Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.

1932-05-19 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1932:43, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående

bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat

föremål eller förfaringssätt.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 59,

vilken behandlats av första lagutskottet, ha herrar Aqvist oell andre vice

talmannen Bengtsson hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om utredning angående intagande i kungl, förordningen den

16 maj 1884 angående patent eller eventuellt i annan författning av bestämmelser,

vilka

dels förklara följande i samband med försäljning, överlåtelse eller upplåtelse

på annat sätt stadgade förbud eller föreskrifter vara utan verkan,

nämligen:

1) att förvärvaren ej får begagna något föremål eller förfaringssätt, förvärvat

på annat håll;

2) att föremålet ej får begagnas vid bearbetning av sådana varor, som

ej tidigare bearbetats eller senare komma att bearbetas av andra föremål

än upplåtaren uttryckligen medgiver;

3) att förvärvaren äger skyldighet att köpa eller förhyra andra föremål,

vilka ej skyddas av patentet;

dels ock föreskriva, att vid redan skedd överlåtelse eller upplåtelse, varvid

någon av ovannämnda bestämmelser intagits i överlåtelse- eller upplåtelsehandlingen,

rätt att Idiva kontraktet skall föreligga efter viss uppsägningstid,

samt att, därest ersättning anses böra utgå vid dylik uppsägning

före kontraktstidens utgång, nämnda ersättning bestämmes genom

skiljemän enligt gällande svensk lag.»

T motionen anföres till en början:

De viktigaste patenten på uppfinningar inom skomaskinbranschen innehades

av det amerikanska bolaget The United Shoe Machinery Corporation

i Boston, här nedan kallat bolaget. Detta företag, vilket bedreve

verksamhet i Sverige genom ett dotterbolag, Aktiebolaget United Shoe

Machinery Company, med huvudkontor i örebro, hade förstått att utnyttja

sitt innehav av dessa patent lill att förskaffa sig en monopolställning på

området, vilken utnyttjades till sina yttersta konsekvenser. Detta mål hade

bolaget uppnått huvudsakligen genom att tillämpa den taktiken att icke

försälja de patenterade s. k. huvudmaskinerna utan uthyra dem på kon
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 1 avd. 31 haft. (Nr U3.) 1

Redogörelse

för motionens

huvudsakliga

innebörd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr d3.

trakt, vari hyresmannens frihet att inköpa eller förhyra maskiner av annat

fabrikat än bolagets blivit i hög grad beskurna, varjämte hyresmännens

handlingsfrihet bundits i ett flertal andra hänseenden. Då förstklassiga

maskiner tidigare endast kunnat erhållas från bolaget, hade skofabrikanterna

varit nödsakade att finna sig i de villkor, bolaget uppställt för maskinernas

förhyrning, och härigenom kommit i ett olidligt beroende av

bolaget.

Till belysande härav fogas vid motionen tvenne kontraktsformulär, ett

s. k. N-kontrakt med strängare bestämmelser och ett s. k. K-kontrakt med

mindre stränga bestämmelser.

N-kontraktet avser uthyrning av en pinnmaskin för en tidpunkt av

tjugo år. I motionen framhålles, huruledes hyresmannens avtalsfrihet i

ett sådant kontrakt inskränkes särskilt i tre avseenden:

1) genom följande bestämmelse i § 9 a:

Legotagaren förbinder sig att använda maskinen till allt i hans fabrik

under hela kontraktstiden förekommande arbete, som nu eller senare

motsvarar maskinens bestämmelse; men, i den händelse dessa arbeten

skulle överstiga maskinens prestationsförmåga, hos legogivaren hyra en

eller Hera liknande maskiner för dessa ytterligare arbeten, detta likväl endast

i den händelse legotagaren icke låter utföra nämnda arbeten för hand.

Legotagaren förhinder sig att under hela kontraktstiden för utförande

av sådana arbeten, som kunna verkställas med den förhyrda maskinen,

icke använda andra maskiner än sådana, som äro hyrda hos legogivaren,

för såvitt denna är i stånd till och villig att uthyra dylika maskiner till

legotagaren.

2) genom följande bestämmelse i § 9 c:

Maskinen får endast användas för pinning av sidorna av sådana skodon,

som äro kända som »Goodyear randsydda skodon», vid vilkas fabrikation

icke användas andra Bindsy-, Avlappnings-, Vändsy- eller andra

Pinnmaskiner än sådana, som äro förhyrda hos legogivaren, och vilkas

begagnande av legotagaren sker under betalning till legogivaren av en

kontraktsenlig hyra och under iakttagande av alla övriga i ifrågavarande

hyreskontrakt intagna villkor.

Till förklaring av stadgandet i § 9 c anföres i motionen:

I fabrikationen av randsydda skodon förekomma bland annat tvenne

slag av arbeten, pinning och avlappning. Pinning är ett arbete, som föregår

avlappning och som är nödvändigt för det senares slutförande.

Pinnmaskinkontraktet föreskriver nu, att dessa maskiner endast få användas

till bearbetning av sådana skodon, vilka komma att avlappas på

en av bolagets aylappningsmaskiner. Omvänt föreskriver kontraktet för

avlappningsmaskinen, att denna maskin endast får användas för bearbetning

av sådana skodon, som pinnats på en bolagets pinnmaskin.

3) genom bestämmelsen i § 1 b, enligt vilken legotagaren för undgående

av att erlägga en särskild årlig tilläggshyra mäste på ett för legogivaren

tillfredsställande sätt bevisa, att han under det ifrågavarande året använt

maskinen och uteslutande från legogivaren köpt all tråd och andra materialier,

som förarbetats i maskinen, och att betalningarna härför äro till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 43. 3

fullo erlagda. — Enligt uppgift i motionen äro de priser, som hyresmannen

har att erlägga för sådana materialier, mera än fyra gånger högre

än priserna i öppna handeln.

Såsom nämnts är skyldigheten under 3) här ovan icke ovillkorlig, i det

att hyresmannen i stället kan erlägga viss tilläggshyra. I anslutning härtill

bör erinras örn följande bestämmelser i N-kontraktet:

a) I kontraktets ingress förklaras, att hyresavtalet träffats »i överensstämmelse

med legotagarens fria och otvungna val» samt »efter det legotagaren

erbjudits att på därefter anpassade villkor, vilka även förelagts

honom, av legogivaren få förhyra ifrågavarande maskin, liksom andra,

enligt ett alternativt hyreskontrakt, i vilket icke förekomma några bestämmelser

örn skyldighet för legotagaren att under vissa förutsättningar taga

ytterligare maskiner från legogivaren, såsom föreskrives i § 9 a, eller örn

sådana inskränkningar i övrigt, som stadgas i § 9 c av detta kontrakt».

b) I kontraktets § 9 b stadgas bland annat, att i händelse legotagaren på

grund av bestämmelserna i kontraktet eller i något annat mellan honom

och legogivaren bestående kontrakt har att hyra ytterligare maskiner hos

legogivaren, förpliktar sig denne att, när som helst sådant inträffar, överlåta

åt legotagaren att efter fritt och otvunget val avsluta sådant hyresavtal

antingen enligt ett kontrakt med villkor av samma slag, som innehållas

i det föreliggande (s. k. regulärt kontrakt) eller enligt ett kontrakt,

som icke innehåller den i § 9 a stadgade förpliktelsen att hyra ytterligare

maskiner hos legogivaren eller någon sådan inskränkning, som i § 9 c sägs

(s. k. alternativt kontrakt).

c) I kontraktets § 14 stadgas bland annat, att legotagaren äger rättighet

att när som helst under den överenskomna kontraktstiden uppsäga kontraktet

till tidigare upphörande tillsammans med alla andra mellan honom

och legogivaren bestående regulära kontrakt. Sådan uppsägning skall

ske 60 dagar i förväg och är utan verkan såvida den icke avser uppsägning

till samma dag av alla mellan legogivaren och legotagaren bestående

regulära kontrakt. För uppsägningens giltighet förutsättes vidare att till

legogivaren samtidigt inbetalas en ersättning, som för den enligt detta

kontrakt förhyrda maskinen beräknas till 237 kronor, multiplicerat med det

antal år och bråkdel av år, som återstår av kontraktstiden, och för de övriga

maskinerna beräknas på enahanda sätt.

T fråga örn K-kontraktet påpekas i motionen, att hyresmannen även där

är bunden såtillvida, att han (8 §) mäste använda de förhyrda maskinerna

till allt i hans fabrik under hola kontraktstiden förekommande arbete,

som vid kontraktets ingående eller senare motsvarar maskinernas bestämmelse.

— Enligt vad som upplyses i motionen utgör denna föreskrift i kontraktet

enligt bolagets egen tolkning icke hinder för hyresmannen att, örn

maskinens kapacitet visar sig vara otillräcklig, anskaffa ytterligare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 43.

maskiner från annat håll, men är hyresmannen skyldig att utföra så

mycket arbete, som är möjligt på bolagets maskin.

I motionen anföres vidare:

Största delen av den svenska skoindustrien vore bunden genom sådana

kontrakt som ovannämnda N-kontrakt. K-kontrakten bade tillkommit

sedan det av domstol i U. S. A. fastslagits, att ett flertal punkter i N-kontraktet

stöde i strid med en av de s. k. antitrustlagarna, Clayton Act av

1914. Maskiner, förhyrda på K-kontrakten, betingade emellertid avsevärt

mycket högre hyra och royalty samt hade därför kommit till användning

endast i enstaka fall. Någon rätt att under avtalstiden få de N-kontrakt,

som för närvarande gällde, annulerade eller utbytta mot K-kontrakt, förelåge

heller icke, såvida icke fabrikanten ville till bolaget inbetala en mycket

kraftig gottgörelse, s. k. returpremie, för varje återstående år av kontraktstiden.

1 Detta syntes vara så mycket hårdare, som andra maskinfabrikanter

numera lyckats konstruera maskiner, vilka kunde anses jämngoda

med bolagets och vilka ställde sig betydligt billigare i inköp än de

belopp, sorn motsvarade kapitaliserad hyra och royalty å bolagets maskiner.

För att belysa sistnämnda omständighet återges i motionen en tabell,

upptagande de belopp, som en av landets största skofabriker betalat i hyra

och royalty till bolaget under år 1930, samt de ungefärliga inköpspriserna i

riksmark för motsvarande maskiner av annat fabrikat. Tabellen utvisar

enligt motionen, att för flera av bolagets maskiner kunde royalty och

hyra under ett år överstiga inköpspriserna för en likadan maskin av annat

fabrikat.

Den lämnade redogörelsen syntes klart visa — fortsätta motionärerna

härefter — att bolaget på ett iögonenfallande sätt missbrukat sin maktställning

och utnyttjat luckorna i vår patentlagstiftning till att befästa

en osund monopolställning. Synnerligen starka skäl syntes därför föreligga

att på lagstiftningens väg lägga hinder i vägen för ett fortsatt utövande

av bolagets verksamhet i de former detta nu ägde rum.

Gällande svensk rätt upptager i lagen den 11 juni 1915 om avtal och

andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (28—38 §§) vissa

allmänna bestämmelser örn ogiltighet av sådana rättshandlingar. Sålunda

kan en rättshandling, som företagits på grund av tvång eller svikligt

förledande, bliva ogiltig. Har någon begagnat sig av annans trångmål,

oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom

till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande

till det vederlag, som må lia blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka

något vederlag icke skall utgå, är sådan rättshandling heller icke gällande

mot den förfördelade. Och rättshandling, som eljest vore att som giltig

anse, må ej göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst voro

sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap örn dem

1 Se ovan sid. 3 under c).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 43.

5

åberopa handlingen och den, gentemot vilken rättshandlingen företogs,

måste antagas ha ägt sådan vetskap. Vidare kan erinras örn bestämmelsen,

att vite i penningar eller annat, som någon utfäst sig att gälda för den

händelse han icke skalle fullgöra en honom åliggande förpliktelse eller

eljest skulle företaga eller underlåta att företaga en handling, må nedsättas

efter ty skäligt prövas, såframt utkrävande av vad som utfästs

finnes vara uppenbart obilligt.

Kungl, förordningen den 16 maj 1884 angående patent innehåller inga

särskilda bestämmelser örn ogiltighet av vissa avtal i samband med upplåtande

av patenterat föremål eller förfaringssätt.

I motionen framhålles, att man i andra länder sökt genom lagstiftning

förhindra missbruk av patenträtt. Sålunda hade i IT. S. A. genom åtskilliga

domar fastslagits, att vissa bestämmelser i ifrågavarande kontrakt

stöde i strid med förenämnda Clayton Act av år 1914. I den engelska patentlagen

hade intagits bestämmelser, som jämväl riktade sig mot missbruk

av ifrågavarande slag. Härmed avses bestämmelser, vilka i motionen

återgivas på följande sätt:

»1. Örn patentinnehavare säljer eller uthyr ett patenterat föremål

eller upplåter till användning något patenterat förfaringssätt, är det icke

lagligen giltigt att i kontraktet intaga någon bestämmelse som avser:

a) att helt och hållet eller delvis hindra den andra parten (köparen

eller hyrestagaren etc.) att begagna något föremål eller förfaringssätt,

fÖi’värvat från annat håll, eller

b) att ålägga den andra parten att från patenthavaren köpa eller

hyra något annat föremål eller förfaringssätt, än det som skyddas av det

ifrågavarande patentet.

Örn sådan bestämmelse insatts i kontraktet gäller den icke. Undantag

finnes dock. d. v. s. afl bestämmelsen kan gälla, nämligen örn

i) Patentinnehavaren (säljaren etc.) kan styrka att hans motpart vid

det tillfälle, då kontraktet uppgjordes, också bade fritt val att på rimliga

villkor köpa, byra otc. föremålet eller framställningssättet utan sådana

bestämmelser, som nämnas här ovan under a) och b), och

ii) kontraktet berättigar köparen (förbyraren etc.) att befria sig från

fullgörande av de under a) eller b) nämnda bestämmmelseraa genom 3

månaders uppsägning emot erläggande av någon gottgörelse, som i så

fal] skall bestämmas av skiljedomare, som utses av handelskammaren.

Örn patenthavaren» motpart (hyrestagaren etc.) vid något föregående

tillfälle bar medgivit, att han anser de villkor, som nämnas i (i) bär

ovan vara rimliga, gäller detta medgivande icke emot honom vid en

rättegång.

2. Redan patenttiden är utgången kan kontrakt, som gäller byra av

det patenterade föremålet eller förfaringssättet, när som helst upphävas

efter 3 månaders uppsägning.

3. De förut nämnda ogiltiga bestämmelserna äro giltiga i kontrakt,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 43.

som uppgjorts före lagens ikraftträdande. Men i sådant fall har vilket

dera kontrahenten som helst rätt att häva kontraktet efter 3 månaders

uppsägning. Den part, som verkställer uppsägningen, är då skyldig

att betala den gottgörelse för kontraktets upphävande, som må kunna

bestämmas av en av handelskammaren utsedd skiljedomare.»

Denna engelska lagstiftning anse motionärerna höra utgöra mönster

för en blivande svensk lagstiftning i frågan.

Utskottet har, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver, begärt

yttrande över motionen av patent- och registreringsverket, vilket yttrande

fogas vid detta utlåtande såsom bilaga.

Utskottet vill till en början framhålla, att ett bestämt omdöme rörande

de i motionen avsedda förhållandena icke gärna torde kunna ges utan

en ingående undersökning av kontraktens innebörd och verkningar i

olika avseenden, vid vilken undersökning håda parterna heretts tillfälle

att framföra sina synpunkter. Den av motionärerna lämnade redogörelsen

och de företedda kontrakten tyda emellertid enligt utskottets mening

på, att berörda affärstransaktioner, örn de ock icke enligt vår nu gällande

lagstiftning kunna anses olagliga, i allt fall innebära ett otillbörligt utnyttjande

av patenträttigheterna och av avtalsfriheten. Därest en skofabrik

en gång för ett flertal skotillverkningsmaskiner blivit hunden av

kontrakt sådana som de ovannämnda N-kontrakten samt dessa kontrakt

dessutom gälla för -skilda tidsperioder, synes fabriken på grund av kontraktsvillkoren

kunna komma i ett beroende av bolaget, som icke står väl

i överensstämmelse med god affärssed. Liknande förhållanden kunna givetvis

tänkas föreligga eller uppkomma även inom andra industrigrenar.

De i motionen påpekade förhållandena synas därför ge anledning överväga,

huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att införa särskilda

lagbestämmelser i syfte att förhindra missbruk av patenträtt. Denna

fråga är tydligen såväl i teoretiskt som praktiskt hänseende av vidsträckt

innebörd och det är givetvis icke möjligt för utskottet att nu uttala någon

mening om, vad som i detta avseende kan och bör åtgöras. Utskottet vill

särskilt framhålla, att betydande vanskligheter torde vara förenade med

att endast i vårt land genomföra en lagstiftning i angiven riktning och

att det således är önskvärt att man i denna fråga söker kontakt med

andra länder, åtminstone med de nordiska. Som bekant pläga tid efter

annan hållas internationella konferenser för överläggningar i aktuella

spörsmål på bland annat patentlagstiftningens område. Enligt uppgift

är tiden för nästa konferens av detta slag visserligen ännu icke fastslagen

men avsåg man vid den senast hållna konferensen — i Haag år 1925 —

att nästa gång sammanträda i London år 1933. Det synes utskottet icke

uteslutet att förevarande fråga vid en blivande internationell konferens

av detta slag kunde komma att upptagas till behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 43. 1

Utskottet anser således att den av motionärerna väckta fråga bör ägnas

all uppmärksamhet. Såsom redan antytts vill utskottet därmed icke ha

tagit ställning till de i vissa avseenden mycket långt gående positiva

förslag, som motionärerna framlägga.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande,

huruvida åtgärder kunna vidtagas i syfte att förhindra

patenthavare att vid upplåtelse av patentera! föremål

eller förfaringssätt sålunda utnyttja sin genom patentet

gynnade ställning att, på sätt i förevarande motion

anges, köpare eller legotagare åläggas oskäligt betungande

villkor.

Stockholm den 19 maj 1932.

På första lagutskottets vägnar i

A. ÅKERMAN. ” r:

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Svenson i Eskhult,

Bissmark, Norling* och Halvarsson*;

från andra kammaren: herrar Björkman, Lindqvist i Halmstad, Nilsson i Antnäs*

Lindley, Olsson i Rimforsa, Hedlund i Östersund*, Jonsson i Risinge och Grapenson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Bissmark.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 4å.

Bilaga.

Till riksdagens första lagutskott.

Genom remiss den 19 februari 1932 Ilar Kungl. Majit, efter framställning

av första lagutskottet, anbefallt patent- och registreringsverket att

till utskottet avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare

väckt motion (nr 59) angående meddelande av vissa bestämmelser i avseende

å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.

I anledning härav får ämbetsverket — som med hänsyn till den jämförelsevis

korta tid, ämbetsverket haft till sitt förfogande för remissens

besvarande, icke ser sig i stånd att avgiva något mera uttömmande yttrande

i denna omfattande och utan tvivel svårlösta fråga — anföra följande.

Ehuru motionärerna åberopat ett utnyttjande av patentskydd på uppgivet,

enligt deras mening rigoröst sätt endast från en enstaka patenthavares

sida, och icke ens beträffande denne av handlingarna oiortydbart

framgår, att uppenbart oskälig gottgörelse betingats till men för

svensk industri — omständigheter som i och för sig kunna sägas tala mot

behovet av lagstiftning i ämnet — torde missförhållanden av ifrågavarande

slag dock kunna tänkas förekomma, varför ämbetsverket saknar

anledning att uttala sig mot en ingående utredning till närmare belysande

av frågan. .

Emellertid tillåter sig ämbetsverket fästa uppmärksamheten dara, att

örn en sådan utredning skulle igångsättas, säkerligen frågor av liknande

natur från andra områden än det rent patenträttsliga skulle framkomma,

krävande ett utsträckande av undersökningen vida längre, än motionärerna

synas hava tänkt sig. De internationella konsekvenserna av en

lagstiftning å hithörande områden torde därvid kräva speciellt beaktande.

I varje fall kan ämbetsverket icke för sin del tillstyrka en lagstiftning

av i allo det innehåll, som föreslås i motionen. Frånsett att en jämförelse

mellan svensk och engelsk patentlagstiftning över huvud taget ar

vansklig, vill ämbetsverket särskilt framhålla, att motionärerna gatt

längre, än som skett i den åberopade engelska lagen, i det denna innehåller

vissa undantagsbestämmelser, som ej återfinnas i motionärernas

förslag. Därjämte lärer det få anses mindre överensstämmande nied i allmänhet

gällande svensk rättsuppfattning, att en lagstiftning av förevarande

slag skulle, såsom i motionen föreslås, t. o. m. ei halla .viss retroaktiv

verkan och således kunna leda till upphävande eller inskränkande

av redan slutna avtal, lat vara med eventuell ei sättningsskj Idig

het för kontrahent, som påkallar lagens tillämpning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 43.

9

I behandlingen av detta ärende, som enligt gällande instruktion för

ämbetsverket handlagts å dess besvärsavdelning, hava deltagit, förutom

undertecknad generaldirektör, byråcheferna Berg, Lindgren och Norrbin

samt byrådirektören Karlson, den sistnämnde föredragande.

Stockholm den 23 mars 1932.

H. Hjertén.

/ Rudolf Hellberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 1 aud. 31 haft. (Nr i3.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:260 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt mation angående meddelande av vissa bestämmelser i avseende d försäljning m, m. av patentskyddat föremål eller förf a1 i texten