Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.
1932-05-19 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1932:43, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående
bestämmelser i avseende å försäljning m. m. av patentskyddat
föremål eller förfaringssätt.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 59,
vilken behandlats av första lagutskottet, ha herrar Aqvist oell andre vice
talmannen Bengtsson hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla om utredning angående intagande i kungl, förordningen den
16 maj 1884 angående patent eller eventuellt i annan författning av bestämmelser,
vilka
dels förklara följande i samband med försäljning, överlåtelse eller upplåtelse
på annat sätt stadgade förbud eller föreskrifter vara utan verkan,
nämligen:
1) att förvärvaren ej får begagna något föremål eller förfaringssätt, förvärvat
på annat håll;
2) att föremålet ej får begagnas vid bearbetning av sådana varor, som
ej tidigare bearbetats eller senare komma att bearbetas av andra föremål
än upplåtaren uttryckligen medgiver;
3) att förvärvaren äger skyldighet att köpa eller förhyra andra föremål,
vilka ej skyddas av patentet;
dels ock föreskriva, att vid redan skedd överlåtelse eller upplåtelse, varvid
någon av ovannämnda bestämmelser intagits i överlåtelse- eller upplåtelsehandlingen,
rätt att Idiva kontraktet skall föreligga efter viss uppsägningstid,
samt att, därest ersättning anses böra utgå vid dylik uppsägning
före kontraktstidens utgång, nämnda ersättning bestämmes genom
skiljemän enligt gällande svensk lag.»
T motionen anföres till en början:
De viktigaste patenten på uppfinningar inom skomaskinbranschen innehades
av det amerikanska bolaget The United Shoe Machinery Corporation
i Boston, här nedan kallat bolaget. Detta företag, vilket bedreve
verksamhet i Sverige genom ett dotterbolag, Aktiebolaget United Shoe
Machinery Company, med huvudkontor i örebro, hade förstått att utnyttja
sitt innehav av dessa patent lill att förskaffa sig en monopolställning på
området, vilken utnyttjades till sina yttersta konsekvenser. Detta mål hade
bolaget uppnått huvudsakligen genom att tillämpa den taktiken att icke
försälja de patenterade s. k. huvudmaskinerna utan uthyra dem på kon
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 1 avd. 31 haft. (Nr U3.) 1
Redogörelse
för motionens
huvudsakliga
innebörd.
2
Första lagutskottets utlåtande Nr d3.
trakt, vari hyresmannens frihet att inköpa eller förhyra maskiner av annat
fabrikat än bolagets blivit i hög grad beskurna, varjämte hyresmännens
handlingsfrihet bundits i ett flertal andra hänseenden. Då förstklassiga
maskiner tidigare endast kunnat erhållas från bolaget, hade skofabrikanterna
varit nödsakade att finna sig i de villkor, bolaget uppställt för maskinernas
förhyrning, och härigenom kommit i ett olidligt beroende av
bolaget.
Till belysande härav fogas vid motionen tvenne kontraktsformulär, ett
s. k. N-kontrakt med strängare bestämmelser och ett s. k. K-kontrakt med
mindre stränga bestämmelser.
N-kontraktet avser uthyrning av en pinnmaskin för en tidpunkt av
tjugo år. I motionen framhålles, huruledes hyresmannens avtalsfrihet i
ett sådant kontrakt inskränkes särskilt i tre avseenden:
1) genom följande bestämmelse i § 9 a:
Legotagaren förbinder sig att använda maskinen till allt i hans fabrik
under hela kontraktstiden förekommande arbete, som nu eller senare
motsvarar maskinens bestämmelse; men, i den händelse dessa arbeten
skulle överstiga maskinens prestationsförmåga, hos legogivaren hyra en
eller Hera liknande maskiner för dessa ytterligare arbeten, detta likväl endast
i den händelse legotagaren icke låter utföra nämnda arbeten för hand.
Legotagaren förhinder sig att under hela kontraktstiden för utförande
av sådana arbeten, som kunna verkställas med den förhyrda maskinen,
icke använda andra maskiner än sådana, som äro hyrda hos legogivaren,
för såvitt denna är i stånd till och villig att uthyra dylika maskiner till
legotagaren.
2) genom följande bestämmelse i § 9 c:
Maskinen får endast användas för pinning av sidorna av sådana skodon,
som äro kända som »Goodyear randsydda skodon», vid vilkas fabrikation
icke användas andra Bindsy-, Avlappnings-, Vändsy- eller andra
Pinnmaskiner än sådana, som äro förhyrda hos legogivaren, och vilkas
begagnande av legotagaren sker under betalning till legogivaren av en
kontraktsenlig hyra och under iakttagande av alla övriga i ifrågavarande
hyreskontrakt intagna villkor.
Till förklaring av stadgandet i § 9 c anföres i motionen:
I fabrikationen av randsydda skodon förekomma bland annat tvenne
slag av arbeten, pinning och avlappning. Pinning är ett arbete, som föregår
avlappning och som är nödvändigt för det senares slutförande.
Pinnmaskinkontraktet föreskriver nu, att dessa maskiner endast få användas
till bearbetning av sådana skodon, vilka komma att avlappas på
en av bolagets aylappningsmaskiner. Omvänt föreskriver kontraktet för
avlappningsmaskinen, att denna maskin endast får användas för bearbetning
av sådana skodon, som pinnats på en bolagets pinnmaskin.
3) genom bestämmelsen i § 1 b, enligt vilken legotagaren för undgående
av att erlägga en särskild årlig tilläggshyra mäste på ett för legogivaren
tillfredsställande sätt bevisa, att han under det ifrågavarande året använt
maskinen och uteslutande från legogivaren köpt all tråd och andra materialier,
som förarbetats i maskinen, och att betalningarna härför äro till
Första lagutskottets utlåtande Nr 43. 3
fullo erlagda. — Enligt uppgift i motionen äro de priser, som hyresmannen
har att erlägga för sådana materialier, mera än fyra gånger högre
än priserna i öppna handeln.
Såsom nämnts är skyldigheten under 3) här ovan icke ovillkorlig, i det
att hyresmannen i stället kan erlägga viss tilläggshyra. I anslutning härtill
bör erinras örn följande bestämmelser i N-kontraktet:
a) I kontraktets ingress förklaras, att hyresavtalet träffats »i överensstämmelse
med legotagarens fria och otvungna val» samt »efter det legotagaren
erbjudits att på därefter anpassade villkor, vilka även förelagts
honom, av legogivaren få förhyra ifrågavarande maskin, liksom andra,
enligt ett alternativt hyreskontrakt, i vilket icke förekomma några bestämmelser
örn skyldighet för legotagaren att under vissa förutsättningar taga
ytterligare maskiner från legogivaren, såsom föreskrives i § 9 a, eller örn
sådana inskränkningar i övrigt, som stadgas i § 9 c av detta kontrakt».
b) I kontraktets § 9 b stadgas bland annat, att i händelse legotagaren på
grund av bestämmelserna i kontraktet eller i något annat mellan honom
och legogivaren bestående kontrakt har att hyra ytterligare maskiner hos
legogivaren, förpliktar sig denne att, när som helst sådant inträffar, överlåta
åt legotagaren att efter fritt och otvunget val avsluta sådant hyresavtal
antingen enligt ett kontrakt med villkor av samma slag, som innehållas
i det föreliggande (s. k. regulärt kontrakt) eller enligt ett kontrakt,
som icke innehåller den i § 9 a stadgade förpliktelsen att hyra ytterligare
maskiner hos legogivaren eller någon sådan inskränkning, som i § 9 c sägs
(s. k. alternativt kontrakt).
c) I kontraktets § 14 stadgas bland annat, att legotagaren äger rättighet
att när som helst under den överenskomna kontraktstiden uppsäga kontraktet
till tidigare upphörande tillsammans med alla andra mellan honom
och legogivaren bestående regulära kontrakt. Sådan uppsägning skall
ske 60 dagar i förväg och är utan verkan såvida den icke avser uppsägning
till samma dag av alla mellan legogivaren och legotagaren bestående
regulära kontrakt. För uppsägningens giltighet förutsättes vidare att till
legogivaren samtidigt inbetalas en ersättning, som för den enligt detta
kontrakt förhyrda maskinen beräknas till 237 kronor, multiplicerat med det
antal år och bråkdel av år, som återstår av kontraktstiden, och för de övriga
maskinerna beräknas på enahanda sätt.
T fråga örn K-kontraktet påpekas i motionen, att hyresmannen även där
är bunden såtillvida, att han (8 §) mäste använda de förhyrda maskinerna
till allt i hans fabrik under hola kontraktstiden förekommande arbete,
som vid kontraktets ingående eller senare motsvarar maskinernas bestämmelse.
— Enligt vad som upplyses i motionen utgör denna föreskrift i kontraktet
enligt bolagets egen tolkning icke hinder för hyresmannen att, örn
maskinens kapacitet visar sig vara otillräcklig, anskaffa ytterligare
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 43.
maskiner från annat håll, men är hyresmannen skyldig att utföra så
mycket arbete, som är möjligt på bolagets maskin.
I motionen anföres vidare:
Största delen av den svenska skoindustrien vore bunden genom sådana
kontrakt som ovannämnda N-kontrakt. K-kontrakten bade tillkommit
sedan det av domstol i U. S. A. fastslagits, att ett flertal punkter i N-kontraktet
stöde i strid med en av de s. k. antitrustlagarna, Clayton Act av
1914. Maskiner, förhyrda på K-kontrakten, betingade emellertid avsevärt
mycket högre hyra och royalty samt hade därför kommit till användning
endast i enstaka fall. Någon rätt att under avtalstiden få de N-kontrakt,
som för närvarande gällde, annulerade eller utbytta mot K-kontrakt, förelåge
heller icke, såvida icke fabrikanten ville till bolaget inbetala en mycket
kraftig gottgörelse, s. k. returpremie, för varje återstående år av kontraktstiden.
1 Detta syntes vara så mycket hårdare, som andra maskinfabrikanter
numera lyckats konstruera maskiner, vilka kunde anses jämngoda
med bolagets och vilka ställde sig betydligt billigare i inköp än de
belopp, sorn motsvarade kapitaliserad hyra och royalty å bolagets maskiner.
För att belysa sistnämnda omständighet återges i motionen en tabell,
upptagande de belopp, som en av landets största skofabriker betalat i hyra
och royalty till bolaget under år 1930, samt de ungefärliga inköpspriserna i
riksmark för motsvarande maskiner av annat fabrikat. Tabellen utvisar
enligt motionen, att för flera av bolagets maskiner kunde royalty och
hyra under ett år överstiga inköpspriserna för en likadan maskin av annat
fabrikat.
Den lämnade redogörelsen syntes klart visa — fortsätta motionärerna
härefter — att bolaget på ett iögonenfallande sätt missbrukat sin maktställning
och utnyttjat luckorna i vår patentlagstiftning till att befästa
en osund monopolställning. Synnerligen starka skäl syntes därför föreligga
att på lagstiftningens väg lägga hinder i vägen för ett fortsatt utövande
av bolagets verksamhet i de former detta nu ägde rum.
Gällande svensk rätt upptager i lagen den 11 juni 1915 om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (28—38 §§) vissa
allmänna bestämmelser örn ogiltighet av sådana rättshandlingar. Sålunda
kan en rättshandling, som företagits på grund av tvång eller svikligt
förledande, bliva ogiltig. Har någon begagnat sig av annans trångmål,
oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom
till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande
till det vederlag, som må lia blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka
något vederlag icke skall utgå, är sådan rättshandling heller icke gällande
mot den förfördelade. Och rättshandling, som eljest vore att som giltig
anse, må ej göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst voro
sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap örn dem
1 Se ovan sid. 3 under c).
Första lagutskottets utlåtande Nr 43.
5
åberopa handlingen och den, gentemot vilken rättshandlingen företogs,
måste antagas ha ägt sådan vetskap. Vidare kan erinras örn bestämmelsen,
att vite i penningar eller annat, som någon utfäst sig att gälda för den
händelse han icke skalle fullgöra en honom åliggande förpliktelse eller
eljest skulle företaga eller underlåta att företaga en handling, må nedsättas
efter ty skäligt prövas, såframt utkrävande av vad som utfästs
finnes vara uppenbart obilligt.
Kungl, förordningen den 16 maj 1884 angående patent innehåller inga
särskilda bestämmelser örn ogiltighet av vissa avtal i samband med upplåtande
av patenterat föremål eller förfaringssätt.
I motionen framhålles, att man i andra länder sökt genom lagstiftning
förhindra missbruk av patenträtt. Sålunda hade i IT. S. A. genom åtskilliga
domar fastslagits, att vissa bestämmelser i ifrågavarande kontrakt
stöde i strid med förenämnda Clayton Act av år 1914. I den engelska patentlagen
hade intagits bestämmelser, som jämväl riktade sig mot missbruk
av ifrågavarande slag. Härmed avses bestämmelser, vilka i motionen
återgivas på följande sätt:
»1. Örn patentinnehavare säljer eller uthyr ett patenterat föremål
eller upplåter till användning något patenterat förfaringssätt, är det icke
lagligen giltigt att i kontraktet intaga någon bestämmelse som avser:
a) att helt och hållet eller delvis hindra den andra parten (köparen
eller hyrestagaren etc.) att begagna något föremål eller förfaringssätt,
fÖi’värvat från annat håll, eller
b) att ålägga den andra parten att från patenthavaren köpa eller
hyra något annat föremål eller förfaringssätt, än det som skyddas av det
ifrågavarande patentet.
Örn sådan bestämmelse insatts i kontraktet gäller den icke. Undantag
finnes dock. d. v. s. afl bestämmelsen kan gälla, nämligen örn
i) Patentinnehavaren (säljaren etc.) kan styrka att hans motpart vid
det tillfälle, då kontraktet uppgjordes, också bade fritt val att på rimliga
villkor köpa, byra otc. föremålet eller framställningssättet utan sådana
bestämmelser, som nämnas här ovan under a) och b), och
ii) kontraktet berättigar köparen (förbyraren etc.) att befria sig från
fullgörande av de under a) eller b) nämnda bestämmmelseraa genom 3
månaders uppsägning emot erläggande av någon gottgörelse, som i så
fal] skall bestämmas av skiljedomare, som utses av handelskammaren.
Örn patenthavaren» motpart (hyrestagaren etc.) vid något föregående
tillfälle bar medgivit, att han anser de villkor, som nämnas i (i) bär
ovan vara rimliga, gäller detta medgivande icke emot honom vid en
rättegång.
2. Redan patenttiden är utgången kan kontrakt, som gäller byra av
det patenterade föremålet eller förfaringssättet, när som helst upphävas
efter 3 månaders uppsägning.
3. De förut nämnda ogiltiga bestämmelserna äro giltiga i kontrakt,
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 43.
som uppgjorts före lagens ikraftträdande. Men i sådant fall har vilket
dera kontrahenten som helst rätt att häva kontraktet efter 3 månaders
uppsägning. Den part, som verkställer uppsägningen, är då skyldig
att betala den gottgörelse för kontraktets upphävande, som må kunna
bestämmas av en av handelskammaren utsedd skiljedomare.»
Denna engelska lagstiftning anse motionärerna höra utgöra mönster
för en blivande svensk lagstiftning i frågan.
Utskottet har, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver, begärt
yttrande över motionen av patent- och registreringsverket, vilket yttrande
fogas vid detta utlåtande såsom bilaga.
Utskottet vill till en början framhålla, att ett bestämt omdöme rörande
de i motionen avsedda förhållandena icke gärna torde kunna ges utan
en ingående undersökning av kontraktens innebörd och verkningar i
olika avseenden, vid vilken undersökning håda parterna heretts tillfälle
att framföra sina synpunkter. Den av motionärerna lämnade redogörelsen
och de företedda kontrakten tyda emellertid enligt utskottets mening
på, att berörda affärstransaktioner, örn de ock icke enligt vår nu gällande
lagstiftning kunna anses olagliga, i allt fall innebära ett otillbörligt utnyttjande
av patenträttigheterna och av avtalsfriheten. Därest en skofabrik
en gång för ett flertal skotillverkningsmaskiner blivit hunden av
kontrakt sådana som de ovannämnda N-kontrakten samt dessa kontrakt
dessutom gälla för -skilda tidsperioder, synes fabriken på grund av kontraktsvillkoren
kunna komma i ett beroende av bolaget, som icke står väl
i överensstämmelse med god affärssed. Liknande förhållanden kunna givetvis
tänkas föreligga eller uppkomma även inom andra industrigrenar.
De i motionen påpekade förhållandena synas därför ge anledning överväga,
huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att införa särskilda
lagbestämmelser i syfte att förhindra missbruk av patenträtt. Denna
fråga är tydligen såväl i teoretiskt som praktiskt hänseende av vidsträckt
innebörd och det är givetvis icke möjligt för utskottet att nu uttala någon
mening om, vad som i detta avseende kan och bör åtgöras. Utskottet vill
särskilt framhålla, att betydande vanskligheter torde vara förenade med
att endast i vårt land genomföra en lagstiftning i angiven riktning och
att det således är önskvärt att man i denna fråga söker kontakt med
andra länder, åtminstone med de nordiska. Som bekant pläga tid efter
annan hållas internationella konferenser för överläggningar i aktuella
spörsmål på bland annat patentlagstiftningens område. Enligt uppgift
är tiden för nästa konferens av detta slag visserligen ännu icke fastslagen
men avsåg man vid den senast hållna konferensen — i Haag år 1925 —
att nästa gång sammanträda i London år 1933. Det synes utskottet icke
uteslutet att förevarande fråga vid en blivande internationell konferens
av detta slag kunde komma att upptagas till behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande Nr 43. 1
Utskottet anser således att den av motionärerna väckta fråga bör ägnas
all uppmärksamhet. Såsom redan antytts vill utskottet därmed icke ha
tagit ställning till de i vissa avseenden mycket långt gående positiva
förslag, som motionärerna framlägga.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande,
huruvida åtgärder kunna vidtagas i syfte att förhindra
patenthavare att vid upplåtelse av patentera! föremål
eller förfaringssätt sålunda utnyttja sin genom patentet
gynnade ställning att, på sätt i förevarande motion
anges, köpare eller legotagare åläggas oskäligt betungande
villkor.
Stockholm den 19 maj 1932.
På första lagutskottets vägnar i
A. ÅKERMAN. ” r:
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Svenson i Eskhult,
Bissmark, Norling* och Halvarsson*;
från andra kammaren: herrar Björkman, Lindqvist i Halmstad, Nilsson i Antnäs*
Lindley, Olsson i Rimforsa, Hedlund i Östersund*, Jonsson i Risinge och Grapenson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Bissmark.
8
Första lagutskottets utlåtande Nr 4å.
Bilaga.
Till riksdagens första lagutskott.
Genom remiss den 19 februari 1932 Ilar Kungl. Majit, efter framställning
av första lagutskottet, anbefallt patent- och registreringsverket att
till utskottet avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare
väckt motion (nr 59) angående meddelande av vissa bestämmelser i avseende
å försäljning m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.
I anledning härav får ämbetsverket — som med hänsyn till den jämförelsevis
korta tid, ämbetsverket haft till sitt förfogande för remissens
besvarande, icke ser sig i stånd att avgiva något mera uttömmande yttrande
i denna omfattande och utan tvivel svårlösta fråga — anföra följande.
Ehuru motionärerna åberopat ett utnyttjande av patentskydd på uppgivet,
enligt deras mening rigoröst sätt endast från en enstaka patenthavares
sida, och icke ens beträffande denne av handlingarna oiortydbart
framgår, att uppenbart oskälig gottgörelse betingats till men för
svensk industri — omständigheter som i och för sig kunna sägas tala mot
behovet av lagstiftning i ämnet — torde missförhållanden av ifrågavarande
slag dock kunna tänkas förekomma, varför ämbetsverket saknar
anledning att uttala sig mot en ingående utredning till närmare belysande
av frågan. .
Emellertid tillåter sig ämbetsverket fästa uppmärksamheten dara, att
örn en sådan utredning skulle igångsättas, säkerligen frågor av liknande
natur från andra områden än det rent patenträttsliga skulle framkomma,
krävande ett utsträckande av undersökningen vida längre, än motionärerna
synas hava tänkt sig. De internationella konsekvenserna av en
lagstiftning å hithörande områden torde därvid kräva speciellt beaktande.
I varje fall kan ämbetsverket icke för sin del tillstyrka en lagstiftning
av i allo det innehåll, som föreslås i motionen. Frånsett att en jämförelse
mellan svensk och engelsk patentlagstiftning över huvud taget ar
vansklig, vill ämbetsverket särskilt framhålla, att motionärerna gatt
längre, än som skett i den åberopade engelska lagen, i det denna innehåller
vissa undantagsbestämmelser, som ej återfinnas i motionärernas
förslag. Därjämte lärer det få anses mindre överensstämmande nied i allmänhet
gällande svensk rättsuppfattning, att en lagstiftning av förevarande
slag skulle, såsom i motionen föreslås, t. o. m. ei halla .viss retroaktiv
verkan och således kunna leda till upphävande eller inskränkande
av redan slutna avtal, lat vara med eventuell ei sättningsskj Idig
het för kontrahent, som påkallar lagens tillämpning.
Första lagutskottets utlåtande Nr 43.
9
I behandlingen av detta ärende, som enligt gällande instruktion för
ämbetsverket handlagts å dess besvärsavdelning, hava deltagit, förutom
undertecknad generaldirektör, byråcheferna Berg, Lindgren och Norrbin
samt byrådirektören Karlson, den sistnämnde föredragande.
Stockholm den 23 mars 1932.
H. Hjertén.
/ Rudolf Hellberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 1 aud. 31 haft. (Nr i3.)
o
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:260 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt mation angående meddelande av vissa bestämmelser i avseende d försäljning m, m. av patentskyddat föremål eller förf a1 i texten