Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och harn

1931-04-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och harn

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1931 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med

förslag till förordning om understöd i vissa fall åt

värnpliktigs hustru och harn (familjeunderstöd) jämte

en i ämnet väckt motion. (l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition

(nr 151), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

antaga följande

Förslag

till

Förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn

(familjeunderstöd).

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Under den tid, värnpliktig fullgör honom enligt gällande författningar

åliggande värnpliktstjänstgöring i fredstid, kunna hans hustru och barn erhålla

understöd av statsmedel enligt de i denna förordning stadgade grander,

såvida understöd är nödvändigt för deras uppehälle.

Finnes behov av understöd på sätt i första stycket sägs vara för handen,

men är tillika uppenbart, att behovet icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen,

må understött icke utgå.

2§-

Understödet utgår med följande belopp för varje dag, den värnpliktige

äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, nämligen:

till arbetsför hustru och ett barn ................................. 1: 35 kr.

» » » » två eller flera barn.............. 1: 75 »

» mindre arbetsför hustru .......................................... 1: 35 »

» » » » och ett barn.................... 1:75 »

» » » » » två eller flera barn 2:20 »

x ett barn, örn fadern är änkling eller frånskild...... 1: 35 »

» två eller flera barn, örn fadern är änkling eller

frånskild.................................................................. 1: 75 »

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

5

Utom äktenskap födda barn äro berättigade till understöd i likhet med

inom äktenskap födda.

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd.

Har den värnpliktige barn med olika mödrar och vårdas ej barnen tillsammans,

skall beräkning av understöd i enlighet med ovan angivna grunder

ske särskilt för sig beträffande vardera moderns barn, i förekommande fall

hustru jämte barn.

Är den värnpliktige på grund av avtal eller genom domstols utslag, vilket

vunnit laga kraft, förpliktad att till hustru eller barn utgiva underhållsbidrag

med visst belopp och överstiger det dagliga understöd, som med

tillämpning av ovan angivna grunder skulle utgå, vad enligt avtalet eller

utslaget belöper för dag, skall understödet nedsättas till sistnämnda belopp.

3 §•

Värnpliktig skall själv bidraga till det hans hustru- eller barn tillkommande

understödet med en femtedel av penningbidraget.

4§-

Närmare föreskrifter i fråga örn villkoren för understöds utgående samt örn

tillämpningen i övrigt av denna förordning meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1931, och upphör förordningen

den 1 juni 1912 (nr 84) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru

och barn (familjeunderstöd) vid samma tidpunkt att gälla; dock att sistnämnda

förordning skall äga tillämpning beträffande vid nämnda tidpunkt

i tjänst varande värnpliktiga under den tjänstgöring, till vars fullgörande

de då äro inkallade.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr O. Öhman m. fl. väckt

motion (nr 364) hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 151 måtte besluta antaga följande

Förslag

till

Förordning om understöd i vissa fall ät värnpliktiges hustru och barn

(familjeunderstöd).

^ *

Härigenom förordnas som följer:

§ 1-

Under den tid, värnpliktige fullgör honom enligt gällande författningar

åliggande värnpliktstjänstgöring i fredstid, skall hans hustru eller husföre
-

Motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

ståndarinna oell barn erhålla understöd av statsmedel enligt i denna förordning

stadgade grunder, såvida understöd är nödvändigt för deras uppehälle.

§ 2.

Understöd utgår i enlighet med av socialstyrelsen utarbetade dyrortsgruppering

med följande belopp för varje dag, den värnpliktige äger tillgodoräkna

sig såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna inberäknade,

nämligen:

till hustru eller husföreståndarinna:

i ortsgrupp I ............................................................

» » II .........................................................

* » III...........................................................

IY............................................................

» > Y ............................................................

samt för varje barn den värnpliktige har att försörja:

i ortsgrupp I ...........................................................

II ............................................................

» » III...........................................................

* » IV............................................................

» » v ............................................................

2: 35 kr.

2:70 >

3:05 »

3:40

3: 75

0: 50 kr.

0:60 *

0:70 »

0:80 »

0:00 »

Utom äktenskapet födda barn äro berättigade till understöd i likhet med

inom äktenskapet födda.

Har den värnpliktige barn med olika mödrar och vårdas ej barnen tillsammans,

skall begränsning av understöd i enlighet med ovan angivna grunder

ske särskilt för sig beträffande vardera moderns barn, i förekommande fall

hustru jämte barn.

Ar den värnpliktige på grund av avtal eller genom domstols utslag, vilka

vunnit laga kraft, förpliktad att till hustru eller barn utgiva underhållsbidrag

med visst belopp och överstiger det dagliga understöd, som med tillämpning

av ovan angivna grunder skulle utgå, vad enligt avtalet eller utslaget belöper

för dag, skall understödet nedsättas till sistnämnda belopp.

§3.

Närmare föreskrifter ifråga örn villkoren för understöds utgående samt

örn tillämpning i övrigt av denna förordning meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1931, och upphör förordningen

den 1 juni 1912 (nr 84) om understöd i vissa fall åt värnpliktiges hustru

och barn (familjeunderstöd) vid samma tidpunkt att gälla; dock att sistnämnda

förordning skall äga tillämpning beträffande vid nämnda tidpunkt i

tjänst varande värnpliktiga under den tjänstgöring till vars fullgörande de

äro inkallade.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

1 berättelsen om granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders Kungl. Maj

i. • i • i _ i/ 1 30/ 100Q o ii vriö vilrs- förslag.

tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 7j 1927—3% anförde riks
dagens

revisorer rörande lantförsvarets anslag till understöd åt vissa värnpliktigas

familjer, bland annat, att det förefallit revisorerna, som tagit del

av vissa länsstyrelsers beslut angående understöd åt värnpliktigas famil jer,

sorn örn vid avgörande av frågan, huruvida behov av understöd företaga,

olika principer följdes av de olika länsstyrelserna. Detta förhållande kunde

enligt revisorernas mening i viss mån vara orsaken till att, såsom av en av

revisorerna gjord sammanställning av utbetala familj elinder stöd vid vissa

truppförband under budgetåret 1927/1928 franninge, vid truppförband av

ungefär samma storlek beloppen av utbetalta understöd varierade högst betydligt.

Revisorerna ansåge det önskvärt, att åtgärder vidtoges for ernående

av en någorlunda enhetlig tillämpning av förevarande bestämmelser.

Med anledning av dessa uttalanden från statsrevisorernas sida anförde

1929 års riksdag i till Konungen ställd skrivelse nr 4 A rörande anslaget

till familjeunderstöd bl. a. följande.

»Vad riksdagens revisorer anfört i fråga örn förevarande anslags användning,

synes riksdagen tala för att en undersökning bor ske i vad man olika

principer vid understödens utbetalning vinna tillämpning. Det torde dadvid

lim väl böra tagas i övervägande, huruvida icke beträffande styikandet av

understödsbehovet och försörjningsskyldigheten kompletterande bestämmelse!

böra meddelas. Av de intyg, som i sådant hänseende nu skola. ^mnas av

vederbörande kommunala myndigheter, torde nämligen icke alltid med full

säkerhet framgå, att anledning verkligen föreligger för statsverket att bidraga

till underhållet av den värnpliktiges anhöriga under tid han fullgör värnpliktstjänstgöring.

Jämväl torde böra övervagas, örn icke i de fall, da en

värnpliktig har viss försörj ningsskyldighet enligt traffat avtal, understödet

bör *utgå endast med så högt belopp, som skulle liava, tillkommit den underliållsberättigade,

därest försörj ningsskyldighet fullgjorts i enlighet med

avtalet.»

Över riksdagens skrivelse i nu anförda del infordrades yttranden fran

Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna, därvid tillika begärdes upplysning

1) rörande antalet till vederbörande myndighet under 1929 överlämnade

ansökningar örn familj eunderstöd; 2) hur många av dessa ansökningar som

avsett understöd till barn utom äktenskap; 3) hur många av ansökningarna

som beviljats resp. avslagits samt hur många som avslagits på den giund,

att behov av understöd ej ansetts föreligga; 4) huruvida vid beliovsprövningen

viss norm tillämpades samt i så fall vilken; 5) huruvida de uppgifter,

som lämnades enligt det fastställda ansökningsformuläret, i allmänhet

vöre tillfyllest samt, därest så ej vore fallet, vilka ytterligare uppgifter som

kunde anses önskvärda; 6) huruvida det enligt myndighetens erfarenhet i

någon större utsträckning förekomme, att där värnpliktig lämnade underhållsbidrag

enligt avtal eller utslag, beviljat familjeunderstöd överstege det

avtalade eller utdömda underhållsbidraget; saint 7) huruvida bestämmelserna

rörande familjeunderstöd i något hittills ej berört avseende enligt myndighetens

uppfattning vore i behov av revision.

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Jämväl från cliefen för generalstaben och statens fattigvårdsinspektör infordrades

yttranden.

Sedermera verkställdes inom försvarsdepartementet genom särskilt tillkallad

person utredning i ärendet. Resultatet av utredningen sammanfattades i

en promemoria rörande ändrade bestämmelser örn fainiljeunderstöd vid

värnpliktstjänstgöring. Vid promemorian voro fogade utkast dels till ändrad

lydelse av §§ 1 och 2 i den grundläggande förordningen av den 1 juni 1912,

dels till ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 8 i tillämpningsförordningen den 10

juni 1912, dels ock till nytt formulär för ansökan om familjeunderstöd.

Promemorian jämte därvid fogade utkast till författningsändringar och

nytt ansökningsformulär remitterades för yttrande till Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, statens fattigvårdsinspektör, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygstyrelsen, chefen för generalstaben, chefen för marinstaben,

samtliga arméfördelningschefer, militärbefälhavaren för övre Norrland,

militärbefälhavaren på Gotland, stationsbefälhavarna vid flottans station

i Stockholm och vid flottans station i Karlskrona samt chefen för kustartilleriet.

Sedan de begärda yttrandena inkommit, anbefalldes jämväl socialstyrelsen

att avgiva yttrande i ärendet.

Departementschefen har till en början till behandling upptagit frågan örn

behovsprövningen samt möjligheterna att i detta avseende åstadkomma en mer

enhetlig tillämpning. Efter att hava redogjort för myndigheternas i ärendet

avgivna yttranden har departementschefen anfört följande:

»De uppgifter, som införskaffats rörande antalet under 1929 inkomna ansökningar

örn familjeunderstöd samt resultaten av dessa, giva vid handen, att

allenast i relativt få fall understöd vägrats på den grund, att behov av

understöd ej ansetts föreligga, men också, att de sålunda avslagna ansökningarna

fördela sig mycket ojämnt på de olika tillämpande myndigheterna.

Medan nämnda år å nyss angivna grund avslogos av Överståthållarämbetet

13 ansökningar av 202 inkomna, av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län 11 ansökningar av 207 inkomna och av länsstyrelsen i Östergötlands län

19 ansökningar av 171 inkomna, vägrades å enahanda grund understöd av

länsstyrelsen i Malmöhus län i allenast 2 fall av 299 prövade, av länsstyrelsen

i Gävleborgs län i intet fall av 246 prövade och av länsstyrelsen i

Värmlands län likaledes i intet fall av 155 prövade. Även örn bestämda

slutsatser måhända icke kunna dragas av uppgifter, avseende allenast ett

år, giva dock de anförda siffrorna, sammanställda med vad som framkommit

i de olika yttrandena över 1929 års riksdagsskrivelse, ett ganska starkt intryck

av att behovsprövningen hos olika myndigheter verkställes på olika

satt, att den sker-,mera strängt hos en myndighet än hos en annan och att

delvis olika grunder tillämpas. Uppenbarligen är det önskligt, att härutinnan

en bättre ordning kommer till stånd, vilken garanterar, så långt det är möjligt,

en lika bedömning av ensartade fall.

Den enda för närvarande gällande regeln med avseende på behovsprövningen

är, att understöd skall vara nödvändigt för hustrus eller barns uppehälle.

Vid prövningen hava myndigheterna att tillgå vissa upplysningar,

som den värnpliktige skall lämna i sin ansökan örn understöd; för denna

finnes, såsom redan inledningsvis anmärkts, visst fastställt formulär. En

första åtgärd i syfte att åstadkomma en mera jämn och enhetlig prövning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

9

synes då vara att sörja för en lämplig komplettering av ansökningsformuläret,

i den mån detta är ofullständigt eller ur andra synpunkter mindre

tillfredsställande. Sistnämnda spörsmål skall i det följande mera utförligt

behandlas. Redan i detta sammanhang må emellertid anmärkas, att det

nuvarande formuläret enligt min mening bör utfyllas i åtskilliga avseenden.

Med mera fullständiga och tillförlitliga uppgifter rörande den värnpliktiges

och hans anhörigas ekonomiska ställning vinner man visserligen ingen direkt

garanti för större enhetlighet de olika myndigheterna emellan vid behovsprövningen;

denna kan ju alltfort ske mer eller mindre strängt. Men givet

är, att i den mån felkällor av ena eller andra slaget kunna elimineras, detta

skall verka i utjämnande riktning.

Härutöver låter sig tänkas, att man i författningsväg meddelar vissa närmare

regler för behovsprövningen, avseende att göra denna mera schematisk

och därmed mera enhetlig. I den ovan omnämnda promemorian diskuteras,

närmast i anslutning till vad i remissvaren uppgivits angående praxis hos

olika tillämpande myndigheter, vissa uppslag i detta hänseende. Det må

också påpekas, att i ett genom proposition till årets riksdag framlagt förslag

rörande moderskapsunderstöd, vilket förslag likaledes är grundat på

behovsprincipen, upptagas vissa regler i motsvarande syfte. Enligt detta

förslag skall sålunda, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda,

behov av moderskapsunderstöd anses föreligga, örn för barnaföderskan eller,

där hon är gift, örn för makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits beskattningsbart belopp

överstigande 500 kronor. En dylik regel sammanfaller principiellt med den

av vissa länsstyrelser i fråga örn familj erinder stöd tillämpade grundsatsen,

att understöd i allmänhet beviljas, så snart den värnpliktiges senaste

inkomst ej överstiger visst belopp. På sätt i promemorian anföres, torde

emellertid denna grundsats knappast lämpa sig att lagfästas å det förevarande

området. Själva behovsprincipen har här redan från början understrukits

mycket starkare än vad fallet tänkes bliva i fråga örn moderskapsunderstödet;

i den grundläggande författningen angives, att hustru och

barn kunna erhålla understöd, därest sådant är nödvändigt för deras

uppehälle. Emellan denna regel och en tillämpningsföreskrift av nyss

angivna innebörd synes råda en viss motsättning. Det är dessutom högst

troligt, att den större enhetlighet, som genom en sådan föreskrift skulle

ernås, kornme att vinnas allenast mot ökade understödskostnader för statsverket.

Det kan ock sägas, att behovet av en så pass schematisk tillämpningsföreskrift

knappast framträder med samma styrka i fråga örn familjesom

i fråga örn moderskapsunderstödet. Beträffande det senare är tänkt, att

behovet skulle prövas av enskilda sammanslutningar, de statsunderstödda

sjukkassorna; i fråga örn familjeunderstödet åter ombesörjes prövningen av

statliga organ med vidsträckt erfarenhet från handläggandet av liknande

ärenden och med möjlighet att i tveksamma fall inhämta yttranden från

statliga och kommunala myndigheter.

I promemorian har däremot ifrågasatts, att man skulle i tillämpningsförordningeu

fastslå en viss maximigräns beträffande behovet. Närmare utförd

skulle denna anordning innebära, att örn den värnpliktige — i förekommande

fall den värnpliktige och hans hustru — vid årets taxering till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt påförts ett taxerat belopp av viss storlek, varierande

med hänsyn till levnadskostnaderna å olika orter, behov av understöd i

regel ej skulle anses vara förhanden. En föreskrift av denna innebörd,

vilken uppenbarligen icke skulle hava samma praktiska räckvidd som den

ovan omnämnda, har också förordats av flertalet myndigheter, som yttrat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

sig över promemorian. A andra sidan hava i vissa yttranden mot förslaget

framställts principiella invändningar, vilka torde förtjäna beaktande.

Till en början bär sålunda anmärkts, att anordningen komme att medföra,

att alla, för vilka inkomsten understigit det såsom maximigräns fastslagna

beloppet, skulle anse sig äga rätt till understöd. Denna invändning

gäller tydligen i fråga örn varje maximiregel, oberoende av huru den utformas.

I och för sig är det naturligen icke av någon större betydelse,

vilken uppfattning de enskilda sökandena hava. Men mera betänklig ställer

sig saken, örn en liknande uppfattning skulle vinna insteg jämväl hos de

prövande myndigheterna. I promemorian har uttalats vissa farhågor för,

att så skulle bliva fallet, att med andra ord det stora flertalet ansökningar,

beträffande vilka maximisiffrorna ej uppnåtts, komme att utan någon närmare

prövning beviljas. En länsstyrelse har också vitsordat, att fog finnes

för dessa farhågor. Det är tydligt, att om utvecklingen komme att gå i

denna riktning, hela anordningen skulle vara väsentligen förfelad. Måhända

skulle en något ändrad formulering av de föreslagna bestämmelserna

kunna bidraga till att hindra en sådan utveckling. Men själva formuleringen

torde nog i detta hänseende spela en underordnad roll. Det är

maximiregelns faktiska existens, som man närmast har att räkna med, och

att denna skulle komma att medföra en viss tendens till förskjutning uppåt

vid beliovsprövningen, torde nog få anses ofrånkomligt.

Viktigare synes mig emellertid den andra principiella invändningen vara.

som framställts mot förslaget, nämligen att den värnpliktiges inkomster

enligt årets taxering, d. v. s. under det föregående året, på ett ensidigt

sätt skjutas i förgrunden. Visserligen får erkännas, att man i taxeringen

har en fast och påtaglig omständighet att hålla sig till, och att det vid

uppbyggandet av ett normsystem är en given fördel, måhända nödvändigt,

att äga en dylik fast utgångspunkt. Ur denna synpunkt synes mig också

det i promemorian såsom alternativ I innefattade förslaget vara att föredraga

framför det från visst håll framförda, nämligen att taga den värnpliktiges

inkomster vid tiden för tjänstgöringens början till utgångspunkt

samt, därest dessa uppgått till belopp, som för år räknat skulle motsvara

de i alternativ I angivna taxeringsbeloppen, i regel vägra understöd. En

regel av sistnämnda innebörd bygger på en rent tillfällig omständighet och

skulle tydligen giva långt osäkrare utslag än den i alternativ I upptagna,

vilken grundar sig å inkomstförhållandena under en relativt lång tidsrymd.

Emellertid synes mig överhuvud vanskligt att grunda en bedömningsregel å

förhållanden, som hänföra sig till tiden före tjänstgöringens början. Bakom

regler av denna innebörd ligger tanken, att örn den värnpliktige före nämnda

tidpunkt haft en viss icke alltför låg inkomst, han bort kunna lägga undan

medel för familjens uppehälle under tiden för värnpliktstjänstgöringen. Men

det måste ihågkommas, att man här så gott som uteslutande har att göra

med unga personer, vilkas ekonomiska ställning ej hunnit vinna någon

egentlig stadga. I flertalet fall leva de ännu ur hand i mun, och det torde

nog höra till undantagen, att några mera avsevärda besparingar gjorts. För

övrigt må i detta sammanhang erinras, att läget är helt olika, när det gäller

en tjänstgöringsperiod å 25 eller 30 dagar, och då fråga är örn en period

av exempelvis 200 dagar. Eventuella besparingar kunna förslå i det förra

fallet men ej i det senare. Men för beaktande härav giva å ifrågavarande

grund fastställda regler ej rum.

Behovet av understöd skall hänföra sig till tiden, då värnpliktstjänstgöringen

pågår, och det är sålunda till familjens läge under denna tid, som

man väsentligen måste taga hänsyn. Beträffande detta läge saknar man

åter i regel fasta hållpunkter. I de fall, där den värnpliktige har tjänst

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

11

eller anställning, på grund av vilken lian under värnpliktstjänstgöringen får

uppbära viss avlöning, eller där lian äger visst kapital i penningar eller

fast egendom, eller där hustru eller barnamoder äger fast anställning eller

kapital, kunna naturligen mer eller mindre bestämda slutsatser dragas. Men

att på grundval härav uppställa en någorlunda enkel och lätthanterlig

maximiregel synes icke lätt. Av betydelse är icke blott den påräkneliga

inkomstens storlek utan jämväl dess beskaffenhet — om den utgår kontant

eller in natura — familjens storlek och sammansättning, huruvida bostad

behöver förhyras för densamma eller icke, om exempelvis arbetskraft

måste lejas för skötseln av en jordbruksfastighet, huru lång tjänstgöringstiden

är o. s. v.

Det lärer nog till sist få erkännas, att de på beliovsprövningen inverkande

omständigheterna äro allt för många och skiftande för att lämpligen

kunna innefattas i en schematisk formel, även örn med denna avses allenast

att fastslå en maximigräns i fråga örn behovet. Enligt min uppfattning

torde det vara klokast att inskränka sig till att genom ansökningsformulärets

komplettering söka få fram precisa och tillförlitliga uppgifter rörande

de viktigaste av nämnda omständigheter och sedan överlämna åt de tilllämpande

myndigheterna att såsom hittills verkställa en prövning under

hänsynstagande till samtliga lämnade upplysningar och vad genom eventuella

remisser till ortsmyndigheter eller eljest kan därutöver inhämtas.

Såsom påpekats i ett yttrande, äga de prövande myndigheterna en vidsträckt

erfarenhet i fråga örn behovsprövning från fattigvårds- och barnavårdsärenden.

Man lärer också kunna hoppas, att sedan genom den i ärendet

företagna utredningen uppmärksamheten blivit fäst å önskvärdheten av

mera jämn tillämpning samt upplysningar rörande praxis å olika håll bragts

till myndigheternas kännedom, mera ensartade bedömningsgrunder skola

så småningom och i den utsträckning det är möjligt komma till användning.

»

Departementschefen har härefter behandlat frågan, huruvida kompletterande

bestämmelser borde meddelas beträffande styrkandet av understödsbehov

och försörjningsplikt. Efter förmälan, att myndigheterna i sina i den föreliggande

frågan avgivna yttranden gjort vissa anmärkningar mot det för

närvarande gällande formuläret och åtskilliga önskemål uttalats i fråga örn

dess utfyllande, har departementschefen anfört följande:

»Av den ståndpunkt, jag i det föregående intagit till spörsmålet om de

lämpligaste åtgärderna för att få till stånd en mera enhetlig behovsprövning,

följer, att jag för min del anser det vara av synnerlig vikt, att ansökningsformuläret

göres i möjligaste mån fullständigt. Den komplettering av

det för närvarande gällande formuläret, som innefattas i det vid promemorian

fogade utkastet till nytt formulär, synes mig i det stora hela tillfredsställande.

Möjligen kan ifrågasättas, huruvida icke mera specificerade

uppgifter borde lämnas angående hustrus respektive barnamoders inkomstförhållanden

under tiden för värnpliktstjänstgöringen. Till denna fråga

liksom till de erinringar och önskemål med avseende å nämnda utkast,

vilka framförts i de över promemorian avgivna yttrandena, torde jag emellertid

icke nu behöva taga definitiv ståndpunkt. Såsom anmärkts ingår

formuläret i en administrativ författning, och dess lydelse är i viss mån

avhängig av det beslut, som riksdagen må komma att fatta i anledning av

den framställning, som nu avses att avlåtas till riksdagen.

Det torde kunna förväntas, att man genom införandet av ett nytt och bättre

formulär, åtminstone om sedermera behörig noggrannhet iakttages vid dess

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Utskottets

yttrande.

ifyllande, skall väsentligt underlätta de prövande myndigheternas arbete.

Men det är naturligen fortfarande önskligt, att i den mån tveksamhet likväl

är för handen eller då frågorna i formuläret ej fullständigt besvarats,

nämnda myndigheter låta genom sina underordnade organ verkställa kompletterande

utredning.»

Vidkommande frågan örn begränsning av understödet, då den värnpliktige

betalar underhållsbidrag med bestämt belopp, har departementschefen förordat

ett till § 2 i den grundläggande förordningen föreslaget tillägg av innebörd,

att, därest den värnpliktige vore på grund av avtal eller domstols

utslag förpliktad att till hustru eller barn utgiva underhållsbidrag med

visst belopp samt det dagliga understödet enligt i paragrafen förut meddelade

bestämmelser skulle överstiga vad enligt avtalet eller utslaget belöpte

för dag, understödet skulle nedsättas till sistnämnda belopp.

Beträffande behandlingen av vissa föreslagna ändringar i understödsreglerna,

som icke berörts i ovannämnda riksdagsskrivelse, får utskottet hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

Det motionsvis gjorda yrkandet örn en förhöjning av de för närvarande

utgående understödsbeloppen har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka.

Vad i motionen i övrigt föreslagits, har utskottet ej heller funnit sig böra

biträda.

Mot det av Kungl. Majit framlagda förslaget till förordning örn familjeunderstöd

har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Öhmans m. fl. motion II: 364, antaga det

vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 20 februari

1931 fogade förslaget till förordning örn understöd i vissa fall

åt värnpliktigs hustru och barn (familj eunderstöd).

Stockholm den 10 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och larn s. 1 i texten