Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1931-03-06 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:7, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1931 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) Departemeuangående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har tet*va£*lng\n9

Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid proposi- Maj.-ts kansli.

tionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämn- [1*#]

da dag) föreslagit riksdagen att ur personalförteckningen för finansdepartementet

utesluta en förste aktuarie i lönegraden B 26 samt bestämma,

att antalet förste kanslisekreterare i lönegraden B 26 skall vara fem.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 1 och 2 i statsrådsprotokollet.

Å finansdepartementets ordinarie stat finnas för närvarande i lönegraden

B 26 uppförda fyra förste kanslisekreterare och en förste aktuarie.

Vid tillkomsten år 1920 av förste aktuarietjänsten avsågs, att befattningshavaren

ifråga närmast skulle hava till uppgift att utföra de statistiska

utredningar, som kunde erfordras inom finansdepartementet. Härutinnan

har sedermera en väsentlig förändring inträtt, i det att, sedan

kansliråds- och förste kanslisekreterarebefattningarna å den s. k. budgetbyrån

indragits, förste aktuariens främsta åliggande numera är att, under

statssekreterarens ledning, svara för den del av budgetarbetet, som förut

ankom på budgetbyrån. Med hänsyn till den förskjutning i vederbörandes

arbetsuppgifter, som sålunda inträtt, har tillräcklig anledning ej

synts längre föreligga att bibehålla beteckningen förste aktuarie, utan

befattningen har, liksom övriga likställda tjänster inom statsdepartementen,

ansetts böra betecknas förste kanslisekreterare. En dylik förändring,

vilken synts ägnad att underlätta en ur arbetssynpunkt lämplig placering

av arbetskrafterna inom departementet, innebär ej ett eftergivande vid

* Hänvisar till punkt i" statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 7 höft. (Nr 7.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

tjänstens besättande av det krav på särskilda förutsättningar bos innehavaren,

som budgetarbetets art ställer.

Ändring i det ordinarie anslaget till departementet har icke ifrågasatts.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,,

får alltså hemställa,

att riksdagen må ur personalförteckningen för finansdepartementet

utesluta en förste aktuarie i lönegraden

B 26 samt bestämma, att antalet förste kanslisekreterare

i lönegraden B 26 skall vara fem.

Ökad, Ihredragning

%

regeringsrätten.

[2.1

2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 2 och 3) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna

inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 35,000 kronor.

De centrala ämbetsverken m. m.

Mynt- och 3:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

^verket.8'' dels godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket, att tilläm[3.

] pas från och med budgetåret 1931/1932:

Stat.

A. Avlöningstat m.m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
-

anslag ..................... » 59,900

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500

Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag

.............................................. » 175,000

Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............ » 73,500

Summa kronor 404,500;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 385,200 kronor, med 19,300 kronor till 404,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4—13 i

statsrådsprotokollet.

Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade

kostnaderna uppfördes år 1912 i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag.

Sedan 1929 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat,

att det dittillsvarande sambandet mellan nämnda anslag och inkomsttiteln

»inkomst av myntning pcb justering» skulle upphöra, erhöll anslaget,

som numera benämnes »mynt- och justeringsverket», i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 karaktär av ordinarie förslagsanslag.

Den av Kungl. Majit och riksdagen godkända staten för mynt- och

justeringsverket omfattade tidigare endast avlöningsmedel till ordinarie

tjänstemän vid verket samt arvode åt den vid verket anställde myntgravören.

För verkets utgifter därutöver, såsom för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare och till arbetarpersonal samt för omkostnader

i övrigt, fanns icke någon utgiftsstat fastställd.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit

förslag till fullständig utgiftsstat för mynt- och justeringsverket, omfattande

dels avlöningsstat m. m., dels omkostnadsstat. Enligt förslaget påkallades

riksdagens godkännande i fråga örn den specificerade avlöningsstaten

men beträffande omkostnadsstaten endast med avseende å slutsumman.

Kungl. Majlis förslag vann riksdagens bifall.

I enlighet härmed godkände riksdagen följande stat för mynt- och

justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret 1930/19311

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 65,000

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.................................................. » 53,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrättare ................ » 23,500

Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag

.................................................. » 175,000

Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag .............. kronor 60,300

Summa kronor 385,200.

Ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket bestämdes

samtidigt till enahanda belopp, 385,200 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Genom beslut den 20 juni 1930 förordnade Kungl. Majit, att omkostnadsstaten

för verket under budgetåret 1930/1931 skulle hava följande ut
-

seende:

Omkostnad sata t.

Skrivmaterialier oell expenser m. m., förslagsvis ........kronor 16,000

Fastigheten, förslagsvis .................................. » 5,500

Bränsle, förslagsvis ...................................... » 10,000

Elektrisk kraft och belysning, förslagsvis ................ » 6,800

Maskiner och diverse materialier, förslagsvis ............ » 11,700

Laboratorieutensilier, kemikalier m. m., förslagsvis ...... » 3,000

Läkarvård och medicin, förslagsvis ...................... » 2,000

Omkostnader för myntutväxlingen, förslagsvis ............ » 1,500

Tjänsteresor, förslagsvis .................................. » 2,000

Omkostnader i övrigt, förslagsvis ........................ » 1,800

Summa kronor 60,300.

Tillika förordnade Kungl. Majit, att det i avlöningsstaten upptagna

förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare icke

finge överskridas utan Kungl. Majits medgivande.

I detta sammanhang må erinras, att 1929 års riksdag i enlighet med en

av Kungl. Majit gjord framställning medgivit, att av fonden för anordnande

av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden finge användas

ett belopp av 425,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för myntoch

justeringsverkets behov m. m. Sedan byggnadsarbetena avslutats,

har ifrågavarande byggnad under den nästförflutna hösten tagits i bruk

för verkets räkning.

Kungl. Majits nu föreliggande förslag innebär, vad avlöningsstaten

angår, att den för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare avsedda

anslagsposten skulle höjas med (3,888 4- 2,208) 6,096 kronor eller i

avrundat tal 6,100 kronor, dels för beredande av medel till anställande

av en befattningshavare med uppgift att förestå den i verkets nya byggnad

för kontroll- och j usteringsavdelningarna inrättade gemensamma expeditionen,

dels för anställande av en icke-ordinarie expeditionsvakt.

Då enligt gällande bestämmelser arvode till kontrollstämplingsförrättare

utgår i förhållande till de av honom uppburna kontrollstämplingsavgifternas

belopp och med hänsyn härtill den för dylika arvoden avsedda anslagsposten

å avlöningsstaten icke kan på förhand beräknas med tillräcklig noggrannhet,

har vidare nämnda anslagspost ansetts böra betecknas såsom

förslagsanslag.

I övrigt föreligger icke förslag till ändring med avseende å avlöningsstaten

för mynt- och justeringsverket.

Beträffande härefter omkostnadsstaten har Kungl. Majit föreslagit, dels

att anslagsposten till maskiner och diverse materialier måtte höjas med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 5

sammanlagt 9,000 kronor för bestridande av kostnaderna för förnyelse av

de vågar och andra redskap, som verket bar att tillhandahålla justerarna

och kontrollstämplingsförrättarna, dels att anslagsposten till omkostnader

i övrigt måtte ökas från 1,800 kronor med 4,200 kronor till 6,000 kronor.

Omkostnadsstaten skulle sålunda vid bifall till Kungl. Maj.ts förslag

höjas från 60,300 kronor med 13,200 kronor till 73,500 kronor.

Höjningarna av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare samt

av omkostnadsstaten föranleda en ökning av statens sammanlagda belopp

385,200 kronor med 19,300 kronor till 404,500 kronor, med vilket sistnämnda

belopp anslaget till mynt- och justeringsverket föreslagits att uppföras.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas från och med budgetåret 1931/

1932:

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........ »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag »

Arvoden till kontrollstämplingsförrät
tare,

förslagsanslag ................ »

Avlöningar till verkmästare, förmän och

arbetare, förslagsanslag ............ »

Pensioner, förslagsanslag ............ »

65,000

59,900

1,600

23,500

175,000

6,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag

............................. » 73,500

Summa kronor 404,500;

samt

b) höja ordinarie förslagsanslaget till mynt- och

justeringsverket, nu 385,200 kronor, med 19,300 kronor

till 404,500 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Mynt- och

justeringsverkets

verksamhet.

[4.]

Fiss®

engångsutg.

fter för

mynt- och

usteringsverket.

[5.]

Kamma rrätten.

[6.1

6 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

4:o) Beträffande Kungl. Märets förslag (punkt 4) angående anslag till

mynt- och justeringsverkets verksamhet kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (puukt 5) att för vissa engångsutgifter

för mynt- och justeringsverket för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 24,500 kronor.

Ifrågavarande avgifter äro avsedda

för inköp av en ny mindre präglingspress ................ kronor 8,000

» ersättning av äldre maskiner och mindre nyanskaffning

å reparations- och stansverkstaden .................... » 4,000

* anskaffande av vikter å 50 kg. för undersökning av

större industrivågar .................................. » 2,000

» anskaffande av viss instrumentell utrustning för den

nya byggnaden ....................................... » 10,535

Tillhopa kronor 24,535,

vilket belopp ansetts kunna avrundas till 24,500 kronor.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maurts förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för vissa engångsutgifter för

mynt- och justeringsverket för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

G:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att

dels godkänna följande stater för kammarrätten, att tillämpas från och

med den 1 juli 1931:

*

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag____kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

B. Överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ____kronor 7,500;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu

376,200 kronor, med 21,000 kronor till 355,200 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 22—37

i åberopade statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 1

Ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten är i riksstaten uppfört

med ett belopp av 376,200 kronor. För upprätthållande av kammarrättens

verksamhet har för budgetåret 1930/1931 anvisats ett extra anslag å

146,400 kronor. Till bestridande av ersättningar åt särskilda ledamöter

i kammarrätten vid handläggning av mål angående fastighetstaxering

och virkestaxering är slutligen å extra stat för innevarande budgetår uppfört

ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

1 fråga örn användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie

anslaget gäller enligt Kungl. Maurts beslut den 12 april 1929, att antalet

befattningar å kammarrättens ordinarie avlöningsstat jämte de för vederbrand

e befattningar avsedda lönegrader skall från och med den 1 juli

1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 president ...........

18 kammarrättsråd ....

1 sekreterare ........

1 aktuarie ............

8 notarier ............

1 kansliskrivare ......

1 förste expeditionsvakt

2 kanslibiträden ......

3 expeditionsvakter

3 kontorsbiträden ----

1 skrivbiträde ........

samt att å överflyttningsstat skola från och med den 1 juli 1929 vara

upptagna följande befattningar, nämligen:

Lönegrad

. A 3

. B 30

. B 24

. B 21

. B 21

. B 11

. B 7

. B 7

. B 5

. B 4

. B 2

Befattning

1 byråchef ..............

1 förste kanslisekreterare

1 andre kanslisekreterare

Kungl. Hajd har, likaledes den 12 april 1929, fastställt följande ordinarie

stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli

1929:

Lönegrad

. B 30

. B 26

. B 21.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 3>500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. överflyttningsstat.

Avlöningar oell vikariatsersättningar, förslagsanslag ____kronor 28,500.

Vad angår det för budgetåret 1930/1931 anvisade extra anslaget till

upprätthållande av kammarrättens verksamhet, har Kungl. Majit den 16

april 1930 förklarat, bland annat,

att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare

under budgetåret 1930/1931 vara anställda

dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,

nämligen:

Befattning

8 assessorer ..........

2 extra föredragande

1 extra expeditionsvakt

3 extra kontorsbiträden

2 extra skrivbiträden

dels oek en amanuens med heltidstjänstgöring och tio amanuenser med

halvtidstjänstgöring;

att av assessorerna tre skola under pågående session å avdelningen för

handläggning av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering

tjänstgöra å sagda avdelning;

samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov,

bestrida dels ersättning till vikarier för de från anslaget avlönade be-''

fattningshavare m. m. med högst 4,000 kronor, dels ökad renskrivnings^

kostnad i ämbetsverket med högst 3,000 kronor, dels arvode åt ordföranden

å avdelningen för handläggning av mål angående fastighetstaxering

och virkestaxering med 500 kronor för år räknat, dels ock ökad kostnad

för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal i anledning av handläggningen

av sistberörda mål med högst 3,000 kronor.

Sedan kammarrätten gjort framställning örn anställande av ytterligare

en assessor och en amanuens å avdelningen för handläggning av mål

angående fastighetstaxering och virkestaxering, har Kungl. Majit den

27 juni 1930 förklarat, att med anlitande av ifrågavarande extra anslag

må hos kammarrätten tills vidare under innevarande budgetår för tjänstgöring

å sagda avdelning vara anställda — utöver de i Kungl. Majit»

beslut den 16 april 1930 angivna befattningshavarna —- ytterligare en

assessor och en amanuens med heltidstjänstgöring.

Lönegrad

. B 27

. B 24

. B 5

B 4

B 2,

Såsom av det förestående framgår, äro å kammarrättens ordinarie stat

uppförda 18 kammarrättsråd. Då tre av dessa tjänstgöra å fastighetstaxeringsavdelningen,

återstår för arbetet i kammarrätten i övrigt 15

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9

kammarrättsråd, vilka fördelas å fem divisioner. Ä dessa divisioner är»

vidare indelade fem av de å extra stat uppförda assessorerna. Härutöver

lia va såsom ledamöter å sagda divisioner tjänstgjort två av de på

överflyttningsstaten upptagna tjänstemännen, nämligen byråchefen och

förste kanslisekreteraren. Beträffande byråchefen har Kungl. Majit genom

beslut den 31 maj 1929 förklarat, att han därvid skall äga samma

befogenhet som kammarrättsråd.

I skrivelse den 18 september 1930 angående anslag till kammarrätten

och dess verksamhet m. m. för nästkommande budgetår, har kammarrätten,

under erinran att innehavaren av byråchefstjänsten förordnats att

tills vidare uppehålla befattningen såsom amiralitetsråd i marinförvaltningen,

hemställt, att byråchefstjänsten måtte avföras från kammarrättens

stat och i stället antalet ordinarie kammarrättsrådstjänster utökas

från 18 till 19.

Med avseende å befattningen såsom amiralitetsråd har departementschefen

nu erinrat, att 1930 års riksdag uttalat sin förväntan, att befattningen

tills vidare icke besättes med ordinarie innehavare utan allenast

på förordnande. Vid sådant förhållande har det synts departementschefen

icke böra ifrågakomma att avföra byråchefstjänsten å kammarrättens

överflyttningsstat och i stället uppföra en ny kammarrättsrådstjänst

å dess ordinarie stat. Då departementschefen emellertid ansett riktigt,

att kammarrätten under den tid byråchefen är förhindrad att uppehålla

sin tjänst i ämbetsverket erhåller såsom ersättare för denne en befattningshavare

med kammarrättsråds befogenhet, har departementschefen

föreslagit, att medel måtte anvisas för anställande under berörda tid av

ett extra kammarrättsråd.

Kammarrätten har vidare hemställt, att två av de nuvarande assessorsbefattningarna

måtte förändras till kammarrättsrådstjänster på extra stat.

Denna framställning har motiverats, bland annat, med de svårigheter beträffande

arbetet i kammarrätten, som uppstode därigenom, att enligt föreskrift

i instruktionen minst två kammarrättsråd skola deltaga i avgörandet

av fattigvårds- och därmed likställda mål. Dessutom har framhållits,

att bristen på ordinarie ledamöter föranlett, att beskattningsmål i stor

utsträckning kommit att avdömas av divisioner, där majoriteten bestått av

adjungerade ledamöter. Vad kammarrätten i denna del anfört har synts

departementschefen förtjänt av visst beaktande. I avvaktan på en blivande

allmän granskning av kammarrättens organisation har departementschefen

dock funnit sig icke kunna gå längre än till en tillstyrkan

av att en assessorstjänst utbytes mot ett kammarrättsrådsämbete på extra

stat. Därvid har tillika förutsatts, att denna utökning av kammarrättsrådens

antal skall bortfalla, sedan pågående session å fastighetstaxeringsavdelningen

upphört och de där tjänstgörande kammarrättsråden återgått

till tjänstgöring å kammarrättens övriga divisioner.

Genom beslut den 28 november 1930 har Kungl. Maj:t förordnat den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

på överflyttningsstäten uppförde förste kanslisekreteraren att från oell

nied den 1 januari 1931 tills vidare på förordnande uppehålla häradsskrivartjänst.

I överensstämmelse med den anordning, som nyss förordats

beträffande den på överflyttningsstaten upptagne byråchefen, har departementschefen

föreslagit, att ersättning för den arbetskraft i ledamotsställning,

varom kammarrätten under detta förordnande går miste, herodes

kammarrätten genom anställande av en assessor.

Avlöningarna till de på överflyttningsstaten uppförda båda befattningshavare,

som förordnats att uppehålla tjänster utom verket, komma under

tiden för förordnandena icke att utbetalas från anslaget till kammarrätten.

Vid sådant förhållande har den under överflyttningsstaten uppförda

anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar, nu 28,500

kronor, minskats med ett mot de beräknade avlöningarna till nämnda

befattningshavare svarande belopp eller med (11,460 -f- 9,540 =) 21,000 kronor

till 7,500 kronor. Skulle ifrågavarande befattningshavare eller endera

av dem återgå till tjänstgöring i kammarrätten, står sagda anslagspost,

vilken ju är av förslagsanslags natur, alltjämt till förfogande för

avlöningskostnadens bestridande. Då den ordinarie avlöningsstaten vid

bifall till vad departementschefen förordat skulle bibehållas oförändrad,

har ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu 376,200 kronor, för

nästkommande budgetår upptagits med (347,700 + 7,500 =) 355,200 kronor.

De förändringar med avseende å den från det extra anslaget till

kammarrättens verksamhet avlönade personalen, som nu förordats, innefatta

dels anställande av ett extra kammarrättsråd, dels utbyte av en assessorsbefattning

mot en befattning såsom extra kammarrättsråd, dels

ock anställande av ytterligare en assessor. Den härav föranledda ökade

avlöningskostnaden uppgår till (10,020 + 1,440 + 8,580 —) 20,040

kronor. Med hänsyn härtill har anslaget, som för innevarande budgetår

är bestämt till 146,400 kronor, för budgetåret 1931/1932 efter avrundning

upptagits med 166,400 kronor. Rörande detta anslag har framställning

gjorts under nästföljande punkt.

För bestridande av kostnaderna för de icke lagfarna ledamöterna å

fastighetstaxeringsavdelningen har, på sätt kammarrätten föreslagit,

för nästkommande budgetår uppförts ett extra förslagsanslag å 12,000

kronor eller samma belopp, vartill motsvarande anslag för det löpande

budgetåret är bestämt. Härom har hemställan gjorts under punkten 8.

Utskottets

yttrande.

Vid provning av frågorna örn anslag till kammarrätten och dess verksamhet

m. m. för nästkommande budgetår har utskottet funnit sig böra

uttala sin anslutning till vad departementschefen i skilda hänseenden

föreslagit.

Utskottet får sålunda under förevarande punkt hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

11

att riksdagen må

a) godkänna följande stater för kammarrätten, att

tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie a v 1 ön i ngss ta t.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.. » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m............ » 13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

B. Överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar,

förslagsanslag ...................... kronor 7,500;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten,

nu 376,200 kronor, med 21,000 kronor till 355,200

kronor.

7:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för kammarrättens verksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

166,400 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hänvisning

till vad utskottet under punkt 6 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för ersättningar åt särskilda ledamöter

i kammarrätten vid handläggning av mål angående

fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

12,000 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 9) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till inbindning av höcker i statistiska

centralbyråns bibliotek för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Kammarrättens

verksamhet.

[7.]

Ersättningar

åt särskilda

ledamöter i

kammarrätten

vid handläggning

av mil

angående

fastighetstaxering

och

virkestaxering.

[8.1

Inbindning an

böcker i

statistiska

centralbyråns

bibliotek.

[9.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Statistiska 10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till upprätt''l-erksamhet

hallancIe av statistiska centralbyråns verksamhet för budgetåret 1931/1932

j anvisa ett extra resei^vationsanslag av 5,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 39 och 40 i statsrådsprotokollet.

Allt sedan år 1920 hava anslag varit beviljade för bortarbetande av den

arbetsbalans, som efter hand uppstått i statistiska centralbyrån. Under

samma anslag, vilka från och med budgetåret 1924/1925 varit av reservationsanslags

natur, hava medel jämväl i mån av behov anvisats för vissa

periodiska statistiska arbeten, främst utarbetandet av valstatistik.

För budgetåret 1929 1930 var till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet anvisat ett extra reservationsanslag å 22,400 kronor.

För innevarande budgetår finnes för enahanda ändamål uppfört

ett extra reservationsanslag av 21,600 kronor. Av den utredning, som

låg till grund för riksdagens beslut örn anvisande av sistnämnda anslag

(1930 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, sid. 42 ff.), framgår,

att anslaget beräknats dels för avlönande av en amanuens, avsedd närmast

att tagas i anspråk för biträde vid avarbetande av förefintlig balans

ävensom för biträde å arkiv och bibliotek, dels ock för anställande

av erforderlig personal för utarbetande av statistik över de kommunala

valen och elektorsvalen under åren 1930 och 1931.

I skrivelse den 10 juli 1930 har statistiska centralbyrån beträffande nu

förevarande anslag anfört, att vid ingången av budgetåret 1929/1930 å

anslaget förefunnits en reservation av 18,622 kronor, vilken vid slutet av

samma budgetår nedgått till 5,567 kronor. Efter utgången av löpande

budgetår vöre förekomsten av reserverade medel icke att taga i beräkning

vid anslagets fastställande.

Av de ändamål, som föranlett anslagets uppförande i riksstaten för

innevarande budgetår, kvarstode för budgetåret 1931/1932 endast ett,

nämligen behovet av ytterligare en amanuens för i första rummet arkivets

och bibliotekets behöriga ordnande och skötsel. Avlöningskostnaden

för denna befattningshavare hade i 1930 års statsverksproposition

beräknats till 4,350 kronor. Då jämväl förekommande avlöningsförhöjningar

till vederbörande befattningshavare skulle bestridas från anslaget

och det i statsverkspropositionen beräknade beloppet vore för knappt

för detta ändamål, har statistiska centralbyrån, som ansåge sig behöva

för ifrågavarande ändamål disponera en i 19:e löneklassen placerad befattningshavare,

hemställt, att till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag

av 5,650 kronor. Detta belopp har av departementschefen

ansetts böra avrundas till 5,700 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 13

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till upprätthållande av statistiska

centralbyråns verksamhet för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,700 kronor.

liro) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för avlöningar

åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 158,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40—43 i statsrådsprotokollet.

För avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning anvisades

av 1930 års riksdag å extra stat för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 43,000 kronor. Den utredning, som låg till grund för riksdagens

berörda beslut, återfinnes i 1930 års statsverksproposition, sjunde

huvudtiteln, sid. 46—70.

Utskottet har ej haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må för avlöningar åt personal vid

1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 158,100

kronor.

12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att minska ordinarie

förslagsanslaget till bankinspektionen, nu 109,000 kronor, med 29,000

kronor till 80,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43 och

44 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande utgiftsanslag tillhör de anslag, som tillsammans med

korresponderande inkomsttitlar bilda fristående specialbudgeter, vilka i

riksstaten äro uppförda med sammanfallande utgifts- och inkomstbelopp.

Enligt hittills tillämpad ordning har anslaget — såsom i allmänhet är

fallet med riksstatens utgiftsanslag — fastställts till det belopp, vartill de

utgifter, som avses att bestridas från anslaget, beräknas uppgå. För närvarande

är anslaget upptaget med 109,000 kronor. I den för bank- och

fondinspektionen fastställda staten har någon ändring icke ifrågasatts.

På sätt riksräkenskapsverket framhållit i sin skrivelse angående inkomstberäkningarna

för nästkommande budgetår, har emellertid från

och med budgetåret 1929/1930 den anordningen vidtagits, att de uppbördsmedel,

som inflyta på ifrågavarande inkomsttitel, »bidrag till bankinspektionen»,

över utgiftsanslaget, »bankinspektionen», tillgodoföras en sär
-

Personal vid

1930 års

allmänna

folkräkning.

111.1

Bankinspek
tionen.

[12.1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

t ondin spekilonen.

[13.1

skild 8. k. diversemedelsfond, »bankinspektionens fond», från vilken utgifterna

direkt bestridas. Anslagets ändamål är sålunda numera närmast

att förmedla överförandet av bidragsmedlen från inkomsttiteln till

fonden. Under sådana omständigheter bör enligt riksräkenskapsverkets

mening inkomsttiteln och det därmed kommunicerande utgiftsanslaget i

riksstaten uppföras med det belopp, som motsvarar det påräkneliga inkomstbeloppet,

och icke såsom hittills med det belopp, vartill de blivande

utgifterna beräknas uppgå.

Riksräkenskapsverkets uppfattning på denna punkt har synts departementschefen

med den numera genomförda ändringen i behandlingen av

ifrågavarande inkomsttitel och utgiftsanslag vara budgettekniskt riktig,

och departementschefen har därför tillstyrkt, att vad verket härutinnan

föreslagit iakttages vid anslagsberäkningen. Då inkomsttiteln »bidrag

till bankinspektionen» i enlighet med departementschefens förslag upptagits

med 80,000 kronor, har följaktligen i enlighet härmed utgiftsanslaget

föreslagits att uppföras med enahanda belopp.

Såsom riksräkenskapsverket påpekat, har här angivna beräkningssätt

ansetts böra tillämpas även i fråga örn anslagen till fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, stuteriväsendet, patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen, vilka anslag alltså till storleken rättats

efter motsvarande inkomsttitlar.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till bankinspektionen, nu 109,000 kronor, med 29,000

kronor till 80,000 kronor.

13:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att minska ordinarie

förslagsanslaget till fondinspektionen, nu 66,500 kronor, med 6,500

kronor till 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 44 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till fondinspektionen är i löpande riksstat upptaget med

66,500 kronor.

På sätt under nästföregående punkt närmare utvecklats, har förevarande

utgiftsanslag ansetts hädanefter böra uppföras med det belopp, till

vilket motsvarande inkomsttitel beräknats. Denna titel, »bidrag till fondinspektionen»,

har departementschefen föreslagit att upptagas till 60,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till fondinspektionen, nu 66,500 kronor, med 6,500 kronor

till 60,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14) att höja ordinarie

förslagsanslaget till sparbanksinspektionen, nu 70,000 kronor, med 5,000

kronor till 75,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till sparbanksinspektionen, nu 70,000 kronor, med 5,000

kronor till 75,000 kronor.

15:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 15) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 45—47) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 16,700 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 16) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid 47 och 48) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens

lönenämnd för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

17:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 48) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,000

kronor.

18:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 48 och 49) i ämnet in

nehåller, hemställer utskottet,

Sparbanks*

inspektionen.

[14.]

Jiiksräken
skapsverkets
verksamhet.

[15.1

Allmänna

civilförvaltningens

lönenämnd.

[16.1

Statens

bostads
nämnd.

[17.]

Statens

tryckerisakkunnige

jämte erforderliga

biträden m. m.

lis.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av statens tryckerisakkunnige

jämte erforderliga biträden m. m. för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 26,700

kronor.

Skatteomkostnader.

Tullverket.

[19.]

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels för budgetåret 1931/1932 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

........... kr. 544,100

Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 160,000 jjr> 706,100

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.................................................................. kr. 10,831,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................................ » 1,782,000 kr. 12,765,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

................................................................... kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ........................................ kr. 13,000 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslags
-

anslag ................................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag ................................... » 420,000

Hemliga utgifter.................................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,724,960 kr.

2,186,260

Summa förslagsanslag kr. 16,631,500,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,631,500 kronor,

dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

Övergå på den nya staten, må under budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Majit, efter förslag

av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit eljest

kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än

som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg

åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 49—69 i

statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 16 maj 1930 har Kungl. Majit för budgetåret 1930/1931

för tullverket fastställt följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

kr. 544,100

Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 fcr, 706,100

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 7 haft. (Nr 7.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

is

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

............................................................ kr. 10,836,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000, respektive 500 kronor för år

räknat ................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 1,782,000 12,770,200

B. lndragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15, 940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

harn, förslagsanslag ................................... » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 958,000

B. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

............................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag * 420,000

Hemliga utgifter............................................. » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260

Summa förslagsanslag kr. 16,654,500

I detta sammanhang ma nämnas, att Kungl. Majit förordnat, bland annat,

att de i avlöningsstaten ingående anslagen för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl. Maj-.ts medgivande.

I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom

bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava

Kungl. Majits nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 19

sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de

poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t

för budgetåret 1930,1931 upptagna posterna, inom parentes infört de för

sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej

upptagits, har någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.

A. Avlöningsstaten.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Förslagsanslag....................................................

Kronor

Kronor

544,100

Anslag

Arvode till tidt verkets ombudsman:

2,01X1 |

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Förslagsanslag....................................................................! 100,000

70(5,100

(

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,

förslagsvis.................................................. kr-10,731,700 |

Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 48,000!

(50.000) j

Felräkningspenningar, förslagsvis.. ..................... » 10,000 I

Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna j

extra inkomster, förslagsvis........................... » 2,000,

(5.000) j

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis .......................................... * 40,000 I

10,831,700 !

(10,830,700) j

Förslagsanslag

Vikariatsersåttningar:

150,000

Arvoden till tvä laboratorie föreståndare

Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr.......

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,

förslagsvis .................................... kr. 15,000 j

Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra

befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 1,700,000 j

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis .......................................... » 2,000

Ersättning för övertidstjanstgöring, förslagsvis » 05,000

1,500

1,782,000 j 12,765,200

1 (12,770,200)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Indragningsstaten.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat .

Specifikation av indragningsstaten.

Stockholm: tullfiskalen T. G. E. Eksandh............... kr. 4,650

Landskrona: kustroddaren A. F. L. Bahr............... » 700

Göteborg: tullfiskalen G. S. von Zweigbergk ...... » 4,650

Östersund: gränsinspektoren A. J. N. Lidblom...... » 3,800

gränsridaren J. P. Bodin ....... »__700

Summa kr. 14,500:

Kronor

Kronor

15,940

C. Pensionsstaterna.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag..................

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade

andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................

I

D. Omkostnadsstaten.

Kostnader för avdömande av tullmai.

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten

j inom Norrbottens län ................................ kr.

| Arvode till tolk för finska språket vid samma

j gränstullrätt............................................... »

Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmai,

förslagsvis .......................................... »

Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m .

Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000

Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis......... » 400,000

2,000

300

35,000

Hemliga utgifter:

Anslag

Övriga kostnader för tullverket:

Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr.

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel

förslagsvis ............................................

| Telegramporto, förslagsvis

förslagsvis ............................................

Gegor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis

Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis...........

Beklädnad och beväpning, förslagsvis

Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensions

inrättnings andelar av böter m. m,, förslagsvis

Diverse utgifter, förslagsvis .......................

020,000

25.000

13.000

. kr.

160,000

(140,000)

|

i

320,000

(350,000)

>

600,000

20,000

»

1,000

. »

180,000

. »

64,000

(67,000)

»

25,000

(30,000)

210,000

y>

144,960

1.724,960

(1,742,960)

Summa kronor

958,000

37,300 1

420,000 i

4,000

2,166,260

(2,204,260)

16,631,500

(16,654,500)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 21

1 samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling torehäll en inom andra kammaren av herr E. Olovson i Västerås

m. fl. väckt motion, nr 261, vari hemställts, att riksdagen måtte med

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, sjunde huvudtiteln, lokaltullförvaltningen,

besluta utöka antalet ordinarie tillsyningsmannatjänster

med 2 från nuvarande 823 till 825, och att vederbörande utskott måtte

föreslå den höjning av anslaget å tullstaten för avlöning till ordinarie

tjänstemän, som kan bliva erforderlig i anledning av det framställda yrkandet.

Vidare har utskottet i detta sammanhang upptagit till behamllmg en

inom andra kammaren av herr E. Nylander väckt motion, nr 53, vari

hemställts, att riksdagen ville medgiva, att tullstyrelsen finge av anslagsposten

64,000 kronor för utbildning i tulltjänst använda ett belopp av

högst 3,000 kronor till stipendier åt tulltjänsteman för resor i utlandet.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen

har departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga

på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen

och därvid, med hänsyn till vad generaltullstyrelsen i denna fråga

anfort, förklarat sig icke vilja motsätta sig att med avgörandet av frågan

finge anstå ännu ett år. Då jämväl utskottet funnit skäl föreligga

för ett dylikt uppskov, har utskottet ansett sig icke böra framställa någon

erinran mot detta förslag. Utskottet vill emellertid hava uttalat, att utskottet

förväntar, att den utredning, som kan erfordras för genomförandet

av ifrågavarande omorganisation, slutföres i sådan tid, att förslag i

ämnet må kunna föreläggas nästkommande års riksdag. Vidale ansel

sig utskottet böra framhålla, att utskottet ansiri ier sig till det av depui tementschefen

gjorda uttalandet, att en i oktober månad innevarande åi

ledigblivande byråchefstjänst inom generaltullstyrelsen icke bör återbesättas

nied ordinarie innehavare utan efter sagda tid uppehållas allenast

medelst förordnande.

Någon ändring i de å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen uppförda

anslagen har, såsom av ovan intagna sammanställning framgår, icke

ifrågasatts. Mot de föreslagna beloppen har utskottet intet att erinra.

Vad härefter angår avlöningsstaten för tullstaten, har departementschefen

först upptagit till behandling den tidigare väckta frågan örn förändring

av tullkammaren i Marstrand till tullstation. Departementschefen

har härvid, under åberopande av vad generaltullstyrelsen i ärendet anfort,

förklarat sig icke hava något att erinra mot att avgörandet av denna

fråga uppskötes ännu ett år. Icke heller utskottet har velat motsätta sig

ett sådant uppskov, men utskottet förutsätter, ali den utredning, som be
-

Utskottet*

y t fränt!«.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

finnes nödig för frågans slutliga prövning, bedrives så, att förslag kan

framläggas för 1932 års riksdag.

Beträffande personalförteckningen för lokaltullförvaltningen och för

tullstaten i övrigt Ilar Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring därutinnan

för nästkommande budgetår. Kungl. Maj:ts förslag i denna del

får utskottet ock förorda. Det i motionen 11:261 gjorda yrkandet i syfte

att nya ordinarie tillsyningsmanstjänster måtte inrättas vid tullkammaren

i Västerås, får utskottet alltså avstyrka. Utskottet vill erinra, att

den vid nästföregående års riksdag i samma ämne väckta motionen i enlighet

med utskottets förslag avslogs av riksdagen. Utskottet uttalade

då, att ifrågavarande krav, i den mån det befunnes berättigat, borde

kunna tillgodoses inom ramen av det antal tjänster av denna kategori,

utskottet vid samma tillfälle ansåge sig böra förorda. Även nu torde

samma synpunkt kunna anläggas på denna fråga. Därjämte vill utskottet

erinra, att generaltullstyrelsen anmält, att styrelsen i anledning av ett av

1930 års riksdag gjort uttalande angående användande av överkvalificerad

arbetskraft vid tullverket har för avsikt att verkställa en undersök

liing i detta ämne. 1 avvaktan på resultatet av denna utredning finner

utskottet det icke vara lämpligt att företaga en utökning av antalet tjänster

av det slag, som i motionen avses.

Mot Kungl. Maj:ts beräkning av de å avlöningsstaten för tullstaten

uppförda särskilda anslagen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

\ad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i avseende å beräkningen

av de å indragningsstaten, pensionsstaterna och omkostnadsstaten uppförda

anslagen, får utskottet ävenledes förorda ifrågavarande förslag. I

likhet med departementschefen finner sig utskottet icke kunna tillstyrka,

att medel avses för beredande av stipendier åt tulltjänstemän för studieresor

i utlandet. Utskottet får erinra, att motionsvis väckta förslag härutinnan

avslogos av sistlidet års riksdag.

Under åberopande av vad ovan anförts, får utskottet alltså hemställa.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

oell med avslag å herr Olovsons i Västerås m. fl.

och herr E. Nylanders ovanberörda motioner. II: 261

och 11:53,

a) för budgetåret 1931/1932 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Avläningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

kr. 544,100

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

23

Arvode till tullverkets

ombudsman

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag

2,000

160,000 kr. 706,100

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

.................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

.....................

Arvoden till två laboratorieföreståndare

å högst

l, 000, respektive 500 kronor

för år räknat

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag

kr. 10,831,700

» 150,000

» 1,500

» 1,782,000 kr. 12,765,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat

..................................................

15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade

tjänstemän, förslagsanslag

.................................

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor och barn,

förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens

enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar

av avlöning vid vakanta

tjänster

920,000

25.000

13.000 kr. 958,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Särskilda

åtgärder för

bekämpande

genom tullverkets

försorg

av

olovlig införsel

av

spritdrycker

m. m.

[20.]

24

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande

av tullmål. förslagsanslag

kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m.

m., förslagsanslag » 420,000

Hemliga utgifter ........... » 4,000

Övriga kostnader för tullverket,

förslagsanslag » 1,724,960 tr. 2,186,260

Summa förslagsanslag kr. 16,631,500,

b) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget

för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande

belopp av 16,631,500 kronor; samt

c) förklara, att sådan å den 31 december 1922

gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid

tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den

nya staten, må under budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket

Kungl. Majit, efter förslag av generaltullstyrelsen,

prövar sta i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller

Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i

något fall till högre belopp för år räknat, än som genom

kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående

tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket

för år 1922 blivit bestämt.

„ 20:o) Kung1- Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 20) att till särskilda

åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av

spritdrycker m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 73_83

i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1923/1924 till oell med budgetåret 1927/1928

har under anslagstiteln »övriga kostnader för tullverket» varit uppförd

en anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varumförsel

m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

år 1923/1924 ...................... kronor 300,000

» 1924/1925 ...................... » 150,000

» 1925/1926 ...................... » 200,000

» 1926/1927 ...................... » 200,000

» 1927/1928 ...................... » 100,000.

I enlighet nied förslag i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag har

från och med budgetåret 1928/1929 den förändrade anordning tillämpats,

att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av

olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptagits ett extra re

servationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, varjämte

ett belopp, som avsetts för motverkande av olovlig varuinförsel i övrigt,

tillförts den i anslaget »övriga kostnader för tullverket» ingående

posten »diverse utgifter». Enligt det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet

utgick vederbörande departementschef från att, för den

händelse nyssnämnda reservationsanslag skulle visa sig icke bliva för sitt

ändamål tillräckligt, Kungl. Maj:t skulle kunna efter framställning av

generaltullstyrelsen bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera ytterligare

medel ur anslagsposten »diverse utgifter».

De sålunda anvisade extra reservationsanslagen hava för vartdera av

budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 varit uppförda med 125,000 kronor och

för innevarande budgetår bestämts till 300,000 kronor. Den del av anslagsposten

»diverse utgifter», som avsetts till motverkande av olovlig

varuinförsel i allmänhet, har för vart och ett av nämnda budgetår beräknats

till 25,000 kronor.

Sedan i statsrådsprokollet lämnats en redogörelse för generaltullstyrelsen

framställning örn anslag till nu berörda ändamål för nästkommande

budgetår ävensom för vissa i anledning av nämnda framställning

avgivna yttranden, har departementschefen i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av den av generaltullstyrelsen lämnade redogörelsen,

gjorde styrelsen i sina anslagsäskanden för nu löpande budgetår framställning

örn en höjning av det för bekämpande av olovlig införsel av

spritdrycker avsedda reservationsanslaget från 125,000 kronor till 600,000

kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptogs emellertid anslaget

i gällande riksstat med 300,000 kronor. Generaltullstyrelsen har nu

upprepat sin framställning örn anslagets höjning till 600,000 kronor. Av

detta belopp skulle efter styrelsens förslag 260,000 kronor användas till

anskaffning av båtmateriel, nämligen två tullkryssare och två racerbåtar,

samt 40,000 kronor till iståndsättande av två andra klass torpedbåtar, som

enligt vad styrelsen hemställt skulle ställas till tullverkets förfogande.

Dessa kostnader äro närmast att betrakta såsom engångsutgifter. Kostnaderna

för kustbevakningsångaren »Tritons» drift — beräknade till 70,000

kronor — samt för driften av de båda torpedbåtarna — tillhopa 168,000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Kontroll
styrelsen.

[21.]

kronor — äro däremot, liksom i viss mån även den för förnyelse av motorfordonsmateriel

avsedda posten å 15,000 kronor, att hänföra till löpande

utgifter.

Såväl sociala skäl som hänsyn till statens fiskaliska intressen göra det

i hög grad önskvärt, att i möjligaste mån effektiva åtgärder vidtagas för

bekämpande av den olovliga införseln till riket av spritdrycker. Vad generaltullstyrelsen

anfört har tydligt ådagalagt, att en förnyelse och

utvidgning av den båtmateriel, som för ifrågavarande ändamål står till

tullverkets förfogande, är oundgängligen erforderlig för framgång i kampen

mot smugglingen. Generaltullstyrelsens framställning har ock tillstyrkts

av både kontrollstyrelsen och rusdryckslagstiftningsrevisionen,

liksom de marina myndigheterna ställt sig välvilliga gentemot framställningen,

att tullverket skulle få disponera ett par av flottans mindre fartyg.

Jag tvekar för den skull ej att förorda generaltullstyrelsens förslag,

att för nästkommande budgetår förevarande anslag höjes till 600,000

kronor.»

I likhet med departementschefen anser utskottet, att verksamma åtgärder

för spritsmugglingens bekämpande alltjämt äro av behovet påkallade.

Utskottet får alltså tillstyrka, att medel för ändamålet även för nästkommande

budgetår ställas till förfogande. Jämväl vad anslagets storlek

beträffar, bär utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Majrts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande

genom tullverkets försorg av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

21:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

dels godkänna följande stater för kontrollstyrelsen, att tillämpas från

och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ---- kronor 146,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 4,800

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 21,100

Tryckningskostnader, förslagsanslag .................... » 5,000

Expenser ...... » 22,500

Summa kronor 199,900.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

27

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 7,200;

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen, nu 205,800

kronor, med 1,300 kronor till 207,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 83—86 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 1 juni 1928 och den 12 april 1929 har Kungl. Majit

fastställt följande stater för kontrollstyrelsen:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 146,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 4,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 19,800

Tryckningskostnader, förslagsanslag .................... » 5,000

Expenser ................................................ » 22,500

Summa kronor 198,600.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 7,200.

Såsom av ovanstående framgår, bär för nästkommande budgetår ändring

ifrågasatts endast beträffande den å ordinarie avlöningsstaten upp

tagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., vilken post ansetts böra höjas med 1,300 kronor.

Efter att hava lämnat en redogörelse för kontrollstyrelsens framställning

i ämnet, har departementschefen anfört följande:

»Kontrollstyrelsens framställning avser, att ersättningen till envar av

de två denatureringssakkunniga, vilka företräda den ena den fysiologiskmedicinska

och den andra den kemisk-tekniska sakkunskapen, skall bestämmas

till årsarvode med visst belopp, förslagsvis 900 kronor, i stället

för att såsom nu är fallet utgå i form av dagarvode. För att lämna tillgång

till bestridande av de arvodesbelopp, som av kontrollstyrelsen sålunda

förordas, bör enligt styrelsens hemställan anslagsposten till avid

ningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjas med 1,300 kronor.

Beträffande de två övriga denatureringssakkunniga, vilka företräda teknisk-industriell

respektive ekonomisk-industriell sakkunskap, har någon

förändring med avseende å arvodet icke ifrågasatts; ersättningen till dem

skulle även i fortsättningen utgå i form av dagarvode.

Det av kontrollstyrelsen framställda förslaget örn ändrade grunder för

beräknandet av ersättning till två av denatureringssakkunniga finner

jag mig kunna tillstyrka. Då jag ej heller i övrigt har något att erinra

mot styrelsens framställning på förevarande punkt, förordar jag den av

styrelsen föreslagna anslagsförhöjningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Kontroll
styrelsens
verksamhet.

[22.]

Såsom kontrollstyrelsen erinrat, har det bolag, vilket idkar partihan*

del med skattefri sprit, att erlägga gottgörelse för statsverkets kostnader

för kontrollen å handeln med skattefri sprit. Den ökade kostnad, som

föranledes av en förändring, på sätt föreslagits, av arvodena till två

av denatureringssakkunniga, bör enligt styrelsens mening medföra en

höjning med 1,000 kronor av det belopp å 30,000 kronor, som för närvarande

erlägges av ifrågavarande bolag. Vad sålunda föreslagits har

iakttagits vid det beslut, som förut denna dag fattats i fråga örn beräkning

av statsverkets inkomster för budgetåret 1931/1932.»

Mot Kungl. Maj:ts förslag örn ändring av grunderna för beräknandet

av ersättning till två av denatureringssakkunniga har utskottet icke funnit

anledning till erinran. Vad storleken av berörda ersättning angår,

har utskottet även ansett sig kunna biträda vad i sådant hänseende i

ärendet ifrågasatts.

Då utskottet icke heller haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

i övrigt under denna punkt, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stater för kontrollstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... kronor 14(5,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 4,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................. » 21,100

Tryckningskostnader, förslagsanslag » 5,000

Expenser ............................ » 22,500

Summa kronor 199.900

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............ kronor 7,200;

samt

b) höja ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen,

nu 205.800 kronor, med 1.300 kronor till 207,100

kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till upprätthållande

av kontrollstyrelsens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 23,900 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 86 och 87 i statsrådsprotokollet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

29

Till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet har riksdagen

alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisat ett extra anslag, som för innevarande

budgetår utgör 25,200 kronor.

I fråga om användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 20

juni 1930 förklarat, bland annat, att med anlitande av anslaget må hos

kontrollstyrelsen tills vidare under budgetåret 1930/1931 vara anställda

dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,

nämligen:

Befattning Lönegrad

1 byråinspektör .................................................... B 22

i byråingenjör .................................................... B 21

1 kanslibiträde .................................................... B 7,

dels ett juridiskt biträde med arvode av 3,000 kronor för år räknat,

dels ock, i den mån så erfordras, extra befattningshavare och sakkunniga.

Anledningen till att anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna

nedsättas från 25,200 till 23,900 kronor är, att avlöningen å byråinspek

törsbefattningen numera beräknats allenast enligt 21 löneklassen — mot

förut efter 24 löneklassen — eller med 6,420 kronor, motsvarande en minskning

i lönebeloppet av 1,248 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förevarande förslag får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till upprätthållande av kontrollstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa

att extra anslag av 23,900 kronor.

23:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 23) att minska ordinarie

förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 375,000 kronor, med

25,000 kronor till 350,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 87 och 88 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader var i riksstaterna

för ett vart av budgetåren 1926/1927—1928/1929 uppfört med 350,000

kronor och för budgetåret 1929/1930 med 400,000 kronor. För innevarande

budgetår är anslaget upptaget med 375,000 kronor. Nettoutgifterna från

anslaget hava för budgetåren 1926/1927—1929/1930 uppgått till, i runda tal,

307,600 kronor, 329,400 kronor, 392,500 kronor och 375,000 kronor. Utgifterna

för stämpelomkostnader för innevarande budgetår hava enligt generalpoststyrelsen

synts kunna beräknas till 295.000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 bär generalpoststyrelsen ansett stämpelomkostnaderna

böra beräknas komma att uppgå till något högre belopp än

Utskottets

furander''

Stämpelom
kostnader.

[23.1

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning

till städerna

för vilstad

tolag.

124.1

Ersättning

till vissa

städer och

köpingar för

till statsverket

indragna

brännvinsförsäljningsmedel.

[25.1

det, vartill ifrågavarande omkostnader uppskattas för budgetåret 1930/

1931. På grund av omläggning av betalningsterminerna gäldades nämligen

under år 1930 kostnader för stämpelpapper och stämpeltryek allenast

för tre kvartal, medan under år 1931 dylika utgifter syntes komma

att likvideras för fyra kvartal. Vidare tillkomma under sistnämnda år

en engångsntgift för tillverkning av tryekplåtar till redan beställda

dubbla beläggningsstämplar av ny valör. Såvitt kunde förutses, borde

emellertid ökningen i omkostnadsbeloppet knappast beräknas bliva större

än omkring 50,000 kronor. Anslaget till stämpelomkostnader för budgetåret

1931/1932 syntes sålunda förslagsvis kunna upptagas till 350,000

kronor.

Mot denna beräkning Ilar departementschefen icke funnit anledning till

invändning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till stämpelomkostnader, nu 375,000 kronor, med 25,000

kronor till 350,000 kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter

m. m.

24 :o) På grund av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 89) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till städerna, för mistad tolag, nu

7,200,000 kronor, med 200,000 kronor till 7,000,000 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att i riksstaten

uppföra ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 1,401,732

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning

till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket

till de i paragrafen angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt

sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordi
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

31

narie anslag anvisats å riksstaten. Ifråga växande belopp skola enligt

5 § samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt förordning

den 9 juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under

juli månad.

För år 1931 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,401,732 kro

nor. Med detta belopp torde alltså anslaget för ersättning lill vissa stä

der och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1931/1932.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget

till ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

med 1,401,732 kronor.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kominer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

26:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 26)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 90 och 91) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till vederlag för nedlagda utskänkning srättigheter,

nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

27:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för budgetåret

1931/1932 såsom extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 30,000 kronor

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 och 92 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å

växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning

för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För närmare

kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande

anslaget avsetts, samt örn de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,

hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositioner.

Vederlag flir

nedlagda

utskänkningirättigheter.

[26.]

Inlösen av

och ersättning

för skattefrälseräntor

samt avlösning

av frälseskatteräntor.

[27.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

skattetyugdo

kommuner.

[28.]

Staten åliggande

kommunala

och

andra utväg

Ider.

[29.]

Svenska

etads
pirbundef.

180.1

32 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor

uppfört nied 90,000 kronor. Anslaget till ersättning för skaf*

tefrälseräntor utgör 40,000 kronor. Med samma belopp är anslaget till

avlösning av frälseskatteräntor uppfört.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande, på kammarkollegii

beräkningar grundade förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 såsom

extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 30,000 kronor,

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 20,000 kronor.

28:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till skattetyngda kommuner (punkt 28) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Diverse.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

29) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 94 och 95) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av staten ålig

gande kommunala och andra utskylder för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,(XM)

kronor.

30:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 95) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt mm, såsom bidrag till svenska stadsförbundet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 4,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

33

31 :o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att såsom bidrag

till svenska landskommunernas förbund för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 4,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit gjord framställning anvisade 1923 års riksdag

för budgetåret 1923/1924 såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund ett extra anslag av 3,000 kronor. För de därefter förflutna

budgetåren liksom för innevarande budgetår har anslaget utgjort 2,000

kronor. Redogörelse för förbundets program och uppgifter lämnas i 1923

års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln (sid. 78 f.).

I skrivelse den 30 juli 1930 har styrelsen för svenska landskommunernas

förbund hemställt örn förhöjt statsanslag till förbundets verksamhet

under år 1931. Efter erinran att förbundet år 1930 förutom det å riksstaten

uppförda anslaget å 2,000 kronor från femte huvudtitelns anslag

till extra utgifter erhållit bidrag med 550 kronor till täckande av kostnaderna

för en av förbundet under januari 1930 anordnad upplysningskurs

i frågor rörande landskommunernas medelsförvaltning m. m., har

styrelsen anfört följande:

»Under de tio år förbundet funnits till, har det emellertid vuxit betydligt

i storlek — medlemsantalet, som i april 1920 utgjorde 444 landskommuner,

uppgick i juni 1930 till 810, motsvarande 18.71 respektive 34.12

procent av samtliga landskommuner i riket, och folkmängden i de anslutna

kommunerna uppgick till 28.39 respektive 44.27 procent av hela

landsbygdens folkmängd. Verksamheten har samtidigt stegrats i avsevärd

grad. Framförallt ha de uppgifter, som för statsmakterna torde

vara av det största värdet — besvarande av till förbundet remitterade

ärenden och utövande av upplysningsverksamhet för det kommunala arbetet

— tagit allt större omfattning. Sålunda har förbundet jämte den direkta

upplysningsverksamhet, som centralbyrån utövar genom sin korrespondens

med kommunerna och genom Landskommunernas tidskrift,

gått in för regelbundet anordnande av kortare kommunalkurser med föredrag

i praktiska och aktuella kommunala ämnen i skilda delar av landet.

Försök har jämväl gjorts med anordnande av en längre kurs i frågor

rörande kommunernas medelsförvaltning, bokföring och revision för

en trängre krets stipendiater från kommunerna. Till ledning vid tilliämpningen

av nyutkomna lagar och större lagändringar utger centralbyrån

sammanfattande promemorier med anvisningar. För att kunna

tillgodose de ökade krav, som sålunda numera ställas på förbundet, ha

flera tjänstemän måst anställas å förbundets byrå och dennas lokaler avsevärt

utökas.

Ehuru förbundet icke begränsat sin allmänna upplysningsverksamhet

till enbart medlemmar, är dock ökad anslutning från kommunerna synnerligen

önskvärd. Utan att på minsta vis vilja göra gällande, att de

avgifter, som medlemmarna lia att erlägga till förbundet, varit höga och

därför behövt verka hindrande på kommunernas anslutning, så är det

emellertid, med hänsyn till att många kommuner äro hårt skattetyngda

och att landskommunerna i allmänhet lägga i dagen stor sparsamhet,

mycket sannolikt, att flera kommuner skulle ansluta sig, därest medlemsavgiften

kunde hållas lägre.

bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 saini. 7 hafi. (Nr 7.) ii

Svenska

landskom
munernas
förbund.

[31.1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Internationella

tt atistiska

institutets

permanenta

byrå

i Haag.

[32.]

Internationella

byrån

i Paris för

mått och vikt.

[33.]

Internationella

t.lltarijfbyrån

i

Bryssel.

[34.]

Betydelsen såväl för de enskilda kommunerna som för riket i sin helhet

av den verksamhet, som förbundet utövar, torde få anses vara av ett så

allmänt intresse, att största möjliga understöd från statsmakternas sida

bör kunna vara att förvänta. Ett ökat statsbidrag skulle giva förbundet

möjlighet att utöva en än mer omfattande verksamhet och att likväl

hålla en relativt låg medlemsavgift. I fråga örn förbundets verksamhet

i övrigt tillåter sig styrelsen hänvisa till de årliga verksamhetsberättelserna

samt till den minnesskrift, som utgivits i anledning av förbundets

tioåriga tillvaro.»

Med anledning av vad sålunda anförts har styrelsen för förbundet

hemställt örn utverkande hos riksdagen av ett anslag till förbundet av

5,000 kronor att utgå under är 15131.

Departementschefen har med hänsyn till vad förbundets styrelse anfört

och till den för det allmänna gagneliga verksamhet, som förbundet

utövar funnit sig böra tillstyrka ett ökat statsbidrag. Dock har bidraget

ansetts böra begränsas till 4,000 kronor.

Utskottet får ansluta sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 4,000 kronor.

32:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 32)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 97) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

statistiska institutets ''permanenta byrå i Haag för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

33:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 97) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 34) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 98) i ämnet innehåller, får utskot

tet hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 35

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

35:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 35),

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av

kammarrättens årsbok för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

36:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 180,000

kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m. har under de senast förflutna fem budgetåren varit uppfört å riksstaten

med följande belopp, vid sidan av vilka ställts nettoutgifterna under

samma budgetår, allt i runda tal:

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

kronor

kronor

1925/1926 ......................

.................... 240,000

184,800

1926/1927 ......................

..................... 200,000

163,000

1927/1928 .....................

..................... 200,000

194,400

1928/1929 ......................

..................... 180,000

246,200

1929/1930 .....................

..................... 180,000

240,600.

Med hänsyn till de betydande överskridanden av anslaget, som ägt rum

under de två senast förflutna budgetåren, har en höjning av anslaget nu

ansetts böra äga rum. Då emellertid den starka belastningen under nämnda

båda budgetår delvis torde hava föranletts av tillfälliga omständigheter,

som icke torde årligen återkomma, har anslagshöjningen befunnits

kunna begränsas till 20,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Kammar
rättens
årsbok.

[35.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

[36.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

Trycknings
kostnader.

[37.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[38.|

Provisoriskt

dyrortstillägg

it vissa

befattningshavare

i

statens tjänst.

Dyrtids
tillägg

åt

befattningshavare

i

statens tjänst.

[39 och 40.]

Avlöningsförhöj

ning ar

åt vissa ickeordinarie

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen.

[41.1

36 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37:o) På grund av Kungl. Marits förslag (punkt 37) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 140,072 kronor, med 4

kronor till 140,068 kronor; dock att i anslaget må

göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

38:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 38)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 99 och 100) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 280,000 kronor, med 20,000 kronor till

260,000 kronor.

39:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande

av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

(punkt 39) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst vid de till finansdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer (punkt 40) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

40:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 41) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 100 och

101) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för

avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37

Övriga ordinarie anslag.

41:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva

rande budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon änd

ring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras

med oförändrade belopp.

Stockholm den 6 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

. Övriga ordinarie

anslag.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M- Svensson i

Kompersmåla, E. J. G. Rosén, C. I. Asplund, P A. Bergström och J. Clemedtson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, E. J. Wigforss,

B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson

i Fritorp och O. E. F. Järte.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Marits kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

248,400

3

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

35,000

Säger för departementet

272,400

35,000

B. De centrala ämbetsverken m. m.

1

Kammarkollegium, förslagsanslag....................................

285,400

2

Statskontoret, förslagsanslag ............................................

317,400

Mynt- och justeringsverket:

3

Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ................

404,500

4

Mynt- och justeringsverkets verksamhet....................

* 31,600

5

Vissa engångsutgifter för mynt- och justeringsverket

24,500

404,500

56,100

Kammarrätten:

6

Kammarrätten, förslagsanslag........................................

355,200

7

Kammarrättens verksamhet ........................................

166,400

8

Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten

vid handläggning av mål angående fastighetstaxe-

ring och virkestaxering, förslagsanslag....................

12,000

355,200

178,400

Statistiska centralbyrån:

9

Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................

297,200

10

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........

4,000

11

Inbindning av böcker i biblioteket............................

4,000

12

Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan-

slag ............................................................................

5,700

13

Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser-

vationsanslag ...........................................................

158,100

301,200

167,800

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

39

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Bank- och fondinspektionen:

Bankinspektionen, förslagsanslag ................................

Fondinspektionen, förslagsanslag ................................

Sparbanksinspektionen, förslagsanslag............................

Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

Riksräkenskapsverket:

Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................

Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................

Statens bostadsnämnd ...................................................

Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden

m. m............................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

80,000

60,000

140,000

75,000

200,000

423,700

16.700

20,000

8,000

26.700

Säger för de centrala ämbetsverken m. m.

2,502,400

473,700

C. Skatteomkostnader.

I

1

1

Tullverket, förslagsanslag ...............................................

16,631,500

2

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag,* att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ............................................................

600,000

Kontrollstyrelsen:

3

Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ................................

207,100

4

Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................

23,900

5

Kontroll å tillverkningsavgilter, förslagsanslag ............

350,000

6

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................

350,000

7

Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag...................

3,400,000

8

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-

anslag ...........................................................................

30,000

Säger för skatteomkostnader

20,968,600

623,900

D. Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

| 1

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

7,000,000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................

40,000

3

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stals-

verket indragna brännvinsförsäljningstnedel,* att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel ................

1,401,732

* Enligt förslag av Kungl. \laj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

4

5

6

7

8

9

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsför-

säljningsmedel...............................................................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags- anslag,9 att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............

Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............

Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag.......

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3,100,000

40,000

**5,600,000

90.000

30.000

20.000

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättig-

heter m. ................................................................

17,181,732

140,000

E. Diverse.

1

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-

slagsanslag ....................................................................

40,000

2

Svenska stadsförbundet...................................................

4,000

3

Svenska landskommunernas förbund ............................

4,000

4

Internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag............................................................................

1,500

5

Internationella byrån i Paris för mått och vikt, för-

slagsanslag ....................................................................

1,000

6

Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag

3,300

7

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag...... —...............

5,000

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

30,000

9

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

200,000

10

Tryckningskostnader, förslagsanslag..............................

140,068

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

valionsanslag ...............................................................

260,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

60,000

13

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

** 225,000

14

Dyrlidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

** 2,150,000

15

Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-

ningshavare inom den civila statsförvaltningen, för-

slagsanslag ..................................................................

40,000

Säger för diverse

690,068

2,473,800

Summa

41,615,200

3,746,400

* Enligt förslag av Kungl. Maj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

310759. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1931:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1931/1932 under s. 1 i texten