Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner eld be gun g elsef öreningen. örn anslag till svenska

1931-04-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:96, Utlåtande i anledning av väckta motioner eld be gun g elsef öreningen. örn anslag till svenska

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

Utskottets

yttrande.

Sr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner

eld be gun g elsef öreningen.

örn anslag till svenska

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 97, inom första kammaren

av herr J. Nilsson i Malmö m. fl., och den andra, nr 99, inom

andra kammaren, av herr H. Schött m. fl., vilka motioner hänvisats till

statsutskottets förberedande behandling, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta örn ett anslag å 10,000 kronor för budgetåret 1931/1932 till

svenska eldbegängelseföreningen för föreningens upplysningsverksamhet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för framställningen åberopade

skälen får utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.

I likhet med motionärerna synes det utskottet ovedersägligt, att eldbegängelsereformen

erbjuder stora samhälleliga fördelar ur.ekonomisk

synpunkt för såväl stad som landsbygd och är av stor social betydelse.

Såsom i motionerna framhållits, lärer det ej heller kunna förnekas, att,

även örn staten såsom sådan icke drager någon direkt ekonomisk vinning

av sagda reform, staten måste anses äga ett visst intresse av att främja

en rörelse, som söker göra slut på de kostsamma kyrkogårdsutvidgningarna,

samtidigt som den har till ändamål ett förbilligande av begravningskostnaderna.

Genom beviljande av anslag till svenska eldbegängelseföreningens

upplysningsverksamhet har sistlidet års riksdag givit

uttryck åt uppfattningen, att sagda verksamhet bör erhålla statsunderstöd

och, enligt vad utskottet inhämtat, har i anledning av därom av föreningen

gjorda framställningar, statskontoret, medicinalstyrelsen och

svenska stadsförbundets styrelse tillstyrkt anvisande av medel till verksamheten

i fråga jämväl för nästkommande budgetår. Utskottet anser

sig emellertid icke böra tillstyrka anslag till högre belopp än för innevarande

budgetår anvisats eller 5,000 kronor och får sålunda hemställa,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

21

att riksdagen må i anledning av herr Nilssons i

Malmö m. fl. och herr Schotts m. fl. ovanberörda motioner,

1: 97 och II: 99, till svenska eldbegängelseföreningens

upplysningsverksamhet för budgetåret

1931/1932 bevilja ett extra anslag å 5,000 kronor.

Stockholm den 17 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 95.

Reservation

av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Hammarskiöld, Strindlund,

Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Järte och Danielsson, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Vid behandlingen vid sistlidet års riksdag av den då motionsvis väckta

frågan örn anslag till svenska eldbegängelseföreningen anförde statsutskottet,

bland annat, att utskottet — som ur principiell synpunkt ej hade

något att erinra mot eldbegängelsen som begravningsform — dock ej kunde

finna annat än att det ändamål, varför anslag äskats, icke egentligen

vore ett statsintresse utan närmast av beskaffenhet att höra, örn så prövades

behövligt, från kommunalt håll understödjas. Utskottet hemställde

bland annat av denna anledning, att de då väckta motionerna icke

måtte vinna riksdagens bifall.

Utskottet hävdar alltjämt den sålunda intagna ståndpunkten och får

därjämte nu tillägga, att, då det vill synas utskottet som örn eldbegängelsen

icke inom tid, som man praktiskt taget kan räkna med, skulle få

någon betydelse för den stora mängden av Sveriges folk, örn man undantager

de större städernas befolkning, det måste anses obehövligt att för

dessa städers skull giva understöd åt en särskild propagandaförening.

På grund härav och då förslag i ämnet icke föreligger från Kungl.

Maj:ts sida, får utskottet alltså hemställa,

att herr Nilssons i Malmö m. fl. och herr Schotts

m. fl. ovanberörda motioner, 1:97 och 11:99, icke må

vinna riksdagens bifall.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.