsom driftclief

vid Västerås kraftverk må, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver

lön enligt avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor.

Vad härefter beträffar frågan örn lönetillägg till kraftverksdirektören vid

de norrländska kraftverken, finner jag visserligen åtskilliga skäl vara anförda

för vattenfallsstyrelsens framställning jämväl på denna punkt. Med

hänsyn bland annat till att, såsom lönenämnden framhållit, befattningen

i fråga inrättats så sent som år 1929 bär jag dock funnit med prövning av

frågan härom böra tillsvidare anstå.

Övergångsanordningar m. m.

Departementschefen anför härom följande:

De förordade ändringarna i fråga om vissa befattningar vid kommunikationsverken

synas, såsom redan antytts, lämpligen böra genomföras den 1

juli 1931.

I den mån särskilda övergångsanordningar för ändringarnas genomförande

bliva erforderliga, torde — i anslutning till vad hittills‘plägat tillämpas —

dylika få beslutas av Kungl. Majit. Bemyndigande härutinnan torde böra

ilskas av riksdagen. De ändringar i den vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen, vilka erfordras vid bifall till vad som tillstyrkts i fråga

örn antalet av vissa befattningar, äger Kungl. Majit enligt av riksdagen tidigare

lämnat generellt bemyndigande utfärda.

Av vad i det föregående förordats föranledes även viss ändring i den *

vid kommunikationsverkens pensionslag fogade åldersförteckningen. Frågan

härom torde senare komma att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Kungl. Majlis förevarande förslag örn inrättande, återbesättande och uppfattning

liksom ock indragning av vissa befattningar vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar grunda sig på vederbörande myndigheters, av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69. 2o

kommunikationsverkens lönenämnd biträdda framställningar. Jämväl utskottet

vill för sin del tillstyrka bifall till förslagen.

På sätt lönenämnden oell departementschefen framhållit, torde däremot

tillräckliga skäl för närvarande icke föreligga att inrätta en ny grupp befattningshavare

vid telegrafverket, benämnda förste ritare.

Vidkommande de av vattenfallsstyrelsen begärda lönetilläggen åt driftchefen

vid ångkraftverket i Västerås och kraftverksdirektören vid de norrländska

kraftverken hava desamma av lönenämnden avstyrkts. Utskottet

har dock i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag ej velat motsätta sig, att

driftchefen vid Västeråsverket beredes ett lönetillägg med 2,000 kronor.

Vad i övrigt i propositionen föreslagits, har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1931,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skall

vid statens järnvägar i 26:e lönegraden upptagas befattning

såsom förste aktuarie och chef för statistiska kontoret;

samt att ur nämnda förteckning skall vid statens järnvägar

i samma lönegrad utgå befattningen chef för statistiska kontoret;

b) fastställa antalet av följande befattningar från och med

den 1 juli 1931 på sätt här angives, nämligen:

vid postverket:

sekreterare i 24:e lönegraden................................................... 1;

vid telegrafverket:

aktuarie .................................................................................... 2

förste kontrollör........................................................................ 19

sekreterare i 24:e lönegraden.................................................. 8

telegrafkommissarie av klass 1 B.......................................... 21

Överkontrollör .......................................................................... 3

byråingenjör ............................................................................ 5

linjeingenjör ............................................................................. 23

telegrafdirektör ........................................................................ 3;

vid statens järnvägar:

aktuarie .................................................................................. ö

notarie ....................................................................................... 19

stationsinspektor av klass 2................................................... 21

förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.................. 1

förste byråingenjör .................................................................. 13

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 30 käft. (Nr 6H—70.) «i# bi 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets -utlåtande Nr 69.

■ - o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestäm
melser,

som vid genomförande av förberörd» ändringar må er''!ö::''

h ''fordras; samt . ;:t . /.. - : '' . - a• ; -

d) medgiva, att vid den till statens vattenf allsverk hörande

befattningen såsom driftchef vid Västerås kraftverk må från

och med den 1 juli 1931, utöver lön enligt avlöningsreglementet,

utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor för år räknat.

Stockholm den 20 mars 1931. . . \

Olli ; j -IL .''pCLSJJi i!rt i ;J v.0:l

V t På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 66.

Reservation

av herr Nilsson i Rönarp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befa s. 4 i texten