Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193111932 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Uti den till riksdagan den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) aT
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har inventarier
Kungl. Maj :t i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under ^efcTbehov*
rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsproto- j*
kollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen
att till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1931/1932
anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—8 i åberopade
statsrådsprotokollet.
För inköp av inventarier för postverkets behov hava för budgetåren 1927/
1931 anvisats respektive 700,000, 900,000, 800,000 och 800,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Generalpoststyrelsens anslagsäskande avser dels såsom vanligt tillgodoseende
av det inventariebehov, som sammanhänger med poströrelsens normala
utveckling, samt anskaffande av maskiner och andra tekniska hjälpmedel, vilka
möjliggöra ett ändamålsenligare bedrivande av poströrelsen samt driftkostnadernas
nedbringande, dels ock beredande av medel till utrustning och viss
inredning samt särskilda transportanordningar för postgirokontoret i Stockholm
i samband med dess inflyttning i nya lokaler.
Anslagsbehovet för den normala utökningen av postverkets inventariestock
har styrelsen beräknat till 795,000 kronor eller ungefär samma belopp, som
för de senaste budgetåren anvisats för ändamålet. För täckande av nyssnämnda
kostnader för anordningar i det nya postgirokontoret i Stockholm har styrelsen
beräknat ett belopp av 125,000 kronor. Det totala anslagsbehovet, som
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 9 käft. (Nr 9.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Posthusbyggnad
i
kvarteret
Blåmannen
i Stockholm.
[2.]
Utskottets
yttrande.
Posthusbyggnad
å
Södermalm
i Stockholm.
[3.]
således skulle uppgå till 920,000 kronor, har styrelsen emellertid ansett sig
kunna reducera till ett belopp av 900,000 kronor.
Vad angår den av styrelsen anordnade postdiligenstrafiken, synes densamma
hava bedrivits på ett sätt och med ett ekonomiskt resultat, som — frånsett
de fördelar i övrigt, som därmed äro förbundna — torde kunna betraktas såsom
tillfredsställande. Generalpoststyrelsen har liksom tidigare framhållit, att utvidgning
av diligenstrafiken bör ske med varsamhet och endast då starka
skäl föreligga för sådan utvidgning samt att därvidlag i främsta rummet
torde böra ifrågakomma sådana trakter, där kommunikationsbehovet icke kan
tillfredsställande tillgodoses av enskilda företagare. Lika med styrelsen anser
jag dessa riktlinjer böra upprätthållas.
Av den lämnade utredningen framgår, att vid ingången av budgetåret 1930/
1931 icke kvarstod någon odisponerad del å inventarieanslaget. Någon besparing
å anslaget lärer, såsom generalpoststyrelsen framhållit, icke heller kunna
påräknas vid ingången av nästkommande budgetår. Men hänsyn härtill och
då generalpoststyrelsens beräkning av erforderligt anslagsbelopp för budgetåret
1931/1932 synes mig vara utförd med tillbörlig försiktighet, anser jag
mig böra biträda styrelsens förslag, enligt vilket anslaget skulle upptagas till
900,000 kronor.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.
2:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad
i kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett reservationsanslag av 640,000 kronor.
Ifrågavarande posthusbyggnad — vid Klara Norra Kyrkogata bakom Centralposthuset
— har beräknats draga en kostnad av 1,540,000 kronor, av vilken
summa 1930 års riksdag anvisat ett belopp av 900,000 kronor. Återstående
belopp, 640,000 kronor, skulle nu anvisas.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till posthusbyggnad i kvarteret Blåmannen
i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 640,000 kronor.
3:o) Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 3) örn beräknande av anslag
till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet velat härmed
för riksdagen
anmäla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
o
4:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till om- och till- Örn- och
byggnad av posthuset i Sundsvall m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ^posthuset
reservationsanslag av 60,000 kronor. i Sandslån
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—19 i åberopade statsrådsproto- m* “•
kollet.
Postkontoret i Sundsvall är inrymt i den av post- och telegrafverken
gemensamt ägda byggnad därstädes, som åren 1891—1893 uppfördes å den
postverket tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Saturnus och å den av telegrafverket
ägda tomten nr 4 i samma kvarter. För telegrafverkets räkning har
sedermera, efter det verket förvärvat tomterna nr 5 och 6 i nämnda kvarter,
i omedelbar anslutning till post- och telegrafhuset åren 1919—1922 uppförts
en byggnad å dessa tomter. Samtliga nyssnämnda tomter sammanslogos år
1922 till en tomt, benämnd 1 -f 4 + 5 + 6 i kvarteret Saturnus.
För säkerställande av postverkets behov av utvidgade lokaler vid tidpunkt,
då krav på lokalökning skulle göra sig gällande, medgav 1921 års riksdag, att
för postverkets räkning finge för en köpeskilling av 130,000 kronor förvärvas
den direkt till posthustomten gränsande tomten nr 2 i kvarteret Saturnus.
I skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret 1931/
1932 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel för örn- och
tillbyggnad av post- och telegrafhuset i Sundsvall för en kostnad av 370,000
kronor. Generalpoststyrelsen har därvid framhållit, att postkontorets lokaler
i Sundsvall äro till den grad otillfredsställande såväl ur postkontorets
som ur allmänhetens synpunkt, att åtgärder för dessa olägenheters avhjälpande
icke längre låta sig tillbakavisas.
Beträffande sättet för lokalfrågans lösande yttrar generalpoststyrelsen
bland annat:
»Efter förda förhandlingar mellan generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
angående lämpligaste sättet för lokalfrågans lösning ej blott för stunden utan
för en längre tid framåt hava styrelserna enats därom, att det nu icke längre
kan undanskjutas att för ändamålet taga i anspråk den på sin tid förvärvade
fastigheten nr 2 i kvarteret Saturnus. Nämnda fastighet, som har en areal
av 345,55 kvadratmeter, är bebyggd med ett av tegel i tre våningar, jämte
vindsvåning och flygel tillbyggnad, uppfört bostadshus.
Verkställd utredning har givit vid handen, att man icke kan, med statens
bästa för ögonen, i detta bostadshus låta inreda lokaler för vare sig post- eller
telegrafverket, utan måste den nuvarande byggnaden rivas och en nybyggnad
uppföras å tomten. Beträffande dispositionen av denna nybyggnad har generalpoststyrelsen,
efter noggrant övervägande, kommit till följande resultat.
Byggnaden uppföres till samma höjd som och i omedelbar anslutning till samt
anpassas, vad exteriören angår, helt efter det nuvarande post- och telegrafhuset.
I nybyggnadens bottenvåning anordnas kassaexpedition för postkontoret
och i våningen 1 trappa upp brevbärarexpedition. Allmänhetens nuvarande
huvudentré till postkontoret i post- och telegrafhuset bibehålies, och tillträde
till den nya kassaexpeditionen beredes genom nämnda entré. I samband
med nybyggnaden breddas bottenvåningen i post- och telegrafhuset genom
tillbyggnad åt gårdssidan, varvid en mindre gårdsflygel måste rivas.
Genom realiserandet av nu skisserade förslag skulle telegrafverket — mot
det att postverket allt framgent äger förfoga över lokalerna i bottenvåningen
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
av post- och telegrafhuset i hörnet av Rådhus- och Bankgatoma — få disponera
över de lokaler i våningen 1 trappa upp om sammanlagt 165 kvadratmeter,
vilka nu användas till brevbärarexpedition och till tjänsterum för postmästaren.
Sistnämnda lokaler kunna erhålla direkt förbindelse med de av
telegrafverket i Sundsvall för närvarande nyttjade lokalerna i byggnaden.»
Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att styrelsen uppdragit åt professorn
E. Lallerstedt att utarbeta ritningar till såväl nybyggnad å tomten nr 2
som ock till- och ombyggnad av post- och telegrafhuset i enlighet med här
förut angivna riktlinjer. Genomförandet av det av Lallerstedt på grund härav
upprättade förslaget skulle enligt verkställd kostnadsberäkning draga en
kostnad av 370,000 kronor.
I fråga om sättet för byggnadsföretagets finansiering har styrelsen anfört
följande.
»Den uppgjorda kostnadsberäkningen upptager en slutsumma av 370,000
kronor.
Såsom nämnts skulle nybyggnaden å tomten nr 2 ersätta den byggnad, som
nu finnes uppförd å denna tomt. Till övervägande del är sålunda nybyggnadsföretaget^
ett ersättningsarbete. Vidare är — i analogi med vad som tillämpats
i fråga örn ombyggnaden av centralposthuset i Stockholm — den del av
ombyggnaden inom det nuvarande post- och telegrafhuset i Sundsvall, som icke
avser att åstadkomma nya utrymmen utan endast syftar till att genom ändrade
dispositioner inom detta hus åstadkomma lokaler, lämpade för rörelsens omfattning
och de krav, som numera måste ställas på tidsenliga postkontorslokaler,
att anse såsom ersättningsarbete. Under sådana förhållanden synes, örn ej
hela, så dock en ej ringa del av totalkostnaden för nu föreslaget byggnadsföretag
böra gäldas med medel ur postverkets förnyelsefond.
För bedömande av hur stor del, som bör utgå av fondmedel, vill generalpoststyrelsen
framhålla följande.
Fastigheten nr 2 i kvarteret Saturnus är, såsom förut nämnts, inköpt för
130.000 kronor, vilket belopp utgör fastighetens bokförda värde. Tomten är
för närvarande åsatt ett taxeringsvärde av 10,000 kronor, varför den del av
det bokförda värdet, som skall anses motsvaras av byggnadens värde, utgör
120.000 kronor.
Enär fastigheten inköptes vid en tidpunkt, då byggnaden redan var ganska
gammal — densamma blev färdig år 1896 — och då byggnaden hittills nyttjats
för annat än postalt ändamål, synes det näppeligen fullt rätt, att hela kostnaden
för det nu föreslagna nybygget — varigenom för övrigt en större byggnad
än den nu befintliga skulle erhållas — anses såsom ersättningsarbete och
sålunda bekostas med förnyelsefondsmedel. Å andra sidan kan det givetvis icke
vara riktigt, att man genom att använda av staten upplånade medel för täckande
av samtliga med nybygget förenade kostnader ökar nu omhandlade fastighets
bokförda värde på ett sätt, som faktiskt innebär, att tomtens värde bokföres
till 130,000 kronor mot i verkligheten 10,000 kronor. Det synes sålunda
generalpoststyrelsen, som örn det jämväl ur synpunkten att erhålla riktiga värden
å postverkets fastigheter kan anses mest överensstämmande med grunderna
för fömyelsefondens användning och avsikten med fömyelsefondemas
uppläggande, att för nu omhandlade nybyggnad ett belopp av 120,000 kronor
får utgå ur fömyelsefonden.
Vidare synes hela kostnaden för de förenämnda omändringsarbetena inom
nuvarande post- och telegrafhuset, vilka arbeten beräknas draga en kostnad
av 90,000 kronor, böra bestridas med medel ur fömyelsefonden.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
Av det för liela byggnadsfrågor lösande erforderliga beloppet, 370,000 kronor,
synas sålunda allenast 160,000 kronor böra utgå av kapitalökningsmedel
och återstoden, 210,000 kronor, av förnyelsefondsmedel.»
Med skrivelse den 29 september 1930 har generalpoststyrelsen sedermera
överlämnat yttrande i ärendet den 18 september 1930 av byggnadsstyrelsen,
som därvid meddelat, att styrelsen icke funnit annat att erinra mot ifrågavarande
förslag än att, med hänsyn därtill att en del av förslaget avsåge ombyggnadsarbeten,
den beräknade kostnadssumman syntes vara väl låg. Byggnadsstyrelsen,
som låtit på platsen närmare granska beräkningarna i fråga,
ville för sin del föreslå en höjning av kostnadsberäkningen med 19,000 kronor
till 389,000 kronor.
För egen del har generalpoststyrelsen i detta ämne anfört, att styrelsen under
för närvarande rådande förhållanden på byggnadsmarknaden och då professor
Lallerstedt vidhölle riktigheten av den utav honom gjorda kostnadsberäkningen,
saknade anledning frångå densamma.
I utlåtande den 20 september 1930, vilket jämväl avser frågan örn en posthusbyggnad
i Krylbo — härtill återkommer utskottet i det följande — har
riksräkenskapsverket anfört i huvudsak:
»Generalpoststyrelsens förslag angående örn- och tillbyggnad av post- och
telegrafhuset i Sundsvall innebure, att förnyelsefondsmedel skulle utnyttjas
för byggnadsföretaget med 210,000 kronor.
Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat, beräknades avsättningarna
till postverkets fömyelsefond för berörda fastighet till och med år
1930 utgöra 87,258 kronor.
, I överensstämmelse med den uppfattning, som riksräkenskapsverket vid tidigare
tillfällen hävdat i frågor rörande dispositionen av affärsverkens förnyelsefonder,
finge riksräkenskapsverket framhålla, att anlitandet av fömyelsefondsmedel
för av generalpoststyrelsen avsedda ändamål icke rätteligen
borde äga rum i större utsträckning än samlade avsättningar för de berörda
fastigheterna förefunnes i förnyelsefonden. Kostnaderna för byggnadsföretaget^
Sundsvall borde följaktligen enligt riksräkenskapsverkets mening endast
intill förenämnda, vid utgången av år 1930 till förnyelsefonden avsatta
belopp bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond.
Riksräkenskapsverket ville emellertid erinra örn att användningen av affärsverkens
förnyelsefonder icke alltid begränsats i enlighet med riksräkenskapsverkets
sålunda uttalade uppfattning. De genom Kungl. Maj:ts brev den
19 mars 1926 fastställda bestämmelserna rörande de statens järnvägar, statens
vatten fall sverk, telegrafverket och postverket tillhöriga förnyelsefonderna
kunde ock giva anledning till tveksamhet i fråga örn den omfattning, i vilken
förnyelsefondsmedel kunna utnyttjas. I anslutning till vad riksräkenskapsverket
anfört i utlåtande den 21 februari 1930 över vattenfallsstyrelsens
framställning angående godkännande av avtal rörande förvärv för statens
vattenfallsverks räkning av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag
(återgivet i proposition 182/1930) finner riksräkenskapsverket sig ånyo böra
framhålla behovet av en allsidig utredning angående användningen och placeringen
av affärsverkens förnyelsefonder.»
Departementschefen bär icke funnit anledning till erinran mot det framlagda
byggnadsförslaget och ej heller ansett sig böra, på sätt byggnadsstyrel
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
sen förordar, tillstyrka någon höjning i generalpoststyrelsens kostnadsberäkning.
Med avseende å sättet för finansiering av företaget har departementschefen
till en början erinrat om generalpoststyrelsens förslag, att företaget skulle,
såsom till avsevärd del utgörande ersättningsarbeten, till ett belopp av 210,000
kronor bekostas med förnjmlsefondsmedel, i följd varav endast 160,000 kronor
skulle behöva utgå såsom kapitalökningsanslag. Riks räkenskap sverket
hade däremot ansett, att av förnyelsefondsmedel allenast ett belopp, motsvarande
beräknade avsättningar till förnyelsefond, borde komma till användning
för ändamålet. Vid godkännande av sistnämnda uppfattning skulle av
förnyelsefondsmedel utgå ett belopp av omkring 87,200 kronor eller, örn hänsyn
jämväl tages till den avsättning, som äger rum för år 1931, i runt tal
90,800 kronor.
Därefter har departementschefen anfört bland annat följande.
»Frågan, i vilken omfattning förnyelsefondsmedel i fall av förevarande art
må böra tagas i anspråk, är ett spörsmål, vars besvarande erbjuder vissa svårigheter.
Av de efter riksdagens hörande år 1926 fastställda bestämmelser,
vilka för närvarande gälla beträffande användningen m. m. av de under kommunikationsdepartementet
lydande affärsverkens förnyelsefonder, framgår att
fondernas uppgift i främsta rummet är att bestrida kostnader för ersättningsarbeten
och ersättningsanskaffning. Bestämmelserna förutsätta emellertid,
att förnyelsefondsmedel i vissa fall kunna komma till användning jämväl för
utgifter, som hänföra sig till andra ändamål än de nyssnämnda. Då det
gäller att taga ställning till det i här avhandlade ärende närmast föreliggande
spörsmålet -—■ nämligen huruvida beträffande ersättningsarbeten användningen
av förnyelsefondsmedel bör begränsas till vad som beräknas motsvara för
objektet i fråga gjorda avsättningar eller örn användningen må kunna utsträckas
till att erhålla en vidare omfattning — giva bestämmelserna däremot anledning
till tveksamhet. Av riksräkenskapsverkets utlåtande framgår också,
att i liknande fall olika förfaringssätt tidigare kommit till användning.»
Såsom riksräkenskapsverkets yttrande utvisade, yttrar departementschefen
vidare, hade emellertid fråga väckts angående revision av de nuvarande grunderna
för förnyelsefondernas användning och placering. I avvaktan på de
omläggningar eller jämkningar i reglerna beträffande förnyelsefondernas användning
m. m., vilka kunde komma att framgå såsom resultat av en allsidig
utredning i ämnet, vilken torde komma att igångsättas, syntes det departementschefen,
med hänsyn till såväl att nu gällande föreskrifter vore tämligen
vaga som att praxis vid deras tillämpning i berörda hänseende icke varit fullt
enhetlig, vara försvarligt att i förevarande fall av förnyelsefondsmedel taga i
anspråk ett belopp, motsvarande vad som med hänsyn till omfattningen av
ersättningsarbeten kan anses skäligt. Mot vad generalpoststyrelsen härutinnan
föreslagit funne departementschefen icke anledning till invändning.
Departementschefen förklarade sig vidare hava för avsikt att, därest riksdagen
härutinnan ej framställer erinran, hos Kungl. Maj:t tillstyrka medgivande,
att för ifrågavarande örn- och tillbyggnadsarbeten m. m. finge av förnyelsefondsmedel
användas ett belopp av 210,000 kronor. I följd härav förordades,
att till arbetenas utförande såsom kapitalökningsanslag bereddes det
Statsutskottets utlåtande Nr 9. 7
av generalpoststyrelsen beräknade beloppet av 160,000 kronor. Härav torde,
på sätt styrelsen hemställt, 60,000 kronor böra anvisas å riksstatcn för nästkommande
budgetår.
Emot Kungl. Maj:ts förslag rörande örn- oell tillbyggnad av posthuset i
Sundsvall, har utskottet icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller
emot att av de beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten ett belopp av
210.000 kronor utgår av förnyelsefondsmedel. Det återstående erforderliga
beloppet, 160,000 kronor, bör således beviljas såsom kapitalökningsanslag, oell
60.000 kronor härav anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till örn- och, tillbyggnad av posthuset i
Sundsvall m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
5:o) Kungl. Majit har (puukt 5) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad
i Krylbo för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 30,500
kronor.
Beträffande utredning i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 19—25 i åberopade
statsrådsprotokollet.
Rörande tidigare beslut örn ordnandet av postverkets lokalförhållanden i
Krylbo lämnas av departementschefen följande redogörelse.
Postkontoret i Krylbo har alltsedan dess inrättande den 1 november 1906
varit inrymt i den lokal, som då för ändamålet uppläts åt postverket och som
är belägen å fastigheten Älfhem. Den stegrade poströrelsen samt behovet av
bostäder för postpersonalen orsakade emellertid, att generalpoststyrelsen förhållandevis
så tidigt som år 1918 igångsatte undersökningar rörande anskaffandet
av nya lokaler i Krylbo för postverket. Utredningen hann dock ej
slutföras på sådan tid, att frågan kunde framläggas för 1919 års riksdag. Vid
sagda riksdag blev emellertid ärendet upptaget till behandling på grund av
en i andra kammaren väckt motion örn inköp för postverkets räkning av
nämnda fastighet Älfhem. I sin skrivelse i ämnet (nr 12 Ä, punkten 6) uttalade
riksdagen, att den visserligen funnit, att behov av bättre lokalförhållanden
för postverket förelåge beträffande Krylbo men att det borde i detta sammanhang
närmare undersökas, örn icke lämplig tomtmark kunde erhållas från statens
järnvägar eller statens domäner.
Uti sitt år 1919 avgivna förslag till kapitalökning begärde också generalpoststyrelsen
anslag för uppförande av en posthusbyggnad å ett statens järnvägar
tillhörigt område i Krylbo, vilken byggnad jämväl skulle inrymma bostäder
för postverkets personal i orten samt överliggningsrum för en del tjänstemän
vid järnvägsposten. Kostnaden beräknades till 350,000 kronor. Efter
förslag av Kungl. Majit anvisade 1920 års riksdag för ändamålet å tilläggsstat
för år 1920 175,000 kronor och för år 1921 återstoden, 175,000 kronor.
Frågan örn uppförande av en posthusbyggnad i Krylbo kom emellertid snart
därefter i ett ändrat läge.
Mot förläggandet av ett postkontor till den då ifrågasatta tomten framfördes
nämligen vissa erinringar av Krylbo kommunalfullmäktige samt av 1920
års statsrevisorer, vilka senare därjämte framhöllo, att. örn en nybyggnad
Utskottett
yttrande.
Posthus
byggnad
i
Krylbo.
[5.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
skulle komma till utförande, det tillika torde böra undersökas, huruvida det
kunde vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att inom densamma bereda
utrymme jämväl åt telegrafverket. I anledning härav föreskrev Kungl. Maj :t,
att med det beslutade posthusbygget skulle tills vidare anstå.
Sedan frågan örn postverkets lokalförhållanden i Krylbo därefter i hela dess
vidd upptagits till förnyad prövning, föreslog Kungl. Majit på framställning
av generalpoststyrelsen, 1922 års riksdag att dels besluta, att den posthusbyggnad
i Krylbo, vartill anslag örn sammanlagt 350,000 kronor av 1920 års
riksdag anvisats, icke skulle komma till utförande, dels och medgiva, att för
postverkets räkning måtte få inköpas fastigheten Älfhem å tomterna nr 5 och
6 inom kvarteret Posten samt nr 3 och 4 inom kvarteret Älfhem i Krylbo för
en köpeskilling av 70,000 kronor, samt att sagda köpeskilling måtte få utgå
av förenämnda för uppförande av en posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade
anslag örn sammanlagt 350,000 kronor. Sedan riksdagen bifallit det
framlagda förslaget, uppdrog Kungl. Majit genom brev den 21 juni 1922 åt
generalpoststyrelsen att för en köpeskilling av 70,000 kronor för statsverkets
räkning inköpa fastigheten i fråga. På grund av vissa mellankomna hinder
kunde emellertid köpet ej komma till stånd förrän den 30 september 1926.
''Återstoden av nämnda anslag å 350,000 kronor har i enlighet med särskilda
beslut av riksdagen disponerats för vissa andra postverkets ändamål.
Fastighetsköpet innebar förvärvande för postverkets räkning av ett område
örn mer än 6,000 kvadratmeter, bebyggt med en huvudbyggnad av trä i 2 våningar
och en mindre gårdsbyggnad likaledes av trä i 2 våningar.
I sin skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret
1931/1932 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel för uppförande
av ny posthusbyggnad å nyssnämnda fastighet för en kostnad av
175,500 kronor.
Styrelsep har vidare framhållit, att vid den tid, då beslut fattades örn inköp
av fastigheten Älfhem, anledning utan tvivel förelegat att utgå från, att postkontorslokalen
skulle räcka en lång tid framåt, men att förhållandena utvecklat
sig på sådant sätt, att lokalens otillräcklighet numera vore uppenbar.
Visserligen hade generalpoststyrelsen allt hitintills undanskjutit frågan örn
förbättrade postkontorslokaler i Krylbo dels med hänsyn till andra liknande
krav, vilkas lösning synts styrelsen ännu mer trängande, dels ock på grund
av pågående undersökningar rörande vissa med lokalfrågan i Krylbo sammanhängande
spörsmål, men numera funne styrelsen sig icke längre kunna undgå
att framföra denna fråga till slutligt avgörande. Rörelsen vid postkontoret
i Krylbo kunde, yttrar styrelsen, visserligen icke sägas i och för sig vara av
mera betydande omfattning, men kravet på nya lokaler finge, sett från en
annan synpunkt, särskilt starkt fog för sig, nämligen med hänsyn till den
stora betydelse för posttrafikens handhavande i allmänhet, som nämnda postkontor
hade på grund av sitt läge vid en av de postalt sett viktigaste knutpunkterna
i riket.
Generalpoststyrelsen har därjämte anmält, att professorn E. Lallerstedt på
generalpoststyrelsens uppdrag utarbetat ritningar till nybyggnad samt uppgjort
kostnadsförslag för densamma, slutande å 175,500 kronor.
Med avseende å finansieringen av företaget har generalpoststyrelsen anfört
följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
»Såsom i det föregående anförts, skulle nybyggnaden ersätta det nuvarande
posthuset, varför byggnadsföretaget i viss mån kan betecknas såsom ersättningsarbete.
Av liknande skäl, som utförligt anförts i fråga örn nybyggnaden i Sundsvall,
synes av kostnaderna för nu ifrågavarande nybyggnad åtminstone en del
böra bestridas av medel ur postverkets fömyelsefond. I förevarande fall skulle
det till och med kunna ifrågasättas, huruvida icke hela kostnaden för nybygget
borde bestridas med fömyelsefondsmedel. Enär emellertid den byggnad, som
skulle erhållas i stället för det nuvarande posthuset, bleve avsevärt större än
sistnämnda hus — nybyggnaden skulle ju dessutom komma att innehålla nya
lokaler för telegrafverket — synes det generalpoststyrelsen riktigast, att av
kostnaderna för nybygget endast så stor del, som svarar mot det bokförda värdet
å det nuvarande, till rivning föreslagna posthuset, bör bestridas med medel
ur postverkets fömyelsefond. Med ledning av de fastigheten för närvarande
åsätta taxeringsvärdena, kan av fastighetens bokförda värde, 70,000 kronor,
ett belopp av 45,000 kronor anses motsvara värdet å posthuset och 25,000 kronor
värdet å tomten och den gårdsbyggnad, som är avsedd att bibehållas.
Av de beräknade kostnaderna för nybygget, sammanlagt 175,500 kronor, synas
alltså 130,500 kronor böra utgå av medel, anvisade såsom utgifter för kapitalökning,
och 45,000 kronor av fömyelsefondsmedel.
Enär den posthusbyggnad, varom här är fråga, icke kan beräknas bliva färdig
före den 1 juli 1932, synes det generalpoststyrelsen onödigt att belasta riksstaten
för budgetåret 1931/1932 med mer än en del av kostnaderna för byggnadsföretaget.
Ett belopp av 30,500 kronor torde bliva tillfyllest för arbetets
bedrivande intill den 1 juli 1932.
Med anvisandet utav återstående del, 100,000 kronor, av nu omhandlade medel
kan lämpligen anstå till budgetåret 1932/1933.»
Med skrivelse den 29 september 1930 har generalpoststyrelsen sedermera
överlämnat yttrande i ärendet den 18 september 1930 av byggnadsstyrelsen,
som därvid meddelat, att styrelsen icke hade något att erinra mot ifrågavarande
ritningsförslag men att den beräknade kostnadssumman för företaget
syntes väl knappt tilltagen och att det därför torde bliva nödvändigt att iakttaga
den största sparsamhet vid byggnadsarbetenas utförande.
Riksräkenskapsverket har, såsom under nästföregående punkt meddelats,
den 20 september 1930 avgivit gemensamt utlåtande i fråga om finansieringen
av posthusbyggena i Sundsvall och Krylbo och därvid meddelat, att avsättningarna
till postverkets fömyelsefond för ifrågavarande fastighet i Krylbo
till och med år 1930 utgöra 10,552 kronor. I övrigt får utskottet hänvisa till
det under nämnda punkt lämnade referatet av utlåtandet.
Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande
byggnadsförslaget, har tillstyrkt, att det komme till utförande.
I fråga om den omfattning, vari fömyelsefondsmedel böra tagas i anspråk
till bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget, har departementschefen,
under hänvisning till vad han beträffande om- och tillbyggnad av posthuset i
Sundsvall m. m. anfört i motsvarande ämne, tillstyrkt generalpoststyrelsens
förslag att av kostnaden, 175,500 kronor, ett belopp av 130,500 kronor bestrides
medelst kapitalökningsanslag, medan återstoden, därest riksdagen ej framställer
erinran däremot, skulle utgå av fömyelsefondsmedel.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Inköp för
postverkets
räkning av
fastigheter.
[6-]
Telefonstations*
tystnad för
Östermalm i
Stockholm.
[7.]
Utskottets
yttrande.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran vare sig emot Kungl. Maj:ts
förslag rörande posthusbyggnad i Krylbo eller emot att av de beräknade kostnaderna,
175,500 kronor, ett belopp av 45,000 kronor utgår av förnyelsefondsmedel.
Det återstående erforderliga beloppet, 130,500 kronor, bör sålunda
bestridas medelst kapitalökningsanslag, varav 30,500 kronor torde böra
anvisas för budgetåret 1931/1932.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till posthusbyggnad i Krylbo för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 30,500 kronor.
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter,
vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet
kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
Telegrafverket.
7:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen, att till inköp av
fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm
(Östermalmsstationen) för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 132,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majlis i 1930 års statsverksproposition (utgifter
för kapitalökning, bil. 3, punkt 7) gjorda framställning anvisade riksdagen för
inköp för telegrafverkets räkning av den telegrafverkets pensionsfond tillhöriga
fastigheten nr 27 i kvarteret Harpan med adress nr 2 vid Karlaplan
i Stockholm samt uppförande därstädes av en telefonstationsbyggnad (östermalmsstationen)
ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Inköpssumman
för fastigheten hade bestämts till fastighetens bokförda värde, 332,009 kronor
50 öre. Kostnaden för den nya byggnaden beräknades till 500,000 kronor.
Anslagsbehovet utgjordes således i dess helhet 832,009 kronor 50 öre eller i
avrundat tal 832,000 kronor. Återstående beloppet 132,000 kronor skulle nu
anvisas.
Med tillstyrkande av förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp av fastighet samt uppförande av
telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen)
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 132,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
8:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 8) föreslagit riksdagen att till förråds-,
garage och verkstadsbyggnader i Göteborg för budgetåret 1931/1932 anvisa verkstadsett
reservationsanslag av 250,000 kronor. ^ i^öteborj?.
Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 28—29 i aberopade statsrådsprotokollet.
[8.]
Efter av telegrafstyrelsen i skrivelse den 31 januari 1930 gjord framställning
framlade Kungl. Majit i proposition nr 104 till 1930 års riksdag förslag
örn förvärvande för telegrafverkets räkning av vissa tomter i kvarteret
Gesundaberget i Bagaregården i Göteborg. Å dessa tomter avsågs att för
verkets räkning anordna förrådslokaler m. m. till ersättning för de lokaler,
vilka verket hittills på platsen disponerat för dylikt ändamål och vilka — väsentligen
förlagda till förhyrda områden — visat sig vara otillräckliga och
otidsenliga samt på grund av sitt splittrade läge oekonomiska i driften.
Sedan riksdagen bifallit Kungl. Majits framställning, bemyndigade Kungl.
Maj :t genom brev den 4 april 1930 telegrafstyrelsen att inköpa ifrågavarande
tomter för en köpeskilling av högst 102,699 kronor 80 öre, att utgå av reservationsanslaget
till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet
kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.
I skrivelse den 29 augusti 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning örn
anvisande av ett reservationsanslag å 250.000 kronor för uppförande å berörda
tomter av förråds-, garage- och verkstadsbyggnader för telegrafverkets räkning.
Beträffande suttet för anordnande av de lokaler, för vilka ifrågavarande tomter
avsetts, har styrelsen anfört följande:
»Som styrelsen i sin skrivelse den 31 januari 1930 meddelat, vore avsikten att
på området uppföra byggnad för förråds-, garage- och verkstadslokaler. Styrelsen
har av flera skäl — huvudsakligen med tanke på blivande utvidgning
och på eldfara — funnit lämpligt att fördela lokalbehovet på tvenne byggnader,
den ena inrymmande förrådslokaler, förrådets expedition samt reparationsverkstad
för telefonapparater och telefonväxlar, den andra inrymmande^ garage
för 14 fordon, reparationsverkstad för motorfordon samt smedja. Samtliga
lokaler med undantag av större delen av förrådsutrymmena skulle förses med
värmeledning. De uppvärmda förrådslokalerna äro avsedda för apparater av
olika slag, reservdelar för dessa apparater, finare verktyg med mera dylikt.
Förslag till nämnda byggnader har utarbetats. Byggnadskostnaden uppgår
—- inklusive värmeledning, vatten, avlopp och belysning — till cirka 250,000
kronor. Av detta belopp komma cirka 193,000 kronor på den första av de
omförmälda byggnaderna, förrådsbyggnaden, och cirka 57,000 kronor på den
andra, garagebyggnaden.»
I skrivelse den 19 december 1930 har telegrafstyrelsen sedermera meddelat,
att avtal numera träffats med drätselkammaren i Göteborg örn förvärv av ifrågavarande
tomter. Med samma skrivelse har styrelsen överlämnat dels ritningar
till byggnaderna, dels ock ett av byggnadsstyrelsen i ärendet avgivet utlåtande,
vari byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot
det beträffande byggnadsarbetena upprättade förslaget eller mot de för desamma
beräknade kostnaderna.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Departementschefen har funnit det framlagda förslaget ägnat att på ett tillfredsställande
sätt tillgodose det behov, som det av 1930 års riksdag beslutade
markförvärvet avsåge, och har ej haft någon erinran ur ekonomisk
synpunkt mot förslaget.
Utskottets Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Marits förevarande förslag,
yttrande. f&r hemställa,
att riksdagen må till förråds-, garage- och verkstadsby g gna
der
i Göteborg för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
9.-o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) får utskottet hemställa,
att riksdagen ma till inköp och bebyggande för telegrafverkets
räkning av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
10;°) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till fortsatt
av statens utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1931/1932
^telegraf-*1 anvisa ett reservationsanslag av 14,000,000 kronor,
väsende. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 30—35 i
[10.] åberopade statsrådsprotokollet.
För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåren 1927—1931 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000, 6,500,000
och 11,500,000 kronor. Av sistnämnda anslag avsåg ett belopp av tillhopa
2,600,000 kronor kostnader för nya kabeln till Gotland och till Tyskland.
I skrivelse den 29 augusti 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932.
Styrelsen har meddelat vissa tabeller angående telefon- och telegraftrafiken
samt anfört bland annat följande.
»Tabellerna visa en mycket betydande utveckling för telegrafverkets telefonrörelse.
A v den summariska redogörelsen för abonnemangsrörelsen framgår,
att den. årliga ökningen i antalet telefonapparater, som under en följd av år
hållit sig vid omkring 15,000 å 16,000, under år 1929, såsom tidigare nämnts,
stigit till över 23,000 och under år 1930 beräknas komma att stiga till omkring
26,000. År 1931 måste telegrafstyrelsen sannolikt vara beredd på en apparatökning
av inemot 28,000.
Inköp och
bebyggande
för telegrafverkets
räkning
av fastigheter.
[9.]
Fortsatt
IltvftPtlinp"
De taxelindringar i olika former, som sålunda åvägabragts, torde komma
att medföra dels ökad abonnenttillströmning, dels ökad telefontrafik med därav
följande behov av nya ledningar. Vid beräkningen av anslagsbehovet för
budgetåret 1931/1932 måste telegrafstyrelsen, för att kunna möta ökade krav,
räkna med att för utvidgning av lokalnäten kommer att erfordras
ett belopp ej understigande 9,800,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
Beträffande rikssamtalstrafiken visa förestående tabeller en
avsevärd stegring i influtna samtalsavgifter. Utbyggnaden av riksnätet bär,
vad det gäller anläggningskostnaden, såsom styrelsen i framställning den 27
augusti 1929 redan påvisat (se 1930 års statsverksproposition, utgifter för kapitalökning,
bil. 3, sid. 44), icke hållit jämna steg med trafikökningen. Genom
diverse tekniska anordningar har det nämligen tidigare varit möjligt att i betydande
grad uppöka befintliga ledningars trafikkapacitet. Sedan emellertid
dessa möjligheter utnyttjats, måste man för framtiden alltjämt räkna med, att
den utvidgade trafikens krav på ökade förbindelser skola tillfredsställas genom
nybyggda riksledningar. Därtill kommer att Sveriges utlandstrafik och den
utländska trafiken genom Sverige alltjämt växa och för varje år ställa allt
större krav på ledningar och stationsanordningar. Antalet telefonsamtal mellan
Sverige och utlandet och mellan främmande länder genom Sverige, som under
år 1928 var 749,933, har sålunda under år 1929 uppgått till 974,490 och beräknas
för år 1930 till i runt tal 1,020,000. Bör nya blanka riksledningar har
telegrafstyrelsen för budgetåret 1931/1932 beräknat ett belopp av 2,100,000
kronor. För utökning av pupiniseringen av rikskablarna Stockholm—Uppsala
och Stockholm—Norrköping erfordras vidare 940,000 kronor.
Härutöver erfordras medel för en ny undervattenskabel till
Danmark. Telefontrafiken mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan
Sverige, Norge, Finland, Estland och Lettland framföres nu på 6 stycken kablar
med sammanlagt 18 ledningar över Öresund. Den senaste av dessa kablar
utlades år 1922 mellan Hälsingborg och Helsingör. Sedan dess har den över
ifrågavarande kablar framförda trafiken betydligt ökats, vilket framgår av
följande siffror:
Ar 1922 .......... 259,393 samtal
» 1923 .......... 274,209 »
> 1924 .......... 274,226 >
» 1925 .......... 271,774 >
År 1926 .......... 281,554 samtal
> 1927 .......... 299,238 »
> 1928 .......... 315,499 >
> 1929 .......... 369,215 »
Samtliga befintliga ledningar äro också nu upptagna och berättigade krav
ha framförts på utökning av förbindelserna dels för den svensk-danska trafiken,
dels för trafiken mellan Danmark å ena sidan samt Norge och Finland å den
andra. Ej heller fyller någon av de nuvarande kablarna de krav, som ur
kvalitetssynpunkt numera uppställas å kablar för långväga telefontrafik. En
ny telefonkabel till Danmark bör därför under år 1931 komma till utförande,
och telegrafstyrelsen har också i samförstånd med danska post- och telegrafstyrelsen
påbörjat erforderliga förundersökningar och infordrat preliminärt
kostnadsanbud. Med hänsyn till att rikskabeln mellan Stockholm och Malmö
beräknas bliva färdig under år 1931 har den nya Danmarkskabeln planerats
som en direkt fortsättning av densamma. Kabeln kommer att utgå från Malmö
över Barsebäckshamn på svenska sidan till Vedbäck och Köpenhamn i Danmark.
Härigenom vinnes en bättre och säkrare befordringsväg för den danska
trafiken med östra och norra delarna av Sverige, med Malmö och trakterna
söder därom samt med Finland och de baltiska länderna, varjämte man på
detta sätt erhåller en värdefull reservväg för telefontrafiken med Tyskland
och länder där bortom i händelse av fel å de svenska kablarna till Tyskland
och vid fel å vissa kabelsträckor i Tyskland. På Sverige belöpande andel av
kostnaden för en ny telefonkabel mellan Sverige och Danmark torde komma
att uppgå till 760,000 kronor, av vilket belopp 600,000 kronor böra tagas av
anslaget för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende och
resten från förnyelsefonden.
För nya radiostationer erfordras 300,000 kronor.»
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Sammanlagt skulle alltså, för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för budgetåret 1931/1932 erfordras ett anslag av (9,800.000 +
2.100.000 + 940,000 + 600,000 + 300,000) 13,740,000 kronor. Telegrafstyrelsen
har i förevarande skrivelse hemställt, att för ändamålet måtte för budgetåret
1931/1932 anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp.
I skrivelse den 22 september 1930 har telegrafstyrelsen sedermera anmält,
att behov av medel för nästkommande budgetår förelåge jämväl för anordnande
av en ny telefonkabel till Finland. För detta ändamål har styrelsen beräknat
ett belopp av omkring 700,000 kronor. I en senare skrivelse, dagtecknad
den 1 december 1930, har styrelsen emellertid i detta ämne anfört, att då
frågan enligt vad styrelsen inhämtat ännu icke förelagts Finlands riksdag,
i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag icke syntes behöva avses något
belopp för Sveriges andel i kostnaden för ifrågavarande kabel. Då emellertid
behovet av utvidgade telefonförbindelser mellan Sverige och Finland vöre
mycket trängande, ämnade styrelsen senare, därest besked från Finland erhölles
inom behörig tid, till Kungl. Maj:t ingiva förslag rörande särskild proposition
i ämnet.
Vidare har styrelsen i skrivelse den 28 november 1930 anmält, att vid denna
tidpunkt föreliggande siffror för tredje kvartalet 1930 utvisade, att anslagsbehovet
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för nästkommande budgetår bleve större än vad styrelsen i skrivelsen den 29
augusti 1930 beräknat, i anledning varav styrelsen ansett sig böra föreslå en
ökning av det i sistnämnda skrivelse begärda anslagsbeloppet med 1,000,000
kronor. På grund härav har styrelsen, med återtagande av sitt förra förslag
i frågan, hemställt, att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett reservationsanslag av
14.740.000 kronor.
Departementschefen har, på anförda skäl, ansett det av telegrafstyrelsen
begärda anslagsbeloppet, 14,740,000 kronor, böra begränsas till 14,000,000
kronor.
Utskottets Det för nästa budgetår äskade beloppet, 14,000,000 kronor, överstiger med
yttrande. 3,000,000 kronor det för det nu löpande budgetåret beviljade. Ökningen får
emellertid, på sätt närmare utvecklats av telegrafstyrelsen, anses motiverad
av den alltjämt fortgående kraftiga stegringen av telefontrafiken.
Med tagen hänsyn till att telegrafverket alltjämt må äga möjlighet att tillgodose
utvecklingens krav på det statliga telefon- och telegrafväsendet, får utskottet,
under hänvisning i övrigt till den i ärendet förebragta utredningen, tillstyrka
Kungl. Haj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telef Önock
telegrafväsende för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 14,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
Statens järnvägar.
Illo) Vad av departementschefen, sid. 37—42, anförts rörande tillbyggnad
till vagnverkstaden i Notviken saint ombyggnad av lokomotivstationen i Kristinehamn
— för vilka båda byggnadsföretag medel skulle beredas från
Statens järnvägars förnyelsefond — föranleder ej särskilt uttalande från utskottet;
vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
omförmäla.
12 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ny rangerspårgrupp
m. m. i Malmö (punkt 11) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgivna utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
13 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet.
att till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret 1931/
1932 anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till fullbordande
av dubbelspåret Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 45—48 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har anfört följande.
»Av vad järnvägsstyrelsen anfört har jag kommit till den uppfattningen, att
genom ett fullbordande av den år 1926 avbrutna dubbelspårsanläggningen Tranås—Aneby
och Bodafors—Sävsjö å den ännu ej färdigställda sträckan Tranås
—Frinnaryd så betydande fördelar med avseende å tidtabells- och tågföringsförhållanden
samt jämväl i driftkostnadshänseende skulle kunna vinnas, att
åtgärder för anläggningens avslutande nu torde böra vidtagas. På grund av
redan utförda terrasserings- och trumläggningsarbeten samt då arbetena för
närvarande endast skulle behöva avse själva järnvägslinjen, skulle också, såsom
järnvägsstyrelsens framställning utvisar, kostnaderna för nämnda åtgärder
kunna begränsas till jämförelsevis ringa belopp.
Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga örn kostnadsbeloppets uppskattning
samt fördelning å olika budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker
alltså, att för nästkommande budgetperiod till ändamålet i fråga äskas ett
kapitalökningsanslag av 520,000 kronor.
I detta sammanhang torde få omnämnas, att erforderlig mark för framtida
utvidgning av bangården i Tranås anskaffats genom en den 2 april och den
11 maj 1927 dagtecknad överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen å ena, och
Tranås stad genom dess drätselkammare, å andra sidan, angående framtida
Vagnverkstad
i Notviken
saint
lokomotivstation
i
Kristinehamn.
Ny rangerspårgrupp
m. m. i
Malmö.
Eli.]
Gångbroar
och gångtunnlar.
[12.]
Fullbordande
av
dubbelspåret
Tranås—Aneby
och Bodafors-Sävsjö.
[13.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Uppförande
ar restaurantbyggnåd
i Laxå.
[14.]
Utskottets
yttrande.
Telegrafoch
sektionstelefonlednlngar
samt kabelarbeten.
[15.]
Elektriska
belysnings
anlägg
nlngar.
[16.]
Växel- och
signalsäkerhetsanläggningar.
[17.]
omgestaltning av Tranås bangård m. m., vilken överenskommelse genom beslut
den 8 juli 1927 godkänts av Kungl. Majit.»
Utskottet har ej baft annat att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag än att, då
bandelen Bodafors—Sävsjö numera är fullbordad, rubriken å anslaget lärer
böra avse endast bandelen Tranås—Aneby.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fullbordande av dubbelspåret Tranås
—Aneby för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 520,000 kronor.
15:o) Kungl. Majit bar (punkt 14) föreslagit riksdagen att till uppförande
av restaurangbyggnad i Laxå för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 70,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 i åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må till uppförande av restaurangbyggnad i
Laxå för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 70,000 kronor.
16:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må till telegraf- och sektionstelefonledningar
samt kabelarbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
17:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 16) hemställer utskottet,
att riksdagen må till elektriska belysning sanläggningar för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
18:o) Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till växel- och
signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 53—55 i
åberopade statsrådsprotokollet.
För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen senast för budgetåren
1928—1931 anvisat respektive 400,000 kronor, 500,000 kronor och 400,000
kronor.
Järnvägsstyrelsen har nu för sagda ändamål äskat ytterligare ett belopp av
600,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
Departementschefen har yttrat följande:
»I nästlidet års statsverksproposition erinrades, att bland annat med hänsyn
till de avsevärda belopp, som under de senaste tio åren använts för växel- och
signalsäkerhetsanläggningar, från järnvägsstyrelsen år 1927 infordrats vissa
uppgifter rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. Av dessa uppgifter
inhämtades, att för utveckling av trafiksäkerhetsanordningarna i anslutning
till 1912 års trafiksäkerhetskommissions direktiv skulle erfordras ytterligare
arbeten för sammanlagt 4,300,000 kronor, varav 2,000,000 kronor
för perioden 1928—1933. För övriga hithörande arbeten, som, såvitt då
kunde förutses, vore avsedda att komma till utförande under närmaste femårsperiod
i syfte att åstadkomma ökad säkerhet för trafikrörelsen eller att
ernå lättnader och besparingar vid trafikarbetets utförande, beräknade järnvägsstyrelsen
ett sammanlagt belopp av 2,700,000 kronor. Sagda belopp,
2,000,000 kronor och 2,700,000 kronor, ansåge styrelsen böra med 1,400,000
respektive 600,000 kronor utgå av kapitalökningsmedel samt med 600,000 respektive
2,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Av de sålunda erforderliga
beloppen av kapitalökningsmedel, sammanlagt 2,000,000 kronor, skulle
600.000 kronor anvisas för budgetåret 1928/1929, 400,000 kronor för vart och
ett av budgetåren 1929—1931 samt 300,000 kronor för vart och ett av budgetåren
1931—1933. Såsom nyss omnämnts, hava emellertid för budgetåren
1928—1931 endast anvisats respektive 400,000, 500.000 och 400,0000 kronor,
innebärande för dessa tre budgetår en sammanlagd anslagssumma, som med
100.000 kronor understiger det för samma tid i järnvägsstyrelsens plan angivna
anslagsbehovet.
Det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet, 600,000 kronor, innefattar sålunda,
förutom tidigare beräknat årsanslag jämte nyssnämnda summa av
100.000 kronor, en anslagsökning av 200,000 kronor. Det ökade anslagsbehovet
har sin grund däri, att järnvägsstyrelsen ansett nödigt att, till beredande
av ökad säkerhet mot kollisionsrisker, på vissa enkelspåriga delar av
linjen Stockholm—Göteborg påbörja införandet av automatiska linjeblockanordningar.
Därtill kommer, enligt vad jag inhämtat, att vissa anläggningar
måst igångsättas tidigare än som förut avsetts och att kostnaderna för anläggningarna
ofta visat sig överstiga de ursprungligen beräknade beloppen,
enär anläggningarna på grund av utvidgningar i spårsystemen och större
fordringar på rationella, tekniska anordningar i många fall blivit av större
omfattning än som tidigare planerats.
Då det ur såväl trafiksäkerhets- som driftbesparingssynpunkt är önskvärt,
att nya eller förbättrade växel- och signalsäkerhetsanläggningar i erforderlig
omfattning komma till stånd vid statens järnvägar, samt det synes angeläget,
att av järnvägsstyrelsen föreslagna linjeblockanordningar nu bliva utförda,
anser jag mig icke kunna ifrågasätta någon nedsättning i det av styrelsen för
ifrågavarande ändamål äskade beloppet.»
Med hänvisning till vad departementschefen anfört, tillstyrker utskpttet
Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer alltså,
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 9 käft. (Nr 9.)
Utskottets
yttrande.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Elektrifiering
av
banan
Järna—
Norrköping—Malmö
m. fl.
linjer.
[18.]
Dispositio
lisan slag
för oförutsedda
oell
mindre
arbeten.
[19.]
Inlandsbanan
mellan
Yolgsjön
och
Gällivare.
[20.]
Statsbana
Malung—
Vansbro.
[21.]
Kraftstation
vid
Vargön.
[22.]
att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag. av
600,000 kronor.
19 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18) angående elektrifiering
av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer bar riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet bär velat
erinra.
20:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositions ansia g för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
21 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) rörande inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
här velat
erinra. «
22 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) angående beräkning av
anslag till statsbana Malung—Vansbro kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statens vattenfallsverk.
23:o) Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till kraftstation
vid Vargön för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 79—83 i åberopade statsprotokollet.
Ifrågavarande anläggning är avsedd att till en början utnyttja omkring 3.5
meters fallhöjd samt beräknas draga en total anläggningskostnad av 9,400,000
kronor. Enligt den uppgjorda utbyggnadsplanen skall anläggningen vara färdig
att sättas i drift under loppet av år 1933. I skrivelse den 30 september
1929 föreslog vattenfallstyrelsen, att till arbetenas påbörjande skulle för innevarande
budgetår anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor, medan därefter
beräknades erforderliga för budgetåret 1931/1932 3,000,000 kronor, för budgetåret
1932/1933 3,000,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 900,000 kronor.
Vid frågans behandling i 1930 års statsverksproposition ansåg emellertid
föredragande departementschefen det av vattenfallsstyrelsen för innevarande
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
budgetår begärda beloppet kunna nedsättas till 2,000,000 kronor, vilket anslagsbelopp
även beviljades av riksdagen.
I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen anfört, att det ur
kostnadssynpunkt är av vikt, att byggandet av kraftstationen vid Vargön icke
utsträckes under längre tid än som vid normal arbetstakt erfordras. Den för
innevarande budgetår gjorda minskningen av det begärda anslagsbeloppet bör
därför enligt styrelsen kompenseras genom motsvarande ökning under därpå
följande budgetår. Då anläggningen med nu tillämpad arbetsplan väntas, såsom
från början avsetts, kunna tagas i bruk under år 1933, anser styrelsen att
för budgetåret 1931/1932 bör upptagas anslag med 3,500,000 kronor. Under
detta budgetår skall nämligen enligt styrelsen större delen av arbetena på själva
kraftstationen utföras saint turbiner och generatorer beställas och delvis
likvideras.
Departementschefen har yttrat, bland annat, att det givetvis vore önskvärt,
att arbetena kunde anordnas på ett ur ekonomisk synpunkt lämpligt sätt. Efter
samråd med chefen för vattenfallsstyrelsen hade dock departementschefen funnit,
att en nedsättning av det begärda anslagsbeloppet kunde ske till 3,000,000
kronor, utan att olägenheter i nyssberörda hänseende eller i övrigt behövde
uppstå.
Utskottet har ej funnit skäl till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande Utskottets
förslag och hemställer alltså, yttrande.
att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 krönor.
24:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till kostnader Kostnader i
i samband med domstolsbehandling av frågan örn Vänerns reglering för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor. stolsbe
Beträffande
utredningen får utskottet hänvisa till sid. 83 och 84 i åberopade ha,''41ing av
, , o j , , ln , * frågan om
statsrådsprotokollet. Vänerns
reglering.
Sedan riksdagen för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns regie- [23.]
ring för åren 1918—1922, tiden 1 januari—30 juni 1923 samt budgetåret 1923/
1924 anvisat tillhopa 2,550,000 kronor, hava till bestridande av kostnader i
samband med domstolsbehandling av frågan örn Vänerns reglering för budgetåren
1924/1925—1929/1930 anvisats tillhopa 1,100,000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1930 gjort framställning
örn anvisande för nästkommande budgetår av ett anslag å 200,000
kronor till ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har tillstyrkt vad vattenfallsstyrelsen föreslagit.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj :ts före- Utskottets
varande förslag, hemställer, yttrande.
att riksdagen må till kostnader i samband med domstolsbehandling
av frågan om Vänerns reglering för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Veckor ellering
av
Göta älv.
[24.]
Utskottets
yttrande.
Tillbyggnad
för förvaltningsbyggnaden
i
Trollhättan.
,[25.]
25:o) Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till veckoreglering
av Göta älv för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av
300.000 kronor.
Ifrågavarande av 1928 års riksdag beslutade arbeten omfatta i huvudsak
uppsprängning av en ny avloppskanal vid Vänerns utlopp i Göta älv samt
uppförande av en dammbyggnad över älven. Kostnaderna härför hava beräknats
till 5,000,000 kronor. För ändamålet hava anvisats 1,400,000 kronor för
budgetåret 1928/1929, 1,800,000 kronor för budgetåret 1929/1930 samt
1.500.000 kronor för innevarande budgetår.
Med tillstyrkande a.v Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till veckor ellering av Göta älv för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
26:o) Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad
till förvaltningsbyggnaden i Trollhättan för budgetaret 1931/1932 anvisa ett
reservationsanslag av 120,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 85—90 i åberopade statsrådsprotokollet.
När kronan år 1905 förvärvade Trollhätte kanalbolags egendom, ingick däri,
bland annat, Trollhätte kanalverks förvaltningsbyggnad i Trollhättan med därtill
hörande parkområden. Denna förvaltningsbyggnad, som är centralt belägen
invid Karl Johans torg i Trollhättan, inrymmer en sessionssal, ett biblioteksrum
och 23 kontorsrum ävensom en vaktmästarbostad örn 2 rum och kök
samt ytterligare ett bostadsrum, disponerat av Trollhätte kanalverk. Dessutom
innehåller byggnaden ett till källarvåningen förlagt arkiv örn 48.5 kvadratmeter.
Byggnaden har, alltsedan den övergick i statens ägo, använts till
administrationslokaler först för Trollhätte kanal- och vattenverk och sedermera
för statens vattenfallsverks Trollhätteavdelningar. Då dessas förvaltningsorganisation
emellertid hastigt växte, blev det snart nog nödvändigt att
bereda ökade utrymmen för kontoren. Pa grund av mellanhavanden mellan
Trollhätte kraftverk och aktiebolaget Elektrosalpeter blev vid nämnda bolags
avveckling önskvärt att bereda användning för en större villabyggnad,
som av bolaget uppförts å östra stranden av Göta älv ovanför regleringsdammen
vid Trollhättan. Denna villa, benämnd »Salpetervillan», sorn inrymmer
17 rum utom vaktbostad, kom sålunda att förhyras för Trollhätte kraftverks
räkning från år 1920 och förvärvades sedermera enligt beslut av 1927 års riksdag
från nämnda bolag i likvidation för en köpeskilling av 40,000 kronor. Till
denna byggnad har kraftverket sitt huvudkontor förlagt. Kraftverkets
distriktskontor ävensom Trollhätte kanalverks och fastighetsförvaltnings kontor
äro inrymda i förenämnda förvaltningsbyggnad, varest jämväl vissa ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
rymmen äro upplåtna för ledningen av statens vattenfallsverks byggnadsarbeten
vid Göta älv, de s. k. Götaälvsarbetena. Vissa förrådskontor äro förlagda
till särskilda lokaler utom förvaltningsbyggnaden. Kanaluppbördskontoret
är förlagt i närheten av slussarna i Trollhättan.
I skrivelse den 28 oktober 1930 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag
örn tillbyggnad till nyssnämnda förvaltningsbyggnad för en kostnad av 120,000
kronor samt hemställt örn beredande av medel härtill a riksstaten för nästkommande
budgetår.
I ett den 6 november 1930 till vattenfallsstyrelsen avgivet yttrande har
byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot tillbyggnadsförslaget
eller de för detsammas genomförande beräknade kostnaderna.
Departementschefen har yttrat följande.
Då den av statens vattenfallsverk för kontorsändamål redan tidigare förhyrda
s. k. Salpetervillan (fastigheten Fagerstrand nr 1—la) i Trollhättan
år 1927 inköptes för vattenfallsverkets räkning, innebar detta, såsom av den
lämnade redogörelsen framgår, icke någon definitiv lösning av spörsmålet örn
beredande av erforderliga lokaler för verkets kontor. Också framhöll departementschefen
vid ärendets föredragning (proposition nr 240 år 1927), att genom
förvärv äv nämnda fastighet framför allt erhölles det rådrum, Som syntes
oundgängligt för vinnande av en god, slutgiltig lösning av fragan.
I nu föreliggande framställning har vattenfallsstyrelsen betonat, att behovet
av ökade kontorslokaler för vattenfallsverkets avdelningar i Trollhättan är
trängande och att lokalfrågan, såsom styrelsen även tidigare hävdat, icke kan
få en ändamålsenlig lösning annat än genom utvidgning av förvaltningsbyggnaden.
Vid besök å platsen har jag funnit, att med den omfattning, som vattenfallsstyrelsens
rörelse i Trollhättan numera fatt, detta spörsmål icke längre
lärer utan synnerlig olägenhet kunna undanskjutas. De tillgängliga utrymmena
äro påtagligt otillräckliga. Den s. k. Salpetervillans belägenhet är
dessutom sådan, att byggnaden icke kan anses lämplig för kontorsändamål.
Det av styrelsen nu framlagda förslaget att medelst en omedelbart anslutande
tillbyggnad utvidga den nuvarande förvaltningsbyggnaden synes mig
väl ägnat att tillgodose det avsedda behovet. I den utökade byggnaden skulle
inrymmas samtliga vattenfallsverkets kontor pa platsen med undantag av vissa
lokala förrådskontor och kanalverkets uppbördskontor, var jämte.. skulle erhållas
erforderliga reservutrymmen, vilka emellertid i avvaktan å definitiv
disposition skulle användas för tillfälliga ändamål. Även i yttre hänseende
torde förslaget utgöra en god lösning. Ur kostnadssynpunkt ..innehar det en
väsentlig minskning i förhållande till 1927 ars förslag -—- fran 162,000 till
120.000 kronor. Den sålunda gjorda kostnadsberäkningen, som av byggnadsstyrelsen
lämnats utan erinran, synes böra godtagas.. Styrelsens förslag att
efter omändringens genomförande utnyttja Salpetervillan till tjänstebostäder
och att bestrida kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten med driftmedel
har med hänsyn till vad styrelsen härom anfört och upplyst icke givit
mig anledning till erinran.
Jag vill alltså tillstyrka det föreliggande, av vattenfallsstyrelsen uppgjorda
tillbyggnadsförslaget. Såväl med hänsyn till den takt, vari detta arbetsföretag
i och för sig lämpligast kan bedrivas, som i betraktande av värdet av att
under närmaste tiden äga tillgång till de arbetstillfällen, som genom detsamma
beredas, torde hela det erforderliga beloppet 120,000 kronor böra uppföras å
riksstaten för nästkommande budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Kraftstation
vid
Malfors.
[6.]
Under åberopande av vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt hemställer alltså,
att riksdagen må för tillbyggnad till f örvaltning sby g gnaden
i Trollhättan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till kraftstation
vid Malfors för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 90—93 i
åberopade statsrådsprotokollet.
I proposition nr 181 till 1930 års riksdag framlades förslag beträffande anslag
till påbörjande av åtgärder med ifrågavarande kraftstationsföretag. Med
företaget avsågs att utnyttja den totala fallhöjden av omkring 28 meter i fallen
vid Råby, Ljung, Jakobslund och Malfors (de s. k. Jakobslundsfallen) i en
enda anläggning, vilken ansågs böra förläggas till Malfors. Stationen planlades
för utnyttjande av en vattenmängd av högst cirka 90 kubikmeter per sekund.
Kostnaderna för anläggningen beräknades till sammanlagt 9,800,000 kronor.
I enlighet med det i propositionen framlagda förslaget anvisade riksdagen till
ändamålet för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen hemställt örn anvisande
av ytterligare 1,500,000 kronor för nästa budgetår.
Departementschefen har, under erinran, att statsmakterna hittills icke tagit
ståndpunkt till frågan örn den byggnadstakt, i vilken Malforsanläggningen bör
utföras, utan att denna fråga ansetts böra göras beroende av de ekonomiska
konjunkturerna och av de närmaste årens erfarenheter beträffande kraftbehovet
inom mellansvenska centralblocket, anfört bland annat följande:
Vid förslagets framläggande för riksdagen antogs emellertid, att ett eventuellt
beslut om elektrifiering av södra stambanan skulle komma att påverka
byggnadstakten samt föranleda en förkortning av den byggnadstid, som eljest,
med hänsyn till konjunkturförhållandena, kunde anses påkallad.
I den utredning, som av vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 13 februari
1930 framlades rörande Malforsanläggningen, räknade styrelsen med att denna
anläggning borde färdigställas under budgetåret 1934/1935 samt att anslagsbeloppen
borde fördelas på ett med hänsyn härtill lämpligt sätt, varvid för
budgetåret 1931/1932 skulle erfordras ett anslagsbelopp av 1,500,000 kronor.
Med anledning av den förändring i konjunkturläget, som därefter inträtt, synes
det — såvitt för närvarande kan bedömas — knappast sannolikt, att anläggningens
färdigställande i och för sig skulle erfordras inom den av vattenfallsstyrelsen
sålunda beräknade tiden. Emellertid hava statsmakterna numera
i princip uttalat sig för elektrifiering av södra stambanan. I den utredning
av järnvägsstyrelsen, som lades till grund för denna frågas behandling
vid 1930 åTs riksdag, räknades med att elektrifieringen skulle vara fullbordad
under år 1934. Samma förutsättning ligger till grund för det förslag beträffande
anslag till elektrifieringsarbetena, som jag tidigare denna dag framlagt.
Med hänsyn till det avsevärda kraftbehov, vilket kommer att föranledas av elek
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
23
trifieringens genomförande, lärer det vara nåkallat att åtminstone för närvarande
räkna med att Malforsstationen måhända behöver färdigställas ungefärligen
inom den tid, som av vattenfallsstyrelsen i skrivelsen den 13 februari
1930 beräknades. Detta oaktat torde dock en nedsättning av det för nästkommande
budgetår begärda beloppet till 1,000,000 kronor utan olägenhet kunna
ske.
Ovannämnda elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer
har redan av riksdagen beslutats. Enligt den av järnvägsstyrelsen uppgjorda
planen skulle arbetet kunna beTäknas eventuellt slutfört redan med utgången
av år 1933. Även örn alltså elektrifieringen avslutas något förr än
man tidigare utgått ifrån, synes dock, enligt vad utskottet inhämtat, ingen
forcering av arbetena å kraftstationsbygget erforderlig. Under åberopande
härav får utskottet tillstyrka, att nu ifrågavarande anslag upptages till det av
Kungl. Majit föreslagna lägre beloppet 1,000,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
28:o) Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till veckoreglering
av Motala ström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93 och 94 av åberopade statsrådsprotokollet.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1930 gjort framställning
örn nytt anslag för veckoreglering av Motala ström och därvid framhållit, bland
annat, att sedan kronan genom de år 1930 godkända avtalen erhållit möjlighet
att utföra en rationell utbyggnad av samtliga vattenkrafttillgångar mellan
Vättern och Roxen, veckoregleringens andra stadium med det snaraste borde genomföras.
I enlighet med högsta domstolens utslag vore kronan dessutom skyldig,
vid risk att det meddelade tillståndet till första stadiet annars komme att
förfalla, att göra ansökan om andra stadiets utförande inom två år efter lagakraftägande
utslag angående medgivande till det första stadiet, d. v. s. före den
19 december 1930. Genomförande av veckoregleringens andra stadium krävde
dels ordnande av vissa ersättningsfrågor, dels utförande av vissa rensningsoch
byggnadsarbeten.
Med avseende å kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra
stadium anför styrelsen, att dessa beräknats till 700,000 kronor. Härav har
styrelsen för budgetåret 1931/1932 ansett ett belopp av 200,000 kronor vara
erforderligt; och har styrelsen gjort hemställan om anvisande av detta belopp.
Med förmälan att vattenfallsstyrelsen sedermera inom stadgad tid gjort ansökan
örn utförande av veckoregleringens andra stadium har departementschefen
på anförda skäl tillstyrkt styrelsens berörda förslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,
Utskottets
yttrande.
Veckoreglering
av Motala
ström.
[27.]
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utvidgning*
av Ångkraftstationen
i
■Västerås.
[28.]
Utskottets
yttrande.
Kraftstation
vid
Sillre.
[29.]
att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för
budgetåret 1931/1982 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.
29:o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till utvidgning
av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande utvidgning hava beräknats uppgå till sammanlagt
1,625,000 kronor, varav belöpa 725,000 kronor på maskininstallationen
samt 900,000 kronor på ångpanneutrustningen. Av kostnaden för det
nya ångturbinaggregatet har emellertid ett belopp av 125,000 kronor ansetts
böra bestridas med förnyelsefondsmedel, varigenom behovet av kapitalökningsanslag
för utvidgningsåtgärderna reducerats till 1,500,000 kronor. Av sistnämnda
summa har för innevarande budgetår anvisats ett anslagsbelopp av
1,100,000 kronor. Återstående behövligt anslagsbelopp, 400,000 kronor, skulle
nu anvisas å riksstaten för budgetåret 1931/1932.
I enlighet med Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till utvidgning av ångkraftstationen i
Västerås för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
30:o) Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till kraftstation
vid Sillre för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 750,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 95—98 av statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 76 till 1929 års riksdag gjorda
framställning beslutade riksdagen att, för beredande av krafttillskott till
Norrfors kraftverk, en statens kraftstation skulle anläggas vid Sillre för en
beräknad kostnad av 2,250,000 kronor. Enligt den till grund för propositionen
liggande utredningen skulle i kraftstationen till en början installeras endast
ett maskinaggregat med en effekt av omkring 5,000 kilowatt. Kraftstationen
skulle utföras så, att till samma axel framdeles kunde inkopplas en pump, med
vars hjälp och med generatorn arbetande som motor vatten kunde under den tid,
då kraftöverskott funnes vid Norrfors kraftstation, uppfordras från Indalsälven,
i vilken Sillreån utmynnar, till den ovanför kraftstationen belägna Oxsjön
för att där magasineras till dess vattnet kunde utnyttjas för fyllande av
behov av ökad kraftleverans.
Genom detta utbyggande av Sillreån har man beräknat att erhålla en anläggning,
som skulle särskilt väl lämpa sig såsom komplement till Norrfors kraftverk.
Det krafttillskott, som vinnes genom anläggningen — vilken kommer att
utnyttja omkring 190 meters fallhöjd i Sillreån — är avsett att sättas in i den
del av distributionsnätet från Norrforsen, Ådalslinjen, som förmedlar den över
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
25
vägande delen av kraftavsättningen och där samtidigt energiförlusterna på
grund av det långa överföringsavståndet äro förhållandevis störst.
För ifrågavarande anläggning hava anvisats för budgetåret 1929/1930 ett
anslag av 300,000 kronor samt för innevarande budgetår ett anslag av 700,000
kronor.
I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av ett anslag å 750,000 kronor för budgetåret 1931/1932
till ifrågavarande kraftstationsföretag.
Sedermera har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 25 november 1930 anmält,
att styrelsen funnit lämpligt att redan i samband med pågående utbyggnad utföra
vissa anordningar vid kraftverket, vilka icke inrymts inom den beslutade
kostnadsramen, samt därvid anfört, bland annat, följande:
»Redan från början planlades Sillrestationen på så sätt, att man från densamma
skulle kunna erhålla en större kraftmängd än som motsvarade den naturliga
avrinningen genom att man under söndagsdygnen och framdeles även
under sommarmånaderna skulle med användande av överskottskraft från Norrfors
eller andra samkörande kraftverk kunna pumpa upp vatten från Indalsälven
till ovanför liggande sjöar. Sillrestationens värde bleve därigenom i avsevärd
grad ökat, då man på detta sätt kunde tillvarataga en del av den överskottsenergi,
som alstrades i kraftverk med sämre regleringsmöjligheter än Sillre.
Av nu utförda utredningar har framgått lämpligheten av att redan från början
insätta den pump, som skall placeras på samma axel som det nu beslutade
maskinaggregatet. Dels kan säkerligen vinnas avsättning för det därigenom
erhållna krafttillskottet, dels skulle ett senare insättande av pumpen medföra
ökade kostnader och driftavbrott för Sillrestationen.
För att under tider med behov av mindre effektbelopp från Sillrestationen
kunna tillgodose sådan leverans utan alltför stor vattenförbrukning, har det
dessutom visat sig lämpligt att inom den kraftstationsbyggnad, som nu är under
utförande, installera jämväl ett maskinaggregat om 2,5 0 0 kW,
d. v. s. halva den storlek, 5,000 kW, för vilken stationens första maskin utföres.
Därvid skulle en i styrelsens ägo befintlig generator med denna storlek
komma till användning och med kuggväxel kopplas till en turbin.
Under domstolsbehandlingen av målet rörande kraftstationens byggande har
utredning verkställts rörande åtgärder i vattenbesparande syfte vid den allmänna
flottled, som nu transporterar virke från Sillreåns nederbördsområde
till Indalsälven. De befintliga anordningarna äro gamla och konsumera en
alltför stor del av den vattenmängd, som framrinner i ån. Den konstaterade
vattenförbrukningen är således avsevärt större än vad vid andra dylika flottningsanordningar
brukat ifrågakomma, varför det har visat sig lämpligt och
lönande att genom ombyggnad göra flottningsanordningarna mera
vattenbesparande. Den å vattenfallsstyrelsen belöpande kostnaden härför blir
emellertid ganska avsevärd och rymmes icke i hittills kalkylerade kostnader.
Däri hava nämligen endast medtagits sådana anordningar i själva Oxsjön, som
skulle erfordras på grund av kraftstationens tillkomst.»
I fråga örn de ekonomiska konsekvenserna av sålunda föreslagna anordningars
genomförande har styrelsen yttrat:
»Totalt sett, skulle de anordningar, som här beskrivits, draga en kostnad av
400,000 kronor utöver hittills beräknade kostnader. Mot hittills beslutat
anslag 2.25 miljoner kronor svarar en maskininstallation av 5,000 kW, motsva
-
26
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
XJt skottets
yttrande.
laxtrappa
vid Norrfors
kraftverk.
[30.]
En andra
tilloppstuimel
vid
Porjus
kraftstation.
[31.]
rande en årskostnad av cirka 50 kronor per kW. Ökningen av effekten med
2,500 kW skulle motsvara en kostnad på mereffekten av omkring 20 kronor
per kW och år. Med den nu beslutade stationen och nuvarande flottningsanordningar
kan i genomsnitt per år uttagas omkring 17 miljoner kWh och med
nu föreslagen förstoring omkring 23 miljoner kWh. Även årskostnaden per
kWh för den ökade energimängden blir avsevärt lägre än för den, som kau
uttagas i stationen med hittills beslutat anslag. Härav framgår, att den ökning,
som erhålles i effekttillgång och energiproduktion, åstadkommes till så
lågt pris, att kostnaden väl kan förräntas. Den ökade krafttillgången är dessutom
önskvärd för att tillgodose det successivt ökade kraftbehovet inom det
med Sillrestationen sammanknutna Norrforsnätet.»
Styrelsen, som meddelat, att den föreslagna förstoringen av Sillrestationen
icke medförde någon ökning av anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, har
slutligen hemställt örn tillstånd att utföra maskinutrustning och flottningsanordningar
vid Sillrestationen på sätt i styrelsens skrivelse angivits.
Departementschefen har yttrat följande:
»Vad vattenfallsstyrelsen anfört om ändamålsenligheten av att redan nu anordna
pumpverk för återfyllning av kraftverkets vattenmagasin, installera ett
andra maskinaggregat om 2,500 kilowatt och genom ombyggnad göra flottningsanordningarna
i Sillreån mera vattenbesparande synes övertygande. Åtgärderna
ifråga lära därför böra vidtagas. Därest riksdagen icke uttalar
erinran häremot, torde alltså dessa åtgärder få ingå i planen för det nu pågående
kraftstationsbygget.
Mot det av styrelsen för nästkommande budgetår äskade anslagsbeloppet har
jag intet att erinra.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor.
31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,
att riksdagen må till laxtrappa vid Norrfors kraftverk för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 128,000
kronor.
32 :o) Kungl. Majrt har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till en andra tillloppstunnel
vid Poimus kraftstation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 32, gjorda framställning har
1929 års riksdag medgivit, att för påbörjande av arbetena med en andra tillioppstunnel
vid Porjus kraftstation finge användas ett belopp av högst 250,000
kronor av reservationer å de av riksdagen å riksstaten för år 1921 och å tillläggsstat
för år 1920 anvisade reservationsanslagen örn tillhopa 17,500,000
kronor tili uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegraf
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
27
verket saint statens järnvägar och vattenfallsverk. För budgetåret 1931/1932
har till fortsättande av dessa arbeten anvisats ett reservationsanslag av 300,000
kronor. Tunneln utgör ett fristående led i vissa av vattenfallsstyrelsen planerade
utvidgningsarbeten vid Porjus för tillgodosende av det växande kraftbehovet
vid malmfälten och statens järnvägar samt i Norrbottens kustland. Kostnaden
för anläggningen beräknas kunna stanna vid 1,000,000 kronor genom
arbetenas utsträckande över en jämförelsevis lång tidrymd och deras bedrivande
huvudsakligen under sådana årstider, då ledig arbetskraft finnes tillgänglig.
För fortsättande av förevarande arbeten äskas nu anslag å riksstaten
till belopp av 300,000 kronor.
Mot Kungl. Majrts förevarande förslag har utskottet intet att erinra och
hemställer alltså,
att riksdagen må till en andra tilloppstunnel vid Porjus
kraftstation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
33 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåret 1929/1930 2,300,000
kronor och för innevarande budgetår 3,000,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen
hade för nämnda budgetperioder till ändamålet äskat anslag å 3,000,000 respektive
3,300,000 kronor.
I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen till ifrågavarande
ändamål för nästkommande budgetår begärt ett anslag av 3,500,000
kronor.
Departementschefen har anfört följande:
»Av vattenfallsstyrelsens skrivelse framgår, att'' det nu begärda anslaget,
liksom tidigare under denna rubrik beviljade anslagsbelopp, är avsett att tagas
i anspråk dels för utvidgningar och förstärkningar av distributionsnäten inom
statens kraftverks olika distributionsområden, dels ock till vissa behövliga nya
anläggningar för kraftdistributionen.
Styrelsens beräkningar utvisa, att under nästkommande budgetår för utförande
av vissa specificerade, huvudsakligen större anläggningar skulle åtgå ett
belopp av 2,625,000 kronor. Härutöver beräknas 875,000 kronor bliva erforderliga
till diverse arbeten, vilka för närvarande ej kunna förutses eller lokaliseras.
Såsom vid behandling av frågan örn anslag till förevarande ändamål tidigare
framhållits och av vattenfallsstyrelsen nu åter betonats, är det givetvis
angeläget, att styrelsen i tid kan tillgodose framträdande efterfrågan på elektrisk
kraft och alltså har tillräckliga anslagsmedel till sitt förfogande för erforderliga
distributionsanläggningar av skilda slag. På grund härav och med
hänsyn till vad styrelsen i sin förevarande skrivelse anfört finner jag någon
Utskottets
yttrande.
Distributionsanliiggningar
och därmed
sammanhängande
arbeten vid
statens
kraftverk.
[32.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
IHskottets
yttrande.
Inköp av
vattenfall
och fastigheter
samt
utförande
av nyanläggningar.
[33.]
TJtskottets
yttrande.
höjning för nästkommande budgetår böra ske av anslagsbeloppet till förevarande
ändamål. En jämkning av det utav vattenfallsstyrelsen begärda beloppet
lärer dock kunna ske till 3,300,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhåll gande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000
kronor.
34:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till inköp av
vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana
åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 104—106 av statsrådsprotokollet.
För inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens
kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagbeslut, har riksdagen för åren 1918—1922 anvisat
tillhopa 15,000,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 200,000 kronor, för budgetåret
1927/1928 500,000 kronor samt för budgetåret 1929/1930 likaledes
500,000 kronor eller således sammanlagt 16,200,000 kronor.
I skrivelse den 30 september 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av ett nytt anslag å 500,000 kronor till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1931/1932.
Departementschefen bar anfört följande:
»I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det vara av vikt, att tillräckliga
medel stå till Kungl. Majlis förfogande till förvärv för statens vattenfallsverks
räkning av vattenfall och fastigheter samt för utförande av nyanläggningar,
i den mån dylika åtgärder icke kunna utan synnerlig olägenhet
uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut.
Den i det föregående lämnade redogörelsen utvisar, att för ifrågavarande
ändamål sedan ingången av år 1929 åtgått inemot 950,000 kronor, samt att
av hittills beviljade anslag för närvarande återstår ett belopp av i runt tal endast
350.000 kronor. Vid nu angivna förhållanden finner jag påkallat, att
nytt anslag för ändamålet äskas för nästkommande budgetår. Mot det av vattenfallsstyrelsen
i sådant hänseende föreslagna beloppet, 500,000 kronor, finner
jag icke anledning till erinran.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter samt
utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras
för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverks
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:26 Skrivelse till Kålungen angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar s. 1 i texten