Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till statens tvängsarhetsanstalter samt till alkoholistvården jämte en i fråga örn förstnämnda anslag väckt motion.

1931-04-14 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:82, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till statens tvängsarhetsanstalter samt till alkoholistvården jämte en i fråga örn förstnämnda anslag väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

1

tfr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln gjorda

framställningar angående anslag till statens tvängsarhetsanstalter

samt till alkoholistvården jämte en i

fråga örn förstnämnda anslag väckt motion.

(3:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet

(punkt 28 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbetsanstalter

skall från och med den 1 juli 1931 vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör .................................................................................................. B 27

I direktör .................................................................................................. B 24

1 pastor och förste lärare ....................................................................... B 24

1 assistent av lia klass............................................................................. B 22

1 assistent av 2:a klass............................................................................. B 18

1 lantbruksinspektor ................................................................................ B 18

2 assistenter av 4:e klass......................................................... B 12

1 trädgårdsmästare .................................................................................... B 12

3 uppsjningsmän ....................................................................................... B 10

11 förste förmän .......................................................................................... B 8

41 förmän.................................................................................................... B 6

3 första vaktfruar ....................................................................................... B 6

13 vaktfruar................................................................................................... B 1

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för statens

tvångsarbetsanstalten att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932;

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten

nu 608,300 kronor, med 43,300 kronor till 065,000 kronor;

dels och besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 129—142 i

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sami. 36 käft. (Nr 82.)

Statenstvångs

arbetsanstalter.

766 31 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten som för

budgetåret 1929/1930 var upptaget till 613,400 kronor, har i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag av 1930 års riksdag nedsatts med 5,100 kronor eller

till 608,300 kronor. Genom brev den 8 maj 1925 bär Kungl. Maj:t bestämt

antalet ordinarie befattningar vid nämnda anstalter från och med den l

juli 1925 på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör ................................................................................................... B 27

1 direktör .................................................................................................. B 24

1 pastor och förste lärare ....................................................................... B 24

1 kamrerare ............................................................................................... B 22

1 assistent av Ira klass.............................................................................. B 20

1 assistent av 2:a klass.............................................................................. B 18

1 assistent av 3:e klass............................... B 16

2 assistenter av 4:e klass.......................................................................... B 12

1 trädgårdsmästare .................................................................................... B 12

3 uppsyningsmän ....................................... B 10

11 förste förmän ......................................................................................... B 8

41 förmän ................................................................................................... B 6

3 första vaktfruar................................................................................... B 6

13 vaktfruar................................................................................................ B 1

I samband med bestämmandet av anslagets belopp har riksdagen godkänt

följande stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och

med budgetåret 1930/1931;

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 20,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................... 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 45,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten ä Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 111,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 133,500

Summa kronor 608,300.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

3

Till bestridande av statens kostnader för alkoholister vid de med respektive

tvångsanstalter förenade alkoholistanstalterna vid Svartsjö och i Landskrona

har riksdagen för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra anslag av

27,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdryck sm edel. Av sistnämnda

belopp hava 25,000 kronor avsetts för alkoholistanstalten vid Svartsjö

och 2,000 kronor för alkoholistanstalten i Landskrona.

Belastningen å förevarande anslag utgjorde för budgetåret 1929/1930

627,571 kronor.

Det nu föreliggande förslaget innebär, vad avlönitigsstaten för tvångsarbetsanstalterna

angår, en höjning dels av posten för avlöningar till ordinarie

tjänstemän vid anstalten å Svartsjö med 700 kronor och dels av posten för

vikariatsersättningar vid Landskron aanstalten med 1,500 kronor.

Den förstnämnda förhöjningen är föranledd av ifrågasatt förändrad löneställning

för befattningen såsom ordinarie jordbruksassistent (assistent av

3:e klass). Denna befattning, som för närvarande är placerad i lönegraden

B 16, skulle sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag hänföras till lönegraden

B 18 och i tjänsteförteckningen upptagas under benämning lantbruksinspektor.

Höjningen av posten för vikariatsersättningar vid Landskronaanstalten

är beroende av ökad belastning å sagda post.

Yad omkostnadsstaten beträffar, föreslås en minskning av posterna »övriga

kostnader för driften» såväl vid Svartsjö- som Landskronaanstalten.

Posten för förstnämnda anstalt skulle således nedsättas med 13,000 kronor

oell posten för den sistnämnda anstalten minskas med 22,500 kronor. Hänsyn

har härvid, bland annat, tagits till Kungl. Maj:ts under punkt 35 under

förevarande huvudtitel framlagda förslag angående nedsättning av vårdavgifterna

vid alkoholistanstalterna samt borttagande av den särskilda bekliidnadsavgiften,

varom nedan omförmäles.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

föreliaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion»

nr 27, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett arvode å 900 kronor

till en rådgivande psykiater vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid prövning av förevarande anslagsäskande har utskottet ansett sig böra

först till behandling upptaga den väckta frågan om minskning av vårdavgifterna

vid alkoholistanstalter samt borttagande av beklädnadsavgifterna

vid samma anstalter, vilken fråga ju äger direkt samband med anslagets

beräkning.

Att den överflyttning av viss del av interneringskostnaderna från kommunerna

till statsverket, som genomfördes i enlighet med 1926 års riksdags

beslut i ämnet, flerstädes medfört, att de kommunala myndigheterna icke,

på sätt dessförinnan i stor omfattning ägde rum, av ekonomiska skäl under
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

låtit att'' vidtaga erforderliga åtgärder för internering av alkoholister, torde

vara obestridligt. Enligt vad erfarenheten givit vid handen, har dock

berörda överflyttning icke varit till fyllest för att mera allmänt förmå kommunerna

att på ett effektivt sätt ingripa mot sådana personer, som äro i

behov av anstaltsvård. Visserligen anser utskottet, att man bör gå fram

med en viss försiktighet, då det gäller att överflytta utgifter från kommunerna

till staten, men detta synes icke böra hindra, att man i ett fall som

förevarande, då det gäller ett samhällsintresse av synnerligen stor betydelse

och då kommunernas kostnader även med nu gällande bestämmelser i ämnet äro

stora, ytterligare söker minska de ekonomiska olägenheter, som för kommunerna

följa med interneringen av alkoholister. Med hänsyn till det principiellt

riktiga uti att kommunerna, som hava att bestrida kostnaderna för

fattigvården, på grund av denna vårds närä sammanhang med alkoholistvården

bibehålies vid skyldigheten att till viss del svara även för kostnaderna

för vård å alkoholistanstalt, anser utskottet emellertid ett borttagande

av vårdavgifterna å alkoholistanstalt och dessas ersättande med statsbidrag

icke vara tillrådligt. Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av vårdavgifterna

från 1 krona till 50 öre per dag samt borttagande av den särskilda beklädnadsersättningen

har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å avlönings- och omkostnadsstaterna för

de anstalter, varom under förevarande punkt är fråga, har ej heller givit

utskottet anledning till erinran.

Vad slutligen angår det motionsvis väckta yrkandet örn beviljande av

ett arvode å 900 kronor till en rådgivande psykiater vid Landskronaanstalten

har utskottet, även örn vissa skäl kunna anses tala för detta förslag, med

hänsyn till att sjukvården vid anstalten omlagts för allenast ett fåtal år tillbaka,

funnit sig icke böra enbart på enskild motionärs yrkande förorda

ändring beträffande sjukvårdens handhavande därstädes. Skulle behov därav

föreligga, torde Kungl. Maj:t ej underlåta att i vederbörlig ordning träffa

anstalter härutinnan.

t Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Petréns ovanberörda motion, I: 27,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens

tvångsarbetsanstalter skall från och med den 1 juli 1931 vara

bestämt på följande sätt:

Befattning.

Lönegrad.

1 direktör...................................................

.......................... B 27

1 direktör...................................................

........................... B 24

1 pastor och förste lärare........................

........................... B 24

1 kamrerare...............................................

........................... B 22

....................... B 20

1 assistent av 2:a klass ...... ....................

.......................... B 18

1 lantbruksinspektor.................................

......................... B 18

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

5

Lönegrad.

B 12

.... B 12

.... B 10

..... B 8

..... B 6

B 6

..... B 1

Befattning.

2 assistenter av 4:e klass........................................

1 trädgårdsmästare....................................................

8 uppsyningsman ..................................................

11 förste förmän........................................................

41 förmän .................................................................

3 första vaktfruar ....................................................

13 vaktfruar ...............................................................

b) godkänna det av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1931 förordade

förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att

tillämpas från oell med budgetåret 1931/1932; samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 608,300 kronor, med 43,300 kronor till 565,000

kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

2:o) Kungl. Majit har vidare föreslagit riksdagen (punkt 32 under femte

huvudtiteln} att tiil statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 42,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 158 och 159 i förberörda statsrådsprotokoll.

Under de senaste åren har i riksstaten varit uppfört ett extra anslag

till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona å

27,000 kronor. Av detta anslag har ett belopp av 25,000 kronor varit avsett

till bestridande av kostnaderna för statens vårdanstalt för alkoholister vid

Svartsjö och ett belopp av 2,000 kronor beräknats för täckande av dylika

kostnader för motsvarande anstalt i Landskrona.

Enligt nu gjord uppskattning har för nästa budgetar utgifterna för alkoholistanstalten

vid Svartsjö uppskattats till 34,000 kronor och utgifterna för

alkoholistanstalten i Landskrona till 8,000 kronor. I följd härav har nu

ifrågavarande anslag ansetts böra för budgetåret 1931/1932 upptagas till

(34,000 4- 8,000) 42,000 kronor.

Anledningen till den nu föreslagna höjningen av anslaget är förenämnda,

av Kungl. Majit framlagda förslag örn minskning av vårdavgifterna samt

borttagandet av beklädnadsavgifter vid alkoholistanstalter. Medelbeläggningen

av internerade vid Landskronaanstaltalten har vidare beräknats till

7 i stället för, såsom nu är fallet, 2.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

och då beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

Statens vårdanstalter

för

alkoholister

vid Svartsjö

och i Landskrona.

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid

Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 42,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

statens vård- 3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (puukt 33) att

Venngarn &för besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens vårdanstalt å

alkoholister. Wenngarn för alkoholister skall från och med den 1 juli 1931 vara bestämt

på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör ............................................................................................. g 26

1 assistent ................................................... g jg

1 räkenskapsförare och redogörare......................... B 17

1 lantbruksinspektor............................................................................... B 17

1 husfader................................................................................................. B 15

1 maskinist ............................... B 8

3 förste förmän......................................................................................... B 8

10 förmän................................. B 6

1 husmoder............................................................................................ B 6

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 28,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....................................... 79,000

Summa kronor 175,000

dels ock höja det ordinarie föranslaget till statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu

121,000 kronor, med 54,000 kronor till 175,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159—169

i statsrådsprotokollet.

Isu gällande stat för Venngarnsanstalten är av följande utseende:

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82. ‘

Genom beslut elen 9 maj 1930 Ilar Kungl. Majit förordnat, att vid anstalten

skola tills vidare under budgetåret 1930/1931 vara anställda en husläkare

med ett arvode av högst 1,800 kronor, en rådgivande psykiater med

ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av högst

1,200 kronor. „ .... .,

Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att vid anstalten ma tills vidare

under budgetåret 1930/1931 vara anställda högst följande antal lcke-ordinarie

befattningshavare med avlöning från deri i anstaltens stat upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen

två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, en kokerska,

en tvätterska, en bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att,

där så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stallet tor

tvätterska!! och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande av

tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Majit medgivit, att från nyssnämnda

anslagspost finge under budgetåret 1930/1931 utgå dels ersättning

till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor, dels ock ersättning

till befattningshavare vid anstalten eller annan för orgelspelnmg

under gudstjänster med ett belopp av högst 400 kronor; och skulle å berörda

ersättningsbelopp dyrtidstillägg icke utgå. .. .

Vid bifall till Kungl. Majits nu framlagda förslag skulle, vad avlomngsstaten

angår, anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas

med 3,000 kronor och posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

ökas med 7,000 kronor.

Höjningen av förstnämnda anslagspost är föranledd av att anstaltens

ordinarie personal ansetts böra utökas med en förste förman, avsedd att

tjänstgöra såsom arbetsledare huvudsakligen vid anstaltens snickeriverkstad.

Yad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., hava arvodena till husläkaren och rådgivande psykiatern med

hänsyn till dessa befattningshavares ökade arbete efter anstaltens^ utvidgning

ansetts skäligen böra höjas från och med den 1 juli 1931 från 1,800

respektive 800 kronor till 2,200 respektive 1,000 kronor för budgetår. Därvid

har förutsatts, att dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande

grunderna skola utgå å nämnda belopp. Vidare har till följd av en ny

vårdpaviljongs tillkomst anstaltens icke-ordinarie personal befunnits bora

utökas med en uppsyningsman i 10:e lönegraden, en förste förman i 8:e

lönegraden och en nattvakt i 5:e lönegraden.

Vidkommande slutligen omkostnadsstaten har, såsom av det förestående

framgår, denna stat höjts från 35,000 kronor till 79,000 kronor. Höjningen

är i ”huvudsak beroende av dels antagen ökad beläggning av anstalten —

från 100 till 125 internerade — och dels av ifrågasatt borttagande vid alkoholistanstalterna

av beklädnadsavgifterna samt nedsättning av vårdavgifterna

därstädes från 1 krona till 50 öre per vårddag.

Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet funnit sig kunna i allt

väsentligt tillstyrka. Endast i vad förslaget avser höjning av arvodena till

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

husläkaren och rådgivande psykiatern vid anstalten i fråga har utskottet

ansett sig icke kunna ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag. Visserligen

synes utskottet den tidsförlust, som föranledes av att husläkaren efter den

nytillkomna paviljongens vid anstalten färdigställande måste hava mottagning

såväl i huvudanstalten som i paviljongen, motivera en mindre ökning

av hans nu utgående arvode och utskottet får — under erinran att arvodet

fastställdes till sitt nuvarande belopp, 1,800 kronor, så sent som vid 1929

års riksdag — i sådant hänseende föreslå, att arvodet höjes med 200 kronor

till 2,000 kronor, men utskottet anser, att, i avvaktan på ytterligare erfarenhet

angående omfattningen av läkarnas arbete, någon annan ändring av

arvodena nu icke hör vidtagas. På grund härav kan anslagsposten för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsättas med 400 kronor

till 27,600 kronor och anslaget till vårdanstalten bestämmas till 174,600

kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister skall från och med

den 1 juli 1931 vara bestämt på följande sätt:

Befattning Lönegrad.

1 direktör ............... jj 26

1 assistent............................................................................... ]$ ig

1 räkenskapsförare och redogörare .................................. B 17

1 lantbruksinspektor ........................................................... B 17

1 husfader............................................................................. B 15

1 maskinist.......!.................................................................... B 8

3 förste förmän ................................................................... B 8

10 förmän .................. B 6

1 husmoder ........................................................................ B 6

b) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister,, att tillämpas från och med budgetåret

1931/1932:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ................................................................ 27,600

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ................. 79,000

Summa kronor 174,600

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdan
stalt

å Venngarn för alkoholister, nu 121,000 kronor, med

53,600 kronor till ............................................... kronor 174,600.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

9

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

4:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budget,

året 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor;

dels godkänna de av departementschefen förordade, ändrade grunderna

för användningen av anslag för nu angivna ändamål;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och

enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkohojistanstalten

Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter

särskild prövning av Kungl. Maj:t, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt

med samma syfte för budgetåret 1931/1932 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett

belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga, erkända

alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 177—205

i statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag uppgå för innevarande budgetår till följande belopp,

nämligen:

anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

......................................................... till 60,000 kronor;

» » bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader........................... » 150,000 ;

» . » statens kostnader för farliga alkoholister

m. m........................................................... » 5,000 • ;

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

..................................................... 15,000 ;

» resor vid tvångsinternering av alkoholister 10,000 » ;

interneringskostnader i vissa fall ............... » 4,000 »

Samtliga anslag utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle anslaget till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för nästa budgetår beräknas

på följande sätt:

Vissa andra

anslag till

alkoholistvården.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Understöd åt nykterlietsuämnder, förslagsvis .......................... kronor 30,000

Understöd åt sammanslutningar av nykterlietsnämnder, förslagsvis.

....................................................................................... » 25,000

Konferenser oell kurser m. m., förslagsvis................................. » 20,000

Tidskrift och handbok .................................................................. » 7,000

Avlöning till en t. f. sekreterare hos socialstyrelsen m. m....... » 8,000

Summa kronor 90,000

I fråga örn detta anslagskrav har departementschefen anfört i huvudsak

följande.

»Yad då först angår frågan örn understöd till nykterhets nämndernas verksamhet

torde det vara uppenbart, att den möjlighet, som under senare år förefunnits

att bereda kommunerna statsunderstöd till bestridande av deras kostnader

för fullgörande av de uppgifter, vilka åvila nykterhetsnämnderna, i många

fall föranlett kommunerna att på ett effektivare sätt än tidigare organisera

nämndernas verksamhet. Därigenom hava uppnåtts många för alkoholistvården

och nykterheten värdefulla resultat. Under sådana förhållanden

lärer det vara klart, att understöd av statsmedel jämväl framdeles böra få

utgå till ifrågavarande ändamål. A andra sidan har emellertid erfarenheten

också visat, att inom en mängd kommuner sådan verksamhet, som

enligt lag åligger nykterhetsnämnderna, icke bedrives i tillräcklig omfattning

och att således bestämmelserna örn statsunderstöd till nämndernas

verksamhet icke i erforderlig utsträckning förmått stimulera dessa kommuner

till ingripande på förevarande område. Anledningen härtill torde ofta nog

hava varit den, att de understöd, som för närvarande kunna ifrågakomma,

synts kommunerna alltför små i förhållande till de kostnader, som mäste

följa med en mera aktiv verksamhet. För att uppmuntra kommunerna att

i större omfattning ställa medel till förfogande till nykterlietsnämndernas

verksamhet anser jag i likhet med socialstyrelsen nödvändigt, att en avsevärd

höjning vidtages av de statliga understödsbeloppen. Emellertid finner

jag å andra sidan i likhet med statskontoret icke tillrådligt att i fullt så

stor utsträckning, som av socialstyrelsen ifrågasatts, överflytta kostnaderna

för nykterlietsnämndernas verksamhet å statsverket. På sålunda anförda

skäl får jag föreslå, dels att understödets maximibelopp, som nu utgör 500

kronor, liöjes till 3,000 kronor, dels ock att understödet, som nu ej får

överstiga halva beloppet av nämndens ifrågavarande utgifter, må bestämmas

att utgå med högst tre fjärdedelar av sagda utgifter. Jag förutsätter därvid,

att — i analogi med vad som gäller för närvarande — understödets maximibelopp

må kunna överskridas, där särskilda omständigheter så påkalla. Med

hänsyn till att enligt kungörelsen den 12 november 1926 angående understöd

av statsmedel åt nykterlietsnämnder nuvarande bidrag utgå kalenderårsvis

i efterskott, detta väsentligen i anledning av sättet för nämndernas

bokföring, synes den nya ordningen böra få gälla från och nied den 1

januari 1932. Viss tid torde också erfordras för nykterhetsnämnderna att

förbereda den mera omfattande verksamhet, som är avsikten med höjningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

II

statsunderstöden. De ändringar i berörda kungörelse, som erfordras vid bifall

till vad jag nu föreslagit, synas mig alltså böra träda i kraft sistnämnda dag.

Med utgångspunkt från socialstyrelsens beräkningar rörande antalet kommuner

med nykterhetsnämnder, som bedriva en mera aktiv verksamhet, samt

dessa kommuners kostnader för verksamheten skulle statens årliga kostnader

för understöd till nykterhetsnämnderna enligt de av mig nu förordade grunderna

kunna beräknas till ungefärligen 200,000 kronor, därvid dock är att

märka, att viss tid måste antagas komma att förflyta, innan kännedomen örn

de.nya reglerna hunnit tränga igenom. Denna siffra är givetvis i höggrad

osäker men torde i brist på tillförlitliga beräkningsgrunder tills vidare kunna

godtagas. Yad emellertid angår budgetåret 1931/1932 skulle på grund av

nyss återgivna bestämmelser då komma att utbetalas understöd för utgifter,

som bestritts under kalenderåret 1931. Enär dessa understöd skola utgå enligt

hittills gällande grunder, torde kostnaderna för statsunderstöd till nykterhetsnämnderna,

som för löpande budgetår beräknats till 26,400 kronor, för

nästa budgetår icke behöva uppskattas till högre belopp än förslagsvis 30,000

kronor.

Socialstyrelsens förslag att för nästa budgetår höja det beräknade beloppet

till understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder till 25,000 kronor,

motsvarande omkring 1,000 kronor per sammanslutning, åsyftar framför allt

att sätta sammanslutningarna i tillfälle att i högre grad än nu är fallet genom

sina representanter träda i personlig förbindelse med vederbörande nämnder.

Med hänsyn till den stora betydelsen av ett nära samarbete mellan sammanslutningar

och nämnder anser jag mig böra i denna del biträda styrelsens

förslag.

För konferenser och kurser m. m. bär för innevarande budgetår anvisats

ett belopp av 10,000 kronor. Från detta belopp utgå, bland annat, resebidrag

till ombud för nykterhetsnämnder för bevistande av särskilda konferenser

i samband med s. k. allmänna upplysningskurser. Socialstyrelsen har nu

föreslagit, att beloppet måtte för nästa budgetår höjas till 20,000 kronor,

detta huvudsakligen för att möjliggöra att ombuden för nämnderna kunna

erhålla resebidrag även för deltagande i nämndernas årsmöten i sådana fall,

där socialstyrelsen finner årsmötena kunna i förevarande avseende likställas

med de allmänna upplysningskurserna. Då jag icke har något att erinra

mot vad socialstyrelsen sålunda föreslagit, förordar jag, att för berörda

ändamål här beräknas ett belopp av 20,000 kronor.

Även socialstyrelsens förslag rörande beräknande av medel till understöd

för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna-» och till utarbetande av

ny handbok, innehållande råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna och

avsedd att kostnadsfritt utdelas till samtliga nämnder, anser jag mig böra

biträda. För dessa ändamål torde därför få beräknas (4,000 -f 3,000) 7,000

kronor.

Socialstyrelsens förslag beträffande den tjänsteman, sorn med avlöning från

förevarande anslag alltsedan den 1 juli 1926 inom socialstyrelsen biträder med

handläggning av ärenden rörande nykterhetsnämnderna m. m., innebär, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

denne tjänsteman, som hittills åtnjutit ett arvode av 7,200 kronor för år, nu

skulle erhålla tjänsteställning såsom sekreterare å extra stat med placering

i lönegraden B 24 enligt det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.

Anledningen till att avlöningen till omförmälde tjänsteman

ursprungligen bestämdes att utgå i form av arvode var den, att befattningen

— liksom ifrågavarande statliga understödsverksamhet överhuvud

— beräknades vara av mera tillfällig karaktär. I det föregående har jag

utgått från att förevarande anslag numera måste anses fylla ett stadigvarande

behov och därför kommer att erfordras jämväl framdeles. Detsamma

gäller även berörda befattning. Jag anser därför riktigt, att befattningen

från och med nästa budgetår placeras i lönegrad enligt avlöningsreglementet,

därvid densamma — på sätt socialstyrelsen föreslagit och statskontoret

tillstyrkt — torde böra såsom en sekreterartjänst hänföras till lönegraden

B 24. Under förutsättning att befattningen tilldelas samme person, som

hittills innehaft densamma, lärer billigheten kräva, att denne, såsom socialstyrelsen

jämväl ifrågasatt, berättigas att för uppfattning i löneklass såsom

sekreterare räkna sig till godo hela den tid han innehaft den nuvarande

arvodesbefattningen. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att under angiven förutsättning meddela

beslut i berörda hänseende.

För avlöning till ifrågavarande tjänsteman ävensom till ersättning åt vikarie

för tjänstemannen torde för nästa budgetår böra beräknas ett belopp

av (7,668 + 400) 8,068 kronor eller — i avrundat tal — 8,000 kronor.»

Yad härefter angår anslaget till bidrag till erlända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, må först erinras örn, att villkoren för erhållande

av dylikt bidrag äro angivna i kungörelse den 29 augusti 1921 (nr 535)

angående statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistaDstalter för åren

1921 och 1922, vilken författning jämlikt kungörelse den 30 juni 1922 (nr 355)

äger tillämpning tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande

utgår. I förstnämnda kungörelse hava ändringar vidtagits dels genom

kungörelse den 24 april 1923 (nr 233), dels ock genom kungörelse den 11 juni

1926 (nr 213).

Före 1926 års kungörelseändring gällde, att erkänd eller enskild alkoholistanstalt

kunde komma i åtnjutande av statsbidrag till sina driftkostnader,

såframt vårdavgiften, i vad den avsåg kostnad för kost och logi, uppvärmning

och belysning, bad och tvätt ävensom sjukvård, dock ej specialbehandling,

ej överstigit 3 kronor för vårddag samt i ersättning för annan särskild

vårdkostnad ej uttagits belopp, överstigande 1 krona för vårddag. Som

regel utgick vid denna tid vårdavgiften — frånsett särskilt utgående beklädnadsersättning

— allenast med 2 kronor per dag och person.

Statsbidraget kunde enligt författningens bestämmelser per dag och person

utgå med högst 3 kronor 50 öre till erkänd anstalt och högst 3 kronor till

enskild anstalt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

13

I verkligheten utgick statsbidraget för dag och person vid nämnda tid

med 2 kronor 50 öre för erkända och 2 kronor för enskilda alkoholistanstalter.

I enlighet med 1926 års riksdags förut berörda beslut om överflyttning

av en större del än förut av kostnaden för vården å alkoholistanstalter

å statsverket föreskrevs genom 1926 års kungörelse, som trädde i

kraft den 1 juli 1926, såsom villkor för statsbidrag att vårdavgiften — frånsett

särskild vårdavgift — ej skulle få överstiga 2 kronor per vårddag och

vårdad person. Vid sänkningen förutsattes, att statsbidraget till alkoholistanstalternas

driftkostnader skulle från och med den 1 juli 1926 höjas i

motsvarande mån. Genom brev den 27 augusti 1926 bestämde Kungl. Majit

i överensstämmelse härmed statsbidraget till alkoholistanstalternas driftkostnader

för budgetåret 1926/1927 till 3 kronor 50 öre för vårddag till erkända

alkoholistanstalter och 3 kronor för vårddag till enskilda anstalter.

Sistnämnda belopp utgå alltjämt.

I detta sammanhang nedsattes också från och med budgetåret 1926/1927

vårdavgifterna vid statens alkoholistanstalter, vilka tidigare — förutom beklädnadsersättning

— utgjort 2 kronor per vårddag till 1 krona per vårddag.

Jämväl vid erkända och enskilda alkoholistanstalter har vårdavgiften fran

och med den 1 juli 1926 faktiskt utgjort 1 krona per vårddag, frånsett beklädnadsersättning,

som utgått med omkring 30 öre per vårddag.

Efter att hava redogjort för av Socialstyrelsen nu föreslagna ändringar

beträffande grunderna för statsbidrag till ifrågavarande anstalters driftkostnader

m. m. har departementschefen rörande behovet härav samt erforderligt

anslag för nästkommande budgetår anfört följande:

»Det torde vara ovedersägligt, att bestämmelserna i gällande alkoholistlag

örn internering av alkoholmissbrukare mångenstädes icke i avsedd utsträckning

kommit i tillämpning och att detta till väsentlig del haft sin grund

däri, att de kommunala myndigheterna av ekonomiska skäl underlåtit att

vidtaga erforderliga åtgärder för internering. Den överflyttning av viss del

av interneringskostnaderna från kommunerna till statsverket, som genomfördes

i överensstämmelse med 1926 års riksdagsbeslut i ämnet, har säkerligen

på många håll medfört en förbättring i berörda hänseende, men den har,

enligt vad erfarenheten givit vid handen, dock icke varit tillfyllest för att

mera allmänt förmå kommunerna att på ett effektivt sätt ingripa mot sådana

personer, som äro i behov av vård å alkoholistanstalt. Då det givetvis är

ett samhällsintresse av stor vikt, att internering å alkoholistanstalt kommer

till stånd i alla de fall, där dylik internering är av behovet påkallad, samt

kommunernas kostnader för anstaltsinternering även med nu gällande bestämmelser

i ämnet äro betydande, anser jag i likhet nied socialstyrelsen,

att man bör fortsätta på den år 1926 inslagna vägen och alltså genom ökade

statsbidrag ytterligare minska de ekonomiska olägenheter, som för kommunerna

följa med interneringen. Att därvid, på sätt statens inspektör för

fattigvård och barnavård ifrågasatt, helt och hållet borttaga vårdavgifterna

å alkoholistanstalterna och ersätta dessa med statsbidrag, synes mig emellertid

icke tillrådligt. Även örn det icke är sannolikt, att fett borttagande

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

av vårdavgifterna skulle komma att i nämnvärd utsträckning föranleda de kommunala

myndigheterna att missbruka rätten att påkalla internering, så är

det dock möjligt, att under dylika omständigheter internering stundom skulle

komma att från kommunernas sida påyrkas även i fall, där andra åtgärder

skulle vara att föredraga. Det måste också med hänsyn till det nära sammanhang,

som föreligger mellan fattigvård och alkoholistvård, anses principiellt

riktigast, att kommunerna, som hava att bestrida kostnaderna för

fattigvården, bibehållas vid skyldigheten att till viss del svara även för kostnaderna

för vård å alkoholistanstalt.

En fördelning av ifrågavarande vårdkostnader mellan kommunerna och

staten synes mig lämpligen böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med

socialstyrelsens nu föreliggande förslag. Detta förslag innebär, såsom

framgår av det föregående, att vårdavgifterna å alkoholistanstalterna, vilka

för närvarande faktiskt utgå med 1 krona per dag, skulle sänkas till 50 öre

per dag, att den särskilda beklädnadsersättningen skulle bortfalla samt att

statsbidragen skulle höjas med 75 öre, alltså för de erkända anstalterna från

3 kronor 50 öre till 4 kronor 25 öre och för de enskilda anstalterna från

3 kronor till 3 kronor 75 öre, allt för dag räknat. Av höjningen skulle 50 öre

motsvara sänkningen av vårdavgifterna och 25 öre den faktiska kostnaden

för de internerades beklädnad. Enligt socialstyrelsens förslag skulle i enlighet

härmed summan av vårdavgifter och statsbidrag bestämmas beträffande

erkända anstalter till 4 kronor 75 öre och beträffande enskilda anstalter till

4 kronor 25 öre. För anstalter för kvinnliga alkoholister skulle dock motsvarande

belopp utgöra 5 kronor 25 öre och 4 kronor 75 öre. I sak har

jag mot detta förslag endast att erinra, att tillräckliga skäl icke synas mig

förebragta för att beträffande vårdavgifternas eller statsbidragens belopp nu

införes andra bestämmelser för alkoholistanstalter för kvinnor än beträffande

anstalter för män. Jag anser därför, att beträffande samtliga alkoholistanstalter

vårdavgifter och statsbidrag böra utgå med de belopp, vilka enligt

socialstyrelsens förslag skulle utgå beträffande anstalter för män. Vad härefter

angår de bestämmelser i ämnet, vilka böra meddelas, synes mig —

i anslutning till vad som för närvarande gäller — i vederbörande kungörelse

rörande statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter böra angivas

såväl det högsta belopp, varmed vårdavgift må utgå, som ock det högsta

belopp, vartill statsbidrag må kunna utgå. Vidare bör anges, att statsbidraget

innefattar även ersättning för beklädnad. I överensstämmelse med

det anförda bör alltså i kungörelsen dels bland förutsättningarna för att alkoholistanstalt

skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag uppställas den

fordran, att vårdavgiften, i vad den avser kostnad för kost och logi, uppvärmning

och belysning, bad och tvätt ävensom sjukvård, dock ej specialbehandling,

ej överstigit 50 öre för vårddag och vårdad person, dels ock föreskrivas,

att statsbidraget utgår till erkänd alkoholistanstalt med högst 4 kronor 25 öre

och till enskild alkoholistanstalt med högst 3 kronor 75 öre för dag och

person, som vårdats å anstalten, samt att i dessa belopp inbegripas utgifterna

för de internerades beklädnad. De nya bestämmelserna torde böra träda i

kraft den 1 juli 1931.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

15

Även vid de statliga alkoliolistanstalterna (Venngarn, Svartsjö och Landskrona)

torde beträffande vårdavgifter oell beklädnadsersättningar böra genomföras

motsvarande förändringar. Härom bär jag redan yttrat mig i samband

med frågorna örn anslag för nästa budgetår till berörda anstalter.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört lärer i fråga örn driftbidrag

till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog, vilken är avsedd för

kvinnliga alkoholister, jämväl under nästa budgetår böra få gälla, att dylikt

bidrag må utgå dels med en krona per dag och vårdplats, oavsett örn platsen

varit belagd eller ej (garantibidrag) och dels med ett belopp per vårddag,

som med en krona understiger vårdbidraget till övriga erkända anstalter.

Socialstyrelsen har hemställt, att dylika bestämmelser skulle få gälla beträffande

erkända alkoholistanstalter för kvinnliga alkoholister överhuvud.

Häremot har jag icke annat att invända än att beträffande annan anstalt än

Hemmet Gunnarskog det synes böra ankomma på prövning av Kungl. Maj:t,

huruvida anstalten skall anses vara i behov av att erhålla driftbidrag enligt

de mera förmånliga grunder, som under senare år tillämpats beträffande

Hemmet Gunnarskog.

Vidkommande härefter frågan örn anslagsbehovet för nästa budgetår för

här ifrågavarande ändamål, må anmärkas, att socialstyrelsen vid anslagsberäkningen

utgått från att bidrag enligt de nya grunderna skulle utgå

under hela nästa budgetår. Med anledning därav får jag erinra, att enligt

gällande bestämmelser, driftbidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott samt att

i denna del icke ifrågasatts någon ändring. På grund därav lärer, förutsatt

att de nya bestämmelserna träda i tillämpning den 1 juli 1931, under det

första kvartalet av budgetåret 1931/1932 komma att utbetalas statsbidrag

enligt hittills gällande grunder och statsbidrag enligt de nya grunderna

alltså endast komma att utgå under de tre återstående kvartalen. Vidare

är att märka, att då här är fråga om ett förslagsanslag, anledning knappast

föreligger att, på sätt socialstyrelsen föreslagit, beräkna anslaget med viss

marginal. Med hänsyn härtill och med godtagande i övrigt av socialstyrelsens

beräkningar beträffande förevarande anslagsbehov får jag förorda,

att anslaget för nästa år bestämmes till 250,000 kronor.»

I fråga om anslaget till statens kostnader för farliga alkoholister m. rn.

har, såsom av det förestående framgår, någon ändring ej föreslagits.

Beträffande däremot anslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

har, som nämnts, en betydande ökning av detta anslag ifrågasatts.

Grunderna för erhållande av statsbidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter återfinnas i kungörelse den 17 juni 1910 (nr 311) med

däri genom kungörelse den 11 juni 1920 (nr 212) gjord ändring. Statsbidrag

må, när fråga är örn nybyggnad, uppgå till högst 2,000 kronor för vårdplats,

men i annat fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidraget må

icke, där ej Kungl. Majit finner särskilda skill föranleda därtill, överstiga

vad från annat håll tillskjntes.

I fråga örn anslagsbehovet för berörda ändamål hav, enligt vad statsråds
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

protokollet utvisar, socialstyrelsen beräknat att för tillgodoseende under den

närmaste tiden av det ständigt stegrade vårdbehovet minst ett 50-tal nya

platser för vård av manliga alkoholister vore erforderliga samt att en ny

erkänd anstalt för kvinnliga alkoholister vöre av behovet påkallad.

Rörande behovet av medel för nästa budgetår för bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter har socialstyrelsen anfört följande.

Vid utgången av budgetåret 1929/1930 funnes under anslag för ifrågavarande

ändamål reservationer till ett belopp av 30,078 kronor. Därav utgjorde

dock ett belopp av 18,727 kronor 66 öre behållning, som uppkommit

å anslag, som anvisats före ingången av budgetåret 1928/1929, varför det

enligt gällande författningsbestämmelser vore ovisst, örn sistnämnda belopp

alltjämt stöde till förfogande. Härtill bomme det för budgetåret 1930/1931

beviljade anslaget av 15,000 kronor. Det tillgängliga beloppet utgjorde alltså

sammanlagt 45,078 kronor eller, därest nyssberörda belopp å 18,727 kronor

66 öre icke vore disponibelt, 26,350 kronor 34 öre. För anordnande av det

antal nya vårdplatser å erkända alkoholistanstalter, som enligt styrelsens

mening vore erforderligt, krävdes bidrag av statsmedel å omkring 100,000

kronor.

På grund härav har socialstyrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte

för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag, som, för den händelse

berörda äldre behållning alltjämt vore disponibel, syntes kunna bestämmas

till 55,000 kronor men i motsatt fall syntes böra höjas till 74,000

kronor.

I ett den 25 oktober 1930 i ämnet avgivet utlåtande har statskontoret

anfört, att omförmälda reservation å 18,727 kronor 66 öre vid upprättande

av budgetredovisningen för budgetåret 1929/1930 av riksräkenskapsverket

överförts till den under rubriken »I anspråk tågna kapitaltillgångar» uppförda

inkomsttiteln »Reservationer å anslag för verkliga utgifter» samt att

i följd därav anslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

för nästa budgetår syntes böra beräknas till 74,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga anfört, bland annat, följande:

»Såsom framgår av det föregående, framhölls redan i 1930 års statsverksproposition,

att tillgången på vårdplatser vid erkända alkoholistanstalter

måste betraktas såsom knapp, och nämnda års riksdag underströk ytterligare

detta förhållande. Den av socialstyrelsen nu förebragta utredningen ger

tydligt vid handen, att svårigheterna att bereda vård för manliga alkoholister

å allmänna anstalter under senaste tiden allt mer ökats, samt att redan nu

behov av nya eller utvidgade erkända alkoholistanstalter för män föreligger.

Därtill kommer, att man med hänsyn till de speciella omständigheter, för

vilka i det föregående redogjorts, har att räkna jämväl med behovet av en

ny erkänd alkoholistanstalt för kvinnor. På grund härav, och då det

av olika anledningar är att antaga, att efterfrågan å vårdplatser på här

ifrågavarande anstalter kommer att ytterligare stegras, delar jag i stort sett

socialstyrelsens uppfattning angående behovet av medel till statsbidrag för

anordnande av nya vårdplatser. Då det för ändamålet disponibla beloppet,

på sätt av statskontorets utlåtande framgår, för närvarande utgör omkring

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

17

25,000 kronor, får jag därför tillstyrka, att för nästa budgetår måtte för

ifrågavarande ändamål anvisas ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.»

Vad slutligen angår anslagen till resor vid tvångsinternering av alkoholister

samt interneringskostnader i vissa fall, har någon ändring i storleken av nu

utgående anslag för nästkommande budgetår icke ifrågasatts.

Beträffande till en början Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till understöd

till nykterketsnämndernas verksamhet m. m. har, såsom av det förestående

framgår, anslaget härtill för nästkommande budgetår beräknats på följande

sätt:

Till understöd åt nykterhetsnämnder, förslagsvis..................... kx-onor 30,000

» understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder,

förslagsvis......................................................................... » 25,000

» konferenser och kurser m. m., förslagsvis ........... » 20,000

» tidskrift och handbok .......................................................... » 7,000

» avlöning till en t. f. sekreterare hos socialstyrelsen m. m. »_8,000

Summa kronor 90,000.

Innan utskottet angiver sin ståndpunkt till föreliggande förslag, har utskottet

ansett sig böra erinra, att, då sistlidet års riksdag behandlade Kungl.

Maj:ts förslag örn anslag å 40,000 kronor till ifrågavarande ändamål för innevarande

budgetår jämte två i ämnet väckta motioner, vari föreslogs en höjning

av anslaget till 120,000 kronor, riksdagen förklarade, bland annat, att

starka skäl talade för att höjning vidtoges i det av Kungl. Majit begärda

beloppet. Riksdagen hade funnit det ådagalagt, att anslaget i viktiga avseenden

möjliggjort ett betydligt effektivare arbete på alkoholistvårdens

område, än som tidigare kunnat bedrivas. Enligt riksdagen hade i berörda

motioner med fog framhållits åtskilliga omständigheter, som gjorde ett ökat

understöd från statens sida motiverat. Sålunda hade påpekats, att kännedomen

örn den rätta tillämpningen av alkoholistvårdslagstiftningen ännu vore

mycket bristfällig hos många av landets nykterhetsnämnder, att därför upplysningsverksamhet

i olika former vore i hög grad av behovet påkallad samt

att nämnderna i många fall saknade erforderliga medel för verksamhetens

bedrivande. Utan att uttala sig örn storleken av de belopp, som borde tillerkännas

de olika verksamhetsgrenarna, beslöt riksdagen att till främjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. under budgetåret 1930/1931 anvisa

ett belopp av 60,000 kronor, att av Kungl. Majd fördelas efter förslag

av socialstyrelsen.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, skall detta anslag enligt Kungl.

Maj:ts beslut disponeras sålunda:

Till understöd åt nykterhetsnämnder.......................................... kronor 26,400

» understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder ... » 12,000

» konferenser och kurser m. m.............................................. » 10,000

» tidskrift och handbok ............................................................ » 4,000

» avlöning till en socialstyrelsens tjänsteman........................ » 7,600

Summa kronor 60,000

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 36 haft. (Nr 82.) 766 31 2

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Vid jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär

sålunda det nu föreliggande förslaget, att anslaget skulle höjas med

30,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat berörda förslag, har utskottet, vad angår

frågan om understöd till nykterhetsnämndernas verksamhet, i likhet med

departementschefen ansett sig böra framhålla, att, även örn den möjlighet,

som under senare år förefunnits att bereda kommunerna statsunderstöd till

bestridande av de kostnader, varom fråga är, föranlett kommunerna att på

ett effektivare sätt än tidigare organisera nämndernas verksamhet, erfarenheten

dock visat, att inom en mängd kommuner verksamheten icke bedrivits

i önskvärd omfattning. Utan tvivel torde anledningen härtill i många fall

vara att söka däri, att de nu utgående understöden för kommunerna framstått

såsom alltför små i förhållande till de kostnader, som måste följa med

en mera aktiv verksamhet. Utskottet anser därför lika med departementschefen

nödvändigt att, för uppmuntran av kommunerna till att i större omfattning

ställa medel till förfogande för nykterhetsnämndernas verksamhet,

en höjning av de statliga understödsbeloppen vidtages. I sådant hänseende

har nu föreslagits, dels att understödets maximibelopp, som nu utgör 500

kronor, skulle höjas till 3,000 kronor, dels ock att understödet, som nu ej

får överstiga halva beloppet av nämndens ifrågavarande utgifter, skulle bestämmas

att utgå med högst tre fjärdedelar av sagda utgifter. Härvid har

dock förutsatts, att — i enlighet med vad som gäller för närvarande — understödets

maximibelopp må kunna överskridas, där särskilda omständigheter

så påkalla.

Till Kungl. Majis förslag härutinnan har utskottet ansett sig böra giva

sin anslutning, med undantag därav att det synes utskottet böra tagas under

förnyat övervägande, huruvida icke berörda maximisiffra å 3,000 kronor vore

alltför hög. Utskottet förutsätter, att förslag i ämnet förelägges nästkommande

års riksdag.

Mot vad Kungl. Maji föreslagit i fråga örn beräkning av anslag till

understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna» och till

utarbetande av ny handbok ävensom angående avlöning åt den tjänsteman,

som inom socialstyrelsen biträder med handläggning av ärenden rörande

nykterhetsnämnderna m. m., har utskottet däremot icke funnit skäl till

erinran. Yad slutligen angår anslagsposterna till understöd åt sammanslutningar

av nykterhetsnämnder samt till konferenser och kurser hava dessa

synts utskottet böra nedsättas med 5,000 kronor vardera och sålunda bestämmas

till 20,000 respektive 15,000 kronor, i följd varav anslaget till nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. kan bestämmas till 80,000 kronor.

Utskottet vill framhålla, att de för de tre sistförfluten budgetåren för berörda

ändamål i anspråk tagna beloppen utgjort i medeltal 7,800 respektive

7,250 kronor.

Kungl. Majit har vidare under förevarande punkt i samband med framläggande

av förslag örn anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader till behandling upptagit frågan örn sänkning av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

19

vårdavgifterna och borttagande av beklädnadsersättning vid vissa alkoholistanstalter.

Till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet förut under

punkt 1 av detta utlåtande angivit sin ståndpunkt. Mot storleken av det

äskade anslaget till driftkostnader vid förenämnda anstalter har utskottet

icke haft något att erinra.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt

under ifrågavarande punkt föreslagit riksdagen, far utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 80,000 kronor;

b) till bidrag till erkända och enskilda alkoholist anstalters

driftkostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor;

c) godkänna de av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1931 förordade,

ändrade grunderna för användningen av anslag för nu

angivna ändamål;

d) till statens kostnader för farliga alkoholister ni. m. för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000

kronor;

e) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor;

f) till resor vid tvång sinternering av alkoholister för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.;

g) till internering skostnader i vissa fall för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samt

h) medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må

kunna tili erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för

vård av kvinnliga alkoholister samt, efter särskild prövning av

Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt med

samma syfte för budgetåret 1931/1932 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och

vårdplats än även ett belopp för vårddag, som nied 1 krona

understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående

statsbidraget.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 14 april 1931.

På statsutskottets vägnar::

S. H. KVARNZELIUS.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Rosén,

C. G. W. Hammarskjöld, J. Clemedtson, D. A. Petrén, K. E. Andersson i Eliantorp

och J. Sandén;

från andra kammarenherrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

G. R. Jansson i Falun, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson

i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, A.

Danielsson, K. S. V. Ward och A. Norsell.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:149 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till state s. 1 i texten