Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagan den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) aT

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har inventarier

Kungl. Maj :t i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under ^efcTbehov*

rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsproto- j*

kollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

att till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1931/1932

anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—8 i åberopade

statsrådsprotokollet.

För inköp av inventarier för postverkets behov hava för budgetåren 1927/

1931 anvisats respektive 700,000, 900,000, 800,000 och 800,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Generalpoststyrelsens anslagsäskande avser dels såsom vanligt tillgodoseende

av det inventariebehov, som sammanhänger med poströrelsens normala

utveckling, samt anskaffande av maskiner och andra tekniska hjälpmedel, vilka

möjliggöra ett ändamålsenligare bedrivande av poströrelsen samt driftkostnadernas

nedbringande, dels ock beredande av medel till utrustning och viss

inredning samt särskilda transportanordningar för postgirokontoret i Stockholm

i samband med dess inflyttning i nya lokaler.

Anslagsbehovet för den normala utökningen av postverkets inventariestock

har styrelsen beräknat till 795,000 kronor eller ungefär samma belopp, som

för de senaste budgetåren anvisats för ändamålet. För täckande av nyssnämnda

kostnader för anordningar i det nya postgirokontoret i Stockholm har styrelsen

beräknat ett belopp av 125,000 kronor. Det totala anslagsbehovet, som

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 9 käft. (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Posthusbyggnad

i

kvarteret

Blåmannen

i Stockholm.

[2.]

Utskottets

yttrande.

Posthusbyggnad

å

Södermalm

i Stockholm.

[3.]

således skulle uppgå till 920,000 kronor, har styrelsen emellertid ansett sig

kunna reducera till ett belopp av 900,000 kronor.

Vad angår den av styrelsen anordnade postdiligenstrafiken, synes densamma

hava bedrivits på ett sätt och med ett ekonomiskt resultat, som — frånsett

de fördelar i övrigt, som därmed äro förbundna — torde kunna betraktas såsom

tillfredsställande. Generalpoststyrelsen har liksom tidigare framhållit, att utvidgning

av diligenstrafiken bör ske med varsamhet och endast då starka

skäl föreligga för sådan utvidgning samt att därvidlag i främsta rummet

torde böra ifrågakomma sådana trakter, där kommunikationsbehovet icke kan

tillfredsställande tillgodoses av enskilda företagare. Lika med styrelsen anser

jag dessa riktlinjer böra upprätthållas.

Av den lämnade utredningen framgår, att vid ingången av budgetåret 1930/

1931 icke kvarstod någon odisponerad del å inventarieanslaget. Någon besparing

å anslaget lärer, såsom generalpoststyrelsen framhållit, icke heller kunna

påräknas vid ingången av nästkommande budgetår. Men hänsyn härtill och

då generalpoststyrelsens beräkning av erforderligt anslagsbelopp för budgetåret

1931/1932 synes mig vara utförd med tillbörlig försiktighet, anser jag

mig böra biträda styrelsens förslag, enligt vilket anslaget skulle upptagas till

900,000 kronor.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

2:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad

i kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett reservationsanslag av 640,000 kronor.

Ifrågavarande posthusbyggnad — vid Klara Norra Kyrkogata bakom Centralposthuset

— har beräknats draga en kostnad av 1,540,000 kronor, av vilken

summa 1930 års riksdag anvisat ett belopp av 900,000 kronor. Återstående

belopp, 640,000 kronor, skulle nu anvisas.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen

i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 640,000 kronor.

3:o) Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 3) örn beräknande av anslag

till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet velat härmed

för riksdagen

anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

o

4:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till om- och till- Örn- och

byggnad av posthuset i Sundsvall m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ^posthuset

reservationsanslag av 60,000 kronor. i Sandslån

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—19 i åberopade statsrådsproto- m* “•

kollet.

Postkontoret i Sundsvall är inrymt i den av post- och telegrafverken

gemensamt ägda byggnad därstädes, som åren 1891—1893 uppfördes å den

postverket tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Saturnus och å den av telegrafverket

ägda tomten nr 4 i samma kvarter. För telegrafverkets räkning har

sedermera, efter det verket förvärvat tomterna nr 5 och 6 i nämnda kvarter,

i omedelbar anslutning till post- och telegrafhuset åren 1919—1922 uppförts

en byggnad å dessa tomter. Samtliga nyssnämnda tomter sammanslogos år

1922 till en tomt, benämnd 1 -f 4 + 5 + 6 i kvarteret Saturnus.

För säkerställande av postverkets behov av utvidgade lokaler vid tidpunkt,

då krav på lokalökning skulle göra sig gällande, medgav 1921 års riksdag, att

för postverkets räkning finge för en köpeskilling av 130,000 kronor förvärvas

den direkt till posthustomten gränsande tomten nr 2 i kvarteret Saturnus.

I skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret 1931/

1932 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel för örn- och

tillbyggnad av post- och telegrafhuset i Sundsvall för en kostnad av 370,000

kronor. Generalpoststyrelsen har därvid framhållit, att postkontorets lokaler

i Sundsvall äro till den grad otillfredsställande såväl ur postkontorets

som ur allmänhetens synpunkt, att åtgärder för dessa olägenheters avhjälpande

icke längre låta sig tillbakavisas.

Beträffande sättet för lokalfrågans lösande yttrar generalpoststyrelsen

bland annat:

»Efter förda förhandlingar mellan generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen

angående lämpligaste sättet för lokalfrågans lösning ej blott för stunden utan

för en längre tid framåt hava styrelserna enats därom, att det nu icke längre

kan undanskjutas att för ändamålet taga i anspråk den på sin tid förvärvade

fastigheten nr 2 i kvarteret Saturnus. Nämnda fastighet, som har en areal

av 345,55 kvadratmeter, är bebyggd med ett av tegel i tre våningar, jämte

vindsvåning och flygel tillbyggnad, uppfört bostadshus.

Verkställd utredning har givit vid handen, att man icke kan, med statens

bästa för ögonen, i detta bostadshus låta inreda lokaler för vare sig post- eller

telegrafverket, utan måste den nuvarande byggnaden rivas och en nybyggnad

uppföras å tomten. Beträffande dispositionen av denna nybyggnad har generalpoststyrelsen,

efter noggrant övervägande, kommit till följande resultat.

Byggnaden uppföres till samma höjd som och i omedelbar anslutning till samt

anpassas, vad exteriören angår, helt efter det nuvarande post- och telegrafhuset.

I nybyggnadens bottenvåning anordnas kassaexpedition för postkontoret

och i våningen 1 trappa upp brevbärarexpedition. Allmänhetens nuvarande

huvudentré till postkontoret i post- och telegrafhuset bibehålies, och tillträde

till den nya kassaexpeditionen beredes genom nämnda entré. I samband

med nybyggnaden breddas bottenvåningen i post- och telegrafhuset genom

tillbyggnad åt gårdssidan, varvid en mindre gårdsflygel måste rivas.

Genom realiserandet av nu skisserade förslag skulle telegrafverket — mot

det att postverket allt framgent äger förfoga över lokalerna i bottenvåningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

av post- och telegrafhuset i hörnet av Rådhus- och Bankgatoma — få disponera

över de lokaler i våningen 1 trappa upp om sammanlagt 165 kvadratmeter,

vilka nu användas till brevbärarexpedition och till tjänsterum för postmästaren.

Sistnämnda lokaler kunna erhålla direkt förbindelse med de av

telegrafverket i Sundsvall för närvarande nyttjade lokalerna i byggnaden.»

Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att styrelsen uppdragit åt professorn

E. Lallerstedt att utarbeta ritningar till såväl nybyggnad å tomten nr 2

som ock till- och ombyggnad av post- och telegrafhuset i enlighet med här

förut angivna riktlinjer. Genomförandet av det av Lallerstedt på grund härav

upprättade förslaget skulle enligt verkställd kostnadsberäkning draga en

kostnad av 370,000 kronor.

I fråga om sättet för byggnadsföretagets finansiering har styrelsen anfört

följande.

»Den uppgjorda kostnadsberäkningen upptager en slutsumma av 370,000

kronor.

Såsom nämnts skulle nybyggnaden å tomten nr 2 ersätta den byggnad, som

nu finnes uppförd å denna tomt. Till övervägande del är sålunda nybyggnadsföretaget^

ett ersättningsarbete. Vidare är — i analogi med vad som tillämpats

i fråga örn ombyggnaden av centralposthuset i Stockholm — den del av

ombyggnaden inom det nuvarande post- och telegrafhuset i Sundsvall, som icke

avser att åstadkomma nya utrymmen utan endast syftar till att genom ändrade

dispositioner inom detta hus åstadkomma lokaler, lämpade för rörelsens omfattning

och de krav, som numera måste ställas på tidsenliga postkontorslokaler,

att anse såsom ersättningsarbete. Under sådana förhållanden synes, örn ej

hela, så dock en ej ringa del av totalkostnaden för nu föreslaget byggnadsföretag

böra gäldas med medel ur postverkets förnyelsefond.

För bedömande av hur stor del, som bör utgå av fondmedel, vill generalpoststyrelsen

framhålla följande.

Fastigheten nr 2 i kvarteret Saturnus är, såsom förut nämnts, inköpt för

130.000 kronor, vilket belopp utgör fastighetens bokförda värde. Tomten är

för närvarande åsatt ett taxeringsvärde av 10,000 kronor, varför den del av

det bokförda värdet, som skall anses motsvaras av byggnadens värde, utgör

120.000 kronor.

Enär fastigheten inköptes vid en tidpunkt, då byggnaden redan var ganska

gammal — densamma blev färdig år 1896 — och då byggnaden hittills nyttjats

för annat än postalt ändamål, synes det näppeligen fullt rätt, att hela kostnaden

för det nu föreslagna nybygget — varigenom för övrigt en större byggnad

än den nu befintliga skulle erhållas — anses såsom ersättningsarbete och

sålunda bekostas med förnyelsefondsmedel. Å andra sidan kan det givetvis icke

vara riktigt, att man genom att använda av staten upplånade medel för täckande

av samtliga med nybygget förenade kostnader ökar nu omhandlade fastighets

bokförda värde på ett sätt, som faktiskt innebär, att tomtens värde bokföres

till 130,000 kronor mot i verkligheten 10,000 kronor. Det synes sålunda

generalpoststyrelsen, som örn det jämväl ur synpunkten att erhålla riktiga värden

å postverkets fastigheter kan anses mest överensstämmande med grunderna

för fömyelsefondens användning och avsikten med fömyelsefondemas

uppläggande, att för nu omhandlade nybyggnad ett belopp av 120,000 kronor

får utgå ur fömyelsefonden.

Vidare synes hela kostnaden för de förenämnda omändringsarbetena inom

nuvarande post- och telegrafhuset, vilka arbeten beräknas draga en kostnad

av 90,000 kronor, böra bestridas med medel ur fömyelsefonden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Av det för liela byggnadsfrågor lösande erforderliga beloppet, 370,000 kronor,

synas sålunda allenast 160,000 kronor böra utgå av kapitalökningsmedel

och återstoden, 210,000 kronor, av förnyelsefondsmedel.»

Med skrivelse den 29 september 1930 har generalpoststyrelsen sedermera

överlämnat yttrande i ärendet den 18 september 1930 av byggnadsstyrelsen,

som därvid meddelat, att styrelsen icke funnit annat att erinra mot ifrågavarande

förslag än att, med hänsyn därtill att en del av förslaget avsåge ombyggnadsarbeten,

den beräknade kostnadssumman syntes vara väl låg. Byggnadsstyrelsen,

som låtit på platsen närmare granska beräkningarna i fråga,

ville för sin del föreslå en höjning av kostnadsberäkningen med 19,000 kronor

till 389,000 kronor.

För egen del har generalpoststyrelsen i detta ämne anfört, att styrelsen under

för närvarande rådande förhållanden på byggnadsmarknaden och då professor

Lallerstedt vidhölle riktigheten av den utav honom gjorda kostnadsberäkningen,

saknade anledning frångå densamma.

I utlåtande den 20 september 1930, vilket jämväl avser frågan örn en posthusbyggnad

i Krylbo — härtill återkommer utskottet i det följande — har

riksräkenskapsverket anfört i huvudsak:

»Generalpoststyrelsens förslag angående örn- och tillbyggnad av post- och

telegrafhuset i Sundsvall innebure, att förnyelsefondsmedel skulle utnyttjas

för byggnadsföretaget med 210,000 kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat, beräknades avsättningarna

till postverkets fömyelsefond för berörda fastighet till och med år

1930 utgöra 87,258 kronor.

, I överensstämmelse med den uppfattning, som riksräkenskapsverket vid tidigare

tillfällen hävdat i frågor rörande dispositionen av affärsverkens förnyelsefonder,

finge riksräkenskapsverket framhålla, att anlitandet av fömyelsefondsmedel

för av generalpoststyrelsen avsedda ändamål icke rätteligen

borde äga rum i större utsträckning än samlade avsättningar för de berörda

fastigheterna förefunnes i förnyelsefonden. Kostnaderna för byggnadsföretaget^

Sundsvall borde följaktligen enligt riksräkenskapsverkets mening endast

intill förenämnda, vid utgången av år 1930 till förnyelsefonden avsatta

belopp bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond.

Riksräkenskapsverket ville emellertid erinra örn att användningen av affärsverkens

förnyelsefonder icke alltid begränsats i enlighet med riksräkenskapsverkets

sålunda uttalade uppfattning. De genom Kungl. Maj:ts brev den

19 mars 1926 fastställda bestämmelserna rörande de statens järnvägar, statens

vatten fall sverk, telegrafverket och postverket tillhöriga förnyelsefonderna

kunde ock giva anledning till tveksamhet i fråga örn den omfattning, i vilken

förnyelsefondsmedel kunna utnyttjas. I anslutning till vad riksräkenskapsverket

anfört i utlåtande den 21 februari 1930 över vattenfallsstyrelsens

framställning angående godkännande av avtal rörande förvärv för statens

vattenfallsverks räkning av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag

(återgivet i proposition 182/1930) finner riksräkenskapsverket sig ånyo böra

framhålla behovet av en allsidig utredning angående användningen och placeringen

av affärsverkens förnyelsefonder.»

Departementschefen bär icke funnit anledning till erinran mot det framlagda

byggnadsförslaget och ej heller ansett sig böra, på sätt byggnadsstyrel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

sen förordar, tillstyrka någon höjning i generalpoststyrelsens kostnadsberäkning.

Med avseende å sättet för finansiering av företaget har departementschefen

till en början erinrat om generalpoststyrelsens förslag, att företaget skulle,

såsom till avsevärd del utgörande ersättningsarbeten, till ett belopp av 210,000

kronor bekostas med förnjmlsefondsmedel, i följd varav endast 160,000 kronor

skulle behöva utgå såsom kapitalökningsanslag. Riks räkenskap sverket

hade däremot ansett, att av förnyelsefondsmedel allenast ett belopp, motsvarande

beräknade avsättningar till förnyelsefond, borde komma till användning

för ändamålet. Vid godkännande av sistnämnda uppfattning skulle av

förnyelsefondsmedel utgå ett belopp av omkring 87,200 kronor eller, örn hänsyn

jämväl tages till den avsättning, som äger rum för år 1931, i runt tal

90,800 kronor.

Därefter har departementschefen anfört bland annat följande.

»Frågan, i vilken omfattning förnyelsefondsmedel i fall av förevarande art

må böra tagas i anspråk, är ett spörsmål, vars besvarande erbjuder vissa svårigheter.

Av de efter riksdagens hörande år 1926 fastställda bestämmelser,

vilka för närvarande gälla beträffande användningen m. m. av de under kommunikationsdepartementet

lydande affärsverkens förnyelsefonder, framgår att

fondernas uppgift i främsta rummet är att bestrida kostnader för ersättningsarbeten

och ersättningsanskaffning. Bestämmelserna förutsätta emellertid,

att förnyelsefondsmedel i vissa fall kunna komma till användning jämväl för

utgifter, som hänföra sig till andra ändamål än de nyssnämnda. Då det

gäller att taga ställning till det i här avhandlade ärende närmast föreliggande

spörsmålet -—■ nämligen huruvida beträffande ersättningsarbeten användningen

av förnyelsefondsmedel bör begränsas till vad som beräknas motsvara för

objektet i fråga gjorda avsättningar eller örn användningen må kunna utsträckas

till att erhålla en vidare omfattning — giva bestämmelserna däremot anledning

till tveksamhet. Av riksräkenskapsverkets utlåtande framgår också,

att i liknande fall olika förfaringssätt tidigare kommit till användning.»

Såsom riksräkenskapsverkets yttrande utvisade, yttrar departementschefen

vidare, hade emellertid fråga väckts angående revision av de nuvarande grunderna

för förnyelsefondernas användning och placering. I avvaktan på de

omläggningar eller jämkningar i reglerna beträffande förnyelsefondernas användning

m. m., vilka kunde komma att framgå såsom resultat av en allsidig

utredning i ämnet, vilken torde komma att igångsättas, syntes det departementschefen,

med hänsyn till såväl att nu gällande föreskrifter vore tämligen

vaga som att praxis vid deras tillämpning i berörda hänseende icke varit fullt

enhetlig, vara försvarligt att i förevarande fall av förnyelsefondsmedel taga i

anspråk ett belopp, motsvarande vad som med hänsyn till omfattningen av

ersättningsarbeten kan anses skäligt. Mot vad generalpoststyrelsen härutinnan

föreslagit funne departementschefen icke anledning till invändning.

Departementschefen förklarade sig vidare hava för avsikt att, därest riksdagen

härutinnan ej framställer erinran, hos Kungl. Maj:t tillstyrka medgivande,

att för ifrågavarande örn- och tillbyggnadsarbeten m. m. finge av förnyelsefondsmedel

användas ett belopp av 210,000 kronor. I följd härav förordades,

att till arbetenas utförande såsom kapitalökningsanslag bereddes det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 7

av generalpoststyrelsen beräknade beloppet av 160,000 kronor. Härav torde,

på sätt styrelsen hemställt, 60,000 kronor böra anvisas å riksstatcn för nästkommande

budgetår.

Emot Kungl. Maj:ts förslag rörande örn- oell tillbyggnad av posthuset i

Sundsvall, har utskottet icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller

emot att av de beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten ett belopp av

210.000 kronor utgår av förnyelsefondsmedel. Det återstående erforderliga

beloppet, 160,000 kronor, bör således beviljas såsom kapitalökningsanslag, oell

60.000 kronor härav anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till örn- och, tillbyggnad av posthuset i

Sundsvall m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (puukt 5) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad

i Krylbo för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 30,500

kronor.

Beträffande utredning i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 19—25 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Rörande tidigare beslut örn ordnandet av postverkets lokalförhållanden i

Krylbo lämnas av departementschefen följande redogörelse.

Postkontoret i Krylbo har alltsedan dess inrättande den 1 november 1906

varit inrymt i den lokal, som då för ändamålet uppläts åt postverket och som

är belägen å fastigheten Älfhem. Den stegrade poströrelsen samt behovet av

bostäder för postpersonalen orsakade emellertid, att generalpoststyrelsen förhållandevis

så tidigt som år 1918 igångsatte undersökningar rörande anskaffandet

av nya lokaler i Krylbo för postverket. Utredningen hann dock ej

slutföras på sådan tid, att frågan kunde framläggas för 1919 års riksdag. Vid

sagda riksdag blev emellertid ärendet upptaget till behandling på grund av

en i andra kammaren väckt motion örn inköp för postverkets räkning av

nämnda fastighet Älfhem. I sin skrivelse i ämnet (nr 12 Ä, punkten 6) uttalade

riksdagen, att den visserligen funnit, att behov av bättre lokalförhållanden

för postverket förelåge beträffande Krylbo men att det borde i detta sammanhang

närmare undersökas, örn icke lämplig tomtmark kunde erhållas från statens

järnvägar eller statens domäner.

Uti sitt år 1919 avgivna förslag till kapitalökning begärde också generalpoststyrelsen

anslag för uppförande av en posthusbyggnad å ett statens järnvägar

tillhörigt område i Krylbo, vilken byggnad jämväl skulle inrymma bostäder

för postverkets personal i orten samt överliggningsrum för en del tjänstemän

vid järnvägsposten. Kostnaden beräknades till 350,000 kronor. Efter

förslag av Kungl. Majit anvisade 1920 års riksdag för ändamålet å tilläggsstat

för år 1920 175,000 kronor och för år 1921 återstoden, 175,000 kronor.

Frågan örn uppförande av en posthusbyggnad i Krylbo kom emellertid snart

därefter i ett ändrat läge.

Mot förläggandet av ett postkontor till den då ifrågasatta tomten framfördes

nämligen vissa erinringar av Krylbo kommunalfullmäktige samt av 1920

års statsrevisorer, vilka senare därjämte framhöllo, att. örn en nybyggnad

Utskottett

yttrande.

Posthus
byggnad

i

Krylbo.

[5.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

skulle komma till utförande, det tillika torde böra undersökas, huruvida det

kunde vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att inom densamma bereda

utrymme jämväl åt telegrafverket. I anledning härav föreskrev Kungl. Maj :t,

att med det beslutade posthusbygget skulle tills vidare anstå.

Sedan frågan örn postverkets lokalförhållanden i Krylbo därefter i hela dess

vidd upptagits till förnyad prövning, föreslog Kungl. Majit på framställning

av generalpoststyrelsen, 1922 års riksdag att dels besluta, att den posthusbyggnad

i Krylbo, vartill anslag örn sammanlagt 350,000 kronor av 1920 års

riksdag anvisats, icke skulle komma till utförande, dels och medgiva, att för

postverkets räkning måtte få inköpas fastigheten Älfhem å tomterna nr 5 och

6 inom kvarteret Posten samt nr 3 och 4 inom kvarteret Älfhem i Krylbo för

en köpeskilling av 70,000 kronor, samt att sagda köpeskilling måtte få utgå

av förenämnda för uppförande av en posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade

anslag örn sammanlagt 350,000 kronor. Sedan riksdagen bifallit det

framlagda förslaget, uppdrog Kungl. Majit genom brev den 21 juni 1922 åt

generalpoststyrelsen att för en köpeskilling av 70,000 kronor för statsverkets

räkning inköpa fastigheten i fråga. På grund av vissa mellankomna hinder

kunde emellertid köpet ej komma till stånd förrän den 30 september 1926.

''Återstoden av nämnda anslag å 350,000 kronor har i enlighet med särskilda

beslut av riksdagen disponerats för vissa andra postverkets ändamål.

Fastighetsköpet innebar förvärvande för postverkets räkning av ett område

örn mer än 6,000 kvadratmeter, bebyggt med en huvudbyggnad av trä i 2 våningar

och en mindre gårdsbyggnad likaledes av trä i 2 våningar.

I sin skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret

1931/1932 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel för uppförande

av ny posthusbyggnad å nyssnämnda fastighet för en kostnad av

175,500 kronor.

Styrelsep har vidare framhållit, att vid den tid, då beslut fattades örn inköp

av fastigheten Älfhem, anledning utan tvivel förelegat att utgå från, att postkontorslokalen

skulle räcka en lång tid framåt, men att förhållandena utvecklat

sig på sådant sätt, att lokalens otillräcklighet numera vore uppenbar.

Visserligen hade generalpoststyrelsen allt hitintills undanskjutit frågan örn

förbättrade postkontorslokaler i Krylbo dels med hänsyn till andra liknande

krav, vilkas lösning synts styrelsen ännu mer trängande, dels ock på grund

av pågående undersökningar rörande vissa med lokalfrågan i Krylbo sammanhängande

spörsmål, men numera funne styrelsen sig icke längre kunna undgå

att framföra denna fråga till slutligt avgörande. Rörelsen vid postkontoret

i Krylbo kunde, yttrar styrelsen, visserligen icke sägas i och för sig vara av

mera betydande omfattning, men kravet på nya lokaler finge, sett från en

annan synpunkt, särskilt starkt fog för sig, nämligen med hänsyn till den

stora betydelse för posttrafikens handhavande i allmänhet, som nämnda postkontor

hade på grund av sitt läge vid en av de postalt sett viktigaste knutpunkterna

i riket.

Generalpoststyrelsen har därjämte anmält, att professorn E. Lallerstedt på

generalpoststyrelsens uppdrag utarbetat ritningar till nybyggnad samt uppgjort

kostnadsförslag för densamma, slutande å 175,500 kronor.

Med avseende å finansieringen av företaget har generalpoststyrelsen anfört

följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

»Såsom i det föregående anförts, skulle nybyggnaden ersätta det nuvarande

posthuset, varför byggnadsföretaget i viss mån kan betecknas såsom ersättningsarbete.

Av liknande skäl, som utförligt anförts i fråga örn nybyggnaden i Sundsvall,

synes av kostnaderna för nu ifrågavarande nybyggnad åtminstone en del

böra bestridas av medel ur postverkets fömyelsefond. I förevarande fall skulle

det till och med kunna ifrågasättas, huruvida icke hela kostnaden för nybygget

borde bestridas med fömyelsefondsmedel. Enär emellertid den byggnad, som

skulle erhållas i stället för det nuvarande posthuset, bleve avsevärt större än

sistnämnda hus — nybyggnaden skulle ju dessutom komma att innehålla nya

lokaler för telegrafverket — synes det generalpoststyrelsen riktigast, att av

kostnaderna för nybygget endast så stor del, som svarar mot det bokförda värdet

å det nuvarande, till rivning föreslagna posthuset, bör bestridas med medel

ur postverkets fömyelsefond. Med ledning av de fastigheten för närvarande

åsätta taxeringsvärdena, kan av fastighetens bokförda värde, 70,000 kronor,

ett belopp av 45,000 kronor anses motsvara värdet å posthuset och 25,000 kronor

värdet å tomten och den gårdsbyggnad, som är avsedd att bibehållas.

Av de beräknade kostnaderna för nybygget, sammanlagt 175,500 kronor, synas

alltså 130,500 kronor böra utgå av medel, anvisade såsom utgifter för kapitalökning,

och 45,000 kronor av fömyelsefondsmedel.

Enär den posthusbyggnad, varom här är fråga, icke kan beräknas bliva färdig

före den 1 juli 1932, synes det generalpoststyrelsen onödigt att belasta riksstaten

för budgetåret 1931/1932 med mer än en del av kostnaderna för byggnadsföretaget.

Ett belopp av 30,500 kronor torde bliva tillfyllest för arbetets

bedrivande intill den 1 juli 1932.

Med anvisandet utav återstående del, 100,000 kronor, av nu omhandlade medel

kan lämpligen anstå till budgetåret 1932/1933.»

Med skrivelse den 29 september 1930 har generalpoststyrelsen sedermera

överlämnat yttrande i ärendet den 18 september 1930 av byggnadsstyrelsen,

som därvid meddelat, att styrelsen icke hade något att erinra mot ifrågavarande

ritningsförslag men att den beräknade kostnadssumman för företaget

syntes väl knappt tilltagen och att det därför torde bliva nödvändigt att iakttaga

den största sparsamhet vid byggnadsarbetenas utförande.

Riksräkenskapsverket har, såsom under nästföregående punkt meddelats,

den 20 september 1930 avgivit gemensamt utlåtande i fråga om finansieringen

av posthusbyggena i Sundsvall och Krylbo och därvid meddelat, att avsättningarna

till postverkets fömyelsefond för ifrågavarande fastighet i Krylbo

till och med år 1930 utgöra 10,552 kronor. I övrigt får utskottet hänvisa till

det under nämnda punkt lämnade referatet av utlåtandet.

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande

byggnadsförslaget, har tillstyrkt, att det komme till utförande.

I fråga om den omfattning, vari fömyelsefondsmedel böra tagas i anspråk

till bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget, har departementschefen,

under hänvisning till vad han beträffande om- och tillbyggnad av posthuset i

Sundsvall m. m. anfört i motsvarande ämne, tillstyrkt generalpoststyrelsens

förslag att av kostnaden, 175,500 kronor, ett belopp av 130,500 kronor bestrides

medelst kapitalökningsanslag, medan återstoden, därest riksdagen ej framställer

erinran däremot, skulle utgå av fömyelsefondsmedel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Inköp för

postverkets

räkning av

fastigheter.

[6-]

Telefonstations*

tystnad för

Östermalm i

Stockholm.

[7.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran vare sig emot Kungl. Maj:ts

förslag rörande posthusbyggnad i Krylbo eller emot att av de beräknade kostnaderna,

175,500 kronor, ett belopp av 45,000 kronor utgår av förnyelsefondsmedel.

Det återstående erforderliga beloppet, 130,500 kronor, bör sålunda

bestridas medelst kapitalökningsanslag, varav 30,500 kronor torde böra

anvisas för budgetåret 1931/1932.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till posthusbyggnad i Krylbo för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 30,500 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter,

vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet

kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 40,000

kronor.

Telegrafverket.

7:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen, att till inköp av

fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm

(Östermalmsstationen) för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 132,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majlis i 1930 års statsverksproposition (utgifter

för kapitalökning, bil. 3, punkt 7) gjorda framställning anvisade riksdagen för

inköp för telegrafverkets räkning av den telegrafverkets pensionsfond tillhöriga

fastigheten nr 27 i kvarteret Harpan med adress nr 2 vid Karlaplan

i Stockholm samt uppförande därstädes av en telefonstationsbyggnad (östermalmsstationen)

ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Inköpssumman

för fastigheten hade bestämts till fastighetens bokförda värde, 332,009 kronor

50 öre. Kostnaden för den nya byggnaden beräknades till 500,000 kronor.

Anslagsbehovet utgjordes således i dess helhet 832,009 kronor 50 öre eller i

avrundat tal 832,000 kronor. Återstående beloppet 132,000 kronor skulle nu

anvisas.

Med tillstyrkande av förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp av fastighet samt uppförande av

telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen)

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 132,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

8:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 8) föreslagit riksdagen att till förråds-,

garage och verkstadsbyggnader i Göteborg för budgetåret 1931/1932 anvisa verkstadsett

reservationsanslag av 250,000 kronor. ^ i^öteborj?.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 28—29 i aberopade statsrådsprotokollet.

[8.]

Efter av telegrafstyrelsen i skrivelse den 31 januari 1930 gjord framställning

framlade Kungl. Majit i proposition nr 104 till 1930 års riksdag förslag

örn förvärvande för telegrafverkets räkning av vissa tomter i kvarteret

Gesundaberget i Bagaregården i Göteborg. Å dessa tomter avsågs att för

verkets räkning anordna förrådslokaler m. m. till ersättning för de lokaler,

vilka verket hittills på platsen disponerat för dylikt ändamål och vilka — väsentligen

förlagda till förhyrda områden — visat sig vara otillräckliga och

otidsenliga samt på grund av sitt splittrade läge oekonomiska i driften.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Majits framställning, bemyndigade Kungl.

Maj :t genom brev den 4 april 1930 telegrafstyrelsen att inköpa ifrågavarande

tomter för en köpeskilling av högst 102,699 kronor 80 öre, att utgå av reservationsanslaget

till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets

räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet

kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning örn

anvisande av ett reservationsanslag å 250.000 kronor för uppförande å berörda

tomter av förråds-, garage- och verkstadsbyggnader för telegrafverkets räkning.

Beträffande suttet för anordnande av de lokaler, för vilka ifrågavarande tomter

avsetts, har styrelsen anfört följande:

»Som styrelsen i sin skrivelse den 31 januari 1930 meddelat, vore avsikten att

på området uppföra byggnad för förråds-, garage- och verkstadslokaler. Styrelsen

har av flera skäl — huvudsakligen med tanke på blivande utvidgning

och på eldfara — funnit lämpligt att fördela lokalbehovet på tvenne byggnader,

den ena inrymmande förrådslokaler, förrådets expedition samt reparationsverkstad

för telefonapparater och telefonväxlar, den andra inrymmande^ garage

för 14 fordon, reparationsverkstad för motorfordon samt smedja. Samtliga

lokaler med undantag av större delen av förrådsutrymmena skulle förses med

värmeledning. De uppvärmda förrådslokalerna äro avsedda för apparater av

olika slag, reservdelar för dessa apparater, finare verktyg med mera dylikt.

Förslag till nämnda byggnader har utarbetats. Byggnadskostnaden uppgår

—- inklusive värmeledning, vatten, avlopp och belysning — till cirka 250,000

kronor. Av detta belopp komma cirka 193,000 kronor på den första av de

omförmälda byggnaderna, förrådsbyggnaden, och cirka 57,000 kronor på den

andra, garagebyggnaden.»

I skrivelse den 19 december 1930 har telegrafstyrelsen sedermera meddelat,

att avtal numera träffats med drätselkammaren i Göteborg örn förvärv av ifrågavarande

tomter. Med samma skrivelse har styrelsen överlämnat dels ritningar

till byggnaderna, dels ock ett av byggnadsstyrelsen i ärendet avgivet utlåtande,

vari byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot

det beträffande byggnadsarbetena upprättade förslaget eller mot de för desamma

beräknade kostnaderna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Departementschefen har funnit det framlagda förslaget ägnat att på ett tillfredsställande

sätt tillgodose det behov, som det av 1930 års riksdag beslutade

markförvärvet avsåge, och har ej haft någon erinran ur ekonomisk

synpunkt mot förslaget.

Utskottets Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Marits förevarande förslag,

yttrande. f&r hemställa,

att riksdagen må till förråds-, garage- och verkstadsby g gna
der

i Göteborg för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

9.-o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) får utskottet hemställa,

att riksdagen ma till inköp och bebyggande för telegrafverkets

räkning av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

10;°) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till fortsatt

av statens utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1931/1932

^telegraf-*1 anvisa ett reservationsanslag av 14,000,000 kronor,

väsende. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 30—35 i

[10.] åberopade statsrådsprotokollet.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåren 1927—1931 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000, 6,500,000

och 11,500,000 kronor. Av sistnämnda anslag avsåg ett belopp av tillhopa

2,600,000 kronor kostnader för nya kabeln till Gotland och till Tyskland.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932.

Styrelsen har meddelat vissa tabeller angående telefon- och telegraftrafiken

samt anfört bland annat följande.

»Tabellerna visa en mycket betydande utveckling för telegrafverkets telefonrörelse.

A v den summariska redogörelsen för abonnemangsrörelsen framgår,

att den. årliga ökningen i antalet telefonapparater, som under en följd av år

hållit sig vid omkring 15,000 å 16,000, under år 1929, såsom tidigare nämnts,

stigit till över 23,000 och under år 1930 beräknas komma att stiga till omkring

26,000. År 1931 måste telegrafstyrelsen sannolikt vara beredd på en apparatökning

av inemot 28,000.

Inköp och

bebyggande

för telegrafverkets

räkning

av fastigheter.

[9.]

Fortsatt

IltvftPtlinp"

De taxelindringar i olika former, som sålunda åvägabragts, torde komma

att medföra dels ökad abonnenttillströmning, dels ökad telefontrafik med därav

följande behov av nya ledningar. Vid beräkningen av anslagsbehovet för

budgetåret 1931/1932 måste telegrafstyrelsen, för att kunna möta ökade krav,

räkna med att för utvidgning av lokalnäten kommer att erfordras

ett belopp ej understigande 9,800,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Beträffande rikssamtalstrafiken visa förestående tabeller en

avsevärd stegring i influtna samtalsavgifter. Utbyggnaden av riksnätet bär,

vad det gäller anläggningskostnaden, såsom styrelsen i framställning den 27

augusti 1929 redan påvisat (se 1930 års statsverksproposition, utgifter för kapitalökning,

bil. 3, sid. 44), icke hållit jämna steg med trafikökningen. Genom

diverse tekniska anordningar har det nämligen tidigare varit möjligt att i betydande

grad uppöka befintliga ledningars trafikkapacitet. Sedan emellertid

dessa möjligheter utnyttjats, måste man för framtiden alltjämt räkna med, att

den utvidgade trafikens krav på ökade förbindelser skola tillfredsställas genom

nybyggda riksledningar. Därtill kommer att Sveriges utlandstrafik och den

utländska trafiken genom Sverige alltjämt växa och för varje år ställa allt

större krav på ledningar och stationsanordningar. Antalet telefonsamtal mellan

Sverige och utlandet och mellan främmande länder genom Sverige, som under

år 1928 var 749,933, har sålunda under år 1929 uppgått till 974,490 och beräknas

för år 1930 till i runt tal 1,020,000. Bör nya blanka riksledningar har

telegrafstyrelsen för budgetåret 1931/1932 beräknat ett belopp av 2,100,000

kronor. För utökning av pupiniseringen av rikskablarna Stockholm—Uppsala

och Stockholm—Norrköping erfordras vidare 940,000 kronor.

Härutöver erfordras medel för en ny undervattenskabel till

Danmark. Telefontrafiken mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan

Sverige, Norge, Finland, Estland och Lettland framföres nu på 6 stycken kablar

med sammanlagt 18 ledningar över Öresund. Den senaste av dessa kablar

utlades år 1922 mellan Hälsingborg och Helsingör. Sedan dess har den över

ifrågavarande kablar framförda trafiken betydligt ökats, vilket framgår av

följande siffror:

Ar 1922 .......... 259,393 samtal

» 1923 .......... 274,209 »

> 1924 .......... 274,226 >

» 1925 .......... 271,774 >

År 1926 .......... 281,554 samtal

> 1927 .......... 299,238 »

> 1928 .......... 315,499 >

> 1929 .......... 369,215 »

Samtliga befintliga ledningar äro också nu upptagna och berättigade krav

ha framförts på utökning av förbindelserna dels för den svensk-danska trafiken,

dels för trafiken mellan Danmark å ena sidan samt Norge och Finland å den

andra. Ej heller fyller någon av de nuvarande kablarna de krav, som ur

kvalitetssynpunkt numera uppställas å kablar för långväga telefontrafik. En

ny telefonkabel till Danmark bör därför under år 1931 komma till utförande,

och telegrafstyrelsen har också i samförstånd med danska post- och telegrafstyrelsen

påbörjat erforderliga förundersökningar och infordrat preliminärt

kostnadsanbud. Med hänsyn till att rikskabeln mellan Stockholm och Malmö

beräknas bliva färdig under år 1931 har den nya Danmarkskabeln planerats

som en direkt fortsättning av densamma. Kabeln kommer att utgå från Malmö

över Barsebäckshamn på svenska sidan till Vedbäck och Köpenhamn i Danmark.

Härigenom vinnes en bättre och säkrare befordringsväg för den danska

trafiken med östra och norra delarna av Sverige, med Malmö och trakterna

söder därom samt med Finland och de baltiska länderna, varjämte man på

detta sätt erhåller en värdefull reservväg för telefontrafiken med Tyskland

och länder där bortom i händelse av fel å de svenska kablarna till Tyskland

och vid fel å vissa kabelsträckor i Tyskland. På Sverige belöpande andel av

kostnaden för en ny telefonkabel mellan Sverige och Danmark torde komma

att uppgå till 760,000 kronor, av vilket belopp 600,000 kronor böra tagas av

anslaget för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende och

resten från förnyelsefonden.

För nya radiostationer erfordras 300,000 kronor.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Sammanlagt skulle alltså, för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende för budgetåret 1931/1932 erfordras ett anslag av (9,800.000 +

2.100.000 + 940,000 + 600,000 + 300,000) 13,740,000 kronor. Telegrafstyrelsen

har i förevarande skrivelse hemställt, att för ändamålet måtte för budgetåret

1931/1932 anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp.

I skrivelse den 22 september 1930 har telegrafstyrelsen sedermera anmält,

att behov av medel för nästkommande budgetår förelåge jämväl för anordnande

av en ny telefonkabel till Finland. För detta ändamål har styrelsen beräknat

ett belopp av omkring 700,000 kronor. I en senare skrivelse, dagtecknad

den 1 december 1930, har styrelsen emellertid i detta ämne anfört, att då

frågan enligt vad styrelsen inhämtat ännu icke förelagts Finlands riksdag,

i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag icke syntes behöva avses något

belopp för Sveriges andel i kostnaden för ifrågavarande kabel. Då emellertid

behovet av utvidgade telefonförbindelser mellan Sverige och Finland vöre

mycket trängande, ämnade styrelsen senare, därest besked från Finland erhölles

inom behörig tid, till Kungl. Maj:t ingiva förslag rörande särskild proposition

i ämnet.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 28 november 1930 anmält, att vid denna

tidpunkt föreliggande siffror för tredje kvartalet 1930 utvisade, att anslagsbehovet

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

för nästkommande budgetår bleve större än vad styrelsen i skrivelsen den 29

augusti 1930 beräknat, i anledning varav styrelsen ansett sig böra föreslå en

ökning av det i sistnämnda skrivelse begärda anslagsbeloppet med 1,000,000

kronor. På grund härav har styrelsen, med återtagande av sitt förra förslag

i frågan, hemställt, att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett reservationsanslag av

14.740.000 kronor.

Departementschefen har, på anförda skäl, ansett det av telegrafstyrelsen

begärda anslagsbeloppet, 14,740,000 kronor, böra begränsas till 14,000,000

kronor.

Utskottets Det för nästa budgetår äskade beloppet, 14,000,000 kronor, överstiger med

yttrande. 3,000,000 kronor det för det nu löpande budgetåret beviljade. Ökningen får

emellertid, på sätt närmare utvecklats av telegrafstyrelsen, anses motiverad

av den alltjämt fortgående kraftiga stegringen av telefontrafiken.

Med tagen hänsyn till att telegrafverket alltjämt må äga möjlighet att tillgodose

utvecklingens krav på det statliga telefon- och telegrafväsendet, får utskottet,

under hänvisning i övrigt till den i ärendet förebragta utredningen, tillstyrka

Kungl. Haj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telef Önock

telegrafväsende för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 14,000,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Statens järnvägar.

Illo) Vad av departementschefen, sid. 37—42, anförts rörande tillbyggnad

till vagnverkstaden i Notviken saint ombyggnad av lokomotivstationen i Kristinehamn

— för vilka båda byggnadsföretag medel skulle beredas från

Statens järnvägars förnyelsefond — föranleder ej särskilt uttalande från utskottet;

vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

omförmäla.

12 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ny rangerspårgrupp

m. m. i Malmö (punkt 11) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgivna utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

13 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet.

att till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret 1931/

1932 anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till fullbordande

av dubbelspåret Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 45—48 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört följande.

»Av vad järnvägsstyrelsen anfört har jag kommit till den uppfattningen, att

genom ett fullbordande av den år 1926 avbrutna dubbelspårsanläggningen Tranås—Aneby

och Bodafors—Sävsjö å den ännu ej färdigställda sträckan Tranås

—Frinnaryd så betydande fördelar med avseende å tidtabells- och tågföringsförhållanden

samt jämväl i driftkostnadshänseende skulle kunna vinnas, att

åtgärder för anläggningens avslutande nu torde böra vidtagas. På grund av

redan utförda terrasserings- och trumläggningsarbeten samt då arbetena för

närvarande endast skulle behöva avse själva järnvägslinjen, skulle också, såsom

järnvägsstyrelsens framställning utvisar, kostnaderna för nämnda åtgärder

kunna begränsas till jämförelsevis ringa belopp.

Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga örn kostnadsbeloppets uppskattning

samt fördelning å olika budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker

alltså, att för nästkommande budgetperiod till ändamålet i fråga äskas ett

kapitalökningsanslag av 520,000 kronor.

I detta sammanhang torde få omnämnas, att erforderlig mark för framtida

utvidgning av bangården i Tranås anskaffats genom en den 2 april och den

11 maj 1927 dagtecknad överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen å ena, och

Tranås stad genom dess drätselkammare, å andra sidan, angående framtida

Vagnverkstad

i Notviken

saint

lokomotivstation

i

Kristinehamn.

Ny rangerspårgrupp

m. m. i

Malmö.

Eli.]

Gångbroar

och gångtunnlar.

[12.]

Fullbordande

av

dubbelspåret

Tranås—Aneby

och Bodafors-Sävsjö.

[13.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Uppförande

ar restaurantbyggnåd

i Laxå.

[14.]

Utskottets

yttrande.

Telegrafoch

sektionstelefonlednlngar

samt kabelarbeten.

[15.]

Elektriska

belysnings
anlägg
nlngar.

[16.]

Växel- och

signalsäkerhetsanläggningar.

[17.]

omgestaltning av Tranås bangård m. m., vilken överenskommelse genom beslut

den 8 juli 1927 godkänts av Kungl. Majit.»

Utskottet har ej baft annat att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag än att, då

bandelen Bodafors—Sävsjö numera är fullbordad, rubriken å anslaget lärer

böra avse endast bandelen Tranås—Aneby.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fullbordande av dubbelspåret Tranås

—Aneby för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 520,000 kronor.

15:o) Kungl. Majit bar (punkt 14) föreslagit riksdagen att till uppförande

av restaurangbyggnad i Laxå för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 70,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 i åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppförande av restaurangbyggnad i

Laxå för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 70,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telegraf- och sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

17:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 16) hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektriska belysning sanläggningar för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

18:o) Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till växel- och

signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 53—55 i

åberopade statsrådsprotokollet.

För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen senast för budgetåren

1928—1931 anvisat respektive 400,000 kronor, 500,000 kronor och 400,000

kronor.

Järnvägsstyrelsen har nu för sagda ändamål äskat ytterligare ett belopp av

600,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

Departementschefen har yttrat följande:

»I nästlidet års statsverksproposition erinrades, att bland annat med hänsyn

till de avsevärda belopp, som under de senaste tio åren använts för växel- och

signalsäkerhetsanläggningar, från järnvägsstyrelsen år 1927 infordrats vissa

uppgifter rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. Av dessa uppgifter

inhämtades, att för utveckling av trafiksäkerhetsanordningarna i anslutning

till 1912 års trafiksäkerhetskommissions direktiv skulle erfordras ytterligare

arbeten för sammanlagt 4,300,000 kronor, varav 2,000,000 kronor

för perioden 1928—1933. För övriga hithörande arbeten, som, såvitt då

kunde förutses, vore avsedda att komma till utförande under närmaste femårsperiod

i syfte att åstadkomma ökad säkerhet för trafikrörelsen eller att

ernå lättnader och besparingar vid trafikarbetets utförande, beräknade järnvägsstyrelsen

ett sammanlagt belopp av 2,700,000 kronor. Sagda belopp,

2,000,000 kronor och 2,700,000 kronor, ansåge styrelsen böra med 1,400,000

respektive 600,000 kronor utgå av kapitalökningsmedel samt med 600,000 respektive

2,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Av de sålunda erforderliga

beloppen av kapitalökningsmedel, sammanlagt 2,000,000 kronor, skulle

600.000 kronor anvisas för budgetåret 1928/1929, 400,000 kronor för vart och

ett av budgetåren 1929—1931 samt 300,000 kronor för vart och ett av budgetåren

1931—1933. Såsom nyss omnämnts, hava emellertid för budgetåren

1928—1931 endast anvisats respektive 400,000, 500.000 och 400,0000 kronor,

innebärande för dessa tre budgetår en sammanlagd anslagssumma, som med

100.000 kronor understiger det för samma tid i järnvägsstyrelsens plan angivna

anslagsbehovet.

Det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet, 600,000 kronor, innefattar sålunda,

förutom tidigare beräknat årsanslag jämte nyssnämnda summa av

100.000 kronor, en anslagsökning av 200,000 kronor. Det ökade anslagsbehovet

har sin grund däri, att järnvägsstyrelsen ansett nödigt att, till beredande

av ökad säkerhet mot kollisionsrisker, på vissa enkelspåriga delar av

linjen Stockholm—Göteborg påbörja införandet av automatiska linjeblockanordningar.

Därtill kommer, enligt vad jag inhämtat, att vissa anläggningar

måst igångsättas tidigare än som förut avsetts och att kostnaderna för anläggningarna

ofta visat sig överstiga de ursprungligen beräknade beloppen,

enär anläggningarna på grund av utvidgningar i spårsystemen och större

fordringar på rationella, tekniska anordningar i många fall blivit av större

omfattning än som tidigare planerats.

Då det ur såväl trafiksäkerhets- som driftbesparingssynpunkt är önskvärt,

att nya eller förbättrade växel- och signalsäkerhetsanläggningar i erforderlig

omfattning komma till stånd vid statens järnvägar, samt det synes angeläget,

att av järnvägsstyrelsen föreslagna linjeblockanordningar nu bliva utförda,

anser jag mig icke kunna ifrågasätta någon nedsättning i det av styrelsen för

ifrågavarande ändamål äskade beloppet.»

Med hänvisning till vad departementschefen anfört, tillstyrker utskpttet

Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer alltså,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 9 käft. (Nr 9.)

Utskottets

yttrande.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Elektrifiering

av

banan

Järna—

Norrköping—Malmö

m. fl.

linjer.

[18.]

Dispositio

lisan slag

för oförutsedda

oell

mindre

arbeten.

[19.]

Inlandsbanan

mellan

Yolgsjön

och

Gällivare.

[20.]

Statsbana

Malung—

Vansbro.

[21.]

Kraftstation

vid

Vargön.

[22.]

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag. av

600,000 kronor.

19 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18) angående elektrifiering

av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer bar riksdagen redan fattat

beslut; varom utskottet bär velat

erinra.

20:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositions ansia g för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

21 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) rörande inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

här velat

erinra. «

22 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) angående beräkning av

anslag till statsbana Malung—Vansbro kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statens vattenfallsverk.

23:o) Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till kraftstation

vid Vargön för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 79—83 i åberopade statsprotokollet.

Ifrågavarande anläggning är avsedd att till en början utnyttja omkring 3.5

meters fallhöjd samt beräknas draga en total anläggningskostnad av 9,400,000

kronor. Enligt den uppgjorda utbyggnadsplanen skall anläggningen vara färdig

att sättas i drift under loppet av år 1933. I skrivelse den 30 september

1929 föreslog vattenfallstyrelsen, att till arbetenas påbörjande skulle för innevarande

budgetår anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor, medan därefter

beräknades erforderliga för budgetåret 1931/1932 3,000,000 kronor, för budgetåret

1932/1933 3,000,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 900,000 kronor.

Vid frågans behandling i 1930 års statsverksproposition ansåg emellertid

föredragande departementschefen det av vattenfallsstyrelsen för innevarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

budgetår begärda beloppet kunna nedsättas till 2,000,000 kronor, vilket anslagsbelopp

även beviljades av riksdagen.

I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen anfört, att det ur

kostnadssynpunkt är av vikt, att byggandet av kraftstationen vid Vargön icke

utsträckes under längre tid än som vid normal arbetstakt erfordras. Den för

innevarande budgetår gjorda minskningen av det begärda anslagsbeloppet bör

därför enligt styrelsen kompenseras genom motsvarande ökning under därpå

följande budgetår. Då anläggningen med nu tillämpad arbetsplan väntas, såsom

från början avsetts, kunna tagas i bruk under år 1933, anser styrelsen att

för budgetåret 1931/1932 bör upptagas anslag med 3,500,000 kronor. Under

detta budgetår skall nämligen enligt styrelsen större delen av arbetena på själva

kraftstationen utföras saint turbiner och generatorer beställas och delvis

likvideras.

Departementschefen har yttrat, bland annat, att det givetvis vore önskvärt,

att arbetena kunde anordnas på ett ur ekonomisk synpunkt lämpligt sätt. Efter

samråd med chefen för vattenfallsstyrelsen hade dock departementschefen funnit,

att en nedsättning av det begärda anslagsbeloppet kunde ske till 3,000,000

kronor, utan att olägenheter i nyssberörda hänseende eller i övrigt behövde

uppstå.

Utskottet har ej funnit skäl till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande Utskottets

förslag och hemställer alltså, yttrande.

att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 krönor.

24:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till kostnader Kostnader i

i samband med domstolsbehandling av frågan örn Vänerns reglering för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor. stolsbe
Beträffande

utredningen får utskottet hänvisa till sid. 83 och 84 i åberopade ha,''41ing av

, , o j , , ln , * frågan om

statsrådsprotokollet. Vänerns

reglering.

Sedan riksdagen för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns regie- [23.]

ring för åren 1918—1922, tiden 1 januari—30 juni 1923 samt budgetåret 1923/

1924 anvisat tillhopa 2,550,000 kronor, hava till bestridande av kostnader i

samband med domstolsbehandling av frågan örn Vänerns reglering för budgetåren

1924/1925—1929/1930 anvisats tillhopa 1,100,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1930 gjort framställning

örn anvisande för nästkommande budgetår av ett anslag å 200,000

kronor till ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har tillstyrkt vad vattenfallsstyrelsen föreslagit.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj :ts före- Utskottets

varande förslag, hemställer, yttrande.

att riksdagen må till kostnader i samband med domstolsbehandling

av frågan om Vänerns reglering för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Veckor ellering

av

Göta älv.

[24.]

Utskottets

yttrande.

Tillbyggnad

för förvaltningsbyggnaden

i

Trollhättan.

,[25.]

25:o) Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till veckoreglering

av Göta älv för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

Ifrågavarande av 1928 års riksdag beslutade arbeten omfatta i huvudsak

uppsprängning av en ny avloppskanal vid Vänerns utlopp i Göta älv samt

uppförande av en dammbyggnad över älven. Kostnaderna härför hava beräknats

till 5,000,000 kronor. För ändamålet hava anvisats 1,400,000 kronor för

budgetåret 1928/1929, 1,800,000 kronor för budgetåret 1929/1930 samt

1.500.000 kronor för innevarande budgetår.

Med tillstyrkande a.v Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till veckor ellering av Göta älv för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

26:o) Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad

till förvaltningsbyggnaden i Trollhättan för budgetaret 1931/1932 anvisa ett

reservationsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 85—90 i åberopade statsrådsprotokollet.

När kronan år 1905 förvärvade Trollhätte kanalbolags egendom, ingick däri,

bland annat, Trollhätte kanalverks förvaltningsbyggnad i Trollhättan med därtill

hörande parkområden. Denna förvaltningsbyggnad, som är centralt belägen

invid Karl Johans torg i Trollhättan, inrymmer en sessionssal, ett biblioteksrum

och 23 kontorsrum ävensom en vaktmästarbostad örn 2 rum och kök

samt ytterligare ett bostadsrum, disponerat av Trollhätte kanalverk. Dessutom

innehåller byggnaden ett till källarvåningen förlagt arkiv örn 48.5 kvadratmeter.

Byggnaden har, alltsedan den övergick i statens ägo, använts till

administrationslokaler först för Trollhätte kanal- och vattenverk och sedermera

för statens vattenfallsverks Trollhätteavdelningar. Då dessas förvaltningsorganisation

emellertid hastigt växte, blev det snart nog nödvändigt att

bereda ökade utrymmen för kontoren. Pa grund av mellanhavanden mellan

Trollhätte kraftverk och aktiebolaget Elektrosalpeter blev vid nämnda bolags

avveckling önskvärt att bereda användning för en större villabyggnad,

som av bolaget uppförts å östra stranden av Göta älv ovanför regleringsdammen

vid Trollhättan. Denna villa, benämnd »Salpetervillan», sorn inrymmer

17 rum utom vaktbostad, kom sålunda att förhyras för Trollhätte kraftverks

räkning från år 1920 och förvärvades sedermera enligt beslut av 1927 års riksdag

från nämnda bolag i likvidation för en köpeskilling av 40,000 kronor. Till

denna byggnad har kraftverket sitt huvudkontor förlagt. Kraftverkets

distriktskontor ävensom Trollhätte kanalverks och fastighetsförvaltnings kontor

äro inrymda i förenämnda förvaltningsbyggnad, varest jämväl vissa ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

rymmen äro upplåtna för ledningen av statens vattenfallsverks byggnadsarbeten

vid Göta älv, de s. k. Götaälvsarbetena. Vissa förrådskontor äro förlagda

till särskilda lokaler utom förvaltningsbyggnaden. Kanaluppbördskontoret

är förlagt i närheten av slussarna i Trollhättan.

I skrivelse den 28 oktober 1930 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag

örn tillbyggnad till nyssnämnda förvaltningsbyggnad för en kostnad av 120,000

kronor samt hemställt örn beredande av medel härtill a riksstaten för nästkommande

budgetår.

I ett den 6 november 1930 till vattenfallsstyrelsen avgivet yttrande har

byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot tillbyggnadsförslaget

eller de för detsammas genomförande beräknade kostnaderna.

Departementschefen har yttrat följande.

Då den av statens vattenfallsverk för kontorsändamål redan tidigare förhyrda

s. k. Salpetervillan (fastigheten Fagerstrand nr 1—la) i Trollhättan

år 1927 inköptes för vattenfallsverkets räkning, innebar detta, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, icke någon definitiv lösning av spörsmålet örn

beredande av erforderliga lokaler för verkets kontor. Också framhöll departementschefen

vid ärendets föredragning (proposition nr 240 år 1927), att genom

förvärv äv nämnda fastighet framför allt erhölles det rådrum, Som syntes

oundgängligt för vinnande av en god, slutgiltig lösning av fragan.

I nu föreliggande framställning har vattenfallsstyrelsen betonat, att behovet

av ökade kontorslokaler för vattenfallsverkets avdelningar i Trollhättan är

trängande och att lokalfrågan, såsom styrelsen även tidigare hävdat, icke kan

få en ändamålsenlig lösning annat än genom utvidgning av förvaltningsbyggnaden.

Vid besök å platsen har jag funnit, att med den omfattning, som vattenfallsstyrelsens

rörelse i Trollhättan numera fatt, detta spörsmål icke längre

lärer utan synnerlig olägenhet kunna undanskjutas. De tillgängliga utrymmena

äro påtagligt otillräckliga. Den s. k. Salpetervillans belägenhet är

dessutom sådan, att byggnaden icke kan anses lämplig för kontorsändamål.

Det av styrelsen nu framlagda förslaget att medelst en omedelbart anslutande

tillbyggnad utvidga den nuvarande förvaltningsbyggnaden synes mig

väl ägnat att tillgodose det avsedda behovet. I den utökade byggnaden skulle

inrymmas samtliga vattenfallsverkets kontor pa platsen med undantag av vissa

lokala förrådskontor och kanalverkets uppbördskontor, var jämte.. skulle erhållas

erforderliga reservutrymmen, vilka emellertid i avvaktan å definitiv

disposition skulle användas för tillfälliga ändamål. Även i yttre hänseende

torde förslaget utgöra en god lösning. Ur kostnadssynpunkt ..innehar det en

väsentlig minskning i förhållande till 1927 ars förslag -—- fran 162,000 till

120.000 kronor. Den sålunda gjorda kostnadsberäkningen, som av byggnadsstyrelsen

lämnats utan erinran, synes böra godtagas.. Styrelsens förslag att

efter omändringens genomförande utnyttja Salpetervillan till tjänstebostäder

och att bestrida kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten med driftmedel

har med hänsyn till vad styrelsen härom anfört och upplyst icke givit

mig anledning till erinran.

Jag vill alltså tillstyrka det föreliggande, av vattenfallsstyrelsen uppgjorda

tillbyggnadsförslaget. Såväl med hänsyn till den takt, vari detta arbetsföretag

i och för sig lämpligast kan bedrivas, som i betraktande av värdet av att

under närmaste tiden äga tillgång till de arbetstillfällen, som genom detsamma

beredas, torde hela det erforderliga beloppet 120,000 kronor böra uppföras å

riksstaten för nästkommande budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Kraftstation

vid

Malfors.

[6.]

Under åberopande av vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt hemställer alltså,

att riksdagen må för tillbyggnad till f örvaltning sby g gnaden

i Trollhättan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till kraftstation

vid Malfors för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 90—93 i

åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 181 till 1930 års riksdag framlades förslag beträffande anslag

till påbörjande av åtgärder med ifrågavarande kraftstationsföretag. Med

företaget avsågs att utnyttja den totala fallhöjden av omkring 28 meter i fallen

vid Råby, Ljung, Jakobslund och Malfors (de s. k. Jakobslundsfallen) i en

enda anläggning, vilken ansågs böra förläggas till Malfors. Stationen planlades

för utnyttjande av en vattenmängd av högst cirka 90 kubikmeter per sekund.

Kostnaderna för anläggningen beräknades till sammanlagt 9,800,000 kronor.

I enlighet med det i propositionen framlagda förslaget anvisade riksdagen till

ändamålet för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen hemställt örn anvisande

av ytterligare 1,500,000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har, under erinran, att statsmakterna hittills icke tagit

ståndpunkt till frågan örn den byggnadstakt, i vilken Malforsanläggningen bör

utföras, utan att denna fråga ansetts böra göras beroende av de ekonomiska

konjunkturerna och av de närmaste årens erfarenheter beträffande kraftbehovet

inom mellansvenska centralblocket, anfört bland annat följande:

Vid förslagets framläggande för riksdagen antogs emellertid, att ett eventuellt

beslut om elektrifiering av södra stambanan skulle komma att påverka

byggnadstakten samt föranleda en förkortning av den byggnadstid, som eljest,

med hänsyn till konjunkturförhållandena, kunde anses påkallad.

I den utredning, som av vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 13 februari

1930 framlades rörande Malforsanläggningen, räknade styrelsen med att denna

anläggning borde färdigställas under budgetåret 1934/1935 samt att anslagsbeloppen

borde fördelas på ett med hänsyn härtill lämpligt sätt, varvid för

budgetåret 1931/1932 skulle erfordras ett anslagsbelopp av 1,500,000 kronor.

Med anledning av den förändring i konjunkturläget, som därefter inträtt, synes

det — såvitt för närvarande kan bedömas — knappast sannolikt, att anläggningens

färdigställande i och för sig skulle erfordras inom den av vattenfallsstyrelsen

sålunda beräknade tiden. Emellertid hava statsmakterna numera

i princip uttalat sig för elektrifiering av södra stambanan. I den utredning

av järnvägsstyrelsen, som lades till grund för denna frågas behandling

vid 1930 åTs riksdag, räknades med att elektrifieringen skulle vara fullbordad

under år 1934. Samma förutsättning ligger till grund för det förslag beträffande

anslag till elektrifieringsarbetena, som jag tidigare denna dag framlagt.

Med hänsyn till det avsevärda kraftbehov, vilket kommer att föranledas av elek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

trifieringens genomförande, lärer det vara nåkallat att åtminstone för närvarande

räkna med att Malforsstationen måhända behöver färdigställas ungefärligen

inom den tid, som av vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 13 februari

1930 beräknades. Detta oaktat torde dock en nedsättning av det för nästkommande

budgetår begärda beloppet till 1,000,000 kronor utan olägenhet kunna

ske.

Ovannämnda elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer

har redan av riksdagen beslutats. Enligt den av järnvägsstyrelsen uppgjorda

planen skulle arbetet kunna beTäknas eventuellt slutfört redan med utgången

av år 1933. Även örn alltså elektrifieringen avslutas något förr än

man tidigare utgått ifrån, synes dock, enligt vad utskottet inhämtat, ingen

forcering av arbetena å kraftstationsbygget erforderlig. Under åberopande

härav får utskottet tillstyrka, att nu ifrågavarande anslag upptages till det av

Kungl. Majit föreslagna lägre beloppet 1,000,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

28:o) Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till veckoreglering

av Motala ström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93 och 94 av åberopade statsrådsprotokollet.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1930 gjort framställning

örn nytt anslag för veckoreglering av Motala ström och därvid framhållit, bland

annat, att sedan kronan genom de år 1930 godkända avtalen erhållit möjlighet

att utföra en rationell utbyggnad av samtliga vattenkrafttillgångar mellan

Vättern och Roxen, veckoregleringens andra stadium med det snaraste borde genomföras.

I enlighet med högsta domstolens utslag vore kronan dessutom skyldig,

vid risk att det meddelade tillståndet till första stadiet annars komme att

förfalla, att göra ansökan om andra stadiets utförande inom två år efter lagakraftägande

utslag angående medgivande till det första stadiet, d. v. s. före den

19 december 1930. Genomförande av veckoregleringens andra stadium krävde

dels ordnande av vissa ersättningsfrågor, dels utförande av vissa rensningsoch

byggnadsarbeten.

Med avseende å kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra

stadium anför styrelsen, att dessa beräknats till 700,000 kronor. Härav har

styrelsen för budgetåret 1931/1932 ansett ett belopp av 200,000 kronor vara

erforderligt; och har styrelsen gjort hemställan om anvisande av detta belopp.

Med förmälan att vattenfallsstyrelsen sedermera inom stadgad tid gjort ansökan

örn utförande av veckoregleringens andra stadium har departementschefen

på anförda skäl tillstyrkt styrelsens berörda förslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

Utskottets

yttrande.

Veckoreglering

av Motala

ström.

[27.]

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utvidgning*

av Ångkraftstationen

i

■Västerås.

[28.]

Utskottets

yttrande.

Kraftstation

vid

Sillre.

[29.]

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för

budgetåret 1931/1982 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

29:o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till utvidgning

av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande utvidgning hava beräknats uppgå till sammanlagt

1,625,000 kronor, varav belöpa 725,000 kronor på maskininstallationen

samt 900,000 kronor på ångpanneutrustningen. Av kostnaden för det

nya ångturbinaggregatet har emellertid ett belopp av 125,000 kronor ansetts

böra bestridas med förnyelsefondsmedel, varigenom behovet av kapitalökningsanslag

för utvidgningsåtgärderna reducerats till 1,500,000 kronor. Av sistnämnda

summa har för innevarande budgetår anvisats ett anslagsbelopp av

1,100,000 kronor. Återstående behövligt anslagsbelopp, 400,000 kronor, skulle

nu anvisas å riksstaten för budgetåret 1931/1932.

I enlighet med Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av ångkraftstationen i

Västerås för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

30:o) Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till kraftstation

vid Sillre för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 750,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 95—98 av statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 76 till 1929 års riksdag gjorda

framställning beslutade riksdagen att, för beredande av krafttillskott till

Norrfors kraftverk, en statens kraftstation skulle anläggas vid Sillre för en

beräknad kostnad av 2,250,000 kronor. Enligt den till grund för propositionen

liggande utredningen skulle i kraftstationen till en början installeras endast

ett maskinaggregat med en effekt av omkring 5,000 kilowatt. Kraftstationen

skulle utföras så, att till samma axel framdeles kunde inkopplas en pump, med

vars hjälp och med generatorn arbetande som motor vatten kunde under den tid,

då kraftöverskott funnes vid Norrfors kraftstation, uppfordras från Indalsälven,

i vilken Sillreån utmynnar, till den ovanför kraftstationen belägna Oxsjön

för att där magasineras till dess vattnet kunde utnyttjas för fyllande av

behov av ökad kraftleverans.

Genom detta utbyggande av Sillreån har man beräknat att erhålla en anläggning,

som skulle särskilt väl lämpa sig såsom komplement till Norrfors kraftverk.

Det krafttillskott, som vinnes genom anläggningen — vilken kommer att

utnyttja omkring 190 meters fallhöjd i Sillreån — är avsett att sättas in i den

del av distributionsnätet från Norrforsen, Ådalslinjen, som förmedlar den över
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

vägande delen av kraftavsättningen och där samtidigt energiförlusterna på

grund av det långa överföringsavståndet äro förhållandevis störst.

För ifrågavarande anläggning hava anvisats för budgetåret 1929/1930 ett

anslag av 300,000 kronor samt för innevarande budgetår ett anslag av 700,000

kronor.

I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av ett anslag å 750,000 kronor för budgetåret 1931/1932

till ifrågavarande kraftstationsföretag.

Sedermera har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 25 november 1930 anmält,

att styrelsen funnit lämpligt att redan i samband med pågående utbyggnad utföra

vissa anordningar vid kraftverket, vilka icke inrymts inom den beslutade

kostnadsramen, samt därvid anfört, bland annat, följande:

»Redan från början planlades Sillrestationen på så sätt, att man från densamma

skulle kunna erhålla en större kraftmängd än som motsvarade den naturliga

avrinningen genom att man under söndagsdygnen och framdeles även

under sommarmånaderna skulle med användande av överskottskraft från Norrfors

eller andra samkörande kraftverk kunna pumpa upp vatten från Indalsälven

till ovanför liggande sjöar. Sillrestationens värde bleve därigenom i avsevärd

grad ökat, då man på detta sätt kunde tillvarataga en del av den överskottsenergi,

som alstrades i kraftverk med sämre regleringsmöjligheter än Sillre.

Av nu utförda utredningar har framgått lämpligheten av att redan från början

insätta den pump, som skall placeras på samma axel som det nu beslutade

maskinaggregatet. Dels kan säkerligen vinnas avsättning för det därigenom

erhållna krafttillskottet, dels skulle ett senare insättande av pumpen medföra

ökade kostnader och driftavbrott för Sillrestationen.

För att under tider med behov av mindre effektbelopp från Sillrestationen

kunna tillgodose sådan leverans utan alltför stor vattenförbrukning, har det

dessutom visat sig lämpligt att inom den kraftstationsbyggnad, som nu är under

utförande, installera jämväl ett maskinaggregat om 2,5 0 0 kW,

d. v. s. halva den storlek, 5,000 kW, för vilken stationens första maskin utföres.

Därvid skulle en i styrelsens ägo befintlig generator med denna storlek

komma till användning och med kuggväxel kopplas till en turbin.

Under domstolsbehandlingen av målet rörande kraftstationens byggande har

utredning verkställts rörande åtgärder i vattenbesparande syfte vid den allmänna

flottled, som nu transporterar virke från Sillreåns nederbördsområde

till Indalsälven. De befintliga anordningarna äro gamla och konsumera en

alltför stor del av den vattenmängd, som framrinner i ån. Den konstaterade

vattenförbrukningen är således avsevärt större än vad vid andra dylika flottningsanordningar

brukat ifrågakomma, varför det har visat sig lämpligt och

lönande att genom ombyggnad göra flottningsanordningarna mera

vattenbesparande. Den å vattenfallsstyrelsen belöpande kostnaden härför blir

emellertid ganska avsevärd och rymmes icke i hittills kalkylerade kostnader.

Däri hava nämligen endast medtagits sådana anordningar i själva Oxsjön, som

skulle erfordras på grund av kraftstationens tillkomst.»

I fråga örn de ekonomiska konsekvenserna av sålunda föreslagna anordningars

genomförande har styrelsen yttrat:

»Totalt sett, skulle de anordningar, som här beskrivits, draga en kostnad av

400,000 kronor utöver hittills beräknade kostnader. Mot hittills beslutat

anslag 2.25 miljoner kronor svarar en maskininstallation av 5,000 kW, motsva
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

XJt skottets

yttrande.

laxtrappa

vid Norrfors

kraftverk.

[30.]

En andra

tilloppstuimel

vid

Porjus

kraftstation.

[31.]

rande en årskostnad av cirka 50 kronor per kW. Ökningen av effekten med

2,500 kW skulle motsvara en kostnad på mereffekten av omkring 20 kronor

per kW och år. Med den nu beslutade stationen och nuvarande flottningsanordningar

kan i genomsnitt per år uttagas omkring 17 miljoner kWh och med

nu föreslagen förstoring omkring 23 miljoner kWh. Även årskostnaden per

kWh för den ökade energimängden blir avsevärt lägre än för den, som kau

uttagas i stationen med hittills beslutat anslag. Härav framgår, att den ökning,

som erhålles i effekttillgång och energiproduktion, åstadkommes till så

lågt pris, att kostnaden väl kan förräntas. Den ökade krafttillgången är dessutom

önskvärd för att tillgodose det successivt ökade kraftbehovet inom det

med Sillrestationen sammanknutna Norrforsnätet.»

Styrelsen, som meddelat, att den föreslagna förstoringen av Sillrestationen

icke medförde någon ökning av anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, har

slutligen hemställt örn tillstånd att utföra maskinutrustning och flottningsanordningar

vid Sillrestationen på sätt i styrelsens skrivelse angivits.

Departementschefen har yttrat följande:

»Vad vattenfallsstyrelsen anfört om ändamålsenligheten av att redan nu anordna

pumpverk för återfyllning av kraftverkets vattenmagasin, installera ett

andra maskinaggregat om 2,500 kilowatt och genom ombyggnad göra flottningsanordningarna

i Sillreån mera vattenbesparande synes övertygande. Åtgärderna

ifråga lära därför böra vidtagas. Därest riksdagen icke uttalar

erinran häremot, torde alltså dessa åtgärder få ingå i planen för det nu pågående

kraftstationsbygget.

Mot det av styrelsen för nästkommande budgetår äskade anslagsbeloppet har

jag intet att erinra.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må till laxtrappa vid Norrfors kraftverk för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 128,000

kronor.

32 :o) Kungl. Majrt har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till en andra tillloppstunnel

vid Poimus kraftstation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 32, gjorda framställning har

1929 års riksdag medgivit, att för påbörjande av arbetena med en andra tillioppstunnel

vid Porjus kraftstation finge användas ett belopp av högst 250,000

kronor av reservationer å de av riksdagen å riksstaten för år 1921 och å tillläggsstat

för år 1920 anvisade reservationsanslagen örn tillhopa 17,500,000

kronor tili uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegraf
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

verket saint statens järnvägar och vattenfallsverk. För budgetåret 1931/1932

har till fortsättande av dessa arbeten anvisats ett reservationsanslag av 300,000

kronor. Tunneln utgör ett fristående led i vissa av vattenfallsstyrelsen planerade

utvidgningsarbeten vid Porjus för tillgodosende av det växande kraftbehovet

vid malmfälten och statens järnvägar samt i Norrbottens kustland. Kostnaden

för anläggningen beräknas kunna stanna vid 1,000,000 kronor genom

arbetenas utsträckande över en jämförelsevis lång tidrymd och deras bedrivande

huvudsakligen under sådana årstider, då ledig arbetskraft finnes tillgänglig.

För fortsättande av förevarande arbeten äskas nu anslag å riksstaten

till belopp av 300,000 kronor.

Mot Kungl. Majrts förevarande förslag har utskottet intet att erinra och

hemställer alltså,

att riksdagen må till en andra tilloppstunnel vid Porjus

kraftstation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

33 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåret 1929/1930 2,300,000

kronor och för innevarande budgetår 3,000,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen

hade för nämnda budgetperioder till ändamålet äskat anslag å 3,000,000 respektive

3,300,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen till ifrågavarande

ändamål för nästkommande budgetår begärt ett anslag av 3,500,000

kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Av vattenfallsstyrelsens skrivelse framgår, att'' det nu begärda anslaget,

liksom tidigare under denna rubrik beviljade anslagsbelopp, är avsett att tagas

i anspråk dels för utvidgningar och förstärkningar av distributionsnäten inom

statens kraftverks olika distributionsområden, dels ock till vissa behövliga nya

anläggningar för kraftdistributionen.

Styrelsens beräkningar utvisa, att under nästkommande budgetår för utförande

av vissa specificerade, huvudsakligen större anläggningar skulle åtgå ett

belopp av 2,625,000 kronor. Härutöver beräknas 875,000 kronor bliva erforderliga

till diverse arbeten, vilka för närvarande ej kunna förutses eller lokaliseras.

Såsom vid behandling av frågan örn anslag till förevarande ändamål tidigare

framhållits och av vattenfallsstyrelsen nu åter betonats, är det givetvis

angeläget, att styrelsen i tid kan tillgodose framträdande efterfrågan på elektrisk

kraft och alltså har tillräckliga anslagsmedel till sitt förfogande för erforderliga

distributionsanläggningar av skilda slag. På grund härav och med

hänsyn till vad styrelsen i sin förevarande skrivelse anfört finner jag någon

Utskottets

yttrande.

Distributionsanliiggningar

och därmed

sammanhängande

arbeten vid

statens

kraftverk.

[32.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

IHskottets

yttrande.

Inköp av

vattenfall

och fastigheter

samt

utförande

av nyanläggningar.

[33.]

TJtskottets

yttrande.

höjning för nästkommande budgetår böra ske av anslagsbeloppet till förevarande

ändamål. En jämkning av det utav vattenfallsstyrelsen begärda beloppet

lärer dock kunna ske till 3,300,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhåll gande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000

kronor.

34:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till inköp av

vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana

åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 104—106 av statsrådsprotokollet.

För inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens

kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagbeslut, har riksdagen för åren 1918—1922 anvisat

tillhopa 15,000,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 200,000 kronor, för budgetåret

1927/1928 500,000 kronor samt för budgetåret 1929/1930 likaledes

500,000 kronor eller således sammanlagt 16,200,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av ett nytt anslag å 500,000 kronor till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1931/1932.

Departementschefen bar anfört följande:

»I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det vara av vikt, att tillräckliga

medel stå till Kungl. Majlis förfogande till förvärv för statens vattenfallsverks

räkning av vattenfall och fastigheter samt för utförande av nyanläggningar,

i den mån dylika åtgärder icke kunna utan synnerlig olägenhet

uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut.

Den i det föregående lämnade redogörelsen utvisar, att för ifrågavarande

ändamål sedan ingången av år 1929 åtgått inemot 950,000 kronor, samt att

av hittills beviljade anslag för närvarande återstår ett belopp av i runt tal endast

350.000 kronor. Vid nu angivna förhållanden finner jag påkallat, att

nytt anslag för ändamålet äskas för nästkommande budgetår. Mot det av vattenfallsstyrelsen

i sådant hänseende föreslagna beloppet, 500,000 kronor, finner

jag icke anledning till erinran.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter samt

utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras

för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverks
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:26 Skrivelse till Kålungen angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar s. 1 i texten