Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1931-03-06 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:7, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1931 kl. 12 m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) Departemeuangående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har tet*va£*lng\n9
Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid proposi- Maj.-ts kansli.
tionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämn- [1*#]
da dag) föreslagit riksdagen att ur personalförteckningen för finansdepartementet
utesluta en förste aktuarie i lönegraden B 26 samt bestämma,
att antalet förste kanslisekreterare i lönegraden B 26 skall vara fem.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 1 och 2 i statsrådsprotokollet.
Å finansdepartementets ordinarie stat finnas för närvarande i lönegraden
B 26 uppförda fyra förste kanslisekreterare och en förste aktuarie.
Vid tillkomsten år 1920 av förste aktuarietjänsten avsågs, att befattningshavaren
ifråga närmast skulle hava till uppgift att utföra de statistiska
utredningar, som kunde erfordras inom finansdepartementet. Härutinnan
har sedermera en väsentlig förändring inträtt, i det att, sedan
kansliråds- och förste kanslisekreterarebefattningarna å den s. k. budgetbyrån
indragits, förste aktuariens främsta åliggande numera är att, under
statssekreterarens ledning, svara för den del av budgetarbetet, som förut
ankom på budgetbyrån. Med hänsyn till den förskjutning i vederbörandes
arbetsuppgifter, som sålunda inträtt, har tillräcklig anledning ej
synts längre föreligga att bibehålla beteckningen förste aktuarie, utan
befattningen har, liksom övriga likställda tjänster inom statsdepartementen,
ansetts böra betecknas förste kanslisekreterare. En dylik förändring,
vilken synts ägnad att underlätta en ur arbetssynpunkt lämplig placering
av arbetskrafterna inom departementet, innebär ej ett eftergivande vid
* Hänvisar till punkt i" statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 7 höft. (Nr 7.)
I
2
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
tjänstens besättande av det krav på särskilda förutsättningar bos innehavaren,
som budgetarbetets art ställer.
Ändring i det ordinarie anslaget till departementet har icke ifrågasatts.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,,
får alltså hemställa,
att riksdagen må ur personalförteckningen för finansdepartementet
utesluta en förste aktuarie i lönegraden
B 26 samt bestämma, att antalet förste kanslisekreterare
i lönegraden B 26 skall vara fem.
Ökad, Ihredragning
%
regeringsrätten.
[2.1
2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 2 och 3) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna
inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 35,000 kronor.
De centrala ämbetsverken m. m.
Mynt- och 3:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
^verket.8'' dels godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket, att tilläm[3.
] pas från och med budgetåret 1931/1932:
Stat.
A. Avlöningstat m.m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
-
anslag ..................... » 59,900
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600
Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500
Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag
.............................................. » 175,000
Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............ » 73,500
Summa kronor 404,500;
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 385,200 kronor, med 19,300 kronor till 404,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4—13 i
statsrådsprotokollet.
Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnaderna uppfördes år 1912 i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag.
Sedan 1929 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat,
att det dittillsvarande sambandet mellan nämnda anslag och inkomsttiteln
»inkomst av myntning pcb justering» skulle upphöra, erhöll anslaget,
som numera benämnes »mynt- och justeringsverket», i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 karaktär av ordinarie förslagsanslag.
Den av Kungl. Majit och riksdagen godkända staten för mynt- och
justeringsverket omfattade tidigare endast avlöningsmedel till ordinarie
tjänstemän vid verket samt arvode åt den vid verket anställde myntgravören.
För verkets utgifter därutöver, såsom för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare och till arbetarpersonal samt för omkostnader
i övrigt, fanns icke någon utgiftsstat fastställd.
I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit
förslag till fullständig utgiftsstat för mynt- och justeringsverket, omfattande
dels avlöningsstat m. m., dels omkostnadsstat. Enligt förslaget påkallades
riksdagens godkännande i fråga örn den specificerade avlöningsstaten
men beträffande omkostnadsstaten endast med avseende å slutsumman.
Kungl. Majlis förslag vann riksdagens bifall.
I enlighet härmed godkände riksdagen följande stat för mynt- och
justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret 1930/19311
Stat.
A. Avlöningsstat m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 65,000
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.................................................. » 53,800
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600
Arvoden till kontrollstämplingsförrättare ................ » 23,500
Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag
.................................................. » 175,000
Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000
B. Omkostnadsstat.
övriga kostnader för driften, förslagsanslag .............. kronor 60,300
Summa kronor 385,200.
Ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket bestämdes
samtidigt till enahanda belopp, 385,200 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Genom beslut den 20 juni 1930 förordnade Kungl. Majit, att omkostnadsstaten
för verket under budgetåret 1930/1931 skulle hava följande ut
-
seende:
Omkostnad sata t.
Skrivmaterialier oell expenser m. m., förslagsvis ........kronor 16,000
Fastigheten, förslagsvis .................................. » 5,500
Bränsle, förslagsvis ...................................... » 10,000
Elektrisk kraft och belysning, förslagsvis ................ » 6,800
Maskiner och diverse materialier, förslagsvis ............ » 11,700
Laboratorieutensilier, kemikalier m. m., förslagsvis ...... » 3,000
Läkarvård och medicin, förslagsvis ...................... » 2,000
Omkostnader för myntutväxlingen, förslagsvis ............ » 1,500
Tjänsteresor, förslagsvis .................................. » 2,000
Omkostnader i övrigt, förslagsvis ........................ » 1,800
Summa kronor 60,300.
Tillika förordnade Kungl. Majit, att det i avlöningsstaten upptagna
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare icke
finge överskridas utan Kungl. Majits medgivande.
I detta sammanhang må erinras, att 1929 års riksdag i enlighet med en
av Kungl. Majit gjord framställning medgivit, att av fonden för anordnande
av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden finge användas
ett belopp av 425,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för myntoch
justeringsverkets behov m. m. Sedan byggnadsarbetena avslutats,
har ifrågavarande byggnad under den nästförflutna hösten tagits i bruk
för verkets räkning.
Kungl. Majits nu föreliggande förslag innebär, vad avlöningsstaten
angår, att den för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare avsedda
anslagsposten skulle höjas med (3,888 4- 2,208) 6,096 kronor eller i
avrundat tal 6,100 kronor, dels för beredande av medel till anställande
av en befattningshavare med uppgift att förestå den i verkets nya byggnad
för kontroll- och j usteringsavdelningarna inrättade gemensamma expeditionen,
dels för anställande av en icke-ordinarie expeditionsvakt.
Då enligt gällande bestämmelser arvode till kontrollstämplingsförrättare
utgår i förhållande till de av honom uppburna kontrollstämplingsavgifternas
belopp och med hänsyn härtill den för dylika arvoden avsedda anslagsposten
å avlöningsstaten icke kan på förhand beräknas med tillräcklig noggrannhet,
har vidare nämnda anslagspost ansetts böra betecknas såsom
förslagsanslag.
I övrigt föreligger icke förslag till ändring med avseende å avlöningsstaten
för mynt- och justeringsverket.
Beträffande härefter omkostnadsstaten har Kungl. Majit föreslagit, dels
att anslagsposten till maskiner och diverse materialier måtte höjas med
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 5
sammanlagt 9,000 kronor för bestridande av kostnaderna för förnyelse av
de vågar och andra redskap, som verket bar att tillhandahålla justerarna
och kontrollstämplingsförrättarna, dels att anslagsposten till omkostnader
i övrigt måtte ökas från 1,800 kronor med 4,200 kronor till 6,000 kronor.
Omkostnadsstaten skulle sålunda vid bifall till Kungl. Maj.ts förslag
höjas från 60,300 kronor med 13,200 kronor till 73,500 kronor.
Höjningarna av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare samt
av omkostnadsstaten föranleda en ökning av statens sammanlagda belopp
385,200 kronor med 19,300 kronor till 404,500 kronor, med vilket sistnämnda
belopp anslaget till mynt- och justeringsverket föreslagits att uppföras.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas från och med budgetåret 1931/
1932:
Stat.
A. Avlöningsstat m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................... kronor
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ........ »
Vikariatsersättningar, förslagsanslag »
Arvoden till kontrollstämplingsförrät
tare,
förslagsanslag ................ »
Avlöningar till verkmästare, förmän och
arbetare, förslagsanslag ............ »
Pensioner, förslagsanslag ............ »
65,000
59,900
1,600
23,500
175,000
6,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag
............................. » 73,500
Summa kronor 404,500;
samt
b) höja ordinarie förslagsanslaget till mynt- och
justeringsverket, nu 385,200 kronor, med 19,300 kronor
till 404,500 kronor.
Mynt- och
justeringsverkets
verksamhet.
[4.]
Fiss®
engångsutg.
fter för
mynt- och
usteringsverket.
[5.]
Kamma rrätten.
[6.1
6 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
4:o) Beträffande Kungl. Märets förslag (punkt 4) angående anslag till
mynt- och justeringsverkets verksamhet kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (puukt 5) att för vissa engångsutgifter
för mynt- och justeringsverket för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 24,500 kronor.
Ifrågavarande avgifter äro avsedda
för inköp av en ny mindre präglingspress ................ kronor 8,000
» ersättning av äldre maskiner och mindre nyanskaffning
å reparations- och stansverkstaden .................... » 4,000
* anskaffande av vikter å 50 kg. för undersökning av
större industrivågar .................................. » 2,000
» anskaffande av viss instrumentell utrustning för den
nya byggnaden ....................................... » 10,535
Tillhopa kronor 24,535,
vilket belopp ansetts kunna avrundas till 24,500 kronor.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maurts förevarande förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för vissa engångsutgifter för
mynt- och justeringsverket för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.
G:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att
dels godkänna följande stater för kammarrätten, att tillämpas från och
med den 1 juli 1931:
*
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag____kronor 331,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 13,000
Förslagsanslag kronor 347,700.
B. Överflyttningsstat.
Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ____kronor 7,500;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu
376,200 kronor, med 21,000 kronor till 355,200 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 22—37
i åberopade statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 1
Ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten är i riksstaten uppfört
med ett belopp av 376,200 kronor. För upprätthållande av kammarrättens
verksamhet har för budgetåret 1930/1931 anvisats ett extra anslag å
146,400 kronor. Till bestridande av ersättningar åt särskilda ledamöter
i kammarrätten vid handläggning av mål angående fastighetstaxering
och virkestaxering är slutligen å extra stat för innevarande budgetår uppfört
ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
1 fråga örn användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie
anslaget gäller enligt Kungl. Maurts beslut den 12 april 1929, att antalet
befattningar å kammarrättens ordinarie avlöningsstat jämte de för vederbrand
e befattningar avsedda lönegrader skall från och med den 1 juli
1929 vara bestämt på följande sätt:
Befattning
1 president ...........
18 kammarrättsråd ....
1 sekreterare ........
1 aktuarie ............
8 notarier ............
1 kansliskrivare ......
1 förste expeditionsvakt
2 kanslibiträden ......
3 expeditionsvakter
3 kontorsbiträden ----
1 skrivbiträde ........
samt att å överflyttningsstat skola från och med den 1 juli 1929 vara
upptagna följande befattningar, nämligen:
Lönegrad
. A 3
. B 30
. B 24
. B 21
. B 21
. B 11
. B 7
. B 7
. B 5
. B 4
. B 2
Befattning
1 byråchef ..............
1 förste kanslisekreterare
1 andre kanslisekreterare
Kungl. Hajd har, likaledes den 12 april 1929, fastställt följande ordinarie
stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli
1929:
Lönegrad
. B 30
. B 26
. B 21.
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 331,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 3>500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 13,000
Förslagsanslag kronor 347,700.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
B. överflyttningsstat.
Avlöningar oell vikariatsersättningar, förslagsanslag ____kronor 28,500.
Vad angår det för budgetåret 1930/1931 anvisade extra anslaget till
upprätthållande av kammarrättens verksamhet, har Kungl. Majit den 16
april 1930 förklarat, bland annat,
att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare
under budgetåret 1930/1931 vara anställda
dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,
nämligen:
Befattning
8 assessorer ..........
2 extra föredragande
1 extra expeditionsvakt
3 extra kontorsbiträden
2 extra skrivbiträden
dels oek en amanuens med heltidstjänstgöring och tio amanuenser med
halvtidstjänstgöring;
att av assessorerna tre skola under pågående session å avdelningen för
handläggning av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering
tjänstgöra å sagda avdelning;
samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov,
bestrida dels ersättning till vikarier för de från anslaget avlönade be-''
fattningshavare m. m. med högst 4,000 kronor, dels ökad renskrivnings^
kostnad i ämbetsverket med högst 3,000 kronor, dels arvode åt ordföranden
å avdelningen för handläggning av mål angående fastighetstaxering
och virkestaxering med 500 kronor för år räknat, dels ock ökad kostnad
för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal i anledning av handläggningen
av sistberörda mål med högst 3,000 kronor.
Sedan kammarrätten gjort framställning örn anställande av ytterligare
en assessor och en amanuens å avdelningen för handläggning av mål
angående fastighetstaxering och virkestaxering, har Kungl. Majit den
27 juni 1930 förklarat, att med anlitande av ifrågavarande extra anslag
må hos kammarrätten tills vidare under innevarande budgetår för tjänstgöring
å sagda avdelning vara anställda — utöver de i Kungl. Majit»
beslut den 16 april 1930 angivna befattningshavarna —- ytterligare en
assessor och en amanuens med heltidstjänstgöring.
Lönegrad
. B 27
. B 24
. B 5
B 4
B 2,
Såsom av det förestående framgår, äro å kammarrättens ordinarie stat
uppförda 18 kammarrättsråd. Då tre av dessa tjänstgöra å fastighetstaxeringsavdelningen,
återstår för arbetet i kammarrätten i övrigt 15
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
9
kammarrättsråd, vilka fördelas å fem divisioner. Ä dessa divisioner är»
vidare indelade fem av de å extra stat uppförda assessorerna. Härutöver
lia va såsom ledamöter å sagda divisioner tjänstgjort två av de på
överflyttningsstaten upptagna tjänstemännen, nämligen byråchefen och
förste kanslisekreteraren. Beträffande byråchefen har Kungl. Majit genom
beslut den 31 maj 1929 förklarat, att han därvid skall äga samma
befogenhet som kammarrättsråd.
I skrivelse den 18 september 1930 angående anslag till kammarrätten
och dess verksamhet m. m. för nästkommande budgetår, har kammarrätten,
under erinran att innehavaren av byråchefstjänsten förordnats att
tills vidare uppehålla befattningen såsom amiralitetsråd i marinförvaltningen,
hemställt, att byråchefstjänsten måtte avföras från kammarrättens
stat och i stället antalet ordinarie kammarrättsrådstjänster utökas
från 18 till 19.
Med avseende å befattningen såsom amiralitetsråd har departementschefen
nu erinrat, att 1930 års riksdag uttalat sin förväntan, att befattningen
tills vidare icke besättes med ordinarie innehavare utan allenast
på förordnande. Vid sådant förhållande har det synts departementschefen
icke böra ifrågakomma att avföra byråchefstjänsten å kammarrättens
överflyttningsstat och i stället uppföra en ny kammarrättsrådstjänst
å dess ordinarie stat. Då departementschefen emellertid ansett riktigt,
att kammarrätten under den tid byråchefen är förhindrad att uppehålla
sin tjänst i ämbetsverket erhåller såsom ersättare för denne en befattningshavare
med kammarrättsråds befogenhet, har departementschefen
föreslagit, att medel måtte anvisas för anställande under berörda tid av
ett extra kammarrättsråd.
Kammarrätten har vidare hemställt, att två av de nuvarande assessorsbefattningarna
måtte förändras till kammarrättsrådstjänster på extra stat.
Denna framställning har motiverats, bland annat, med de svårigheter beträffande
arbetet i kammarrätten, som uppstode därigenom, att enligt föreskrift
i instruktionen minst två kammarrättsråd skola deltaga i avgörandet
av fattigvårds- och därmed likställda mål. Dessutom har framhållits,
att bristen på ordinarie ledamöter föranlett, att beskattningsmål i stor
utsträckning kommit att avdömas av divisioner, där majoriteten bestått av
adjungerade ledamöter. Vad kammarrätten i denna del anfört har synts
departementschefen förtjänt av visst beaktande. I avvaktan på en blivande
allmän granskning av kammarrättens organisation har departementschefen
dock funnit sig icke kunna gå längre än till en tillstyrkan
av att en assessorstjänst utbytes mot ett kammarrättsrådsämbete på extra
stat. Därvid har tillika förutsatts, att denna utökning av kammarrättsrådens
antal skall bortfalla, sedan pågående session å fastighetstaxeringsavdelningen
upphört och de där tjänstgörande kammarrättsråden återgått
till tjänstgöring å kammarrättens övriga divisioner.
Genom beslut den 28 november 1930 har Kungl. Maj:t förordnat den
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
på överflyttningsstäten uppförde förste kanslisekreteraren att från oell
nied den 1 januari 1931 tills vidare på förordnande uppehålla häradsskrivartjänst.
I överensstämmelse med den anordning, som nyss förordats
beträffande den på överflyttningsstaten upptagne byråchefen, har departementschefen
föreslagit, att ersättning för den arbetskraft i ledamotsställning,
varom kammarrätten under detta förordnande går miste, herodes
kammarrätten genom anställande av en assessor.
Avlöningarna till de på överflyttningsstaten uppförda båda befattningshavare,
som förordnats att uppehålla tjänster utom verket, komma under
tiden för förordnandena icke att utbetalas från anslaget till kammarrätten.
Vid sådant förhållande har den under överflyttningsstaten uppförda
anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar, nu 28,500
kronor, minskats med ett mot de beräknade avlöningarna till nämnda
befattningshavare svarande belopp eller med (11,460 -f- 9,540 =) 21,000 kronor
till 7,500 kronor. Skulle ifrågavarande befattningshavare eller endera
av dem återgå till tjänstgöring i kammarrätten, står sagda anslagspost,
vilken ju är av förslagsanslags natur, alltjämt till förfogande för
avlöningskostnadens bestridande. Då den ordinarie avlöningsstaten vid
bifall till vad departementschefen förordat skulle bibehållas oförändrad,
har ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu 376,200 kronor, för
nästkommande budgetår upptagits med (347,700 + 7,500 =) 355,200 kronor.
De förändringar med avseende å den från det extra anslaget till
kammarrättens verksamhet avlönade personalen, som nu förordats, innefatta
dels anställande av ett extra kammarrättsråd, dels utbyte av en assessorsbefattning
mot en befattning såsom extra kammarrättsråd, dels
ock anställande av ytterligare en assessor. Den härav föranledda ökade
avlöningskostnaden uppgår till (10,020 + 1,440 + 8,580 —) 20,040
kronor. Med hänsyn härtill har anslaget, som för innevarande budgetår
är bestämt till 146,400 kronor, för budgetåret 1931/1932 efter avrundning
upptagits med 166,400 kronor. Rörande detta anslag har framställning
gjorts under nästföljande punkt.
För bestridande av kostnaderna för de icke lagfarna ledamöterna å
fastighetstaxeringsavdelningen har, på sätt kammarrätten föreslagit,
för nästkommande budgetår uppförts ett extra förslagsanslag å 12,000
kronor eller samma belopp, vartill motsvarande anslag för det löpande
budgetåret är bestämt. Härom har hemställan gjorts under punkten 8.
Utskottets
yttrande.
Vid provning av frågorna örn anslag till kammarrätten och dess verksamhet
m. m. för nästkommande budgetår har utskottet funnit sig böra
uttala sin anslutning till vad departementschefen i skilda hänseenden
föreslagit.
Utskottet får sålunda under förevarande punkt hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
11
att riksdagen må
a) godkänna följande stater för kammarrätten, att
tillämpas från och med den 1 juli 1931:
A. Ordinarie a v 1 ön i ngss ta t.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................... kronor 331,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.. » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............ » 13,000
Förslagsanslag kronor 347,700.
B. Överflyttningsstat.
Avlöningar och vikariatsersättningar,
förslagsanslag ...................... kronor 7,500;
samt
b) minska ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten,
nu 376,200 kronor, med 21,000 kronor till 355,200
kronor.
7:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för kammarrättens verksamhet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
166,400 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 6 anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för ersättningar åt särskilda ledamöter
i kammarrätten vid handläggning av mål angående
fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
12,000 kronor.
9:o) På grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 9) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till inbindning av höcker i statistiska
centralbyråns bibliotek för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Kammarrättens
verksamhet.
[7.]
Ersättningar
åt särskilda
ledamöter i
kammarrätten
vid handläggning
av mil
angående
fastighetstaxering
och
virkestaxering.
[8.1
Inbindning an
böcker i
statistiska
centralbyråns
bibliotek.
[9.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Statistiska 10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till upprätt''l-erksamhet
hallancIe av statistiska centralbyråns verksamhet för budgetåret 1931/1932
j anvisa ett extra resei^vationsanslag av 5,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 39 och 40 i statsrådsprotokollet.
Allt sedan år 1920 hava anslag varit beviljade för bortarbetande av den
arbetsbalans, som efter hand uppstått i statistiska centralbyrån. Under
samma anslag, vilka från och med budgetåret 1924/1925 varit av reservationsanslags
natur, hava medel jämväl i mån av behov anvisats för vissa
periodiska statistiska arbeten, främst utarbetandet av valstatistik.
För budgetåret 1929 1930 var till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet anvisat ett extra reservationsanslag å 22,400 kronor.
För innevarande budgetår finnes för enahanda ändamål uppfört
ett extra reservationsanslag av 21,600 kronor. Av den utredning, som
låg till grund för riksdagens beslut örn anvisande av sistnämnda anslag
(1930 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, sid. 42 ff.), framgår,
att anslaget beräknats dels för avlönande av en amanuens, avsedd närmast
att tagas i anspråk för biträde vid avarbetande av förefintlig balans
ävensom för biträde å arkiv och bibliotek, dels ock för anställande
av erforderlig personal för utarbetande av statistik över de kommunala
valen och elektorsvalen under åren 1930 och 1931.
I skrivelse den 10 juli 1930 har statistiska centralbyrån beträffande nu
förevarande anslag anfört, att vid ingången av budgetåret 1929/1930 å
anslaget förefunnits en reservation av 18,622 kronor, vilken vid slutet av
samma budgetår nedgått till 5,567 kronor. Efter utgången av löpande
budgetår vöre förekomsten av reserverade medel icke att taga i beräkning
vid anslagets fastställande.
Av de ändamål, som föranlett anslagets uppförande i riksstaten för
innevarande budgetår, kvarstode för budgetåret 1931/1932 endast ett,
nämligen behovet av ytterligare en amanuens för i första rummet arkivets
och bibliotekets behöriga ordnande och skötsel. Avlöningskostnaden
för denna befattningshavare hade i 1930 års statsverksproposition
beräknats till 4,350 kronor. Då jämväl förekommande avlöningsförhöjningar
till vederbörande befattningshavare skulle bestridas från anslaget
och det i statsverkspropositionen beräknade beloppet vore för knappt
för detta ändamål, har statistiska centralbyrån, som ansåge sig behöva
för ifrågavarande ändamål disponera en i 19:e löneklassen placerad befattningshavare,
hemställt, att till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag
av 5,650 kronor. Detta belopp har av departementschefen
ansetts böra avrundas till 5,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 13
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till upprätthållande av statistiska
centralbyråns verksamhet för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,700 kronor.
liro) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för avlöningar
åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 158,100 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40—43 i statsrådsprotokollet.
För avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning anvisades
av 1930 års riksdag å extra stat för innevarande budgetår ett reservationsanslag
av 43,000 kronor. Den utredning, som låg till grund för riksdagens
berörda beslut, återfinnes i 1930 års statsverksproposition, sjunde
huvudtiteln, sid. 46—70.
Utskottet har ej haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må för avlöningar åt personal vid
1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 158,100
kronor.
12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att minska ordinarie
förslagsanslaget till bankinspektionen, nu 109,000 kronor, med 29,000
kronor till 80,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43 och
44 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande utgiftsanslag tillhör de anslag, som tillsammans med
korresponderande inkomsttitlar bilda fristående specialbudgeter, vilka i
riksstaten äro uppförda med sammanfallande utgifts- och inkomstbelopp.
Enligt hittills tillämpad ordning har anslaget — såsom i allmänhet är
fallet med riksstatens utgiftsanslag — fastställts till det belopp, vartill de
utgifter, som avses att bestridas från anslaget, beräknas uppgå. För närvarande
är anslaget upptaget med 109,000 kronor. I den för bank- och
fondinspektionen fastställda staten har någon ändring icke ifrågasatts.
På sätt riksräkenskapsverket framhållit i sin skrivelse angående inkomstberäkningarna
för nästkommande budgetår, har emellertid från
och med budgetåret 1929/1930 den anordningen vidtagits, att de uppbördsmedel,
som inflyta på ifrågavarande inkomsttitel, »bidrag till bankinspektionen»,
över utgiftsanslaget, »bankinspektionen», tillgodoföras en sär
-
Personal vid
1930 års
allmänna
folkräkning.
111.1
Bankinspek
tionen.
[12.1
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
t ondin spekilonen.
[13.1
skild 8. k. diversemedelsfond, »bankinspektionens fond», från vilken utgifterna
direkt bestridas. Anslagets ändamål är sålunda numera närmast
att förmedla överförandet av bidragsmedlen från inkomsttiteln till
fonden. Under sådana omständigheter bör enligt riksräkenskapsverkets
mening inkomsttiteln och det därmed kommunicerande utgiftsanslaget i
riksstaten uppföras med det belopp, som motsvarar det påräkneliga inkomstbeloppet,
och icke såsom hittills med det belopp, vartill de blivande
utgifterna beräknas uppgå.
Riksräkenskapsverkets uppfattning på denna punkt har synts departementschefen
med den numera genomförda ändringen i behandlingen av
ifrågavarande inkomsttitel och utgiftsanslag vara budgettekniskt riktig,
och departementschefen har därför tillstyrkt, att vad verket härutinnan
föreslagit iakttages vid anslagsberäkningen. Då inkomsttiteln »bidrag
till bankinspektionen» i enlighet med departementschefens förslag upptagits
med 80,000 kronor, har följaktligen i enlighet härmed utgiftsanslaget
föreslagits att uppföras med enahanda belopp.
Såsom riksräkenskapsverket påpekat, har här angivna beräkningssätt
ansetts böra tillämpas även i fråga örn anslagen till fondinspektionen,
sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket
samt försäkringsinspektionen, vilka anslag alltså till storleken rättats
efter motsvarande inkomsttitlar.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till bankinspektionen, nu 109,000 kronor, med 29,000
kronor till 80,000 kronor.
13:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att minska ordinarie
förslagsanslaget till fondinspektionen, nu 66,500 kronor, med 6,500
kronor till 60,000 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 44 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till fondinspektionen är i löpande riksstat upptaget med
66,500 kronor.
På sätt under nästföregående punkt närmare utvecklats, har förevarande
utgiftsanslag ansetts hädanefter böra uppföras med det belopp, till
vilket motsvarande inkomsttitel beräknats. Denna titel, »bidrag till fondinspektionen»,
har departementschefen föreslagit att upptagas till 60,000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till fondinspektionen, nu 66,500 kronor, med 6,500 kronor
till 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
15
14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14) att höja ordinarie
förslagsanslaget till sparbanksinspektionen, nu 70,000 kronor, med 5,000
kronor till 75,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till sparbanksinspektionen, nu 70,000 kronor, med 5,000
kronor till 75,000 kronor.
15:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 15) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 45—47) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 16,700 kronor.
16:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 16) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid 47 och 48) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens
lönenämnd för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
17:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 48) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.
18:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 48 och 49) i ämnet in
nehåller, hemställer utskottet,
Sparbanks*
inspektionen.
[14.]
Jiiksräken
skapsverkets
verksamhet.
[15.1
Allmänna
civilförvaltningens
lönenämnd.
[16.1
Statens
bostads
nämnd.
[17.]
Statens
tryckerisakkunnige
jämte erforderliga
biträden m. m.
lis.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av statens tryckerisakkunnige
jämte erforderliga biträden m. m. för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 26,700
kronor.
Skatteomkostnader.
Tullverket.
[19.]
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels för budgetåret 1931/1932 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
........... kr. 544,100
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 160,000 jjr> 706,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................................................................. kr. 10,831,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........................................ » 1,782,000 kr. 12,765,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
................................................................... kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ kr. 13,000 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslags
-
anslag ................................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag ................................... » 420,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,724,960 kr.
2,186,260
Summa förslagsanslag kr. 16,631,500,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,631,500 kronor,
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
Övergå på den nya staten, må under budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Majit, efter förslag
av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit eljest
kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än
som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg
åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 49—69 i
statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 16 maj 1930 har Kungl. Majit för budgetåret 1930/1931
för tullverket fastställt följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
kr. 544,100
Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 fcr, 706,100
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 7 haft. (Nr 7.) 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
is
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
............................................................ kr. 10,836,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000, respektive 500 kronor för år
räknat ................... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 1,782,000 12,770,200
B. lndragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15, 940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
harn, förslagsanslag ................................... » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 958,000
B. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
............................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag * 420,000
Hemliga utgifter............................................. » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260
Summa förslagsanslag kr. 16,654,500
I detta sammanhang ma nämnas, att Kungl. Majit förordnat, bland annat,
att de i avlöningsstaten ingående anslagen för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl. Maj-.ts medgivande.
I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom
bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava
Kungl. Majits nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 19
sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de
poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t
för budgetåret 1930,1931 upptagna posterna, inom parentes infört de för
sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej
upptagits, har någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.
A. Avlöningsstaten.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Förslagsanslag....................................................
Kronor
Kronor
544,100
Anslag
Arvode till tidt verkets ombudsman:
2,01X1 |
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Förslagsanslag....................................................................! 100,000
70(5,100
(
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,
förslagsvis.................................................. kr-10,731,700 |
Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 48,000!
(50.000) j
Felräkningspenningar, förslagsvis.. ..................... » 10,000 I
Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna j
extra inkomster, förslagsvis........................... » 2,000,
(5.000) j
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis .......................................... * 40,000 I
10,831,700 !
(10,830,700) j
Förslagsanslag
Vikariatsersåttningar:
150,000
Arvoden till tvä laboratorie föreståndare
Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr.......
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,
förslagsvis .................................... kr. 15,000 j
Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra
befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 1,700,000 j
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis .......................................... » 2,000
Ersättning för övertidstjanstgöring, förslagsvis » 05,000
1,500
1,782,000 j 12,765,200
1 (12,770,200)
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
B. Indragningsstaten.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat .
Specifikation av indragningsstaten.
Stockholm: tullfiskalen T. G. E. Eksandh............... kr. 4,650
Landskrona: kustroddaren A. F. L. Bahr............... » 700
Göteborg: tullfiskalen G. S. von Zweigbergk ...... » 4,650
Östersund: gränsinspektoren A. J. N. Lidblom...... » 3,800
gränsridaren J. P. Bodin ....... »__700
Summa kr. 14,500:
Kronor
Kronor
15,940
C. Pensionsstaterna.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag..................
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade
andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................
I
D. Omkostnadsstaten.
Kostnader för avdömande av tullmai.
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten
j inom Norrbottens län ................................ kr.
| Arvode till tolk för finska språket vid samma
j gränstullrätt............................................... »
Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmai,
förslagsvis .......................................... »
Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m .
Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000
Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis......... » 400,000
2,000
300
35,000
Hemliga utgifter:
Anslag
Övriga kostnader för tullverket:
Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr.
Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel
förslagsvis ............................................
| Telegramporto, förslagsvis
förslagsvis ............................................
Gegor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis
Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis...........
Beklädnad och beväpning, förslagsvis
Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensions
inrättnings andelar av böter m. m,, förslagsvis
Diverse utgifter, förslagsvis .......................
020,000
25.000
13.000
. kr.
160,000
(140,000)
|
i
320,000
(350,000)
>
600,000
20,000
»
1,000
. »
180,000
. »
64,000
(67,000)
»
25,000
(30,000)
210,000
y>
144,960
1.724,960
(1,742,960)
Summa kronor
958,000
37,300 1
420,000 i
4,000
2,166,260
(2,204,260)
16,631,500
(16,654,500)
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 21
1 samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling torehäll en inom andra kammaren av herr E. Olovson i Västerås
m. fl. väckt motion, nr 261, vari hemställts, att riksdagen måtte med
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, sjunde huvudtiteln, lokaltullförvaltningen,
besluta utöka antalet ordinarie tillsyningsmannatjänster
med 2 från nuvarande 823 till 825, och att vederbörande utskott måtte
föreslå den höjning av anslaget å tullstaten för avlöning till ordinarie
tjänstemän, som kan bliva erforderlig i anledning av det framställda yrkandet.
Vidare har utskottet i detta sammanhang upptagit till behamllmg en
inom andra kammaren av herr E. Nylander väckt motion, nr 53, vari
hemställts, att riksdagen ville medgiva, att tullstyrelsen finge av anslagsposten
64,000 kronor för utbildning i tulltjänst använda ett belopp av
högst 3,000 kronor till stipendier åt tulltjänsteman för resor i utlandet.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen
har departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga
på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen
och därvid, med hänsyn till vad generaltullstyrelsen i denna fråga
anfort, förklarat sig icke vilja motsätta sig att med avgörandet av frågan
finge anstå ännu ett år. Då jämväl utskottet funnit skäl föreligga
för ett dylikt uppskov, har utskottet ansett sig icke böra framställa någon
erinran mot detta förslag. Utskottet vill emellertid hava uttalat, att utskottet
förväntar, att den utredning, som kan erfordras för genomförandet
av ifrågavarande omorganisation, slutföres i sådan tid, att förslag i
ämnet må kunna föreläggas nästkommande års riksdag. Vidale ansel
sig utskottet böra framhålla, att utskottet ansiri ier sig till det av depui tementschefen
gjorda uttalandet, att en i oktober månad innevarande åi
ledigblivande byråchefstjänst inom generaltullstyrelsen icke bör återbesättas
nied ordinarie innehavare utan efter sagda tid uppehållas allenast
medelst förordnande.
Någon ändring i de å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen uppförda
anslagen har, såsom av ovan intagna sammanställning framgår, icke
ifrågasatts. Mot de föreslagna beloppen har utskottet intet att erinra.
Vad härefter angår avlöningsstaten för tullstaten, har departementschefen
först upptagit till behandling den tidigare väckta frågan örn förändring
av tullkammaren i Marstrand till tullstation. Departementschefen
har härvid, under åberopande av vad generaltullstyrelsen i ärendet anfort,
förklarat sig icke hava något att erinra mot att avgörandet av denna
fråga uppskötes ännu ett år. Icke heller utskottet har velat motsätta sig
ett sådant uppskov, men utskottet förutsätter, ali den utredning, som be
-
Utskottet*
y t fränt!«.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
finnes nödig för frågans slutliga prövning, bedrives så, att förslag kan
framläggas för 1932 års riksdag.
Beträffande personalförteckningen för lokaltullförvaltningen och för
tullstaten i övrigt Ilar Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring därutinnan
för nästkommande budgetår. Kungl. Maj:ts förslag i denna del
får utskottet ock förorda. Det i motionen 11:261 gjorda yrkandet i syfte
att nya ordinarie tillsyningsmanstjänster måtte inrättas vid tullkammaren
i Västerås, får utskottet alltså avstyrka. Utskottet vill erinra, att
den vid nästföregående års riksdag i samma ämne väckta motionen i enlighet
med utskottets förslag avslogs av riksdagen. Utskottet uttalade
då, att ifrågavarande krav, i den mån det befunnes berättigat, borde
kunna tillgodoses inom ramen av det antal tjänster av denna kategori,
utskottet vid samma tillfälle ansåge sig böra förorda. Även nu torde
samma synpunkt kunna anläggas på denna fråga. Därjämte vill utskottet
erinra, att generaltullstyrelsen anmält, att styrelsen i anledning av ett av
1930 års riksdag gjort uttalande angående användande av överkvalificerad
arbetskraft vid tullverket har för avsikt att verkställa en undersök
liing i detta ämne. 1 avvaktan på resultatet av denna utredning finner
utskottet det icke vara lämpligt att företaga en utökning av antalet tjänster
av det slag, som i motionen avses.
Mot Kungl. Maj:ts beräkning av de å avlöningsstaten för tullstaten
uppförda särskilda anslagen har utskottet icke funnit anledning till erinran.
\ad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i avseende å beräkningen
av de å indragningsstaten, pensionsstaterna och omkostnadsstaten uppförda
anslagen, får utskottet ävenledes förorda ifrågavarande förslag. I
likhet med departementschefen finner sig utskottet icke kunna tillstyrka,
att medel avses för beredande av stipendier åt tulltjänstemän för studieresor
i utlandet. Utskottet får erinra, att motionsvis väckta förslag härutinnan
avslogos av sistlidet års riksdag.
Under åberopande av vad ovan anförts, får utskottet alltså hemställa.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag
oell med avslag å herr Olovsons i Västerås m. fl.
och herr E. Nylanders ovanberörda motioner. II: 261
och 11:53,
a) för budgetåret 1931/1932 för tullverket godkänna
följande
Ordinarie stat.
A. Avläningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
kr. 544,100
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
23
Arvode till tullverkets
ombudsman
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag
2,000
160,000 kr. 706,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
.................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
.....................
Arvoden till två laboratorieföreståndare
å högst
l, 000, respektive 500 kronor
för år räknat
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag
kr. 10,831,700
» 150,000
» 1,500
» 1,782,000 kr. 12,765,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat
..................................................
15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag
.................................
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor och barn,
förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens
enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar
av avlöning vid vakanta
tjänster
920,000
25.000
13.000 kr. 958,000
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Särskilda
åtgärder för
bekämpande
genom tullverkets
försorg
av
olovlig införsel
av
spritdrycker
m. m.
[20.]
24
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande
av tullmål. förslagsanslag
kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m.
m., förslagsanslag » 420,000
Hemliga utgifter ........... » 4,000
Övriga kostnader för tullverket,
förslagsanslag » 1,724,960 tr. 2,186,260
Summa förslagsanslag kr. 16,631,500,
b) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande
belopp av 16,631,500 kronor; samt
c) förklara, att sådan å den 31 december 1922
gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid
tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den
nya staten, må under budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
Kungl. Majit, efter förslag av generaltullstyrelsen,
prövar sta i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller
Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i
något fall till högre belopp för år räknat, än som genom
kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket
för år 1922 blivit bestämt.
„ 20:o) Kung1- Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 20) att till särskilda
åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av
spritdrycker m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 600,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 73_83
i statsrådsprotokollet.
Från och med budgetåret 1923/1924 till oell med budgetåret 1927/1928
har under anslagstiteln »övriga kostnader för tullverket» varit uppförd
en anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varumförsel
m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
år 1923/1924 ...................... kronor 300,000
» 1924/1925 ...................... » 150,000
» 1925/1926 ...................... » 200,000
» 1926/1927 ...................... » 200,000
» 1927/1928 ...................... » 100,000.
I enlighet nied förslag i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag har
från och med budgetåret 1928/1929 den förändrade anordning tillämpats,
att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av
olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptagits ett extra re
servationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, varjämte
ett belopp, som avsetts för motverkande av olovlig varuinförsel i övrigt,
tillförts den i anslaget »övriga kostnader för tullverket» ingående
posten »diverse utgifter». Enligt det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet
utgick vederbörande departementschef från att, för den
händelse nyssnämnda reservationsanslag skulle visa sig icke bliva för sitt
ändamål tillräckligt, Kungl. Maj:t skulle kunna efter framställning av
generaltullstyrelsen bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera ytterligare
medel ur anslagsposten »diverse utgifter».
De sålunda anvisade extra reservationsanslagen hava för vartdera av
budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 varit uppförda med 125,000 kronor och
för innevarande budgetår bestämts till 300,000 kronor. Den del av anslagsposten
»diverse utgifter», som avsetts till motverkande av olovlig
varuinförsel i allmänhet, har för vart och ett av nämnda budgetår beräknats
till 25,000 kronor.
Sedan i statsrådsprokollet lämnats en redogörelse för generaltullstyrelsen
framställning örn anslag till nu berörda ändamål för nästkommande
budgetår ävensom för vissa i anledning av nämnda framställning
avgivna yttranden, har departementschefen i ärendet anfört följande:
»Såsom framgår av den av generaltullstyrelsen lämnade redogörelsen,
gjorde styrelsen i sina anslagsäskanden för nu löpande budgetår framställning
örn en höjning av det för bekämpande av olovlig införsel av
spritdrycker avsedda reservationsanslaget från 125,000 kronor till 600,000
kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptogs emellertid anslaget
i gällande riksstat med 300,000 kronor. Generaltullstyrelsen har nu
upprepat sin framställning örn anslagets höjning till 600,000 kronor. Av
detta belopp skulle efter styrelsens förslag 260,000 kronor användas till
anskaffning av båtmateriel, nämligen två tullkryssare och två racerbåtar,
samt 40,000 kronor till iståndsättande av två andra klass torpedbåtar, som
enligt vad styrelsen hemställt skulle ställas till tullverkets förfogande.
Dessa kostnader äro närmast att betrakta såsom engångsutgifter. Kostnaderna
för kustbevakningsångaren »Tritons» drift — beräknade till 70,000
kronor — samt för driften av de båda torpedbåtarna — tillhopa 168,000
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Kontroll
styrelsen.
[21.]
kronor — äro däremot, liksom i viss mån även den för förnyelse av motorfordonsmateriel
avsedda posten å 15,000 kronor, att hänföra till löpande
utgifter.
Såväl sociala skäl som hänsyn till statens fiskaliska intressen göra det
i hög grad önskvärt, att i möjligaste mån effektiva åtgärder vidtagas för
bekämpande av den olovliga införseln till riket av spritdrycker. Vad generaltullstyrelsen
anfört har tydligt ådagalagt, att en förnyelse och
utvidgning av den båtmateriel, som för ifrågavarande ändamål står till
tullverkets förfogande, är oundgängligen erforderlig för framgång i kampen
mot smugglingen. Generaltullstyrelsens framställning har ock tillstyrkts
av både kontrollstyrelsen och rusdryckslagstiftningsrevisionen,
liksom de marina myndigheterna ställt sig välvilliga gentemot framställningen,
att tullverket skulle få disponera ett par av flottans mindre fartyg.
Jag tvekar för den skull ej att förorda generaltullstyrelsens förslag,
att för nästkommande budgetår förevarande anslag höjes till 600,000
kronor.»
I likhet med departementschefen anser utskottet, att verksamma åtgärder
för spritsmugglingens bekämpande alltjämt äro av behovet påkallade.
Utskottet får alltså tillstyrka, att medel för ändamålet även för nästkommande
budgetår ställas till förfogande. Jämväl vad anslagets storlek
beträffar, bär utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Majrts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande
genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.
Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
21:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att
dels godkänna följande stater för kontrollstyrelsen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1931:
A. Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ---- kronor 146,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 4,800
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 21,100
Tryckningskostnader, förslagsanslag .................... » 5,000
Expenser ...... » 22,500
Summa kronor 199,900.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
27
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 7,200;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen, nu 205,800
kronor, med 1,300 kronor till 207,100 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 83—86 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 1 juni 1928 och den 12 april 1929 har Kungl. Majit
fastställt följande stater för kontrollstyrelsen:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 146,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 4,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 19,800
Tryckningskostnader, förslagsanslag .................... » 5,000
Expenser ................................................ » 22,500
Summa kronor 198,600.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 7,200.
Såsom av ovanstående framgår, bär för nästkommande budgetår ändring
ifrågasatts endast beträffande den å ordinarie avlöningsstaten upp
tagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., vilken post ansetts böra höjas med 1,300 kronor.
Efter att hava lämnat en redogörelse för kontrollstyrelsens framställning
i ämnet, har departementschefen anfört följande:
»Kontrollstyrelsens framställning avser, att ersättningen till envar av
de två denatureringssakkunniga, vilka företräda den ena den fysiologiskmedicinska
och den andra den kemisk-tekniska sakkunskapen, skall bestämmas
till årsarvode med visst belopp, förslagsvis 900 kronor, i stället
för att såsom nu är fallet utgå i form av dagarvode. För att lämna tillgång
till bestridande av de arvodesbelopp, som av kontrollstyrelsen sålunda
förordas, bör enligt styrelsens hemställan anslagsposten till avid
ningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjas med 1,300 kronor.
Beträffande de två övriga denatureringssakkunniga, vilka företräda teknisk-industriell
respektive ekonomisk-industriell sakkunskap, har någon
förändring med avseende å arvodet icke ifrågasatts; ersättningen till dem
skulle även i fortsättningen utgå i form av dagarvode.
Det av kontrollstyrelsen framställda förslaget örn ändrade grunder för
beräknandet av ersättning till två av denatureringssakkunniga finner
jag mig kunna tillstyrka. Då jag ej heller i övrigt har något att erinra
mot styrelsens framställning på förevarande punkt, förordar jag den av
styrelsen föreslagna anslagsförhöjningen.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Kontroll
styrelsens
verksamhet.
[22.]
Såsom kontrollstyrelsen erinrat, har det bolag, vilket idkar partihan*
del med skattefri sprit, att erlägga gottgörelse för statsverkets kostnader
för kontrollen å handeln med skattefri sprit. Den ökade kostnad, som
föranledes av en förändring, på sätt föreslagits, av arvodena till två
av denatureringssakkunniga, bör enligt styrelsens mening medföra en
höjning med 1,000 kronor av det belopp å 30,000 kronor, som för närvarande
erlägges av ifrågavarande bolag. Vad sålunda föreslagits har
iakttagits vid det beslut, som förut denna dag fattats i fråga örn beräkning
av statsverkets inkomster för budgetåret 1931/1932.»
Mot Kungl. Maj:ts förslag örn ändring av grunderna för beräknandet
av ersättning till två av denatureringssakkunniga har utskottet icke funnit
anledning till erinran. Vad storleken av berörda ersättning angår,
har utskottet även ansett sig kunna biträda vad i sådant hänseende i
ärendet ifrågasatts.
Då utskottet icke heller haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
i övrigt under denna punkt, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande stater för kontrollstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1931:
A. Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .................... kronor 14(5,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 4,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................. » 21,100
Tryckningskostnader, förslagsanslag » 5,000
Expenser ............................ » 22,500
Summa kronor 199.900
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............ kronor 7,200;
samt
b) höja ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen,
nu 205.800 kronor, med 1.300 kronor till 207,100
kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till upprätthållande
av kontrollstyrelsens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 23,900 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 86 och 87 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
29
Till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet har riksdagen
alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisat ett extra anslag, som för innevarande
budgetår utgör 25,200 kronor.
I fråga om användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 20
juni 1930 förklarat, bland annat, att med anlitande av anslaget må hos
kontrollstyrelsen tills vidare under budgetåret 1930/1931 vara anställda
dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,
nämligen:
Befattning Lönegrad
1 byråinspektör .................................................... B 22
i byråingenjör .................................................... B 21
1 kanslibiträde .................................................... B 7,
dels ett juridiskt biträde med arvode av 3,000 kronor för år räknat,
dels ock, i den mån så erfordras, extra befattningshavare och sakkunniga.
Anledningen till att anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna
nedsättas från 25,200 till 23,900 kronor är, att avlöningen å byråinspek
törsbefattningen numera beräknats allenast enligt 21 löneklassen — mot
förut efter 24 löneklassen — eller med 6,420 kronor, motsvarande en minskning
i lönebeloppet av 1,248 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förevarande förslag får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till upprätthållande av kontrollstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa
att extra anslag av 23,900 kronor.
23:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 23) att minska ordinarie
förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 375,000 kronor, med
25,000 kronor till 350,000 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 87 och 88 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader var i riksstaterna
för ett vart av budgetåren 1926/1927—1928/1929 uppfört med 350,000
kronor och för budgetåret 1929/1930 med 400,000 kronor. För innevarande
budgetår är anslaget upptaget med 375,000 kronor. Nettoutgifterna från
anslaget hava för budgetåren 1926/1927—1929/1930 uppgått till, i runda tal,
307,600 kronor, 329,400 kronor, 392,500 kronor och 375,000 kronor. Utgifterna
för stämpelomkostnader för innevarande budgetår hava enligt generalpoststyrelsen
synts kunna beräknas till 295.000 kronor.
För budgetåret 1931/1932 bär generalpoststyrelsen ansett stämpelomkostnaderna
böra beräknas komma att uppgå till något högre belopp än
Utskottets
furander''
Stämpelom
kostnader.
[23.1
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning
till städerna
för vilstad
tolag.
124.1
Ersättning
till vissa
städer och
köpingar för
till statsverket
indragna
brännvinsförsäljningsmedel.
[25.1
det, vartill ifrågavarande omkostnader uppskattas för budgetåret 1930/
1931. På grund av omläggning av betalningsterminerna gäldades nämligen
under år 1930 kostnader för stämpelpapper och stämpeltryek allenast
för tre kvartal, medan under år 1931 dylika utgifter syntes komma
att likvideras för fyra kvartal. Vidare tillkomma under sistnämnda år
en engångsntgift för tillverkning av tryekplåtar till redan beställda
dubbla beläggningsstämplar av ny valör. Såvitt kunde förutses, borde
emellertid ökningen i omkostnadsbeloppet knappast beräknas bliva större
än omkring 50,000 kronor. Anslaget till stämpelomkostnader för budgetåret
1931/1932 syntes sålunda förslagsvis kunna upptagas till 350,000
kronor.
Mot denna beräkning Ilar departementschefen icke funnit anledning till
invändning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 375,000 kronor, med 25,000
kronor till 350,000 kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter
m. m.
24 :o) På grund av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 89) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till städerna, för mistad tolag, nu
7,200,000 kronor, med 200,000 kronor till 7,000,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att i riksstaten
uppföra ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 1,401,732
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket
till de i paragrafen angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt
sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
31
narie anslag anvisats å riksstaten. Ifråga växande belopp skola enligt
5 § samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt förordning
den 9 juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under
juli månad.
För år 1931 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,401,732 kro
nor. Med detta belopp torde alltså anslaget för ersättning lill vissa stä
der och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1931/1932.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
med 1,401,732 kronor.
Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kominer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
26:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 26)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 90 och 91) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till vederlag för nedlagda utskänkning srättigheter,
nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
27:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för budgetåret
1931/1932 såsom extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 30,000 kronor
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 20,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 och 92 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å
växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning
för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För närmare
kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande
anslaget avsetts, samt örn de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,
hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositioner.
Vederlag flir
nedlagda
utskänkningirättigheter.
[26.]
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälseräntor
samt avlösning
av frälseskatteräntor.
[27.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
skattetyugdo
kommuner.
[28.]
Staten åliggande
kommunala
och
andra utväg
Ider.
[29.]
Svenska
etads
pirbundef.
180.1
32 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor
uppfört nied 90,000 kronor. Anslaget till ersättning för skaf*
tefrälseräntor utgör 40,000 kronor. Med samma belopp är anslaget till
avlösning av frälseskatteräntor uppfört.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande, på kammarkollegii
beräkningar grundade förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 såsom
extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 30,000 kronor,
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 20,000 kronor.
28:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skattetyngda kommuner (punkt 28) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Diverse.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
29) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 94 och 95) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av staten ålig
gande kommunala och andra utskylder för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,(XM)
kronor.
30:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 95) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt mm, såsom bidrag till svenska stadsförbundet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 4,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
33
31 :o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att såsom bidrag
till svenska landskommunernas förbund för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 4,000 kronor.
På därom av Kungl. Majit gjord framställning anvisade 1923 års riksdag
för budgetåret 1923/1924 såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund ett extra anslag av 3,000 kronor. För de därefter förflutna
budgetåren liksom för innevarande budgetår har anslaget utgjort 2,000
kronor. Redogörelse för förbundets program och uppgifter lämnas i 1923
års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln (sid. 78 f.).
I skrivelse den 30 juli 1930 har styrelsen för svenska landskommunernas
förbund hemställt örn förhöjt statsanslag till förbundets verksamhet
under år 1931. Efter erinran att förbundet år 1930 förutom det å riksstaten
uppförda anslaget å 2,000 kronor från femte huvudtitelns anslag
till extra utgifter erhållit bidrag med 550 kronor till täckande av kostnaderna
för en av förbundet under januari 1930 anordnad upplysningskurs
i frågor rörande landskommunernas medelsförvaltning m. m., har
styrelsen anfört följande:
»Under de tio år förbundet funnits till, har det emellertid vuxit betydligt
i storlek — medlemsantalet, som i april 1920 utgjorde 444 landskommuner,
uppgick i juni 1930 till 810, motsvarande 18.71 respektive 34.12
procent av samtliga landskommuner i riket, och folkmängden i de anslutna
kommunerna uppgick till 28.39 respektive 44.27 procent av hela
landsbygdens folkmängd. Verksamheten har samtidigt stegrats i avsevärd
grad. Framförallt ha de uppgifter, som för statsmakterna torde
vara av det största värdet — besvarande av till förbundet remitterade
ärenden och utövande av upplysningsverksamhet för det kommunala arbetet
— tagit allt större omfattning. Sålunda har förbundet jämte den direkta
upplysningsverksamhet, som centralbyrån utövar genom sin korrespondens
med kommunerna och genom Landskommunernas tidskrift,
gått in för regelbundet anordnande av kortare kommunalkurser med föredrag
i praktiska och aktuella kommunala ämnen i skilda delar av landet.
Försök har jämväl gjorts med anordnande av en längre kurs i frågor
rörande kommunernas medelsförvaltning, bokföring och revision för
en trängre krets stipendiater från kommunerna. Till ledning vid tilliämpningen
av nyutkomna lagar och större lagändringar utger centralbyrån
sammanfattande promemorier med anvisningar. För att kunna
tillgodose de ökade krav, som sålunda numera ställas på förbundet, ha
flera tjänstemän måst anställas å förbundets byrå och dennas lokaler avsevärt
utökas.
Ehuru förbundet icke begränsat sin allmänna upplysningsverksamhet
till enbart medlemmar, är dock ökad anslutning från kommunerna synnerligen
önskvärd. Utan att på minsta vis vilja göra gällande, att de
avgifter, som medlemmarna lia att erlägga till förbundet, varit höga och
därför behövt verka hindrande på kommunernas anslutning, så är det
emellertid, med hänsyn till att många kommuner äro hårt skattetyngda
och att landskommunerna i allmänhet lägga i dagen stor sparsamhet,
mycket sannolikt, att flera kommuner skulle ansluta sig, därest medlemsavgiften
kunde hållas lägre.
bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 saini. 7 hafi. (Nr 7.) ii
Svenska
landskom
munernas
förbund.
[31.1
34
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Internationella
tt atistiska
institutets
permanenta
byrå
i Haag.
[32.]
Internationella
byrån
i Paris för
mått och vikt.
[33.]
Internationella
t.lltarijfbyrån
i
Bryssel.
[34.]
Betydelsen såväl för de enskilda kommunerna som för riket i sin helhet
av den verksamhet, som förbundet utövar, torde få anses vara av ett så
allmänt intresse, att största möjliga understöd från statsmakternas sida
bör kunna vara att förvänta. Ett ökat statsbidrag skulle giva förbundet
möjlighet att utöva en än mer omfattande verksamhet och att likväl
hålla en relativt låg medlemsavgift. I fråga örn förbundets verksamhet
i övrigt tillåter sig styrelsen hänvisa till de årliga verksamhetsberättelserna
samt till den minnesskrift, som utgivits i anledning av förbundets
tioåriga tillvaro.»
Med anledning av vad sålunda anförts har styrelsen för förbundet
hemställt örn utverkande hos riksdagen av ett anslag till förbundet av
5,000 kronor att utgå under är 15131.
Departementschefen har med hänsyn till vad förbundets styrelse anfört
och till den för det allmänna gagneliga verksamhet, som förbundet
utövar funnit sig böra tillstyrka ett ökat statsbidrag. Dock har bidraget
ansetts böra begränsas till 4,000 kronor.
Utskottet får ansluta sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 4,000 kronor.
32:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 32)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 97) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets ''permanenta byrå i Haag för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.
33:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 97) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
34:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 34) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 98) i ämnet innehåller, får utskot
tet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 35
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
35:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 35),
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av
kammarrättens årsbok för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
36:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 180,000
kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. har under de senast förflutna fem budgetåren varit uppfört å riksstaten
med följande belopp, vid sidan av vilka ställts nettoutgifterna under
samma budgetår, allt i runda tal:
Budgetår
Anslag
Nettoutgifter
kronor
kronor
1925/1926 ......................
.................... 240,000
184,800
1926/1927 ......................
..................... 200,000
163,000
1927/1928 .....................
..................... 200,000
194,400
1928/1929 ......................
..................... 180,000
246,200
1929/1930 .....................
..................... 180,000
240,600.
Med hänsyn till de betydande överskridanden av anslaget, som ägt rum
under de två senast förflutna budgetåren, har en höjning av anslaget nu
ansetts böra äga rum. Då emellertid den starka belastningen under nämnda
båda budgetår delvis torde hava föranletts av tillfälliga omständigheter,
som icke torde årligen återkomma, har anslagshöjningen befunnits
kunna begränsas till 20,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu
180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.
Kammar
rättens
årsbok.
[35.]
Skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
[36.]
Trycknings
kostnader.
[37.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[38.|
Provisoriskt
dyrortstillägg
it vissa
befattningshavare
i
statens tjänst.
Dyrtids
tillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst.
[39 och 40.]
Avlöningsförhöj
ning ar
åt vissa ickeordinarie
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen.
[41.1
36 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37:o) På grund av Kungl. Marits förslag (punkt 37) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 140,072 kronor, med 4
kronor till 140,068 kronor; dock att i anslaget må
göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
38:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 38)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 99 och 100) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 280,000 kronor, med 20,000 kronor till
260,000 kronor.
39:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande
av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
(punkt 39) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst vid de till finansdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer (punkt 40) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
40:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 41) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 100 och
101) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för
avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37
Övriga ordinarie anslag.
41:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva
rande budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon änd
ring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 6 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
. Övriga ordinarie
anslag.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M- Svensson i
Kompersmåla, E. J. G. Rosén, C. I. Asplund, P A. Bergström och J. Clemedtson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, E. J. Wigforss,
B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson
i Fritorp och O. E. F. Järte.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ........................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Marits kansli, för-
slagsanslag ....................................................................
248,400
3
Ökad föredragning i regeringsrätten ............................
35,000
Säger för departementet
272,400
35,000
B. De centrala ämbetsverken m. m.
1
Kammarkollegium, förslagsanslag....................................
285,400
2
Statskontoret, förslagsanslag ............................................
317,400
Mynt- och justeringsverket:
3
Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ................
404,500
4
Mynt- och justeringsverkets verksamhet....................
* 31,600
5
Vissa engångsutgifter för mynt- och justeringsverket
24,500
404,500
56,100
Kammarrätten:
6
Kammarrätten, förslagsanslag........................................
355,200
7
Kammarrättens verksamhet ........................................
166,400
8
Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten
vid handläggning av mål angående fastighetstaxe-
ring och virkestaxering, förslagsanslag....................
12,000
355,200
178,400
Statistiska centralbyrån:
9
Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................
297,200
10
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........
4,000
11
Inbindning av böcker i biblioteket............................
4,000
12
Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan-
slag ............................................................................
5,700
13
Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser-
vationsanslag ...........................................................
158,100
301,200
167,800
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
39
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Bank- och fondinspektionen:
Bankinspektionen, förslagsanslag ................................
Fondinspektionen, förslagsanslag ................................
Sparbanksinspektionen, förslagsanslag............................
Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
Riksräkenskapsverket:
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................
Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................
Statens bostadsnämnd ...................................................
Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden
m. m............................................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
80,000
60,000
140,000
75,000
200,000
423,700
16.700
20,000
8,000
26.700
Säger för de centrala ämbetsverken m. m.
2,502,400
473,700
C. Skatteomkostnader.
I
1
1
Tullverket, förslagsanslag ...............................................
16,631,500
2
Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,
reservationsanslag,* att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel ............................................................
600,000
Kontrollstyrelsen:
3
Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ................................
207,100
4
Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................
23,900
5
Kontroll å tillverkningsavgilter, förslagsanslag ............
350,000
6
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................
350,000
7
Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag...................
3,400,000
8
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-
anslag ...........................................................................
30,000
Säger för skatteomkostnader
20,968,600
623,900
D. Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
| 1
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
7,000,000
2
Städers friheter, förslagsanslag........................................
40,000
3
Ersättning till vissa städer och köpingar för till stals-
verket indragna brännvinsförsäljningstnedel,* att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel ................
1,401,732
* Enligt förslag av Kungl. \laj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
4
5
6
7
8
9
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsför-
säljningsmedel...............................................................
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags- anslag,9 att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............
Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag.......
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3,100,000
40,000
**5,600,000
90.000
30.000
20.000
Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättig-
heter m. ................................................................
17,181,732
140,000
E. Diverse.
1
Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-
slagsanslag ....................................................................
40,000
2
Svenska stadsförbundet...................................................
4,000
3
Svenska landskommunernas förbund ............................
4,000
4
Internationella statistiska institutets permanenta byrå
i Haag............................................................................
1,500
5
Internationella byrån i Paris för mått och vikt, för-
slagsanslag ....................................................................
1,000
6
Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag
3,300
7
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag...... —...............
5,000
8
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
30,000
9
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
200,000
10
Tryckningskostnader, förslagsanslag..............................
140,068
11
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
valionsanslag ...............................................................
260,000
12
Extra utgifter, reservationsanslag....................................
60,000
13
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag ........................................
** 225,000
14
Dyrlidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
** 2,150,000
15
Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-
ningshavare inom den civila statsförvaltningen, för-
slagsanslag ..................................................................
40,000
Säger för diverse
690,068
2,473,800
Summa
41,615,200
3,746,400
* Enligt förslag av Kungl. Maj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
310759. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1931:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
- Rskr. 1931:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1931/1932 under s. 1 i texten