Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till myntoch justeringsverkets verksamhet jämte en i ämnet väckt motion.

1931-04-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till myntoch justeringsverkets verksamhet jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

1

Nr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående

anslag till mynt- och justeringsverkets verksamhet jämte

en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1931/1932 har Kungl.

Majit i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till finansdepartementet

(punkt 4 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen att för myntoch

justeringsverkets verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 31,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 13—22

i åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 20 maj 1930 har mynt- och justeringsverket framlagt förslag

angående omläggning av justeringsverksamheten i Stockholms stad

och län. Innan redogörelse lämnats för sagda förslag, har departementschefen

i korthet erinrat örn gällande bestämmelser på detta område. Bestämmelserna

i fråga äro följande:

Justering av allmänna mätnings- och vägningsredskap verkställes, enligt

föreskrift i § 5 förordningen den 9 oktober 1885 örn mått och vikt,

av därtill lagligen förordnad justerare med biträde av medhjälpare, som

under hans tillsyn arbetar. Justering av s. k. precision smått, precisionsvikter

och precisionsvågar däremot verkställes vid mynt- och justeringsverket

eller av justerare, som därtill erhållit uppdrag av verket.

För justerare gäller av Kungl. Maj:t den 15 november 1907 (nr 125 s.

9) utfärdad instruktion med ett genom kungörelse den 24 november 1928

(nr 449) gjort tillägg. De befogenheter och skyldigheter, som enligt

nämnda instruktion tillkommo den dåvarande kontroll- och justeringsstyrelsen,

hava från och med den 1 januari 1910 överflyttats på mynt- och

justeringsverket.

I och för justering av mått och vikt är riket indelat i särskilda distrikt.

Distriktsindelningen bestämmes av mynt- och justeringsverket.

Justerare — en för varje distrikt eller, örn så finnes lämpligen kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 41 höft. (Nr 93—97.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

ske, för två eller flera distrikt — antages av verket medelst konstitutorial

på viss tid, högst fem år i sänder.

Ersättning åt justerare utgår i form av förrättningsarvode, som gäldas

av den förrättningssökande enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa.

Justerare har själv att bestrida de med justeringsarbetet förenade kostnaderna,

dock att kontroll- och arbetslikare tillhandahållas honom av statsverket.

Nu gällande taxa å avgifter för justering har utfärdats genom

kungörelse den 24 november 1928 (nr 448).

Ur de erlagda avgifterna äger justerare tillgodogöra sig arvode med,

för kalenderår räknat: hela den del av avgifternas summa, som icke överstiger

12,000 kronor, tre fjärdedelar av den del av avgifternas summa,

som överstiger 12,000 men icke 16,000 kronor, hälften av den del av avgifternas

summa, som överstiger 16,000 men icke 20,000 kronor samt en

fjärdedel av den del av avgifternas summa, som överstiger 20,000 kronor,

överskottet inlevereras till mynt- och justeringsverket och tillföres en

särskild fond, den s. k. justeringsfonden.

De justerardistrikt, som beröras av mynt- och justeringsverkets förevarande

förslag, äro distrikten nr 1—4. Distrikten nr 1 och 4, vilka äro

sammanförda under en justerare, omfatta Stockholms stad med undantag

av Södermalm och staden mellan broarna samt Stockholms län utom Sotholms,

ökneho och Svartlösa härad. Distrikten nr 2 och 3, vilka likaledes

äro förenade under en justerare, inbegripa Södermalm och staden

mellan broarna samt av Stockholms län Sotholms, Öknebo och Svartlösa

härad med undantag av Nynäshamns köping, vilken sistnämnda hildar

eget justeringsdistrikt.

I sin förutnämnda skrivelse den 20 maj 1930 har mynt- och justeringsverket

anfört följande:

»I underdånig skrivelse den 19 april 1928 med utredning rörande nya

lokaler för mynt- och justeringsverket i anledning av markbyte mellan

kronan och Stockholms stad anförde verket i samband med förslaget örn

inrättande av nya lokaler för justeringsavdelningen, att denna avdelnings

nuvarande lokaler av verket avsetts att användas vid justering av

handelsredskap. Verket förutsatte därvid, att justering av handelsredskap

inom Stockholms stad skulle utföras av mynt- och justeringsverket

i stället för att såsom nu handhavas av tvenne av verket utsedda justerare,

vilka vardera förhyrde lokaler ute i staden. Verket anförde vidare,

att det för justeringen i dess helhet vore av synnerlig betydelse, att vid

verket funnes en justeringsverkstad för handelsredskap särskilt med hänsyn

till att denna verkstad skulle kunna tjänstgöra såsom instruktionsverkstad

för utbildande av justerare.

Rekryteringen av justerarekåren i riket har hittills skett så, att en

justerare inom något distrikt hos verket anhållit, att någon viss person

måtte anställas såsom medhjälpare i distriktet. I regel har en dylik

anhållan av verket bifallits, så snart vederbörande haft tillräckliga kvalifikationer

för dylik tjänst och distriktet varit av den storlek, att en

medhjälpare kunde anses behövlig. Medhjälparen, vilken sedan vanli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

3

gen utan ersättning arbetat på justeringsverkstaden under längre eller

kortare tid, har småningom vid inträffande ledighet blivit förordnad att

uppehålla justerarebefattningen samt slutligen samlat så mycket tjänstgöringsmeriter,

att han vid vakans blivit förordnad till justerare i något

distrikt.

Det är tydligt, att ett dylikt befordringssystem icke kan vara till nytta

för justeringsverksamheten. Först och främst är det klart, att i fall

ingen tävlan kan förekomma, har den verkliga dugligheten, så vitt den

ej är parad med god ekonomisk ställning och relationer, ej någon utsikt

att göra sig gällande, ty först och främst fordras för att bliva medhjälpare

personliga relationer till någon justerare och dessutom måste vederbörande

aspirant hava råd att under en längre tid utföra oavlönat

arbete. Då verket icke i stort sett haft några möjligheter att kontrollera

medhjälparens skicklighet i arbetet, på grund av att detta är förlagt på

olika platser ute i landet, vilka myntdirektören endast under sina tjänsteresor

kan besöka icke ens en gång örn året, hava befordringarna inom

justerarekåren kunnat verkställas endast efter tjänstgöringstiden och

personliga omdömen från justerare, till vilka vederbörande medhjälpare

dessutom stått i viss relation. Redan ur dessa synpunkter måste ett

befordringssystem sådant som det hittillsvarande anses orättvist och

olämpligt men härtill kommer, att under de senare åren en utomordentligt

livlig utveckling ägt rum på mätnings- och vägningsteknikens områden.

Där man tidigare vid utförande av dylika operationer använde

sig av endast enkla vågar och mätningsredskap, förekommer nu en stor

mångfald av ofta synnerligen komplicerade apparater. Det är givetvis

också så, att inom de mera betydande justeringsdistrikten, Stockholm och

ett par av de större landsortsstäderna, en medhjälpare kan få erfarenhet

i justering av en mångfald olika redskap, men i de mindre distrikten

i landsorten förekommer detta endast i begränsad omfattning. Medhjälparnas

utbildning innan de förordnas till justerare blir sålunda, oavsett

olika justerares större eller mindre kompetens att handhava utbildning,

betydligt ojämn och i många fall bristfällig. Den nutida tekniken fordrar

ovillkorligen, att en person, som skall befordras till justerare, också

skall besitta ingående kännedom örn alla inom tekniken använda mätnings-

och vägningsredskaps konstruktion och justering.

En enhetlig och tillfredsställande justerareutbildning kan enligt verkets

åsikt endast åstadkommas, om denna förlägges till verket under dess

omedelbara ledning.»

Verket har vidare meddelat, att distrikten nr 1 och 4 innehavas av

arkivarien i lantmäteristyrelsen H. Huss samt att distrikten nr 2 och 3

intill utgången av år 1929 innehafts av kommissionslantmätaren H. G. K.

Hampusson Huldt. Då justerarbefattningen i Malmö distrikt nr 21 och

23 den 1 januari 1930 blivit ledig till följd av innehavarens avgång på

grund av uppnådd åldersgräns, hade Huldt efter egen ansökning konstituerats

såsom justerare i Malmödistrikten. I enlighet med Huldts önskan

hade emellertid tiden för tillträdet av justerarbefattningen i Malmö

uppskjutits till den 1 oktober 1930.

Verket beräknade, att vid sistnämnda tidpunkt dess nuvarande justeringsavdelning

skulle hava inflyttat i verkets nya byggnad, varvid nämn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

da avdelnings dittillsvarande lokaler skulle bliva tillgängliga för annat

ändamål. Det syntes verket under sådana omständigheter lämpligt att

genomföra en indragning av de lediga justerardistrikten nr 2 och 3 under

verket, varigenom införande av en rationellare justerarutbildning

skulle möjliggöras.

Rörande planen för justerarutbildningens ordnande har verket anfört

följande:

Ett detaljerat förslag, huru denna justerarutbildning skulle ordnas,

vore verket icke nu i stånd att framlägga, men syntes denna böra baseras

efter följande grundlinjer. Verket ansåge, att — i likhet med vad

som skedde inom flera av de affärsdrivande verken, där viss fackkunskap

för tjänstemännen vore behövlig — kurser för utbildning av justerare

borde anordnas med vissa lämpliga mellanrum; till deltagande i dessa

kurser borde ansökningar få ingivas av därtill kvalificerade. Dessa kurser

borde omfatta dels lektioner och föreläsningar rörande de fysikaliska

grunderna för mätning och vägning samt därför använda redskap, deras

konstruktion, felkällor m. m., dels ock praktiska övningar i samband

därmed samt övningar i justering av allmänna handelsredskap. En dylik

kurs syntes böra omfatta en tid av cirka tre månader. Kursen borde

avslutas med en examen, vid vilken betyg skulle sättas. Efter genomgången

kurs skulle vederbörande aspirant kunna anställas såsom medhjälpare

eller biträdande justerare inom de större distrikt, där sådan

vore behövlig.

För befordran till justerare borde dock erfordras en ytterligare tjänstgöring

vid verkets justeringsavdelning av mera kvalificerad art. Verket

förutsätter sålunda, att till justerare huvudsakligen skulle utnämnas

sådana aspiranter, som inom verket under viss tid tjänstgjort som medhjälpare

eller biträdande justerare.

Verket avsåge därjämte att med regelbundna mellantider anordna fortsättnings-

och repetitionskurser för äldre justerare i syfte att hålla dessa

i nivå med utvecklingen.

Beträffande organisationen av den ifrågasatta avdelningen har verket

yttrat följande:

För genomförande av den skisserade planen syntes det vara nödvändigt,

att justeringsverkstaden för handelsredskap ställdes under verkets

omedelbara ledning och att såsom föreståndare för densamma anställdes

en person av sådana kvalifikationer, att han kunde meddela såväl den

teoretiska som den praktiska utbildningen. Denna tjänsteman borde enligt

verkets åsikt hava samma tjänsteställning som verkets tvenne ingenjörer

och sålunda i löneliänseende placeras i B 21. I betraktande av att

en viss erfarenhet rörande huru en dylik organisation komme att fungera

vore önskvärd, syntes föreståndaren för närvarande böra anställas

såsom extra ordinarie tjänsteman.

För utförande av det egentliga justeringsarbetet syntes därjämte erfordras

en person med justerarkompetens, vilken såsom biträdande justerare

skulle på eget ansvar, men under föreståndarens ledning kunna verkställa

justering, samt en medhjälpare, som endast borde äga rättighet

att på justerarens uppdrag och ansvar utföra justeringar.

Den biträdande justeraren och medhjälparen syntes lämpligen böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

5

utgöras av sådana aspiranter, som med hänsyn till betyg och meriter

stöde närmast i tur att befordras till justerare. Då dessa befattningar

sålunda icke avsåges att vara stadigvarande utan snarare trappsteg till

ordinarie justerarbefattnings erhållande och tjänstgöring på desamma

sålunda vore att betrakta såsom tillhörande utbildningen,, borde avlöningen

kunna begränsas till relativt låga belopp, förslagsvis respektive

400 och 300 kronor per månad.

Slutligen erfordrades för verkstaden en arbetare. Emellertid vore arbetet

vid en dylik justeringsverkstad mycket variabelt, och det vore

därför att förutse, att vid vissa tider på året större arbetskraft bleve erforderlig

för allmänhetens betjänande. Mynt- och justeringsverket hade

dock bland sin arbetspersonal för justeringsverksambeten lämpligt utbildade

arbetare till sitt förfogande, och då myntningsverksambeten i allmänhet

till sin omfattning ävenledes vore rätt variabel, borde möjlighet

finnas att genom lämplig planläggning av de båda verksamheterna bättre

utnyttja även myntverkets personal, åtminstone under sådana år, då

genom depression i näringslivet myntbehovet vore litet, vilket syntes

innebära en ytterligare fördel, som ernåddes genom den föreslagna anordningen.

Verket bar härefter framhållit, att förslagets genomförande förutsatte

vissa ändringsarbeten i lokalerna, vilka dock skulle bliva av mindre omfattning

och huvudsakligen bestode i anordnande av en disk för mottagning

av justeringsgodset, uppsättande av hyllfack och en del arbetsbord

m. m. samt inledande av gas. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

syntes icke behöva överstiga 1,500 kronor.

Beträffande den i övrigt för den nya avdelningen behövliga utrustningen

bar verket för anskaffande av en del nödvändiga verktyg och stämplar

m. m. beräknat en kostnad av cirka 1,100 kronor. För undersökning

och stämpling av större transportkärl, tankautomobiler och dylikt erfordrades

anordnande av en större skjutviktsvåg med en kapacitet av

10 ton. Enligt infordrad offert betingade en dylik våg ett pris av 2,390

kronor, vartill komme kostnaden för grundläggning och montage, beräknad

till omkring 700 kronor. Härjämte bar verket förutsatt, att även

de apparater, som föreslagits skola ingå i den nya byggnadens utrustning,

skulle beträffande vissa förrättningar tagas i anspråk för justeringen av

handelsredskap. Den totala engångskostnaden för justeringsverkstadens

upprättande har sålunda av verket med avrundning till jämna hundratal

beräknats till 5,700 kronor.

Bruttoinkomsten från distrikten nr 2 och 3 har verket ansett kunna

uppskattas till omkring 18,000 kronor. De årliga utgifterna för den nya

justeringsavdelningen bar verket beräknat sålunda:

Avlöning till en ingenjör i B 21 .................. (cirka) kronor 7,000

» » en biträdande justerare .................... » 4,800

» » en medhjälpare ............................ » 3,600

» » en arbetare ................................ » 3,600

Summa kronor 19,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Härtill komma kostnader för förbrukningsartiklar, såsom stämplar, bly,

skrivmaterial, trycksaker m. m., vilka kunde beräknas till omkring 1,000

kronor.

De totala utgifterna beräknades följaktligen komma att uppgå till omkring

20,000 kronor årligen, varför alltså en kostnad av 2,000 kronor årligen

skulle drabba statsverket. Då emellertid en avsevärd del av utgifterna

rätteligen borde hänföras till utgifter för justerares utbildning,

har verket föreslagit, att avlöningarna till den biträdande justeraren och

medhjälparen, tillsammans 8,400 kronor, måtte utgå av justerares inlevereringar

till justeringsfonden, vilka kunde beräknas uppgå till omkring

12,000 kronor örn året.

För den händelse även distrikten nr 1 och 4 indroges till verket, komme

ekonomien att ställa sig högst betydligt gynnsammare, i det att dessa

distrikt gåve en bruttoinkomst av omkring 25,000 kronor. Under sådana

omständigheter har verket beräknat, att ej blott inga medel från justeringsfonden

skulle behöva anlitas, utan justeringsverksamheten borde då

kunna lämna ett icke obetydligt överskott till statsverket.

över mynt- och justeringsverkets berörda framställning den 20 maj

1930 har statskontoret den 10 juni 1930 avgivit infordrat utlåtande och

därvid anfört bland annat följande.

Mynt- och justeringsverkets förslag, att justeringen av liandelsredskap

för Stockholm med omnejd skulle överflyttas till verket och att

i samband därmed utbildningskurser för justerare skulle anordnas vid

den nyinrättade justeringsavdelningen, hade, med hänsyn till de av myntoch

justeringsverket anförda skäl, icke föranlett någon statskontorets erinran.

Emellertid ansåge sig statskontoret beträffande vissa detaljer i det

framlagda förslaget böra anföra följande.

De årliga omkostnaderna för den nya justeringsavdelningen och de

vid densamma anordnade utbildningskurserna skulle bestridas dels av

avdelningens egna inkomster och dels av justeringsfonden. Då såväl de

sålunda inflytande justeringsavgifterna som justeringsfondens medel

finge anses stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande, syntes berörda medelsdisposition

icke behöva föranleda, att ärendet underställdes riksdagens

prövning.

Emellertid syntes annan anledning till sådant underställande föreligga.

Det hade nämligen föreslagits, att den nya justeringsavdelningen skulle

stå under närmaste ledning av en föreståndare med anställning tills vidare

såsom e. o. tjänsteman i lönegraden B 21. Emellertid hade det förutsatts,

att den sålunda inrättade befattningen efter någon tid skulle

överflyttas till ordinarie stat, i vilket fall lönen vid densamma uppenbarligen

skulle komma att utgå av anslaget till mynt- och justeringsverket.

Vid sådant förhållande syntes skäl föreligga att redan nu, innan

de av mynt- och justeringsverket föreslagna anordningarna började vidtagas,

för riksdagen framlägga det väckta förslaget.

Därest Kungl. Maj:t funne sig böra godtaga vad statskontoret sålunda

ifrågasatt, kunde den föreslagna justeringsavdelningen icke inrättas förr
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93. 7

än tidigast den 1 juli 1931. Hinder syntes dock icke möta att för det

lediga justeringsdistriktet förordna justerare för tiden intill sagda dag.

Statskontoret ville ej underlåta att i detta sammanhang ifrågasätta,

huruvida det ej kunde anses önskvärt, att hela den nya justeringsavdelningen

upprättades på en gång. Det syntes knappast råda något tvivel

örn att under sådan förutsättning den å avdelningen anställda personalen

kunde bliva bättre utnyttjad. Något uppskov med upprättandet av den

nya avdelningen syntes icke behöva föranledas härav, då gällande förordnande

för justeraren H. Huss enligt uppgift utginge med år 1930.

Huss vore ordinarie innehavare av tjänst i lantmäteristyrelsen i lönegraden

B 24.

I skrivelse den 23 september 1930 med anslagsäskanden för nästkommande

budgetår har mynt- och justeringsverket erinrat örn ifrågavarande

framställning den 20 maj 1930 angående omläggning av justerarverksamheten

i Stockholms stad och län samt framlagt följande beräkning

rörande inkomster och utgifter, för det fall att ej blott distrikten

nr 2 och 3 utan, såsom statskontoret förordat, även distrikten nr 1

och 4 inhegrepes under omläggningen:

Inkomster:

Från distrikten nr 2 och 3 ......................-......... kronor 18,000

» » nr 1 och 4 ................................ * 25,000

Summa kronor 43,000.

Utgifter:

7,000

......... »

9,600

» » två medhjälpare ...................

......... »

......... »

7,200

7,200

Förbrukningsartiklar, värme, ljus m. m..........

3,000

Summa kronor 34,000.

Enligt denna beräkning skulle sålunda en årlig vinst å 9,000 kronor

uppstå.

För den händelse ifrågavarande alternativ valdes, borde, anlor verket

vidare, anslaget till icke-ordinarie befattningshavare ökas med 23,800 kronor,

anslaget till verkmästare, förmän och arbetare med 7,200 kronor och

omkostnadsstaten med 3,000 kronor, varemot verkets inkomst av myntning

och justering borde ökas med 43,000 kronor. Därjämte erfordrades

även i detta fall ett engångsanslag å 5,700 kronor för utrustning av verkstaden.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det av mynt- och justeringsverket framställda förslaget, sådant detsamma

slutligen utformats, innebär, att den justeringsverksamhet, som för närvarande

genom två av verket utsedda justerare omhesörjes inom Stock
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

holms stad och län — med undantag av Nynäshamns köping — skulle omhändertagas

av verket. Syftet med den föreslagna omläggningen är i

främsta rummet att åvägabringa mera tillfredsställande förhållanden i

fråga örn utbildningen av justerare. Enligt verkets avsikt skulle den verkstad

för justering av handelsredskap, som skulle upprättas vid verket,

även tjäna såsom instruktionsverkstad för aspiranter till justerarbefattningar

i distrikten. Utbildningen av blivande justerare skulle även bedrivas

genom särskilda i anslutning till verksamheten å justeringsverkstaden

anordnade kurser.

Verket har i sin framställning i ämnet närmare utvecklat bristerna i och

olägenheterna av det nu rådande systemet för rekrytering och utbildning

av justerare. Det torde icke kunna förnekas, att i detta hänseende behov

av större planmässighet och enhetlighet föreligger, och det synes tydligt,

att förslagets genomförande bör kunna leda till en bättre ordning på förevarande

område. Härtill kommer, att en överflyttning till mynt- och justeringsverket

av det lokala justeringsarhetet i Stockholm skulle medföra

den fördelen, att den vid verket anställda arbetarpersonalens arbetskraft

skulle kunna i viss mån bättre utnyttjas. Under sådana förhållanden har

jag funnit mig böra tillstyrka, att den avsedda omläggningen kommer till

stånd.

Enligt det ursprungliga förslaget räknade verket med att omläggningen

borde tillämpas från och med den 1 oktober 1930, från vilken tid utrymme

för den nya avdelningen kunde beredas inom verkets lokaler. Då emellertid

med den av statskontoret i ärendet uttalade uppfattningen — vilken

uppfattning av mig delas — frågan synes böra underställas riksdagens

prövning, torde genomförandet av den ändrade organisationen böra anstå,

till dess riksdagen fattat beslut i ämnet.

I sin nyssnämnda ursprungliga framställning utgick mynt- och justeringsverket

från att omläggningen till en början borde avse allenast justerardistrikten

nr 2 och 3. Enligt statskontorets förslag, vilket biträtts av

mynt- och justeringsverket i dess skrivelse den 23 september 1930, bör

däremot den nya ordningen på en gång genomföras för samtliga distrikten

nr 1—4. Denna mening finner jag mig — ej minst med hänsyn till det

avsevärt bättre ekonomiska utbytet av en sålunda utvidgad verksamhet

— böra biträda. Då justerartjänsten i distrikten nr 2 och 3 för närvarande

uppehälles på vakansförordnande och enligt vad jag inhämtat nu gällande

förordnande för justeraren i distrikten nr 1 och 4 utgår den 30 juni

1931, möter ej hinder att låta den nya ordningen träda i tillämpning från

och med ingången av budgetåret 1931/1932.

Intill dess närmare erfarenhet vunnits rörande den ifrågasatta organisationens

verkningar, torde de erforderliga anslagsmedlen ej böra uppföras

å verkets ordinarie stat utan anvisas å extra stat.

Såsom föreståndare för justeringsverkstaden skulle enligt verkets förslag

anställas en ingenjör med avlöning enligt lönegraden B 21. Häremot

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

har jag icke något att erinra. Avlöningskostnaden å denna befattning

torde böra beräknas till 6,048 kronor, motsvarande begynnelseavlöning till

befattningshavare å extra stat i sagda lönegrad. Vad angår personalbehovet

i övrigt, har verket, under förutsättning att verket övertager justeringsverksamheten

i samtliga distrikten nr 1—4, ansett medel böra anvisas

för anställande av två biträdande justerare, två medhjälpare och två

arbetare; sammanlagda avlöningskostnaden för nämnda personal har beräknats

till 24,000 kronor. För min del finner jag mig icke böra förorda,

att en så stor personalstyrka nu anställes för justeringsverkstadens drift,

helst som för göromålen å verkstaden torde kunna, vid tider av mindre

arbetstillgång å andra avdelningar, anlitas för dessa avdelningar avsedda

arbetskrafter. Jag anser därför, att för närvarande allenast en biträdande

justerare bör anställas samt att — utöver det för denne avsedda

arvodet av 4,800 kronor — för personal i övrigt bör beräknas ett belopp

av 12,000 kronor. Sammanlagda avlöningskostnaden för justeringsverkstaden

skulle i enlighet härmed uppgå till (6,048 + 4,800 + 12,000 =) 22,848

kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 22,900 kronor.

För materialkostnader, värme, ljus m. m. för justeringsverkstaden bar

mynt- och justeringsverket räknat med en årlig utgift av 3,000 kronor.

Mot denna beräkning har jag icke något att erinra.

Det årliga behovet av anslagsmedel för justeringsverkstaden torde i enlighet

härmed höra beräknas sålunda:

Avlöningar ............................ kronor 22,900

Materialkostnader, värme, ljus m. m... » 3,000

Summa kronor 25,900.

Inflytande justeringsavgifter för förrättningar, som utföras av den vid

verket anställda personalen, torde böra ingå bland övriga inkomster från

mynt- och justeringsverket och bokföras å titeln »inkomst av myntning

och justering» samt sålunda helt inlevereras till statsverket.

Bruttoinkomsterna från de distrikt, i vilka justeringsuppgifterna skulle

övertagas av mynt- och justeringsverket, hava av verket uppskattats till

omkring 43,000 kronor. Då årskostnaden — frånsett dyrtidstillägg — enligt

den nyss lämnade beräkningen skulle uppgå till 25,900 kronor, skulle

alltså ett ej obetydligt överskott uppstå å verksamheten.

Utöver de löpande utgifterna har verket för inrättande av justeringsverkstaden

räknat med en engångskostnad av i runt tal 5,700 kronor. Då

jag ej har någon erinran att göra på denna punkt, torde det för ifrågavarande

ändamål avsedda anslaget för nästkommande budgetår böra bestämmas

till (25,900 + 5,700 =) 31,600 kronor.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr G. Rosén väckt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Utskottets

yttrande.

motion, nr 157, vari hemställs, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag örn indragning av justerardistrikten

nr 1—4 samt överflyttning till mynt- och justeringsverket av

den på justerarna i dessa distrikt ankommande verksamheten.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, är syftet med den föreslagna

omläggningen av justerarverksamheten i Stockholms stad och län i främsta

rummet att åvägabringa mera tillfredsställande förhållanden i fråga

örn utbildningen av justerare.

Vid bedömande av spörsmålet örn sagda omläggning har för utskottet

först uppställt sig frågan, huruvida tidpunkten nu kan anses lämplig för

en omorganisation på berörda område.

Vid denna frågas prövning har utskottet kommit till den uppfattningen,

att de skäl, som kunna anföras för ett uppskov med frågans avgörande

och som motionsvis framförts, icke kunna anses vara av den art, att

utskottet bör ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

delar sålunda den av departementschefen uttalade uppfattningen, att

bristerna i och olägenheterna av det nu rådande systemet för rekrytering

och utbildning av justerare måste anses mana till, att större enhetlighet

och planmässighet på förevarande område åvägabringas. Enligt vad utskottet

inhämtat, har ock 1927 års besparingsnämnd på sin tid tillstyrkt

ett av myntdirektören framlagt förslag, att justeringen inom Stockholms

stads och läns justeringsdistrikt måtte omhändertagas av myntverkets

justeringsavdelning. Efter att hava framhållit, att myntverkets justeringsverksamhet

under budgetåret 1927/1928 medfört en förlust för statsverket

å i runt tal 48,000 kronor, har besparingsnämnden härom anfört,

att nämnden ansåge sig så mycket mera böra tillstyrka förslaget, genom

vars realiserande verket skulle tillgodoföras en bruttointäkt av cirka

40,000 kronor, som härigenom skulle uppstå möjlighet till besparingar i

omkostnaderna. Det syntes nämnden icke osannolikt, att förlusten å

myntverkets justeringsverksamhet på detta sätt skulle kunna väsentligen

nedbringas och måhända helt bortfalla.

På grund av vad sålunda anförts och jämväl ur synpunkten att justerartjänsten

i distrikten nr 2 och 3 för närvarande uppehälles på vakansförordnande

och nu gällande förordnande för justeraren i distrikten nr 1

och 4 utgår den 30 juni 1931, synes det utskottet lämpligt, att den nya ordningen

träder i tillämpning från och med ingången av budgetåret 1931/1932.

Då varken de beräknade avlöningskostnaderna för justeringsverkstaden

eller vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet alltså hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

11

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

förslag och med avslag å herr Roséns ovanberörda

motion, 1:157, för mynt- och justeringsverkets

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 31,600 kronor.

Stockholm den 17 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, J.

Nilsson i Malmö, C. P. V■ Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar

Olsson, E. J. G. Rosén, C. G. V. Hammarskjöld, P. A. Bergström, I. Hj. E. Pauli och

K. A. S. Nylander;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, A. A:son

Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge. E. J. Wigforss, B. F:son

Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, A. Danielsson, C. J. Högström och

F. V. Sandwall.

Reservation

av herrar Rosén, Strindlund, Holmgren och Järte, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till myntoch juster s. 2 i texten