Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående nedskrivning av viss del av det i statens kanalverk nedlagda lånek apit alet.

1931-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående nedskrivning av viss del av det i statens kanalverk nedlagda lånek apit alet.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

Nr 88.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 1 e. ni.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition

angående nedskrivning av viss del av det i statens

kanalverk nedlagda lånek apit alet.

(4:e avel.)

I en till riksdagen den 26 februari 1931 avlåten, till statsutskottet hänvisad

proposition, nr 157, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av protokollet för finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta, att för nedskrivning, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats, av det i Trollhätte kanalverk (den s. k. gamla kanalen)

och Södertälje kanalverk nedlagda lånekapitalet skall av fonden för

statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Beträffande Trollhätte kanalverk har vattenfallsstyrelsen anfört bland

annat följande:

Detta verks anläggningar vore bokförda till 27,781,024.17 kronor, varav

omkring 4,300,000 kronor belöpte på de gamla kanalanläggningar, som staten

år 1904 inköpte av Nya Trollhätte kanalbolag.

Redan i underdånig skrivelse den 3 oktober 1930 angående ny taxa för

trafiken å Trollhätte kanal hade vattenfallsstyrelsen framhållit, att en del

av det bokförda värdet av Trollhätte kanal borde avskrivas, och att då främst

borde ifrågakomma en summa, motsvarande kostnaderna för den gamla kanalen,

4,300,000 kronor. Handels- och sjöfartsfonden hade nämligen — i

överensstämmelse med en i privilegierna för kanalbolaget intagen bestämmelse

och enligt sedermera i samband med kanalens övertagande av staten

meddelade föreskrifter — från Trollhätte kanalverk under årens lopp fått

mottaga ett kapital av cirka 4.6 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och i

betraktande av, att de gamla kanalanläggningarna endast i mycket ringa grad

numera vore till nytta, funne styrelsen det vara synnerligen skäligt att, på

sätt styrelsen ifrågasatt, minska Trollhätte kanalverks bokförda värde med

ett belopp av 4,300,000 kronor.

Efter genomförande av sålunda föreslagen nedskrivning av anläggningskostnaderna

skulle dessa komma att uppgå till cirka 23,481,000 kronor. Härtill

komme emellertid dels värdet av diverse fastigheter, cirka 1,485,000 kronor,

dels förlagskapital för inventarier, cirka 330,000 kronor, varigenom den

totala kapitalplacering, som skulle återstå att förränta, komme att uppgå

till omkring 25,300,000 kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

19

Vad angår Södertälje kanalverk Ilar styrelsen bland annat framhållit,

att häri nedlagt kapital, som krävde förräntning, utgjorde 15,758,000 kronor.

Emellertid kunde nettobehållningen för Södertälje kanalverk icke beräknas

för år 1931 bliva mer än cirka 50,000 kronor för att därefter under närmaste

åren vid normala förhållanden stiga med 10,000 ä 20,000 kronor örn året.

Enligt vattenfallsstyrelsens åsikt borde under sådana förhållanden det bokförda

värdet för kanalen sänkas åtminstone till omkring 5,000,000 kronor.

Även å detta belopp kunde förräntning, räknad efter 4.5 procent till 225,000

kronor, sannolikt ernås först örn 15 ä 20 år. För exempelvis landsvägar,

broar och hamnar vore ett statsbidrag av två tredjedelar av anläggningskostnaden

ansett som normalt; statsanslagen till fördjupning av farlederna i

Mälaren i samband med Södertälje kanals ombyggnad, sammanlagt 1,450,000

kronor, hade helt anvisats av skattemedel.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att till nedskrivning av kanalverkens

bokförda värden måtte anvisas för Trollhätte kanal 4.3 0 miljoner kronor och

för Södertälje kanal 10.70 miljoner kronor eller tillsammans 15 miljoner

kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har frågan om en nedskrivning

av värdena å vissa anläggningar vid statens kraftverk och statens kanalverk

framförts av såväl vattenfallsstyrelsen som riksgäldsfullmäktige, ehuru från

delvis skilda utgångspunkter. I de sålunda föreliggande förslagen med däröver

avgivna yttranden hava olika meningar framkommit rörande omfattningen

av den ifrågasatta nedskrivningen och tidpunkten för dess verkställande,

liksom ock beträffande spörsmålet, vilka medel böra för ändamålet anlitas.

I samband med inkomstberäkningen i årets statsverksproposition uttalade

jag, att förskjutningarna i penningvärdet samt utvecklingen på kommunikationsväsendets

område och inom det ekonomiska livet i övrigt medfört

i olika hänseenden väsentligen förändrade förhållanden, vilka syntes

påkalla en undersökning över huvud taget av statens investeringar av lånekapital

och detta kapitals nuvarande och framtida avkastning. Särskilt

pekade jag därvid på spörsmålet om en omvärdering av det i statens affärsförvaltning

nedlagda kapitalet och örn en eventuell nedskrivning av

oräntabla delar av sådant kapital. En utredning i nu nämnda hänseenden

syntes med det snaraste böra igångsättas, så att densamma kunde beräknas

föreligga färdig till 1932 års riksdag.

Spörsmålet örn nedskrivning å olika anläggningar vid statens vattenfallsverk

lärer böra ingå i den allmänna undersökning, som sålunda inom en

nära framtid torde komma att igångsättas. Att med hänsyn härtill uppskjuta

avgörandet av varje dylik fråga torde dock icke vara nödvändigt. Efter

samråd med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet har jag kommit

till den uppfattningen, att vissa av de vid kanalverken ifrågasatta nedskrivningarna

böra kunna redan nu verkställas, utan att resultatet av den

allmänna utredningen därigenom skulle föregripas.

I sådant hänseende tillstyrker jag till en början, att nedskrivning verkställes

med 4,300,000 kronor å det i Trollhätte kanal nedlagda lånekapitalet,

avseende den s. k. gamla kanalen. Då denna kanalanläggning numera endast

i mycket ringa grad är till nytta, torde nedskrivningen böra förbindas

med ett bortskrivande ur kapitalredovisningen av motsvarande värde. I

enlighet med vad vattenfallsstyrelsen avsett, torde för nedskrivningen böra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

Utskottets

yttrande.

anlitas andra medel lin verkets egna inkomster, och såsom myndigheterna

i övrigt förordat, bör härför tagas i anspråk fonden för statsskuldens amortering.

Beträffande Södertälje kanal biträder jag vattenfallsstyrelsens förslag —

som av de hörda myndigheterna lämnats utan väsentlig erinran — att det

i anläggningen investerade lånekapitalet nedskrives med 10,700,000 kronor.

Här torde nian emellertid för närvarande böra stanna vid en omföring av

lanekapital till skattekapital. Även för denna nedskrivning lärer amorteringsfonden

böra komma till användning.

Be av mig nu förordade nedskrivningarna belöpa sig till sammanlagt

15,000,000 kronor. Med det av fullmäktige i riksgäldskontoret framförda

spörsmålet att i vidare mån anlita amorteringsfonden för detta ändamål

synes mig lämpligen kunna anstå, till dess utredningen i fråga örn avskrivningsbehovet

i allmänhet beträffande statens produktiva fonder verkställts.

I anledning av två i ämnet väckta motioner har statsutskottet i ett tidigare

vid denna riksdag avgivet, av riksdagen godkänt utlåtande, ur 23, uttalat sig

beträffande förräntning av Trollhätte kanals kapital, därvid utskottet framhållit

som ej lämpligt, att några särskilda direktiv lämnades av den beskaffenhet

i motionerna angåves. Utan avseende å själva f örrän tinn gsspör smål et

begäres nu i förevarande proposition beträffande Trollhätte kanal bemyndigande

att avskriva den del av kapitalet, som motsvarar statens kostnader

för inköpet av den äldre kanalen, vilka kostnader uppskattats till omkring

4.300.000 kronor. Såsom av vattenfallsstyrelsen framhållits, får nämnda

kapitalbelopp anses för statens vattenfallsverks del amorterat genom verkställda

inbetalningar till handels- och sjöfartsfonden och bör alltså ej vidare

belasta statens vattenfallsverk, och detta desto mindre som anläggningarna

numera endast i ringa grad äro till nytta. Med hänsyn härtill tillstyrker

utskottet, att kanalkapitalet nedskrives med angivna beloppet 4,300,000 kronor;

härvid skulle fonden för statsskuldens amortering tagas i anspråk för

täckning av det sålunda i gamla kanalen investerade statsskuldsbeloppet.

Jämväl den föreslagna nedskrivningen av Södertälje kanals kapital med

10.700.000 kronor anser sig utskottet på de skäl, som i propositionen anförts,

böra tillstyrka.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må besluta, att för nedskrivning, i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden den 26

februari 1931 förordats, av det i Trollhätte kanalverk (den

s. k. gamla kanalen) och Södertälje kanalverk nedlagda lånekapitalet

skall av fonden för statsskuldens amortering tagas i

anspråk ett belopp av 15,000,000 kronor.

Stockholm den 14 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 83.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedskrivning av viss del av det i statens kanalverk nedlagda lånekapitalet. s. 6 i texten