Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1932-06-02 · 153 sidor, varav 142 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 142 av 153 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LJoU 1932:8, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 11 mars 1932 dagtecknad proposition, nr 187, vilken hänvisats

till lagutskott och sedermera för behandling överlämnats till andra lagutskottet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till

1) ecklesiastik boställsordning,

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 7 § lagen den 14 juni 1907 (nr

36, sid. 1) om nyttjanderätt till fast egendom,

3) lag angående ändrad lydelse av 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt,

4) lag örn ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ lagen den 4 januari 1927 (nr 1)

angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse

av sådan jord under tomträtt,

5) lag örn kyrkofond,

6) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr

141, sid. 27) örn reglering av prästerskapets avlöning,

7) lag örn ändring i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster

och innehavare av prästerliga emeritilöner,

8) lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 21 november 1925 (nr 455) angående

särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar

inom Härnösands och Luleå stift,

9) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 21 november 1925 (nr 449)

örn resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat,

10) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 17 december 1926 (nr 526)

om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens

upphörande m. m.,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Frågan om

revision av

gillande bestämmelser.

11) lag angående ändrad lydelse av 3 § 1 morn. lagen den 13 december 1929

(nr 382) om provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat m. m., och

12) lag örn ändrad lydelse av 13 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928,

dels ock hemställt, att riksdagen, därest de under 1)—12) omför mälda lagarna

bleve av riksdagen antagna, ville bemyndiga Kungl. Maj :t att bestämma

dagen för deras ikraftträdande.

Härjämte har till andra lagutskottet överlämnats femton inom riksdagen

väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 194 av herr Johansson, Johan m. fl.,

nr 345 av herr Reuterskiöld,

nr 348 av herr Frändén,

nr 349 av herr Linders m. fl.,

nr 351 av herr Tamm,

nr 355 av herr Bärg,

nr 356 av herr Andersson, Henrik,

inom andra kammaren:

nr 278 av herr Andersson i Dunker m. fl.,

nr 513 av herr Johansson i Edsbyn,

nr 514 av herr Wittberg,

nr 515 av herr Jönsson i Fridhill,

nr 516 av herr Lindman,

nr 519 av herr Mogård,

nr 520 av herr Johanson i Hallagården,

nr 521 av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl.

Efter överenskommelse mellan andra lagutskottet och jordbruksutskottet hava

förevarande proposition och motioner hänskjutits till behandling av sammansatt

andra lag- och jordbruksutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de av Kungl. Majit framlagda

författningsförslagen, i den mån ej redogörelse för dessa skäl lämnas här nedan,

ävensom för det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet, torde få hänvisas

till propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag ävensom till nedan

omförmälda sakkunnigbetänkanden.

Vad motionärerna hemställt återgives här nedan; och tillåter sig utskottet att

i fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, i huvudsak

hänvisa till motionerna.

Den nu gällande lagstiftningen örn förvaltningen av de för prästerskapets

avlöning avsedda medlen, främst prästboställena, och angående sättet för prästlönekostnadernas

bestridande innefattas i ett flertal författningar. Bland deni

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 3

märkas särskilt ecklesiastik boställsordning, prästlöneregleringslagen och kyrkofondslagen

av år 1910. Fråga om reform av denna lagstiftning uppkom redan

kort tid efter ikraftträdandet. År 1916 tillsattes sålunda den s. k. kyrkofondskommittén

med uppdrag att utarbeta förslag till reformerad förvaltning av

prästlönetillgångarna. Jämsides med denna kommitté arbetade de s. k. ecklesiastika

arrendesakkunniga. En partiell reform kom till stånd år 1925.

År 1927 ansågs emellertid en mera genomgripande reform påkallad. Vid

igångsättandet av utredningen härom lämnade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

följande direktiv för utredningsarbetet:

Vidkommande spörsmålet örn sättet för boställsegendomarnas förvaltning

och reglerna för dispositionen av den från desamma härflytande avkastningen

torde undersökningen särskilt böra inriktas på de två motsatta huvudlinjer,

som erbjuda sig. Antingen kan här ifrågakomma ett fullföljande av den redan

1910 delvis genomförda centraliseringen i nämnda hänseenden, så att löneboställena

bringas i samma ställning till kyrkofonden som statens domäner till

domänfonden, eller ock kan man vidtaga långt gående åtgärder i decentraliserande

syfte t. ex. genom löneboställenas fakultativa överlämnande till pastoraten

till viss friare nyttjanderätt mot ett årligt för en längre _ tidsperiod fastställt

avgäldsbelopp, således närmast en avveckling, ehuruväl icke fullständig,

av den statliga förvaltningen av dessa boställen.

Med hänsyn till den synnerligen komplicerade beskaffenheten av det komplex

av frågor, som det här gäller att behandla, och den mångfald av olika

meningar, som på detta område gjort och alltjämt gör sig gällande, har det synts

mig mest praktiskt, att utredningsarbetet till en början begränsades till ett klarläggande

av de olika vägar, som kunna ifrågakomma vid de särskilda frågornas

lösning. De skäl, som kunna anföras för och emot en lösning efter den ena

eller andra linjen, torde härvid böra vägas mot varandra. Vidare skulle man

undersöka de konsekvenser, som en viss lösning av en särskild fråga medför

beträffande lösningen av övriga frågor. Såsom ett resultat av denna undersökning

skulle framkomma en redogörelse för de huvudalternativ till ny avlöningsoch

boställslagstiftning, som synas på allvar förtjäna att tagas under övervägande.

Sedan redogörelsen avlämnats, torde utredningen, anförde departementschefen

vidare, böra fortsättas i syfte att framlägga ett i detalj utformat förslag till

ny lagstiftning.

I enlighet med dessa direktiv hava alternativa förslag utarbetats. 1927 års

prästlöneregleringssakkunniga hava sålunda framlagt förslag till centralisering

av boställsförvaltningen och prästlöneväsendet (statens offentliga utredningar

1929 nr 39 och 40). 1931 års prästlöneutredning har utarbetat förslag angående

decentraliserad förvaltning av prästlönejorden (statens offentliga utredningar

1931 nr 24).

De båda alternativa förslagen jämfördes och vägdes mot varandra av 1931 års

prästlöneregleringssakkunniga, bland vilka funnos representanter för riksdagens

olika partier. De sakkunniga, som i detta avseende voro enhälliga, stannade

s. 4 Kontrollera mot PDF

Motioner.

Utskottet.

Förvaltningen

av

boställenas

jordbruksdelar.

Statistiska

uppgifter.

Tidigare och

gällande lagstiftning.

4 Sammansatt andra lag- och jordhrulcsutslcotts utlåtande Nr 8.

för att förorda decentralisation och framlade utarbetat förslag i denna riktning

(statens offentliga utredningar 1931 nr 25).

Sakkunnigförslaget, som varit utställt till yttrande av myndigheter och andra

intresserade, har efter den omarbetning i vissa avseenden, som föranletts av

yttrandena, lagts till grund för propositionen.

I motionerna I: 349 av herr Linders m. fl. samt II: 521 av herr Pehrsson i

Bramstorp m. fl. hava framställts vissa erinringar mot det sätt, varpå ärendet

förberetts. I motionerna har, bland annat, påtalats, att frågorna örn förvaltningen

av prästboställena och örn sättet för gäldandet av prästlönekostnaderna

upptagits till reglering utan att samtidigt förslag framlagts örn ny prästlönelagstiftning.

Vid den nu gällande lagstiftningens tillkomst år 1910 upptogos förvaltningsoch

löneregleringsfrågorna till behandling och avgörande i ett sammanhang.

Vid andra tillfällen hava emellertid dessa frågor behandlats var för sig. Oberoende

av löneregleringsfrågan framlades sålunda vid 1903 års riksdag proposition

med förslag till ecklesiastik boställsordning. Kyrkofondskommitténs arbete

var också inskränkt till förvaltningsfrågorna, och 1925 års reform av boställsförvaltningen

genomfördes utan att löneregleringsfrågan berördes.

Prästerskapets avlöning utgöres för närvarande av fri bostad, i regel i prästgård,

fritt bränsle å rot samt lön i penningar. I vissa fall erhåller präst därjämte

s. k. tjänstbarheter. Till vilket belopp den till prästerna utgående penninglönen

bestämmes, torde knappast vara av betydelse för frågan, hur prästboställena

skola förvaltas. Vare sig lönen bestämmes högre eller lägre, synes

man böra eftersträva en förvaltningsordning, som lämnar det bästa resultatet.

Frågorna om prästgård, bränsle och tjänstbarheter, vilka otvivelaktigt äga samband

med boställsförvaltningen, synas, såsom i propositionen föreslagits, kunna

utan svårighet lösas utan att lönefrågan i hela dess vidd upptages.

På grund av vad sålunda anförts, har utskottet för sin del icke kunnat finna

det omöjligt eller ens olämpligt att upptaga förvaltningsfrågan till särskild behandling,

oberoende av lönefrågan.

Prästboställena äro enligt jordeboken 3,662 till antalet. Å 2,446 boställen finnes

skog. Sammanlagda arealen är i det närmaste en halv miljon hektar. Därav

utgöra 88,000 hektar tomt, trädgård och åker samt 268,000 hektar skogsmark.

Sammanlagda taxeringsvärdet utgör för prästgårdarna 32 miljoner kronor,

för skogsdelarna 56 miljoner kronor samt för jordbruksdelarna 95 miljoner

kronor.

Före ikraftträdandet av nu gällande prästlönelag och ecklesiastik boställsordning

ingick bland prästernas löneförmåner ett eller flera boställen. Dessa, som kunde

omfatta såväl jordbruk som skog, förvaltades i allmänhet av prästerna själva.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Ni 8.

5

Genom 1910 års lagstiftning inskränktes boställsförmånen därhän, att prästen

numera endast har fri bostad (prästgård), bestående av tomt med bostadshus

samt örn möjligt trädgårdsområde, bränsle å rot å boställsskog samt i vissa fall

s. k. tjänstbarheter av boställsarrendatorn. De delar av ett boställe, vilka ej

användas till prästgård, (löneboställe) skola förvaltas på ett avkomstgivande

sätt och inkomsterna därav användas till prästlön.

Bestämmelser, hur boställena skola förvaltas, äro givna i ecklesiastik boställsordning

av år 1910 och ecklesiastik arrendeförordning av år 1925. Boställena

förvaltas av domkapitlet och länsstyrelsen gemensamt.

Det egentliga målsmanskapet för boställena är anförtrott domkapitlet (30 §

boställsordningen och 36 § arrendeförordningen), men åtskilliga förvaltningsbefogenheter

av praktisk art hava uppdragits åt länsstyrelsen. Det är sålunda

exempelvis länsstyrelsen, som ombesörjer arrendeauktioner, indriver arrendeavgifter

och giver tillstånd till överlåtelse av arrenden. Domkapitlet åter övervakar,

att borgen och annan säkerhet för arrendeavgifternas utgörande icke försämras,

håller uppsikt över brandförsäkring samt vidtager erforderliga åtgärder,

örn arrendator övergiver boställe eller vanvårdar detsamma. Vill arrendator

uppsäga arrendet, skall det ske hos domkapitlet. Arrendevillkoren fastställas

av länsstyrelsen och domkapitlet gemensamt. Vinnes icke enighet mellan

dem, hänskjutes frågan till kammarkollegiet.

De skyldigheter, som i allmänhet åligga jordägaren, skola beträffande boställena

fullgöras av arrendatorn. Denne har sålunda att gälda kostnader för vattenavledningsföretag

och lantmäteriförrättningar. Skatter betalas däremot numera

ur inflytande arrendemedel. Även sksddighet att nybygga boställets hus

åligger arrendatorn. Kostnaderna för fullgörandet av skyldigheterna förskjutas

av arrendatorn, vilken kan erhålla ersättning genom avkortning å arrendet

eller av sin efterträdare.

Kontrollen över att arrendatorerna fullgöra sina åligganden ombesörjes av

boställsnämnder. Dessa nämnder, vilka i regel hava ett tingslag till verksamhetsområde,

bestå av en ordförande, förordnad av länsstyrelsen, samt en av domkapitlet

utsedd ledamot. Som tredje ledamot i nämnden inträder en av dem, som till

ett antal av en för varje pastorat skola pastoratsvis utses för tjänstgöring i

nämnden. Ordföranden inkallar den närmast boende, som ej är medlem av det

pastorat, örn vars boställe det är fråga.

Kontrollen utövas vid ekonomiska besiktningar, i regel vart femte år å löneboställe

och vart tionde å prästgård. Över beslut vid ekonomisk besiktning kan

klagan föras hos synerätt. Denna består på landet av domaren och 2—4 nämndemän

samt i stad av rådstuvurätten.

Av- och tillträdessynerna på löneboställena äro för närvarande på grund av

de invecklade likvidfrågor, som därvid avgöras, mycket besvärliga förrättningar.

De verkställas av boställsnämnderna. Å prästgård är det däremot synerätten,

som håller sådan syn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Kammarkollegiet har inseendet över boställsförvaltningen. Denna kollegiets

uppgift består företrädesvis dari, att kollegiet giver tillstånd till s. k. substansupplåtelse

(grustäkt o. d.), frodling, anläggande av torp, uppröjande av beteshage

på skogsmark, s. k. ändamålsupplåtelse för kommunalt ändamål samt

beslutar om användande av expropriationsmedel. Kollegiet är vidare överinstans

över länsstyrelserna och domkapitlen i arrendefrågor.

1927 års sak- 1927 års sakkunnigas förslag innebar, att prästboställenas jordbruksdelar

kunniga, smulig övertagas av domänverket och förvaltas på samma sätt som kronans jordbruksdomäner.

Propositionen. I propositionen föreslås åter, i överensstämmelse med 1931 års prästlöneutrednings

och prästlöneregleringssakkunnigas förslag, att boställenas jordbruksdelar

skola anförtros vederbörande kommunala enhet, pastoratet. Detta innebär,

att den förvaltning, som intill ikraftträdandet av 1910 års boställsordning i regel

ombesörjdes av prästerna själva, skall av pastoratet handhavas i den kommunala

självstyrelsens vedertagna former. Det blir sålunda kyrkostämman eller

kyrkofullmäktige i pastoratet, som erhålla beslutanderätt i frågor, som röra

boställena. Verkställigheten åter ankommer på pastoratets kyrkoråd. Pastorat,

som så önskar, kan emellertid uppdraga boställsförvaltningen åt en särskild av

pastoratet utsedd boställsstyrelse.

I propositionen anföres till stöd för förslaget örn kommunalisering av jordbruksförvaltningen:
Av

den framkomna kritiken mot den nuvarande ordningen för förvaltningen

av löneboställena torde framgå, att en reform är av behovet påkallad. Om

riktlinjerna för denna reform föreligger i viss mån enighet. Nära nog enhälligt

torde sålunda anses, att det nuvarande juridiskt-administrativa sättet för förvaltningen

bör utbytas mot ett ekonomiskt-tekniskt sådant. Vidare böra i möjligaste

mån förvaltningsbefogenheterna koncentreras och boställena komma i

åtnjutande av ett enhetligt målsmanskap. Däremot skilja sig meningarna starkt,

då fråga blir, hos vem förvaltningsbefogenheterna och målsmanskapet skola

förläggas. Å ena sidan står här en mening, som vill överlämna hela förvaltningen

till tjänstemän, å den andra ett förslag att kommunalisera boställsförvaltningen

och alltså bereda vederbörande kommunala enhet, pastoratet, det

mått av självstyrelse, som låter sig förena med det städse påkallade och fullt

befogade överinseendet från myndigheternas sida. Man får ett starkt intryck

av att det är två väsensskilda uppfattningssätt, som här bryta sig mot

varandra. Å ena sidan står det byråkratiska uppfattning ssättet, vilket med

misstroende ser på det, som icke sker genom förvaltningstjänstemän och i de

former, som äro hävdvunna för deras verksamhet. Å andra sidan står det demokratiska

upp fattning ssättet, vilket bygger på självstyrelsens eller folkstyrelsens

princip, att vederbörande befolkningsgrupp själv genom sina valda förtroendemän

bör omhänderhava beslutanderätten i sina angelägenheter och beträffande

dem även leda verkställigheten, då denna sker genom speciella arbetskrafter.

Det byråkratiska åskådningssättet, som tagit sig uttryck i 1927 års sakkunnigas

förslag, företrädes av de till centralförvaltningen hörande ämbetsverken

och vissa länsstyrelser, medan den kommunala självstyrelsen, vars principer

ligga till grund för 1931 års sakkunnigas förslag, omfattas av flertalet kyrk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 7

liga myndigheter, åtskilliga länsstyrelser samt skogsvårdsstyrelsernas förbunds

centralråd och styrelsen för svenska landskommunernas förbund.

De myndigheter, som omfatta den byråkratiska ståndpunkten, hava framfört

åtskilliga argument mot den föreslagna kommunaliseringen av boställsförvaltningen.

Jag skall i korthet ingå på dessa argument.

Det huvudargument, som i olika utformning och med olika styrka anföres

mot förvaltningens kommunalisering är, att pastoraten och deras organ, kyrkorådet

eller den nu föreslagna kommunala boställsstyrelsen, icke äro lämpade att

förvalta löneboställena. Än är det pastoratsmedlemmarnas kompetens, än deras

redbarhet, än bådadera, som äro föremål för misstro. Visserligen synes ingen

direkt vilja påstå, att det inom landspastoraten saknas personer med kompetens

i fråga örn jordbruksdrift, men så mycket ivrigare framhålles, att författningskunskap

och administrativ rutin saknas. De kommunala organen misstänkas också

för benägenhet till egennytta, och man erinrar örn de förskingringar, som tid

efter annan förekommit inom den kommunala förvaltningen.

De sålunda framförda skälen kräva intet utförligt bemötande. Gentemot de

flesta av dessa skäl är det nämligen tillräckligt att erinra, att de rikta sig

mot den kommunala självstyrelsen över huvud och mot de grundvalar, på vilka

densamma vilar.

Vad särskilt angår den påstådda bristen på författningskännedom och administrativ

rutin i här ifrågavarande ämne, så är den ingalunda ådagalagd genom

att hänvisa till de erfarenheter, som vunnits under tillämpningen av det nuvarande

förvaltningssättet, ty då pastoraten sakna icke blott så gott som allt. inflytande

på förvaltningen utan också i fyra femtedelar av samtliga fall varje ekonomiskt

intresse av resultatet av densamma, är det icke ägnat att förvåna,, att

pastoraten icke intressera sig för förvaltningen av boställena och följaktligen icke

heller för de gällande förvaltningsföreskrifterna. Dessa senare äro för övrigt till

den grad invecklade, att icke ens de nuvarande förvaltningsmyndigheterna själva

alltid kommit tillrätta med dem. Föreskrifternas invecklade beskaffenhet är en

följd av det nuvarande systemet, som kännetecknas såväl av förvaltningsbefogenheternas

uppdelning på ett flertal myndigheter som av frånvaron av ett enhetligt

målsmanskap för boställena. Båda dessa grundfel skulle försvinna genom

införande på nu ifrågavarande område av kommunal självstyrelse under.vederbörlig

kontroll. Denna reform skulle betyda en genomgripande förenkling av

problemen. Förvaltning av jord och skog är ett verksamhetsområde, där pastoratsmedlemmarna

redan på förhand äro hemmastadda och vid vilket deras

starkaste intressen äro knutna. Örn därtill komme, att förvaltningsformerna

byggde på och anslöte sig till den kommunala självstyrelsens vedertagna former,

så måste med fullt fog kunna förväntas, att pastoratsmedlemmarna både

skulle väl känna och till det allmännas gagn väl tillämpa de blivande föreskrifterna.

De uppgifter, som skulle ankomma på pastoratsorganen, komme att i allt

väsentligt sammanfalla med dem, som kunna möta en var jordägare och som

han i allmänhet är vuxen.

Enligt propositionen är det pastoratets organ, som ombesörjer utarrendering

av löneboställe, antager arrendator samt prövar den säkerhet för arrendevillkorens

fullgörande, som arrendatorn erbjuder. Pastoratet tillvaratager också boställets

rätt och bästa gentemot arrendatorn. För att skydda bostället mot alltför

täta ombyten av arrendator samt tillförsäkra arrendatorerna en viss trygghet

hava i propositionen föreslagits bestämmelser örn optionsrätt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Motion.

Utskottet.

I propositionen föreslås, att de skyldigheter, som i allmänhet åligga en boställshavare,

nämligen underhålls- och nybyggnadsskyldighet samt skyldighet

att förskjuta kostnaderna för vattenavledningsföretag och lantmäteriförrättningar

m. m., skola åläggas pastoratet. Dessa skyldigheter betunga för närvarande

arrendatorn. Avsikten är, att pastoratet skall göra sig betäckt för sina

utgifter ur avkastningen av boställena. Dessa skola med andra ord vara självförsörjande.

För att för pastoraten underlätta medelsanskaffning för nybyggnader o. d.

ställas enligt propositionen förskott ur kyrkofonden till pastoratens förfogande.

I motionen I: 345 av herr Reuterskiöld har hemställts, att riksdagen ville,

med avslag å propositionen, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn verkställande

av utredning och framläggande av de förslag, vartill densamma kunde

föranleda, angående kyrkojordens förläggande under de särskilda stiftens egen

förvaltning och i samband därmed örn den s. k. beneficialjordens användning

till en förbättrad prästlönereglering inom stiften.

1910 års reform lärer numera ganska allmänt betraktas såsom i väsentliga

stycken förfelad. Det juridiskt administrativa sättet för förvaltningen av löneboställena

har visat sig icke hålla måttet, beroende på förvaltningsbefogenheternas

splittring på ett flertal myndigheter å olika orter samt på avsaknaden

av en förvaltare, som är direkt intresserad av förvaltningsresultatet. Frånvaron

av en sådan förvaltare har också medfört, att man nödgats betunga arrendatorerna

med förpliktelser, som vanligen icke åligga en arrendator och som måste

bliva ytterst besvärande för honom.

De flesta boställsjordbruken äro av ett vanligt bondehemmans storlek. Många

boställen äro små. Endast ett fåtal äro större. Boställena ligga i regel spridda,

ett i varje socken.

Då det gäller att anordna en effektiv och billig förvaltning av jordbruksfastigheter

av detta slag, är det enligt utskottets mening av stort värde att

kunna påräkna bistånd av den närmast intresserade lokala organisationen, i

förevarande fall pastoratet. Pastoratens medverkan är så mycket värdefullare,

som inom dem undantagslöst finnes erforderlig sakkunskap på jordbruksområdet.

För att man skall kunna hoppas på att pastoratet skall vilja medverka vid

boställsförvaltningen, är det emellertid nödvändigt, att pastoratets intresse för

denna hålles vid liv. Detta förutsätter, att pastoratets förvaltningsbefogenheter

icke begränsas alltför snävt. I och för sig synes det också vara rimligt, att

pastoraten, vilka av ålder utövat det ekonomiska huvudmanskapet för sina

präster, få medbestämmanderätt i fråga om förvaltningen av prästlönetillgångarna.

Å andra sidan får man icke förbise det allmännas intresse av att ifrågavarande

tillgångar verkligen bliva på ett effektivt sätt använda för det ändamål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 9

vartill de äro rättsligen bestämda. Icke heller bör man bortse från att boställsarrendatorernas

berättigade intressen kräva särskilda anordningar till sitt skydd.

På grund av det nu anförda ansluter sig utskottet till den tanke, som ligger

till grund för propositionen, nämligen, att boställena skola förvaltas av pastoraten

i den kommunala självstyrelsens vedertagna former och under en på lämpligt

sätt avvägd kontroll. Utskottet kommer att längre fram i detta utlåtande

närmare gå in på frågorna, vilka organ som skola handhava denna kontroll och

vilka befogenheter som skola tilläggas kontrollorganen.

Den av utskottet förordade förvaltningsformen synes vara att föredraga framför

den i herr Reuterskölds motion föreslagna koncentrationen av förvaltningen

till reformerade domkapitel. Genom en sådan koncentration skulle man säkerligen

förlora åtskilliga av de fördelar, som kunna förväntas av boställsförvaltningens

kommunalisering.

Medan prästerna ännu själva förvaltade sina boställen, utövades från de Kontrollen

statliga myndigheternas sida viss kontroll över att boställena hävdades väl samt raten^föratt

därå befintliga byggnader underhöllos och vid behov nybyggdes. Kontrollen vältning,

hade formen av ekonomiska besiktningar, vilka med vissa mellanrum förrätta- Historik,

des av en därtill förordnad kronobetjänt med biträde av två nämndemän. Vid

missnöje med ekonomisk besiktning kunde klagan föras hos synerätt. Därest vid

besiktning föreskrivna förbättringar och nybyggnader icke verkställdes, blevo

de på domkapitlets begäran men på den försumliges bekostnad utförda genom

överexekutors försorg. De kyrkliga myndigheternas och församlingarnas intressen

bevakades vid besiktningarna av konsistoriiombud och församlingsombud.

Därest ombudens yrkanden icke beaktades av förrättningsmännen, kunde talan

fullföljas hos synerätten.

Efter genomförandet av 1910 års lagstiftning upphörde kontrollen över boställshavaren.

Då de förvaltande myndigheterna emellertid icke själva kunde

omedelbart följa arrendatorns åtgöranden, blev det nödvändigt att i stället vidtaga

särskilda anordningar för kontroll över arrendatorn. Till en början utövades

kontrollen i samma former som tidigare över prästernas förvaltning, men

år 1925 inrättades särskilda boställsnämnder. För dessas sammansättning och

åligganden har utskottet tidigare redogjort.

I propositionen föreslås vissa anordningar för kontroll över pastoratens bo-Propositionen,

ställsförvaltning. Kontrollens ändamål skall vara att tillse, att boställena väl

vårdas samt att det av bostället representerade och i dess bebyggelse nedlagda

kapitalet icke förminskas till sitt värde. Kontrollen sker huvudsakligen genom

ekonomiska besiktningar, förrättade av boställsnämna. Nämnden äger enligt

propositionen föreskriva ny- och ombyggnad av de laga husen å boställena

samt reparationer och åtgärder för hävdens bibehållande och förbättrande. Nämnden

äger ock med visst undantag medgiva inskränkning av bebyggelsen å bostället.

Däremot äger nämnden icke utan pastoratets samtycke föreskriva ökad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

bebyggelse eller andra åtgärder, som skulle tvinga pastoratet att investera nytt

kapital i bostället.

Av pastoratet antagen arrendator skall alltid, även gentemot det allmänna,

vara skyldig att hålla löneboställets åker och äng med därtill börande anstalter

i fullgott stånd samt verkställa erforderliga mindre reparationer. Boställsnämnden

kontrollerar, att arrendatorn fullgör vad som sålunda åligger honom.

Beträffande boställsnämnds sammansättning och formerna för dess verksamhet

skall enligt propositionen gälla i huvudsak detsamma som för närvarande.

Över beslut av boställsnämnd kan enligt propositionen klagan föras hos

synerätt samt vidare hos hovrätt och högsta domstolen.

I 30 § gällande ecklesiastik boställsordning föreskrives, att domkapitlet bör

tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till hus och ägor behörigen

vidmakthållna. Därest domkapitlet anser boställes rätt vara genom något av

domstol eller annan myndighet meddelat beslut förnärmad, skall domkapitlet

enligt samma författningsrum i behörig ordning överklaga beslutet. Domkapitlet

förordnar vidare örn hållande av ekonomisk besiktning samt kan medgiva,

att sådan besiktning förrättas av boställsnämndens ordförande ensam.

Enligt 22 § prästlöneregleringslagen håller domkapitlet hand över pastoratens

fondförvaltning. Domkapitlet gör också ansökan örn exekution, därest vad boställsnämnden

föreskrivit icke verkställes. I kungl, kungörelsen den 26 mars

1926 angående de ecklesiastika boställsnämndernas tjänstgöringsområden m. m.

föreskrives slutligen, dels att domkapitlet må pröva när ekonomisk besiktning

är påkallad beträffande boställe eller område därav, som upplåtits för

annat ändamål än jordbruk eller utarrenderats obebyggt, dels ock att domkapitlet

i vissa fall kan låta anstå med förordnande örn ekonomisk besiktning utöver

den i allmänhet föreskrivna tiden.

I propositionen föreslås ingen betydelsefullare förändring i vad sålunda gäller.

Domkapitlen befrias däremot från de egentliga förvaltningsbestyren, och de många

olikartade mellanhavandena med arrendatorn ankomma sålunda icke längre på

domkapitlet utan på pastoratet.

I ett par andra avseenden innebär emellertid propositionen en utvidgning av

domkapitlets befogenheter. Sålunda föreslås, att domkapitlets medgivande skall

erfordras för vidtagande av sådan inskränkning av boställes bebyggelse, att

därstädes bedrivet självständigt jordbruk icke längre kan fortsättas. Mindre inskränkningar

i bebyggelsen kunna däremot ske efter medgivande av boställsnämnden.

Medan för närvarande tillstånd till upplåtelse av boställsområde för kommunalt

och annat allmänt behov samt till upplåtelse av rätt att från boställe

bortföra grus eller andra naturtillgångar meddelas av kammarkollegiet, skola

enligt propositionen dessa ärenden decentraliseras till domkapitlet. Vidare skall

domkapitlets tillstånd erfordras för upplåtelse av områden till industritomter,

egna hem o. d. Sådana ärenden handläggas för närvarande av domkapitlet och

länsstyrelsen gemensamt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

11

Genom den sålunda föreslagna decentralisationen skulle kammarkollegiets befattning

med boställsförvaltningen upphöra. I propositionen föreslås emellertid,

under hänvisning till de svårigheter, som kunna tänkas inträda vid det nya förvaltningssättets

första genomförande, att ledningen av detta genomförande skall

omhänderhavas av en provisorisk kommission, ecklesiastika boställskommissionen,

vilken skulle hava till huvuduppgift att bistå pastoraten med råd och dåd.

I motionerna I: 349 av herr Linders m. fl. och II: 521 av herr Vehrsson i

Bramstorp m. fl., i vilka motioner hemställes om avslag å propositionen, andres

i fråga örn domkapitlens befattning med kontrollen över boställsförvaltningen

:

Rikets domkapitel, med sina huvuduppgifter förlagda inom området för

religionsvården och undervisningsväsendet, kunna icke, i allt fall icke utan

en genomgripande omorganisation, förutsättas äga kompetens för uppgiften

att fullgöra någon reell del av den statskontroll över den ecklesiastika

avlöningsegendomens förvaltning, som —- huru denna förvaltning än må i

övrigt ordnas — allt framgent såsom hittills måste bliva ofrånkomlig. Då

ecklesiastikministerns förslag syftar till att så gott som helt — med länsstyrelsernas,

kammarkollegiets och domänverkets uteslutande — koncentrera

denna kontrolluppgift i domkapitlens händer, måste betänkligheterna häremot

bli avgörande.

Motionärerna framhålla vidare, att det icke vore lämpligt, att beslutanderätten

i byggnadsfrågor, vilken nu tillkommer domkapitlet och länsstyrelsen, såsom

föreslås i propositionen, förlägges till boställsnämnden, över vars beslut

klagan föres hos de allmänna domstolarna.

I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill yrkas, att boställsnämnderna

skola förrätta arrendeuppskattningar på samma sätt som hittills skett i enlighet

med gällande föreskrifter i ecklesiastik arrendeförordning. I sådant syfte föreslås

i motionen, att 23 § i förslaget till ecklesiastik boställsordning skall ersättas

med nu i 4 § ecklesiastik arrendeförordning intagna bestämmelser jämte erforderliga

kompletterande föreskrifter.

I motionen II: 519 av herr Mogård yrkas, dels att de stiftsintendenter, som

enligt propositionen skola öva uppsikt över förvaltningen av prästskogarna, i

de stift, där stiftsintendenter tillsättas, skola bliva ledamöter av domkapitlen

vid handläggning av ärende angående boställe, dels att domkapitlen i stift, där

stiftsintendent icke skulle finnas, skola i frågor, som röra boställen, med sig

adjungera en i praktiska värv förfaren man, vilken skall erhålla arvode av

kyrkofonden, dels ock att klagan över boställsnämndens beslut skall föras hos

domkapitlet.

Enligt propositionen skulle den närmaste uppsikten över pastoratens boställsförvaltning

anförtros de ecklesiastika boställsnämnderna. Då dessa nämnder

under den tid de varit i verksamhet visat sig vara effektiva, praktiska och bil
-

Motioner.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

liga kontrollorgan, som i allt väsentligt fyllt å dem ställda fordringar, finner

utskottet nämndernas bibehållande vid kontrollen vara välbetänkt.

Utskottet anser emellertid, att boställsnämndernas tjänstgöringsområden

böra göras något större än för närvarande. De böra erhålla ungefär samma

storlek som en domsaga. Tjänstgöringsområdena böra emellertid ej bindas till

den judiciella indelningen, utan torde det vara lämpligt att eftersträva anslutning

till den ecklesiastika indelningen. Ett kontrakt bör således icke uppdelas

på flera boställsnämnder. Indelningen i tjänstgöringsområden torde lämpligen

ske i administrativ ordning.

För närvarande hålles av- och tillträdessyn å löneboställe av boställsnämnden.

Enligt propositionen skulle sådan syn förrättas med tillämpning av nyttjanderättslagens

bestämmelser. Pastoratet och arrendatorn skulle sålunda hava

frihet att själva välja synemän. Utskottet anser, att boställsnämndens ledamöter

böra förrätta ifrågavarande syn, och föreslår i 29 § i sitt förslag föreskrift

härom. Synen bör emellertid i övrigt förrättas enligt bestämmelserna i nyttjanderättslagen

och klagan över synen ske genom klandertalan vid allmän domstol.

Det torde vara fördelaktigt att såvitt möjligt förrätta av- och tillträdessyn och

ekonomisk besiktning samtidigt. Dock böra skilda instrument upprättas.

Enligt propositionen skulle domkapitlen erhålla icke alldeles obetydliga kontrolluppgifter

av praktisk art. Dessa, som visserligen även för närvarande i

ganska stor omfattning ankomma på domkapitlen, skulle under den nya ordningen

bliva mera maktpåliggande än för närvarande, i det domkapitlen icke

längre skulle kunna påräkna någon regelbunden medverkan av länsstyrelserna

och kammarkollegiet. Det torde emellertid råda enighet örn att, såsom ock i ett

par motioner antydes, domkapitlens sammansättning icke utgör någon garanti

för att sakkunskap i ekonomiska och jordbrukstekniska ting blir företrädd

därstädes. Utskottet hyser därför betänkligheter mot att anförtro ifrågavarande

kontrollbefogenheter åt domkapitlen.

I propositionen föreslås, att klagan över boställsnämnds beslut liksom för

närvarande skall ske till synerätt. Enligt utskottets mening är detta icke lämpligt.

Boställsnämnden skulle enligt propositionen icke utöva domstolsbefogenheter

utan blott handhava kontrollen över pastoratens boställsförvaltning.

Nämnden bör därför hava en administrativ överinstans. Härigenom skulle man

också uppnå, att instansordningen i skogsfrågor och jordbruksfrågor bleve densamma.

På grund av vad nu anförts kan utskottet icke förorda, att propositionens

bestämmelser om kontrollen över pastoratens förvaltning i förevarande del antagas

oförändrade. Utskottet föreslår i stället, att de befogenheter, som enligt

propositionen tillkomma domkapitlet, skola anförtros ett särskilt inom stiftet

inrättat kontrollorgan benämnt stiftsnämnd. Detta organ skall tillika fungera

som överinstans över boställsnämnderna. Genom en sådan anordning undviker

man den i motionerna I: 349 och II: 521 påpekade olägenheten, att praktiska

kontrollbefogenheter anförtros domkapitlet. Samtidigt bliva de synpunkter,

som ligga till grund för yrkandena i motionen II: 519, tillgodosedda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutshotts utlåtande Nr 8.

13

Inom stiftsnämnden synas såväl de kyrkliga myndigheterna som den praktiska

sakkunskapen böra vara representerade. Utskottet föreslår därför, att

två ledamöter i nämnden utses av domkapitlet samt att tre ledamöter, vilka

böra tillföra nämnden insikt i lant- och skogsbruksförhållanden, utses av Kungl.

Majit, som ock förordnar en av nämndens ledamöter till ordförande i nämnden.

En av de av domkapitlet utsedda ledamöterna bör vara jurist. Utskottet

förutsätter, att domkapitlet i regel utser en av sina ordinarie ledamöter samt

sin stiftssekreterare eller annan å dess kansli anställd befattningshavare till

ledamöter i stiftsnämnden.

Stiftsnämnden bör få anlita domkapitlets kansli för ärendens beredning, uppsättning

och expediering. Instruktion för stiftsnämnderna, vilkas verksamhet

bör bekostas av kyrkofonden, torde böra utfärdas på administrativ väg.

Utskottet delar den i motionerna 1:349 och 11:521 framförda åsikten, att

det icke är lämpligt, att avgörandet i byggnadsfrågor förlägges under domstolarna.

Genom den av utskottet föreslagna instansordningen undvikes detta.

Utskottet förmenar emellertid, att man bör införa en ytterligare garanti beträffande

frågor örn större ny- eller ombyggnader, och föreslår, att därest enighet

i sådan fråga icke vinnes inom boställsnämnden, frågan skall hänskjutas

till stiftsnämnden.

Enligt propositionen skall kontrollen över pastoratens boställsförvaltning

taga sikte på löneboställes hävd till hus och jord. Tillika meddelas föreskrifter

örn kontroll över upplåtelser av olika slag från löneboställe. Däremot föreslås

icke någon kontroll över utarrenderingen av löneboställena. Detta är enligt utskottets

mening en brist i propositionen. Genom olämpliga arrendevillkor kan

nämligen betydande skada tillfogas ett boställe. Särskilt betänklig är frånvaron

av kontroll över utarrenderingen i de fall, då optionsberättigad arrendator finnes.

Dennes intressen kunna icke anses behörigen skyddade genom vad i propositionen

föreslagits. Utskottet anser sig därför böra föreslå, att kontroll utövas

även över utarrenderingen av löneboställena. Initiativet till utarrendering

bör tillkomma pastoratet, och detta bör också uppgöra förslag till arrendekontrakt.

Kontraktet underställes härefter boställsnämnden för prövning och fastställelse.

Nämnden äger därvid föreskriva jämkning i förslaget, därest detta

befinnes vara ofullständigt eller prövas lända till skada för bostället eller eljest

för det allmänna. Klagan över nämndens beslut kan föras hos stiftsnämnden,

vilken i detta avseende är sista instans. Arrendeavgift, som angivits i fastställt

arrendekontrakt, skall gälla, om det finnes optionsberättigad arrendator,

men eljest vara en minimiavgift, som icke får underskridas utan boställsnämndens

medgivande. Till frågan om skydd för optionsberättigad arrendator

återkommer utskottet vid redogörelsen för 30 § i utskottets förslag.

Den ecklesiastika arrendeförordningen föreskriver, att löneboställena i regel

skola utarrenderas på tjugu år. Enligt särskilda föreskrifter hava emellertid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

ett stort antal löneboställen utarrenderats för kortare tid. Propositionen förutsätter,

att pastoraten skola få full frihet att bestämma arrendetiden.

lie hastiga förändringarna på det ekonomiska området under de sist förflutna

årtiondena ävensom befolkningens ökade rörlighet hava medfört, att de tjuguåriga

arrendetiderna allmänt anses för långa. Utskottet anser sig således böra

förorda en normal arrendeperiod av tio år. Vid prövningen av förslag till

arrendekontrakt bör boställsnämnden tillse, att utarrendering kommer att ske

för denna tid, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda. Härvid bör

emellertid beaktas lämpligheten av att arrendetiden sammanfaller med perioden

för uppskattning av boställets s. k. normalavkastning.

I anslutning till vad nu anförts har utskottet låtit uppgöra förslag till 25 och

27 §§ i sitt förslag. Förslaget torde i huvudsak tillgodose de ovan angivna

önskemål, som framställts i motionen II: 515.

En betydande vinst av de föreslagna anordningarna är, att länsstyrelserna

och kammarkollegiet befrias från befattning med boställsförvaltningen. För

länsstyrelserna, vilkas arbetsbörda under senare tid betydligt tilltagit och på

sina häll inom den närmaste framtiden skulle nödvändiggöra utökning av arbetskrafterna,

medför förslaget en avsevärd lättnad. En icke oväsentlig del av

kammarkollegiets arbetsuppgifter torde genom reformen komma att avlyftas.

Det behöver icke betonas vilka besparingar för statsverket, som härigenom

kunna ernås.

Den i propositionen föreslagna ecklesiastika boställskommissionen skulle hava

till uppgift att leda och övervaka det första genomförandet av den nya förvaltningsordningen.

Kommissionen skulle därjämte vara överinstans över de tjänstemän,

stiftsintendenterna, vilka skulle handhava kontrollen över boställsskogarna,

samt slutligen hava överinseende över dessa tjänstemän. En följd av utskottets

förslag om inrättande av stiftsnämnder blir, att de angivna uppgifterna delvis

kunna bortfalla. Kommissionen skulle sålunda icke behöva vara besvärsinstans.

Klagan över stiftsnämnds beslut föres enligt utskottets förslag direkt hos regeringsrätten.

Chefskapet över skogstjänstemännen övertages av stiftsnämnderna.

Såsom enda uppgift för kommissionen skulle återstå att leda den nya ordningens

första genomförande. Utskottet anser emellertid, att det icke finnes tillräckliga

skäl, att i boställsordningen intaga föreskrifter om en anordning av denna tillfälliga

karaktär. Skulle en anordning i sådant syfte visa sig behövlig, lärer

den kunna åstadkommas utan föreskrift i boställsordningen. Utskottet avstyrker

därför inrättande av ecklesiastik boställskommission och föreslår alltså, att bestämmelserna

härom utgå ur lagförslaget.

Sammanhållandet av den organisation av boställsförvaltningen och kontrollen

därav, som tillskapas genom nu föreslagna boställsordning, skulle framdeles

komma att ligga i Kungl. Maj:ts hand och närmast ankomma på ecklesiastikdepartementet.

Kostnaderna för biträde, som departementet — utöver eljest

tillgänglig arbetskraft — kan behöva anlita för fullgörande av de särskilda

uppgifter, vilka sålunda komma att åvila departementet, torde böra bestridas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

15

av kyrkofondsmedel. Den ytterligare sakkunskap, som kan finnas behövlig för

avgörande av hithörande frågor, vilka komma under Kungl. Maj:ts och särskilt

regeringsrättens bedömande torde finnas att tillgå hos de myndigheter,

till vilka ärenden angående jordbruk och skogsbruk eljest pläga remitteras.

Skogarna å prästboställena förvaltades ursprungligen av prästerna själva. Förvalt
Åtminstone

från år 1723 var prästernas rätt till skogsavkastningen inskränkt ^''oJarnjTå

till prästgårdens husbehov. Sedermera medgavs avsalu av träkol från boställs- prästbo
•

• • ställena.

skogarna, och under förra hälften av 1800-talet tilläts i praxis även avsalu av

timmer, dock under villkor att hushållningsplan fastställts för skogen. Genom

1866 års förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket

föreskrevs, att de större skogarna skulle ställas under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning, medan övriga skogar finge förvaltas av prästen enligt

fastställd hushållningsplan. Vissa förvaltningsbefogenheter voro emellertid

även beträffande sist avsedda skogar förbehållna skogsstaten.

Genom 1910 års lagstiftning, vilken ännu gäller, föreskrevs, att samtliga

boställsskogar skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.

Med avkastningen av boställsskog skola i här nämnd ordning tillgodoses

följande behov, nämligen löneboställets husbehov, prästens bränslebehov, pastoratets

behov av virke för byggande och underhåll av prästgård samt församlings

virkesbehov för kyrkobyggnad. Vad som återstår, sedan de nämnda behoven

fyllts, skall försäljas och köpeskillingen efter avdrag av förvaltningskostnaderna

användas till gäldande av prästlön.

1927 års sakkunniga föreslogo, att förvaltningen av boställsskogarna skulle

förbliva hos domänverket.

1927 års

sakkunniga.

I propositionen föreslås, att jämväl skogen å prästboställena skall ställas propositionen,

under pastoratens förvaltning. Den närmaste befattningen med skogsförvaltningen

skall inom pastoratet handhavas av en av pastoratet utsedd skogsförvaltare,

av vilken icke fordras skoglig utbildning men som skall äga erforderlig

kännedom örn skogsskötsel.

Kontrollen över skogsförvaltningen skall inom varje stift handhavas av en

av Kungl. Majit utnämnd stiftsintendent, vilken jämväl skall hava till uppgift

att utöva en upplysande och utbildande verksamhet. Till stiftsintendentens förfogande

skall ställas en, i de skogrikare stiften två, skogvaktare.

Pastoratets val av skogsförvaltare skall underställas stiftsintendenten.

Till ledning för skogsförvaltningen skall enligt propositionen genom stiftsintendentens

försorg upprättas och av honom i samförstånd med pastoratet fastställas

en tioårig avverkningsplan, utvisande hur stort virkesbelopp som under

planens giltighetstid får uttagas. Därest enighet om planen icke kan nås mellan

pastoratet och stiftsintendenten, skall avgörandet hänskjutas till den ecklesiastika

boställskommissionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Motioner.

Utstämpling skall verkställas av pastoratets förvaltare. Därest stiftsintendenten

finner, att denne ej är kompetent att på egen hand omhänderhava utstämplingen,

skall han förordna en skogvaktare att närvara. I sådant fall är

pastoratets förvaltare skyldig att ställa sig till efterrättelse av skogvaktaren

meddelade anvisningar.

Sedan utstämpling ägt rum, skall stiftsintendenten hava en månad på sig att

kontrollera, att utstämplingen icke skett i strid mot god skogsvård. Härefter

kon pastoratet förfoga över det utstämplade virket. Över viss mindre, för tillfälliga

behov erforderlig virkesmängd skall pastoratet äga förfoga utan att avvakta

utgången av nyss angivna frist.

Stiftsintendenten skall äga befogenhet att, där pastoratet eftersätter skogsvården,

föreskriva erforderliga skogsvårdande åtgärder samt att meddela avverkningsförbud

till förhindrande av avverkning i strid mot avverkningsplanen eller

grunderna för en god skogsvård.

Stiftsintendenterna och deras biträden skola enligt propositionen avlönas av

kyrkofonden. Kostnaderna för upprättandet av avverkningsplaner och för biträde

vid utstämpling skola av pastoraten gäldas ur avkastningen av skogen.

Beträffande skogsförvaltningen skola domkapitlen icke hava annan befogenhet

än att överklaga stiftsintendents beslut.

I motionen 1:348 av herr Frändén har yrkats, att uppsikten över skogsförvaltningen

å boställena skall anförtros skogsvårdsstyrelserna.

Därjämte har i motionen I: 351 av herr Tamm yrkats, att gagnvirke å skogar

med minst 500 hektar produktiv skogsmark skall utsynas av stiftsintendent

eller assistent med högre skoglig utbildning.

Vidare har i motionen II: 514 av herr Wittberg yrkats, dels att till pastoratens

skogsförvaltare skola utses jägmästare, forstmästare eller skogvaktare,

som genomgått s. k. ettårig skogsskola, dels ock att till stiftsintendents fackliga

biträde (assistent) skall utses person med högre skoglig utbildning; för Lunds

stift agronom.

I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill har ifrågasatts, huruvida det

vore nödvändigt eller ens lämpligt att anställa skogvaktare till stiftsintendenternas

hjälp.

Ytterligare har i motionen II: 516 av herr Lindman yrkats, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av det i propositionen framställda förslaget, att

förvaltningen av boställsskogarna kommer att ordnas med iakttagande i huvudsak

därav, att löneboställes skog, vars avkastning i betydligare mån överskjuter

den rätt till virkesfångst för husbehovsändamål av skilda slag, som tillkommer

löneboställe, pastorat och församling, skall stå under domänverkets förvaltning,

att löneboställes skog, vars avkastning är mindre än nyss sagts, skall stå under

pastorats förvaltning och domänverkets kontroll med skyldighet för pastorat

att för förvaltningen i regeln anlita personer med skoglig utbildning, att försäljning

av virke och andra nyttigheter skall, i huvudsak, ombesörjas av do
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

17

utanverket från skogar under verkets förvaltning och av pastorat från skogar

under deras förvaltning, att det skall tillkomma domänstyrelsen eller, eventuellt,

Kungl. Maj :t efter förslag av domänstyrelsen att avgöra, huruvida löneboställes

skog skall stå under domänverkets förvaltning eller under dess kontroll, att

avverkning av skog skall ske i enlighet med avverkningsplan, som upprättas

genom domänverkets försorg och fastställes, beträffande skog under verkets

förvaltning, av domänstyrelsen och, vad angår skog under verkets kontroll, av

vederbörande revirförvaltare, och att största möjliga decentralisation och förenkling

i förvaltningens alla delar skall eftersträvas utan att därvid eftergift

göres å den effektivitet i förvaltningen, som skogarnas värde påkallar.

Slutligen har i motionen II: 519 av herr Mogård yrkats, att förslaget till

ecklesiastik boställsordning måtte ändras därhän,

1) att stiftsintendenter skola tillsättas blott i Härnösands, Uppsala, Västerås

stift gemensamt med Karlstads och Växjö stift;

2) att uppsikten över boställsskogarna i övriga stift uppdrages åt skogsvårdsstyrelserna

i vederbörande län;

3) att stiftsintendenterna i de stift, där sådana tillsättas, bliva ledamöter av

domkapitlen vid handläggning av ärende angående boställe;

4) att den beslutanderätt, som enligt propositionen skulle tillkomma stiftsintendent,

i stället uppdrages åt domkapitlet, där den ej skall förläggas till

skogsvårdsstyrelse.

Skogarna å löneboställena äro av mycket växlande storlek. Det övervägande

flertalet av dem äro små. Omkring en tredjedel av hela antalet hava en areal

produktiv skogsmark, understigande 25 hektar. Över hälften äro under 50

hektar. Blott omkring en fjärdedel av dem överstiga 100 hektar. Över 500

hektar äro blott ett hundratal skogar.

Beträffande först själva förvaltningen av boställsskogarna så synas samma

skäl, som åberopats för en decentralisation till pastoraten av jordbruksförvaltningen,

också tala för att skogarna omhändertagas av pastoraten. Ingen av de

motionärer, som närmare ingått på frågan örn skogarna, har heller motsatt sig

vad som föreslagits i propositionen i fråga örn de mindre skogarna. Däremot

har tvekan yppats, huruvida pastoraten också äro lämpade att omhänderhava

förvaltningen av de fåtaliga större boställsskogarna. De farhågor, som på denna

punkt uttalats i motionen II: 516, äro i viss mån befogade och förtjäna att

noga beaktas. Spörsmålet sammanhänger på det närmaste med frågan, vilken

kompetens man skall fordra av det biträde, pastoratet anlitar för den egentliga

skogsvården. Ju lägre man ställer kraven på skoglig insikt hos detta biträde,

desto större bliva betänkligheterna mot att anförtro pastoratet förvaltningen av

skogarna. Förslag, att man av pastoratens biträden för skogsvården skulle

fordra skoglig utbildning, hava också framställts i ett par motioner, nämligen

motionerna II: 514 och 516. En viss förstärkning av kompetensen hos dem, som

handhava vården av de större skogarna, torde också vara syftet med motionen

I:351.

Bihang till riksdagens protokoll 1083. 9 saini. 8 avd. 7 käft. (Nr 8.)

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Enligt utskottets mening är det icke lämpligt att förvaltningen av de större

skogarna förlägges till domänverket. För detta verk, vars huvudsakliga arbetsuppgifter

ligga annorstädes, måste den ecklesiastika skogsförvaltningen alltid

utgöra en biuppgift. Örn de större skogarna överlämnades åt domänverket, skulle

förvaltningen av ett och samma boställes jordbruksdel och skogsdel liksom för

närvarande bliva uppdelad på skilda händer. Detta förhållande, som ofta klandrats,

skulle till och med göra sig starkare gällande än nu är fallet. Utskottet

anser, att man i stället bör sträva efter att sammanföra förvaltningen av skog

och jord under en gemensam ledning.

På grund av det anförda anser utskottet, att intresset att få en god skogsskötsel

på ifrågavarande skogar bör tillgodoses, icke genom att förvaltningen

bibehålies hos domänverket, utan genom en skärpning av kraven på kompetens

hos pastoratens biträden för skogsskötseln. I detta avseende synes man böra

fordra, att pastorat, som har en eller flera större boställsskogar, skall för vården

av dem anlita biträde med högre skoglig utbildning (examinerad jägmästare

eller forstmästare). Vad i detta sammanhang bör förstås med större boställsskog,

lärer icke kunna närmare preciseras i lagtexten. Förhållandena i landets särskilda

delar äro alltför olika för att möjliggöra en generell bestämmelse. Avgörandet

torde i stället få överlämnas åt Kungl. Majit.

Ingen boställsskog är av den storlek, att den fullt sysselsätter ett biträde

med högre skoglig utbildning. Utskottet föreställer sig emellertid, att det icke

skall visa sig svårt att finna personer, som äro villiga att jämsides med annan

sysselsättning biträda pastoraten. Dessa lära för övrigt, om de så önska, kunna

vända sig till skogsvårdsstyrelserna eller skogssällskapet för att av dem erhålla

erforderligt biträde.

Det i motionerna II: 514 och 516 framförda yrkandet, att man även beträffande

mindre skogar skulle ålägga pastoraten att anlita biträde med åtminstone

skogvaktarutbildning, synes icke sakna fog. Det vore visserligen enligt

utskottets mening att gå för långt att införa en generell föreskrift härom.

Åtskilliga boställsskogar äro nämligen ytterst obetydliga och skulle icke kunna

bära kostnaden för sådant biträde, vilket kanske icke funnes tillgängligt på

orten. Utskottet vill dock ansluta sig till motionärernas yrkande i så måtto,

att som huvudregel skall gälla, att biträdet bör hava åtminstone skogvaktar - eller därmed jämförlig utbildning, men att i särskilda fall den kontrollerande

myndigheten skall kunna eftergiva kravet på sådan utbildning. Missbruk aveftergiften

torde icke behöva befaras. Det kan nämligen förhindras genom den

föreslagna bestämmelsen, att valet av biträde skall godkännas av kontrollmyndigheten.

Utskottet föreslår sålunda, att samtliga boställsskogar, på sätt i propositionen

föreslagits, överlämnas till förvaltning av pastoraten men att kraven på

skoglig insikt hos de av pastoraten anlitade biträdena skärpas på sätt utskottet

ovan angivit.

Vad sedan angår uppsikten över pastoratens skogsförvaltning, så skulle den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

19

enligt propositionen handhavas av stiftsintendenter och under dem sorterande

skogvaktare. Stiftsintendenterna intaga enligt propositionen en mycket självständig

tjänsteställning och hava utrustats med vidsträckta maktbefogenheter

mot pastoraten. Förslaget har i denna del rönt opposition från åtskilliga håll,

och i flera av de i ämnet väckta motionerna har yrkats ändring härutinnan.

Det i motionerna I: 348 och II: 519 framställda förslaget, att uppsikten över

skogsförvaltningen skulle anförtros skogsvårdsstyrelserna, har av utskottet tagits

under noggrant övervägande. Utskottet har sålunda över den förra motionen

inhämtat yttrande av skogsvårdsstyrelsernas förbunds centralråd. Yttrandet

fogas som bilaga till detta utlåtande, och tillåter sig utskottet att hänvisa till

nämnda bilaga. Utskottet har även överlagt muntligen med centralrådet. De skäl,

som i utlåtandet framförts mot förslaget att generellt ålägga skogsvårdsstyrelserna

ifrågavarande kontrolluppgift, och vilka skäl ytterligare understrukits

vid den muntliga överläggningen, synas utskottet giva vid handen, att genomförandet

av förslaget i vissa fall skulle medföra olägenheter för skogsvårdsstyrelsernas

övriga verksamhet.

Det i motionen II: 516 framställda förslaget att anförtro kontrollen över

pastoratens skogsförvaltning åt domänstyrelsen anser utskottet sig icke kunna

biträda. Såsom ovan angivits anser utskottet det vara av vikt, att förvaltningen

av boställenas jordbruk och skog sammanföres i en hand. Av icke mindre vikt

är det enligt utskottets mening, att kontrollen över boställsförvaltningen blir

enhetlig och icke fördelas mellan flera myndigheter.

Enligt utskottets mening ernår man en väl avvägd lösning av förevarande

spörsmål, örn man förlägger kontrollen över pastoratens skogsskötsel till de av

utskottet föreslagna stiftsnämnderna. I dessa bör för detta ändamål även skoglig

sakkunskap vara representerad.

Klart är, att stiftsnämnderna för fullgörande av sin uppgift måste anlita

biträde med högre skoglig utbildning. För detta ändamål föreslår utskottet, att

stiftsnämnderna bemyndigas att hos sig anställa stiftsjägmästare, som liksom

stiftsnämnden bekostas av kyrkofonden. Då det anses lämpligt, bör stiftsnämnd

med Konungens medgivande få anställa mer än en stiftsjägmästare. I sådant

fall torde full sysselsättning för envar av dem icke kunna påräknas, vartill

hänsyn bör tagas vid lönesättningen.

En följd av vad utskottet föreslagit angående krav på kompetens hos de biträden,

som pastoraten anlita, är, att arbetet med kontrollen över pastoratens

skogsförvaltning icke blir så omfattande, som förutsatts i propositionen. Man

synes därför kunna räkna med att stiftsjägmästarna ensamma medhinna sitt

arbete och att några skogvaktare såsom biträden åt dem följaktligen icke erfordras.

En möjlighet för Kungl. Maj :t att för kortare eller längre tid medgiva

anställande av biträden synes dock böra finnas.

För övriga modifikationer i förslaget i anledning av vad utskottet sålunda

föreslagit lämnas redogörelse i samband med granskningen av förslagets

detaljer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Allmänna

kyrkohem
man.

Propositionen.

Motioner.

Utskottet.

På grund av stadganden i 9 § av 1862 års förordning örn allmänt ordnande

av prästerskapets inkomster och 3 § i gällande kyrkofondslag hava beträffande

sammanlagt 149 boställen bestämts, att deras avkastning skall ingå direkt till

kyrkofonden och att alltså intet pastorat skall hava företrädesrätt att använda

denna avkastning till avlönande av sitt prästerskap. Dessa boställen förvaltas

för närvarande på samma sätt som övriga löneboställen.

Av ifrågavarande boställen äro 71 belägna i Lunds stift.

I propositionen, vilken för dessa hemman infört beteckningen allmänna kyrkohemman,

föreslås, att hemmanen skola förvaltas av vederbörande domkapitel

för kyrkofondens räkning. Domkapitlet skall enligt propositionen härvid erhålla

biträde av stiftsintendenten. De närmare föreskrifterna för förvaltningen förutsättas

utfärdade i administrativ ordning.

I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill yrkas, att tillsynen över de allmänna

kyrkohemmanen måtte ombesörjas av boställ snämnderna.

Enahanda yrkande framställes i motionen II: 520 av herr Johanson i Hallagården.

I motionen II: 516 av herr Lindman yrkas, att allmänt kyrkohemmans skog

skall stå under domänverkets förvaltning.

I fråga örn motionsvis framställda yrkanden angående byggnadsförskott ur

kyrkofonden till allmänna kyrkohemman hänvisas till redogörelsen här nedan

för 14 § i förslaget till lag örn kyrkofond.

De allmänna kyrkohemmanen synas lämpligen böra förvaltas av de av utskottet

föreslagna stiftsnämnderna, vilka äro sammansatta på ett sätt, som gör

dem väl skickade för ett sådant uppdrag. Då skoglig sakkunskap finnes företrädd

inom nämnderna samt dessa tillika hava skogligt bildade biträden, torde

de lämpligen böra handhava även förvaltningen av skogen å hemmanen.

I likhet med motionärerna anser utskottet det vara lämpligt, att stiftsnämnden

vid förvaltningen av ifrågavarande fastigheters jordbruksdelar utnyttjar den

sakkunskap i ämnet, som finnes företrädd hos vederbörande boställsnämnd.

Denna är väl förtrogen icke blott med ortens jordbruksförhållanden i allmänhet

utan också med de särskilda hemmanen. De närmare bestämmelserna örn

boställsnämndens uppgifter vid förvaltningen torde böra meddelas i sammanhang

med övriga administrativa föreskrifter örn de allmänna kyrkohemmanens

förvaltning. Utskottet ansluter sig sålunda till de synpunkter, som framförts i

de två förstnämnda motionerna.

En följd av utskottets ståndpunkt är, att någon tjänsteman med agronomutbildning

icke, såsom i propositionen förutsatts, erfordras i Lunds stift.

Kostnaderna I propositionen beräknas kyrkofondens kostnader för den föreslagna uppsikts

slagn^orga-organ^sa^onen pa följande sätt:

nisationen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 21

Utgiften för en stiftsintendent:

Lön (B 28) ................................ 10,020

Dyrtidstillägg .............................. 1,050

Resekostnad .............................. 4,000

Summa 15,070

Utgiften för en skogvaktare:

Lön (B 7) ................................ 2,460

Dyrtidstillägg .............................. 270

Resekostnad ................................ 1,600

Summa 4,330

Den sammanlagda kostnaden:

Boställsnämndernas ordförande ................ 60,000

11 stiftsintendenter .......................... 166,000

18 skogvaktare ............................ 78,000

Expenser m. m............................. 12,000

Arvoden till ledamöterna i boställskommissionen . . 35,000

Kommissionens biträden m. m................. 25,000

Summa 376,000

Härifrån avgå 10,000 kronor, motsvarande vad pastoraten enligt propositionen

beräknas erlägga för biträde vid utstämpling.

I de likalydande motionerna 1:349 av herr Linders m. fl. och 11:521 av

herr Pehrsson i Bramstorp m. fl. har ifrågavarande kostnadsberäkning kritiserats.

Motionärerna hava sålunda framhållit, att utgiften för arvoden till boställsnämndernas

ordförande, vilken utgift i propositionen upptagits med nu utgående

belopp, borde höjas till 90,000 kronor. Vidare borde expensanslaget

höjas från 12,000 till 36,000 kronor. Motionärerna anse slutligen, att såsom

ytterligare utgiftsposter borde uppföras 96,000 kronor för ökade biträden vid

domkapitlen samt 200,000 kronor »kostnad för övertalig personal samt minskad

behållning av domänskogarna».

Beträffande sistnämnda post anföra motionärerna:

Enligt förslaget (82 §) skulle kyrkofonden bestrida avlöningskostnaden

för den personal inom skogsstaten, som på grund av förslaget bleve övertalig.

Avlöningsbeloppet för denna övertaliga personal har av domänstyrelsen

beräknats till omkring 480,000 kronor årligen. Härjämte har nämnda

styrelse räknat med att förvaltningskostnaden för statens domänskogar

blir proportionsvis större, därest de ecklesiastika boställsskogarna undandragas

domänverkets förvaltning. Den möjlighet till ekonomisering av arbetskrafterna,

som den hittillsvarande samförvaltningen medfört, komme

att bortfalla (se prop. s. 169, 170). Det allmännas förpliktelser gentemot

den övertaliga personalen skulle ju emellertid efter en kortare eller längre

övergångstid bortfalla. Att här giva några siffermässiga belägg för den

oundvikliga fördyringen av den statliga skogs förvaltningen efter amputeringen

kan icke ske. Den måste likvisst bli betydande. Sexton revir skulle

Kyrkofondens

utgifter.

Propositionen.

Motioner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutslcotts utlåtande Nr 8.

Utskottet.

indragas. De övriga revirdistrikten måste i motsvarande grad förstoras,

med ty åtföljande stegring av resekostnader samt minskad effektivitet i allmänhet.

Söker man en gemensam siffra på båda dessa minusposter, lärer

man räkna synnerligen optimistiskt, om man för den närmaste tioårsperioden

efter omorganisationen upptar ett belopp av 200,000 kronor årligen.

Vad först angår utgiften för arvode till boställsnämndernas ordförande, torde

man, åtminstone efter den av utskottet föreslagna utvidgning av nämndernas

uppgifter, få räkna med en ökning till det av motionärerna angivna beloppet.

Utskottets förslag angående inrättande av stiftsnämnder medför vissa kostnader,

vilka icke kunna exakt beräknas. Utskottet räknar emellertid med att

arvodena i genomsnitt komma att bestämmas till 500 kronor årligen för ordförande

och skogssakkunnig ledamot i stiftsnämnd och till 300 kronor för

annan ledamot. Kostnaderna kunna i enlighet härmed uppskattas till 22,800

kronor årligen. Läggas härtill resekostnader för nämndens ledamöter, torde

utgiften för nämnderna kunna uppskattas till 48,000 kronor årligen.

Enligt propositionen skulle stiftsintendenterna placeras i lönegraden B 28.

Denna höga ställning i löneavseende torde motiverats med den självständiga

och ansvarsfulla ämbetsutövning, som ålåg intendenterna. Beträffande de av

utskottet föreslagna stiftsjägmästarna bör en lägre lönegrad vara tillräcklig.

Utskottet räknar härvid med en kostnadsminskning å 11,000 kronor. För eventuellt

erforderliga biträden åt stiftsjägmästarna upptages ett belopp av 25,000

kronor.

Utskottet har föreslagit, att stiftsnämnderna för sina ärendens beredning,

uppsättning och expediering skola använda domkapitlens kansli. Någon ökad

arbetsbörda för personalen å domkapitelskanslien torde detta icke innebära.

Domkapitlen taga nämligen redan nu befattning med boställsärendena såsom beslutande

myndigheter eller remissinstanser. Ifrågavarande ärenden äro under

den nuvarande förvaltningsordningen mycket talrika och ofta särdeles invecklade.

Det är därför osannolikt, att det kansliarbete, som ärendena medföra, skulle

sedan ärendena övertagits av stiftsnämnden, bliva större än för närvarande.

Utskottet upptager därför ingen post för förstärkning av domkapitlets kansli

utöver det i propositionen beräknade anslaget till expenser för skogspersonalen.

Ecklesiastikdepartementets behov av biträde vid boställsärendens handläggning

kommer säkerligen att växla. Det blir sannolikt störst tiden närmast efter

lagens ikraftträdande. Såsom ett ungefärligt genomsnitt torde man kunna räkna

med ett belopp av 12,000 kronor.

Vad motionärerna anfört örn att reformen skulle medföra minskad behållning

av domänskogarna, har icke övertygat utskottet örn att någon minskning i

detta avseende kommer att inträffa. Man kan ifrågasätta, huruvida det icke snarare

är till ekonomisk fördel för statens domäners fond, att domänverkets personal

får koncentrera sitt arbete på verkets centrala uppgift, förvaltningen av

statens domäner.

I enlighet med vad nu anförts beräknar utskottet kyrkofondens utgifter för

den föreslagna uppsiktsorganisationen på följande sätt:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 23

Boställsnämndernas ordförande ................................ 90,000

Stiftsnämnderna ............................................ 48,000

Stiftsjägmästarna med biträden ................................ 180,000

Expenser m. m............................................. 12,000

Anslag till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande

av biträde vid handläggning av boställsärenden och vad därmed äger

samband ................................................ 12,000

Summa 342,000

Den av motionärerna upptagna kostnaden för ersättning till domän
-

fonden för avlöning åt övertalig skogsstatspersonal är av övergående

natur. Beloppet av ersättningen kan icke bestämmas förrän det visat sig, bur

stor personal som blir övertalig och i vilken mån denna personal kan överföras

till den nya organisationen. Utredning bör ske i dessa avseenden, och beslut sedermera

fattas örn ersättningens belopp. Utskottet finner sig därför icke kunna

ingå på bedömande av hur stort belopp, som erfordras för ändamålet.

För försäljning av kyrklig jord erfordras i allmänhet medgivande av Kungl. Försäljning

Majit, riksdag och kyrkomöte. Genom den s. k. kyrkliga försäljningslagen av jord.

år 1927 har emellertid möjlighet beretts att i vissa angivna fall försälja kyrk- Historik,

lig jord med tillstånd allenast av Kungl. Majit eller av kammarkollegiet. Med

Kungl. Maj :ts tillstånd kan sålunda försäljning ske, dels då å prästboställe förlagd

tjänstebostad för kyrkoherde eller komminister är olämpligt belägen, dels

då kyrklig jord på grund av särskilda omständigheter icke kan för sitt ändamål

bibehållas utan synnerlig olägenhet eller mot skälig avgift utarrenderas, dels

ock då kyrklig jord till följd av belägenhet i eller invid stad eller annan ort

med tätare bebyggelse eller grannskap till större industriell anläggning kan

med synnerlig fördel styckas till tomter. Ensittarlägenheter kunna försäljas

med tillstånd av kammarkollegiet.

Under de sistförflutna årtiondena hava åtskilliga yrkanden framställts, åsyftande

en vidsträcktare försäljning av kyrklig jord. En närmare redogörelse

härför har lämnats av 1927 års sakkunniga i deras betänkande, del II, bilagorna

4 och 5. I detta sammanhang inskränker sig utskottet till en redogörelse

för vad riksdagen hemställt i ämnet.

I skrivelse den 4 maj 1920 (nr 179) anhöll riksdagen i anledning av väckta

motioner, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning, i vad mån den

ecklesiastika jorden inom riket måtte kunna i vidsträcktare omfattning än vad

som för det dåvarande vore författningsenligt möjligt styckas och upplåtas i

och för nybildning av mindre men självständiga jordbruk. Därvid uttalade

riksdagen, dels att vida kraftigare åtgärder än dittills borde från statens sida

vidtagas för att bereda tillgång på jord för egnahemsändamål och att därvid

först och främst krono- och annan publik jord borde komma i fråga, dels ock att

en eventuell lagstiftning om styckning av den ecklesiastika jorden i första hand

borde avse sådan jord, som i avseende på läge och andra omständigheter kunde

anses lämplig och som på grund av byggnadernas beskaffenhet vore svår att utarrendera,

samt att ur skogsvårdssynpunlct, det allmännas intresse beaktades.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

1927 års sakkunniga.

Vidare anhöll riksdagen i skrivelse den 2 juni 1923, nr 313, i anledning

av en inom riksdagen väckt motion och under åberopande av ett av andra

lagutskottet över motionen avgivet utlåtande, att Kungl. Majit täcktes låta

utreda, under vilka betingelser i vidare mån än då vore medgivet möjlighet

måtte beredas till upplåtande av tomtmark från ecklesiastika löneboställen, samt

för riksdagen framlägga det förslag, som av utredningen föranleddes. I utskottsutlåtandet

anfördes, bland annat, att avfattningen av 62 § ecklesiastik boställsordning

ej medgåve tillgodoseende av behovet av markupplåtelse för tomtbehov

å ecklesiastika boställen, varför det syntes önskligt, att en utvidgning av lagrummets

tillämplighetsområde kunde för ändamålet åvägabringas. Under förutsättning

att vid bestämmelsernas utformande tillfredsställande garantier bereddes,

för att desamma ej komme till användning utom då en under utveckling

redan varande eller eljest av förhållandena starkt betingad samhällsbildning

krävde en dylik markupplåtelse, syntes den ifrågasatta utvidgningen

av tillämplighetsområdet för lagrummet ej behöva komma i strid med det

prästerliga avlöningsväsendets ekonomiska intressen. Vid utredningen borde

beaktas, att för marken erhölles ett vederlag, som motsvarade dess tomtvärde.

I skrivelse den 7 maj 1924, nr 142, i anledning av två inom riksdagen väckta

motioner och under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända

utlåtande hemställde riksdagen därefter, att Kungl. Majit måtte skyndsamt

föranstalta örn utredning rörande beredandet av större möjligheter för

upplåtande av ecklesiastik jord till smärre jordbruk och egna hem samt för

riksdagen framlägga de förslag, som därav kunde föranledas. I utskottsutlåtandet

erinrades till en början om 1920 års riksdagsskrivelse, och uttalades

vidare, att vad i riksdagsskrivelsen anförts örn statens intresse att främja upplåtelse

av egna hem och självständiga mindre jordbruk ägde ökad giltighet, att

den ecklesiastika jordens belägenhet och beskaffenhet i övrigt gjorde den särdeles

lämplig för sådana upplåtelser samt att en försäljning av den ecklesiastika

jorden, på grund av de otillfredsställande förhållanden i avseende å

boställenas bebyggande och hävd, som förelåge å de ecklesiastika boställena, i

många fall vore förmånligare än deras fortsatta utarrendering. I första hand

borde därför ifrågakomma upplåtelser från löneboställen, beträffande vilka av

angivna orsaker en dylik disposition syntes vara den ekonomiskt bästa utvägen.

Emellertid borde jämväl annan ecklesiastik jord kunna tagas i anspråk för tillgodoseende

av det ändamål, varom då vore fråga. Beträffande upplåtelserna

syntes i huvudsak kunna läggas till grund liknande principer med dem, som i

motsvarande avseende gällde eller komme att gälla beträffande kronans domäner.

Vid den ifrågasatta utredningen borde emellertid beaktas bland annat,

att avhändande icke ägde rum till förfång för ett rationellt utnyttjande av

värdefulla skogsmarker, som förefunnes å många av dessa egendomar.

1927 års sakkunniga hava framställt följande förslag i försäljnings frågan:

A. För undvikande av en fortsatt förlustbringande förvaltning av prästlönejord

bör sådan jord i avsevärt större utsträckning än hittills skett bliva föremål

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 25

för försäljning. I sådant syfte böra dels härför nu gällande grunder förtydligas

eller utvidgas, dels ock en fast ordning skapas till reglering såväl av initiativet

till som av förfarandet i övrigt vid föryttring av sådan jord.

De allmänna grunderna för försäljning av löneboställe eller del av sådan

egendom upptagas i lag och böra innefatta, bemyndigande för Kungl. Maj :t att

i angivna fall förordna örn sådan försäljning.

I. Såsom allmän förutsättning för försäljning skall gälla, att den nettoavkastning,

egendomen såsom arrendefastighet lämnar och under en överskådlig

tid framåt kan förväntas lämna, i avsevärd mån understiger normal ränta å

egendomens saluvärde. Såsom en ungefärlig norm för den härvid nödiga jämförelsen

antages, att arrendeavkastningen understiger den angivna räntan med

30 procent.

Åtgärder för försäljning i här angivna fall av jord tillhörande löneboställe

inriktas i första hand på föryttring av:

a) torp och andra bebyggda mindre lägenheter, vilka lämpligen kunna frånskiljas

resp. huvudfastigheter;

b) obebyggda utjordar, utmarksskiften och andra dylika ägor, vilka, såsom

avskilt belägna från huvudgården eller inneslutna inom annan fastighets ägoområde,

icke med fördel kunna brukas tillsammans med huvudgården;

c) i stad eller i annat samhälle med tätare bebyggelse belägna jordområden,

som på grund av denna sin belägenhet hava särskilt högre saluvärde såsom tomtmark

; samt

d) hela egendomar, som sakna åbyggnader eller å vilka befintliga byggnader

äro ofullständiga eller i dåligt skick.

Styckning av löneboställe för försäljning i lotter må icke företagas på sådant

sätt och under sådana förhållanden, att befintligt byggnadsbestånd icke kan

ekonomiskt utnyttjas.

Huruvida och i vad mån vid försäljning av särskild styckningslott befintlig

skogsmark skall ingå i försäljningen, är — för de fall, att i det till försäljning

avsedda området ingår åker, äng eller därtill odlingsbar mark — reglerat

genom bestämmelser i gällande lag.

Därest vid styckning av boställe för försäljning all befintlig skogsmark

icke skulle komma att — med föranledande av berörda bestämmelser — tillläggas

lotten eller lotterna, bör, för den händelse överbliven skogsmark, med

hänsyn till obetydlig areal och därav förorsakad relativt högre förvaltningskostnad,

befinnes icke böra lämpligen bibehållas i allmän ägo, jämväl sådan skogsmark

försäljas.

II. Försäljning av jord tillhörande löneboställe och, i fall som nedan i a)

avses, jämväl prästgård, må härförutom äga rum:

a) då prästgård, med hänsyn till tjänstinnehavarens verksamhet, är olämpligt

belägen och ny prästgård skall av pastoratet av sådan anledning

anskaffas;

b) för friköp, i huvudsaklig överensstämmelse med härom för närvarande

gällande bestämmelser, av lägenhet, varå lägenhetsinneh avaren är ägare av

husen (ensittarlägenheter) ;

c) för beredande av möjlighet för kyrklig eller borgerlig kommun att tillösa

sig äganderätt till sådana tomt- och andra mindre områden, vilka tidigare blivit

för varjehanda ändamål till kommunen med nyttjanderätt upplåtna (ändamålsupplåtelser);

samt

d) då behov framdeles uppkommer för kyrklig eller borgerlig kommun att

för ändamål, som densamma har att tillgodose, taga i anspråk antingen sådana

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

Propositionen.

mindre områden, som under c) avses, eller ock löneboställe i dess helhet eller

större del därav.

Befinnes löneboställe eller del därav böra under förutsättning, som angives

under I, försäljas, skall menighet, i fall, varom i II d) sägs, äga företräde till

förvärv av fastigheten framför arrendator, som eljest skulle varit berättigad att

därå erhålla hembud.

lil. I fråga om initiativet till åtgärd för försäljning av jord tillhörande löneboställe,

då framställning härom icke göres av kommun eller enskild, ävensom

vad angår förfarandet i övrigt vid föryttring av sådan jord skall i huvudsak

gälla vad som i motsvarande hänseende finnes stadgat beträffande kronoegendom.

B. Köpeskillingar för försåld jord tillhörande löneboställe ingå till en särskilt

bildad, för riket gemensam fond, benämnd prästlönejordsfonden. Till

denna fond överföras de för närvarande lokalt förvaltade penningmedel, som utgöra

vederlag för tidigare avhänd prästlönejord (köpeskillingar, expropriationsersättningar

m. m.).

Prästlönejordsfondens uppgift skall vara att bereda möjlighet till en placering

av omförmälda slag av medel i en värdebeständigare valuta än penningar.

I sådant syfte skola för de till fonden överförda och dit eljest inflytande medlen

inköpas skogsfastigheter, så belägna, att de i görligaste mån komma att

utgöra sammanhängande och avrundade skogskomplex.

Beslut i fråga örn inköp av sådana fastigheter meddelas av Kungl. Maj :t på

förslag av domänstyrelsen.

Vid sidan av prästlönejordsfondens räkenskaper skall uppläggas en särskild

liggare, upptagande för varje församling såväl varje till fonden inlevererat belopp

som ock namnet å den boställsfastighet, varifrån medlen härröra.

Till möjliggörande av att de fastighetsförvärv, som här nämnts, må kunna

äga rum i prästlönejordsfondens namn och för dess räkning gives åt densamma

ställningen såsom särskilt bildat rättssubjekt. Pondens penningbehållning förvaltas

av statskontoret, dess fastigheter av domänverket. I mål, som röra fonden,

skall kammaradvokatfiskalsämbetet äga tala och svara.

I propositionen föreslås, att Kungl. Majit skall erhålla bemyndigande att

utan hänvändelse för varje särskild gång till riksdag och kyrkomöte meddela

tillstånd till försäljning av kyrklig jord i flera fall än för närvarande.

Då samhällelig nytta, såsom uppkomsten av egna hem eller mindre jordbruk,

därav främjas, skall sålunda enligt propositionen Kungl. Majit få ensam

medgiva utbyte eller försäljning av vissa slag av kyrklig jord, nämligen:

a) till tomter tjänliga områden i eller invid stad eller annan ort med tätare

bebyggelse eller i grannskap till större industriell anläggning;

b) bebyggda jordbrukslägenheten, såsom torpställen eller nyodlingar;

c) utjordar och utmarksskiften, som äro avskilt belägna; samt

d) andra ägor, som utan kännbar olägenhet kunna avskiljas från den fastighet,

till vilken de höra.

Utbyte eller försäljning av kyrklig jord skall också kunna medgivas av

Kungl. Majit,

då sådan jord erfordras för ändamål, som avses i 1 § lagen den 12 maj 1917

om expropriation;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

27

eller då å prästboställe förlagd tjänstebostad för kyrkoherde eller komminister

med hänsyn till dennes tjänsteverksamhet är olämpligt belägen och i anledning

därav förflyttning av bostaden till plats utom bostället påkallas;

eller då kyrklig jord eljest på grund av särskilda omständigheter befinnes

icke kunna för sitt ändamål lämpligen bibehållas eller mot skälig avgift utarrenderas.

I bestämmelserna örn friköp av ensittarlägenheter å kyrklig jord föreslås

ingen ändring.

I motiveringen för förslaget anför departementschefen:

Utan tvivel föreligger ett mycket betydande socialt intresse av att tillgång

till jord, lämplig för inrättande av egna hem och småbruk, icke saknas.

Jag vill erinra örn, att en utvidgning av möjligheten att för detta ändamål utnyttja

den kyrkliga jorden står i full samklang med de sedan många år pågående

strävandena att vinna en förbättring av de sociala förhållandena inom stora

samhällslager av vårt folk genom egnahemsbildning och bildande av smärre

jordbruk såsom ett led i en sund, lugn och naturlig samhällsutveckling. Visserligen

föreligger under förhandenvarande betryckta läge för jordbruksnäringen

i dess helhet, jämväl för det mindre jordbruket, icke någon större efterfrågan

på jord för sådana smärre fastigheter. Fastmer anses stora ansträngningar,

även från det allmännas sida, vara av nöden för att genom kreditlättnader

säkerställa de redan bildade smärre jordbruken i sina nuvarande

ägares fortsatta besittning. Jag erinrar örn det föreliggande förslaget rörande

statlig hjälpaktion åt vissa egnahemslåntagare. Emellertid och då man givetvis

måste för framtiden hoppas på en omsvängning i konjunkturläget jämväl för

jordbruksnäringen och särskilt för det mindre jordbruket, synes det mig vara

självfallet, att den lagstiftning, som nu är å bane, bör taga hänsyn även till

antydda framtidsmöjligheter.

Jag behöver här ej närmare utveckla den utomordentliga vikten av åtgärder,

som motverka folkinflyttningen till städer och industriorter samt i stället

öka den självständiga jordbrukarklassen genom främjande av nybildning av

mindre jordbruk. Man har under diskussionen av denna fråga framfört tanken

på att skrida till lagstiftning i syfte att genom expropriation förvärva enskild

jord för nygrundande av mindre jordbruk. Ett sådant förfarande bör emellertid

näppeligen ifrågasättas på sådana orter, där annan jord är disponibel

för sådant ändamål. Att av de betydande jordkomplex, som den kyrkliga

jorden representerar, en förhållandevis icke obetydlig del skulle kunna avskiljas

till egna hem och smärre jordbruk är sannolikt. Det har också gjorts gällande,

att medan njm småbruk med stora kostnader och ovissa framtidsutsikter

ofta måste bildas i trakter, som mindre väl lämpa sig för jordbruk, kyrklig jord

skulle finnas, som sedan långliga tider legat under odling, men å vilken hävd

och byggnader på ett betänkligt sätt eftersatts. Såsom 1924 års jordbruksutskott

anfört, är den ecklesiastika jordens belägenhet och beskaffenhet sådan,

att den särdeles väl lämpar sig för upplåtelse till egna hem oell mindre jordbruk.

Denna jord är i allmänhet väl belägen med avseende a kommunikationer

samt ofta av god beskaffenhet ur jordbrukssynpunkt. Möjligheterna för

egnahemsbyggare att på lägenheter, upplåtna från sadan jord, erhålla sin bärgning,

torde därför vara mycket goda. Jag vill dock här göra ett inpass för

att icke bliva missförstådd. De kyrkliga jordbruksfastigheterna höra icke till

storgodsens kategori. De representera tvärt om det medelstora och det mindre

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt andra lag- och ''jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Motion.

jordbruket. De kunna nied avseende å storleksordning rent av sägas representera

ett optimum i ekonomiskt och socialt avseende. De äga den storlek och i

regel lämpliga ägoblandning, vilken lämpar sig för det slag av jordbruk, som

val föder en familj utan extra biförtjänster, men icke heller för sin drift erfordrar

alltför stor arbetskraft utöver den, som brukaren själv och hans familj

förfogar över.

I detta sammanhang vill jag vidare betona, att i hittillsvarande administrativ

praxis det icke — åtminstone icke avsiktligt — förekommit, att tillstånd till

försäljning givits utan att köpeskillingen motsvarat det försåldas fulla värde,

därvid jag naturligtvis bortser från värdet å anläggningar, som bekostats av

köparen i egenskap av nyttjanderättshavare. Från intet håll torde heller, såvitt

jag vet, yrkats, att ecklesiastik jord skulle tagas i anspråk för sociala ändamål

annat än mot full ersättning. Det sociala intresse, som skulle tillgodoses genom

de ifrågasatta försäljningarna, är icke i första hand intresset av att bereda jord

för underpris åt personer, som icke med egna eller av det allmänna tillhandahållna

medel kunna betala jordens verkliga värde, utan intresset att i trakter,

där utbud av jord, lämplig för egnahemsbildning, är för litet i förhållande till

efterfrågan, bereda ökad tillgång till sådan jord.

Församlingarnas intresse av att ernå största möjliga avkastning å sitt i boställena

nedlagda kapital kommer givetvis att bliva en drivfjäder för församlingarna

att taga initiativ till försäljning av sådan jord, varå arrendeavkastningen

är för låg i förhållande till kapitalvärdet. En sådan drivfjäder har i stor

utsträckning hittills saknats. Jag erinrar om 1927 års sakkunnigas uttalande att

det i själva verket icke föreligger stor anledning till farhåga, att församlingarna

skulle visa sig ovilliga att biträda från ekonomisk synpunkt välgrundade försäljningsförslag.

Enligt den erfarenhet, som hittills vunnits, hade församlingarna

tvärtom i allmänhet varit benägna att förorda föryttring av prästlönejord

i långt större utsträckning än som — på grund av den gällande lagstiftningen —

kunnat i administrativ ordning medgivas. Med de utvidgade försäljningsmöjligheter,

som jag förordar, torde vara att förvänta, att de sociala intressena ännu

mera än hittills komma att bliva tillgodosedda genom församlingarnas medverkan.

I motionen II: 513 av herr Johansson i Edsbyn hemställes örn den ändring

i propositionen, att

A. om det visar sig efter en eventuell utredning av frågan, att större nettoavkastning

kan beredas för de kyrkliga ändamålen genom försäljning delvis

eller helt av de ecklesiastika boställena och fondering av försäljningsmedier]

för samma ändamål än genom nuvarande förvaltningssystem, så skall genom

lagstiftningen möjlighet beredas för en sådan anordning;

B. i de fall där församlingen bevisligen själv helt anskaffat sitt prästboställe

för sina kyrkliga behovs tillgodoseende och församlingen finner den beräknade

nettoavkastningen av sitt boställe för lågt beräknad, församlingen eller kommunen

skall äga att emot uppläggande av fonder, vilkas nettoavkastning icke understiger

de beräknade inkomsterna av bostället efter nuvarande förvaltningssystem

fritt disponera sitt boställe utan annan inskränkning än allmän lag föreskriver.

Sedan länge har det varit ett önskemål, att möjligheterna till försäljning

av kyrklig jord bleve utvidgade. Skälen härför äro av flera slag. Åtskilliga

Utskottet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

29

boställen äro sålunda av så obetydlig omfattning, att de icke kunna på ett

tillfredsställande sätt förränta det i dem nedlagda kapitalet. Såsom exempel kan

nämnas, att å ett flertal boställen den årliga avkastningen icke ens förräntar

det i boställets byggnader nedlagda kapitalet. I andra fall äro boställena belägna

i eller invid en tätare bebyggd ort, för vars utvidgning och tillväxt

oundgängligen erfordras, att boställets mark tages i anspråk. På åtskilliga håll

utgöra boställena den enda lämpliga jord, som kan komma i fråga för nybildning

av egna hem och mindre jordbruk.

Utskottet anser, att de framkomna önskemålen örn vidsträcktare försäljningsmöjligheter

bliva i huvudsak förverkligade genom de bestämmelser, som i propositionen

föreslagits. Endast på ett par punkter har utskottet funnit propositionens

formulering något för snäv.

Beträffande till tomter tjänliga områden föreslås sålunda i propositionen, att

försäljning skall kunna ske, endast då områdena äro belägna i eller invid stad

eller annan ort med tätare bebyggelse eller i grannskap till större industriell anläggning.

Härigenom uteslutas de fall, då särskilda omständigheter tala för

att till byggnadsplats använda kyrklig jord, ehuru denna icke är belägen i eller

invid ort med tätare bebyggelse eller i närheten av större industriell anläggning.

Sådana fall förekomma icke sällan, och utskottet föreslår därför, att den

nämnda begränsningen får utgå.

I detta sammanhang vill utskottet betona, att med tomt i förevarande lagrum

förstås icke blott tomt i teknisk mening, d. v. s. som utgör gammal tomt i stad

eller som tillkommit genom stadsplan och tomtindelning, utan även annat område,

som användes huvudsakligen för bebyggelse. Enligt utskottets mening lämnar

stadgandet möjlighet till försäljning, även då område behöves för utvidgning

av befintlig tomt. Särskilt tänker utskottet därvid på det ingalunda ovanliga

fallet, att till ett på fri och egen grund beläget boningshus uppförts ekonomibyggnader,

som av brist på utrymme eller i följd av ovisshet örn rätta sträckningen

av tomtgränsen förlagts på kyrklig jord.

I propositionen föreslås möjlighet till försäljning i fall, då kyrklig jord på

grund av särskilda omständigheter befinnes icke kunna för sitt ändamål lämpligen

bibehållas eller mot skälig avgift utarrenderas. Ehuru detta innebär en

utvidgning av den försäljningsmöjlighet, som medgivits i gällande försäljningslag,

anser utskottet, att en något vidare formulering bör väljas, och föreslår

i sådant avseende, att försäljning skall kunna medgivas, då kyrklig jord

på grund av särskilda omständigheter befinnes icke lämpligen böra bibehållas

för sitt ändamål. Genom förslaget beredes Kungl. Majit större möjlighet att

vid prövning av försäljningsfrågor taga hänsyn till alla på frågan inverkande

omständigheter, såväl av ekonomisk som av annan natur.

Inom ramen av de sålunda av utskottet förordade föreskrifterna om försäljning

av kyrklig jord torde de önskemål, som framförts under punkten A i

motionen II: 513, kunna i varje särskilt fall vinna beaktande.

Däremot kan utskottet icke helt tillstyrka det under punkten B i samma mo
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

tion framställda förslaget, att församling, som bevisligen själv anskaffat ett

boställe, eller motsvarande borgerliga kommun skulle berättigas att tillösa sig

den fria dispositionsrätten till bostället genom att i dettas ställe såsom prästlönetillgång

sätta en fond, vars avkastning icke understege den beräknade avkastningen

av bostället enligt nuvarande förvaltningssätt. Utskottet hänvisar emellertid

till att enligt de förslag i fråga örn ordningen för täckandet av prästlönekostnaderna,

som av utskottet förordas, pastoraten för egna ändamål få behålla

dels den meravkastning utöver den s. k. normalavkastningen, som de lyckas utvinna,

dels ock hälften av det överskott å boställsavkastningen, som återstår,

sedan samtliga prästlönekostnader för pastoratet guldits.

Ordningen Ursprungligen avlönades prästerskapet i Sverige, förutom med boställen,

^»LY^präst-*6 Jemväl med tionde av fastigheterna inom pastoratet och med vissa avgifter av

^ernana" Pas^ora^sme^^emlnarna- Enligt 1910 års lagstiftning har emellertid präster
tt-

i skåpets tionde efterhand indragits till statsverket för att successivt avskrivas.

Historik. T .

1 ersättning härför betalar statsverket årligen till en för pastoraten gemensam

fond, kyrkofonden, tiondets värde. Sedan indragningen blivit fullt genomförd,

kommer ersättningen att uppgå till omkring 4.6 miljoner kronor årligen. Kyrkofonden

uppbär därjämte av statsmedel en årlig ersättning av 301,250 kronor

för tidigare beviljade statsbidrag. Såsom ovan nämnts uppbär kyrkofonden

avkastningen av de allmänna kyrkohemmanen. Härtill kommer ränta å fondens

eget kapital.

Enligt 1910 års prästlöneregleringslag åligger det varje pastorat att avlöna

sina präster. Lönebeloppen bestämmas av Kungl. Majit enligt grunder, som

angivas i lagen. Kör gäldandet av lönerna skall pastoratet i nedan angiven

ordning, så vitt det erfordras, taga i anspråk dels utdebiterade medel intill

30 öre för skattekrona (tre öre för fyrk), den s. k. första treöringen, dels avkastningen

av pastoratets boställen samt andra pastoratets prästlönetillgångar

(fondräntor, avgälder), dels utdebiterade medel intill ytterligare 30 öre för

skattekrona, den andra treöringen. Skulle ytterligare medel erfordras, erhållas

de av kyrkofonden (tillskott).

Därest enligt det ovanstående i något pastorat hela eller någon del av boställsavkastningen

icke tages i anspråk, uppsamlas överskottet i kyrkofonden.

Den högsta församlingsavgift till prästlön, som i något pastorat uttages, är,

såsom av det föregående framgår, 60 öre för skattekrona.

Utom tillskotten till pastoraten betalar kyrkofonden åtskilliga kostnader för

pastoratens gemensamma uppgifter såsom prostarvoden, emeritilöner, adjunktsarvoden,

arvoden till boställsnämndernas ordförande och ersättning för skogsstatens

kostnader för förvaltningen av boställsskogarna.

Vid beslutet örn inrättandet av kyrkofonden avsågs, att kyrkofondens inkomster

och utgifter åtminstone i stort sett skulle balansera. Kyrkofondens

kapital skulle sålunda hållas oförändrat. Den ekonomiska utvecklingen har

emellertid medfört, att fondens inkomster kommit att överskjuta dess utgifter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

31

Under de senare åren har överskottet uppgått till i medeltal 2.75 miljoner kronor

örn året. Härigenom har fondens kapital, vilket vid fondens bildande uppgick

till något över 8 miljoner kronor, stigit till över 55 miljoner kronor. Överskotten

å pastoratens prästlönetillgångar, vilka ursprungligen beräknades till

blott några få tiotal kronor årligen, hava stigit till närmare en miljon kronor

örn året. å andra sidan hava tillskotten till pastoraten på grund av skatteunderlagets

tillväxt visat tendens att nedgå.

Beträffande proportionen mellan de belopp, pastoraten haft att tillgå från

de olika källorna, varur prästlönemedlen anskaffas, kan meddelas följande

siffror för ecklesiastikåret 1926—1927:

Prästerskapets löner (utom ålderstillägg, skjutsersättning och

hyresersättning) jämte tillfällig löneförbättring, ödebygdstill
-

lägg och dyrtidstillägg................................ 17,567,337: —

Lönerna bestredos medelst

Första treöringen .................................... 7,442,780:—-

Arrenden, avgälder, räntor m. m......................... 2,067,371: -—

Skogsförsäljningsmedel................................ 1,476,210:-—•

Andra treöringen .................................... 2,666,451: —

Tillskott ur kyrkofonden .............................. 3,914,525: —

Summa 17,567,337: —

Från samma ecklesiastikår må vidare meddelas, att av samtliga pastorat, 1,404

till antalet, utdebiteringen för prästlönerna i 24 var högst 10 öre för bevillningskrona,

i 93 låg mellan 10 och 30 öre för bevillningskrona, i 132 var jämnt

30 öre, i 258 låg mellan 30 och 60 öre samt i icke mindre än 897 eller nära

två tredjedelar av hela antalet pastorat utgjorde 60 öre för bevillningskrona

(numera skattekrona). Sistnämnda grupp av pastorat åtnjöt sålunda tillskott

ur kyrkofonden.

1927 års sakkunnigas förslag har av de sakkunniga själva sammanfattats 1927 års Bakpå

följande sätt: kunniga.

Tjänstebostad skall tillhandahållas av pastoratet. I fråga örn de skyldigheter

med avseende å prästgård, som nu åvila vederbörande pastorat, förutsattes

ingen ändring. Härutöver skall pastoratet vara pliktigt att svara för all skatt

och annan allmän tunga för prästgårdsfastigheten.

Prästlönekostnaderna skola i princip helt utjämnas mellan de kyrkliga kommunerna.

Utjämningen skall avse ej blott de till samtliga präster utgående

penninglönerna jämte förekommande lönetillägg -— med undantag för sådana,

som präst enligt donation äger tillgodonjuta »utöver lönen» eller som församling

tillerkänt honom utöver fastställd lön — ävensom arvoden, reseersättningar

och pensioner utan även, där ordinarie präst åtnjuter tjänstebostad, den del av

den fastställda lönen, som motsvarar bostadsförmånen (bostadskvoten). Bostadskvoten

skall, beräknad efter lägsta löneklassen i den lönegrad, till vilken

befattningshavaren är att hänföra, tillfalla vederbörande pastorat. Från den ali
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

manna utjämningen undantagas således blott pastoratens verkliga kostnader

för tillhandahållande av tjänstebostad åt präst, i den mån dessa kostnader kunna

överstiga bostadskvoten, beräknad på angivet sätt.

Någon ändring förutsättes icke i statens nuvarande skyldighet att medelst

de till vissa oföränderliga belopp fastställda ersättningarna för prästerskapets

indragna tionde och för anslag i krono- och kyrkotionde bidraga till prästerskapets

avlönande. All för närvarande för prästlöneändamål disponerad förmögenhet

i fast egendom och fonder skall fortfarande användas för detta

ändamål.

För bestridandet av prästlönekostnaderna, i den mån de enligt vad ovan

sagts skola bliva föremål för utjämning mellan pastoraten, skola förenämnda

ersättningar av staten och, utan företrädesrätt för visst pastorat, avkastningen

av den uppsamlade förmögenheten i första hand och i sin helhet tagas i anspråk.

För löneändamålet ytterligare erforderliga medel anskaffas genom en

kyrkligt-kommunal beskattning, som proportionellt belastar de särskilda församlingarna

i förhållande till varje församlings kommunala skatteunderlag.

Församlingarnas tillskott ske i form av församlingsbidrag, vilka uppföras i

församlingarnas årliga utgifts- och inkomststater. Dessa utgifter täckas av de

skattskyldiga i den ordning, som eljest är stadgad för kommunalutskylders

utgörande.

Kyrkofonden erhåller ställning såsom centralorgan för det prästerliga avlöningsväsendet.

Dit överföras alla för närvarande lokalt förvaltade fonderade

avlöningsmedel, vilka icke skola ingå till den s. k. prästlönejordsfonden — en

av de sakkunniga föreslagen, för hela riket gemensam fond, till vilken skulle

ingå köpeskillingarna för försåld jord, tillhörande löneboställen — eller utgöra

donerade penningkapital.

Till kyrkofonden skola årligen, förutom fondens egen avkastning och ersättningarna

av statsverket, ingå:

a) arrenden och andra avgälder samt behållen skogsavkastning från samtliga

löneboställen med undantag av sådant boställe, vars avkastning enligt

donation skall tillfalla präst utöver lönen;

b) avkastningen av prästlönejordsfondens tillgångar, sedan 10 procent av

räntan å nämnda fonds penningkapital lagts till kapitalet;

c) avkastningen av omförmälda donerade penningkapital, där sådan avkastning

icke skall tillkomma präst utöver lönen; samt

d) församlingsbidragen.

Ur kyrkofonden bestridas alla de prästlönekostnader, vilka skola bliva föremål

för utjämning.

Till utrönande av den erforderliga storleken av församlingsbidragen upprättas

årligen inom ecklesiastikdepartementet en för hela riket avsedd sammanställning

(prästlönebudget), upptagande samtliga utgifter och inkomster för

prästlöneändamål under det nästkommande året. Den förutgående beredningen

av ärendet sker hos statskontoret.

Det fyllnadsbelopp, som för täckandet av prästlönebehovet skall uttagas av

församlingarna, utgör skillnaden mellan å ena sidan summan av de i prästlönebudgeten

upptagna utgifterna och å andra sidan summan av de enligt samma

budget för löneändamål i första hand tillgängliga inkomsterna. Kungl. Maj:t

fastställer vad varje församling skall utgöra såsom församlingsbidrag till kyrkofonden

genom att bestämma den skattesats (visst antal ören per skattekrona

av varje församlings kommunala skatteunderlag), efter vilken församlingens

bidragsbelopp skall beräknas. Beräkningen sker på grundval av det nästföregående

årets skatteunderlag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

33

Kyrkofondens kapital bibehålies oförändrat vid den storlek det kan hava

vid övergången till den föreslagna nyordningen. Detta ernås genom den årliga

regleringen av församlingsbidragen. Kyrkofonden skall som hittills förvaltas

av statskontoret.

Avlöningar och andra ersättningar åt präster ävensom till församlingar och

pastorat utgående bidragsbelopp utbetalas av domkapitlen respektive Stockholms

stads konsistorium, pensioner av statskontoret. För ändamålet skola domkapitlen

och konsistoriet erhålla rätt att anlita statsverkets giroräkning, eventuellt

en för kyrkofonden upplagd giroräkning hos riksbanken.

De till pastoraten utgående bostadskvoterna skola i första hand användas

för bestridande av kostnad för byggande och underhåll av prästgård samt av

andra utgifter för sådan fastighet eller, där pastoratet tillhandahåller präst

såsom tjänstebostad godkänd bostadsvåning, av kostnaden för denna.

Medan sålunda 1927 års sakkunnigas förslag innebär en fullständig örn-Propositionen,

läggning av den nuvarande ordningen för gäldandet av prästlönerna, ställer

sig propositionen på det beståendes grund. Enligt propositionen skola pastoraten

sålunda fortfarande i första hand ansvara för avlönandet av sitt prästerskap.

I vissa avseenden föreslås emellertid reformer.

I propositionen föreslås sålunda, att avkastningen av boställen och övriga

prästlönetillgångar skall »läggas i botten» vid gäldandet av prästlönerna,

d. v. s. pastoraten skola berättigas att i första hand använda denna avkastning

till bestridande av sina prästlönekostnader. Den första treöringen skulle alltså

icke längre »ligga i botten».

Vidare föreslås, att utgifterna för pastoratens gemensamma uppgifter, såsom

emeritilöner, adjunkts- och prostarvoden samt kontrollen över boställsförvaltningen,

skola täckas genom upptagande för kyrkofondens räkning av en allmän

kyrkoavgift från samtliga pastorat. Denna avgift skulle utgå med ett grundbelopp

av 10 öre för skattekrona av skatteunderlaget i pastoraten.

Ytterligare förordas åtgärder för åvägabringande av jämvikt mellan kyrkofondens

inkomster och utgifter. För detta ändamål föreslås, att av den allmänna

kyrkoavgiftens grundbelopp årligen uttages endast så stor del, som erfordras

för täckandet av de utgifter, för vilka avgiften enligt vad nyss sagts är avsedd.

Vidare skulle varje år såsom tillskott till pastoraten utdelas ett belopp, motsvarande

de för detta ändamål bestämda inkomster, som kunde förväntas inflyta

under året. För att uppnå detta skulle högsta gränsen för församlingsavgifterna

göras rörlig. En sänkning av församlingsavgifterna ökar nämligen

behovet av tillskott från kyrkofonden, och tvärtom.

Förslaget innebär, att kyrkofondens inkomster och utgifter — icke fondens

kapital — uppdelas på två stater, en för det församlingsmässiga prästlöneväsendet

och en för det gemensamma prästlöneväsendet, vilka stater var för sig

bringas att i möjligaste mån balansera. Den närmare innebörden i den föreslagna

anordningen torde tydligast framgå av den å sidorna 34 och 35 införda

finansplanen för kyrkofonden.

Slutligen föreslås i propositionen, att pastorat med så stora prästlönetillgångar,

att överskott å dessas avkastning uppstår, sedan pastoratets präst
Ilihang

till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Finansplan för

Inkomster.

a) Det för samling smässig a

Ersättning för prästerskapets tionde........ 4,604,000

Ersättning för anslag i krono- och kyrkotionde

m. m...................... 301,000

Avkastning från allmänna kyrkohemman efter avdrag

av förvaltningskostnaden............ 350,000

Från pastoraten inlevererade överskott....... 212,000

Fänta och annan vinst å fondens tillgångar .... 2,186,000

Diverse..................... 24,000 7,677,000

Allmän kyrkoavgift1 ä 9 öre för skattekrona . . .

b) Det gemensamma

4,131,000

4,131,000

Summa 11,808,000 1

1 Utgifterna under b) utgöra 4,131,000 kronor. Detta belopp skall enligt 5 §

andra stycket kyrkofondslagen åvägabringas genom allmän kyrkoavgift, i den mån

detta är möjligt med kyrkoavgift av 10 öre för skattekrona. För detta ändamål

erfordras en utdebitering av sådan avgift å 9 öre för skattekrona.

lönekostnader blivit täckta, skola berättigas att behålla hälften av överskottet.

Den återstående hälften skall inlevereras till kyrkofonden.

Såsom framgår av finansplanen, vilken beräknats på grundval av senaste

statistiska material, skulle i allmän kyrkoavgift behöva uttagas 9 öre för

skattekrona samt församlingsavgiften icke i något pastorat överstiga 20 öre

för skattekrona. Vid nedgång i konjunkturerna kan behovet av uttaxering

naturligtvis komma att ökas. I propositionen föreslås emellertid, att högsta avgiftsbeloppet

skall bestämmas för den allmänna kyrkoavgiften till 10 öre och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordhruTcsutslcotts utlåtande Nr 8.

35

kyrkofonden.

prästlöneväsendet.

Tillskott till pastoratenI 2 .

Utgifter.

7,677,000

7,677,000

prästlöneväsendet.

Ålderstillägg till ordinarie präster......... 53,000

Arvoden till kontraktsprostar........... 107,000

Arvoden till pastorsadjunkter........... 580,000

Resekostnader och resanslag............ 100,000

Emeritilöner................... 1,100,000

Dyrtidstillägg till kyrkoherdar, komministrar och

ständiga adjunkter............... 1,410,000

Pensionsavgifter................ 15,000

Anslag för särskild prästerlig tjänstgöring . ... 400,000

Avlöning m. m. till stiftsintendenterna och boställskommissionen

efter avdrag för kostnadsersättningar

..................... 306,000

Arvoden till boställsnämndernas ordförande .... 60,000

Anslag till prästgårdar i Härnösands och Luleå

stift..................... ~ 4,131,000

Summa 11,808,000

2 Inkomsterna under a) utgöra 7,677,000 kronor. Detta belopp står till förfogande

att användas för tillskott till pastoraten. För att hela beloppet skall finna användning

för ändamålet, bör maximum för församlingsavgifterna bestämmas till 20 öre

för skattekrona.

för församlingsavgifterna till 30 öre för skattekrona. Därest under en svårartad

ekonomisk depression avgifter till nu angivna högsta belopp icke skulle

förslå för täckande av utgifterna, finge kyrkofondens kapital alltså tagas i

anspråk.

I motionerna 1:349 av herr Linders m. fl. och 11:521 av herr Pehrsson i

Bramstorp m. fl., i vilka motioner hemställes om avslag å propositionen, anföres

därjämte följande:

Motioner.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

I den allmänna motiveringen för de förevarande lagförslagens framläggande

under rådande, för realiserande av nybildningar på förvaltningsområdet föga

lämpade tidsläge beröres emellertid en omständighet värd riksdagens beaktande.

Det förhållande, som här avses, är önskemålet att i möjligaste mån lätta

avgiftsskyldigheten till prästerskapets avlöning. Till de verkningsfullaste åtgärder,

som tjänade detta syfte, hörde, säger departementschefen (prop. s. 51)

helt säkert strävandet att göra kyrkofondens inkomster omedelbart och effektivt

tillgängliga för täckande av prästlönekostnaderna. Att under nu rådande förhållanden

prästlönemedel å över 2 miljoner kronor årligen lades till kyrkofondens

kapital samtidigt som i de flesta av rikets pastorat 60 öre för skattekrona

uttaxerades till täckande av prästlönekostnaderna, syntes icke kunna

försvaras.

Frågan om att till lindrande av skattetrycket taga i anspråk de växande

överskotten i kyrkofonden väcktes av 1927 års sakkunniga, som också framlade

förslag i sådant syfte. Den av nämnda sakkunniga påtalade bristen i

det nuvarande finansieringssystemet, som medfört en kapitalanhopning i kyrkofonden

på bekostnad av skattedragarna, utgör ett starkt skäl att söka åvägabringa

en omedelbar ändring i nu rådande förhållanden. En sådan ändring

kan såsom i det följande skall påvisas ske på ett effektivare och framför allt

långt enklare sätt än som i propositionen föreslås samt desslikes utan varje samband

med ett genomförande av de däri i övrigt framlagda vittutseende förslagen

rörande finansieringen och boställsförvaltningen.

Det är känt, att redan på den tid för numera över tio år sedan, då det

på grund av högkonjunkturen stegrade skatteunderlaget medförde en opåräknat

stark ökning av kyrkofondens behållning, planer varit å bane att företaga

en omedelbar sänkning av den då och ännu gällande maximidebiteringskvoten.

Tanken blev emellertid på grund av omständigheternas makt icke förverkligad.

Genom den av 1927 års sakkunniga förebragta utredningen fick denna fråga

en ny och vidgad belysning. På ett bindande sätt påvisades av nämnda sakkunniga,

hurusom man vid kyrkofondens bildande över huvud aldrig räknat

med, än mindre åsyftat en stigande kapitalbehållning i fonden, utan att man

fastmer utgått från antagandet, att kyrkofondens inkomster och utgifter skulle

i stort sett balansera.

Under denna senaste tioårsperiod har kyrkofondens behållning stigit från

25.69 milj. (den 31 december 1921) till 55.45 milj. (den 30 juni 1931). Ökningen

har således utgjort 29.76 milj. kronor eller i medeltal för år 3.13 milj. kronor.

Under budgetåret 1930—1931 utgjorde ökningen 2.59 milj. kronor.

Det säger sig självt att en omedelbar lindring i skattskyldigheten på ifrågavarande

område finge sin rättvisaste och verksammaste inriktning, därest lindringen

komme de tyngst beskattade pastoraten till godo, d. v. s. genom en

efter omständigheterna avpassad sänkning av den s. k. andra 3-öringen.

Då den i propositionen föreslagna lagstiftningen förutsättes icke skola träda

i kraft förrän efter en viss övergångstid, vars varaktighet skulle bliva beroende

på nu icke överblickbara faktorer, komme även den genom samma lagstiftning

avsedda nya skatteregleringen att skjutas fram på oviss tid. Genom att

denna fråga, på sätt här föreslås, brytes ut och bringas till en provisorisk lösning

genom särskilt beslut av riksdagen vinnes den påtagliga fördelen, att skattesänkningen

kan genomföras utan ytterligare dröjsmål och sålunda få giltighet

redan från och med nästa år.

Fråga uppkommer då, huru långt en sänkning av det nuvarande maximum

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

37

för utdebiteringen lämpligen bör sträcka sig. Det framgår av de i propositionen

s. 72 återgivna, ur 1927 års sakkunnigas betänkande hämtade siffrorna,

avseende förhållandena under ecklesiastikåret 1926—1927, att sammanlagda beloppet

av de inom särskilda pastoraten verkställda utdebiteringarna av den s. k.

andra 3-öringen utgjorde i runt tal 2.67 milj. kronor. Ehuru åtskilligt föråldrat

torde det av nämnda sakkunniga hopbragta materialet kunna, åtminstone preliminärt,

läggas till grund för de nu erforderliga beräkningarna. En sänkning

av maximum för utdebiteringen till 3 öre per tiokrona skulle sålunda med de

under nämnda ecklesiastikår rådande förhållandena hava medfört ett ökat bidrag

från kyrkofonden av 2.67 milj. kronor. En undersökning, som företagits med

ledning av det till grund för de sakkunnigas slutsiffror liggande preliminärtalet,

visar, att en sänkning av maximiutdebiteringen till 4 öre skulle medföra

att ökningen av bidraget från kyrkofonden inskränktes till i runt tal 1.58 milj.

kronor. En sänkning till 5 öre skulle ha medfört ett merbidrag med allenast

0.71 milj. kronor.

Den påtagliga försämring av det allmänna konjunkturläget, som ägt rum

under senaste året, gör det sannolikt, att den ökade belastning, för vilken kyrkofonden

skulle utsättas genom en sänkning av maximiutdebiteringen till respektive

5, 4 och 3 öre per tiokrona, måste beräknas åtskilligt högre än de siffror,

som framkommit vid ett användande av 1927 års sakkunnigas tabell. Det är

härvid dock att märka, att skatteunderlagets sänkning gör sig mest märkbar i

de stora industrikommunerna, där utdebiteringen av församlingsavgifter, även

med ett starkt försämrat skatteunderlag, i allmänhet icke torde komma att överstiga

3 öre per tiokrona. Det torde emellertid under alla omständigheter vara

att förutse, att en sänkning av maximiutdebiteringen ända ned till 3 öre icke

kan genomföras, utan att kyrkofondens utgifter under de närmaste åren komma

att något överstiga dess inkomster och följaktligen fondens kapitalbehållning i

motsvarande grad minskas. Då man tar hänsyn till att den oberäknat stora

kapitalanhopningen i fonden beror på att församlingsavgifterna under de gångna

bättre tiderna varit onödigt höga, synes det ganska tilltalande att under de

närmaste åren, då konjunkturerna med största sannolikhet bli dåliga, använda

en del av fondens behållning till att lindra skattetrycket i de pastorat, där församlingsavgifterna

äro högst. Även om man räknar med en årlig kapitalminskning

i fonden på i genomsnitt 1 miljon kronor, kommer det att dröja mer än

5 år, innan fondens behållning nedgått till 50 miljoner kronor, och, innan denna

tidrymd gått till ända, bör det ju, såsom man kan hoppas, ha inträffat en

vändning i konjunkturerna.

Vi anse därför, att man bör kunna nu omedelbart sänka maximum för utdebiteringen

av prästlöneavgifterna till 3 öre per tiokrona. Av försiktighetsskäl

torde dock i samband härmed Kungl. Maj :t böra få i uppdrag att, för den händelse

kyrkofondens behållning skulle komma att nedgå under 50 miljoner kronor,

för riksdagen framlägga det förslag till höjning av utdebiteringskvoten,

vartill omständigheterna kunna föranleda.

För att genomföra den av oss ifrågasätta sänkningen av utdebiteringsmaximum

från 6 öre till 3 öre per tiokrona erfordras allenast den åtgärden att dels

ordet »sex» i 21 § prästlöneregleringslagen ändras till »tre», dels motsvarande

ändring vidtages i lagarna örn provisorisk tilläggslön (nr 382/1929), om krigstidsunderstöd

(nr 724/1918), örn ödebygdstillägg (nr 455/1925), örn resanslag

(nr 449/1925) samt om lönetillägg i anledning av nådårsrättens upphörande

(nr 526/1926), dels slutligen 5 § i lagen örn krigstidsunderstöd upphäves.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställes i motionerna,

att riksdagen ville

dels antaga följande Förslag till lag erni ändrad lydelse av 21 § lagen den

9 december 1910 (nr lil, sid. 27) om reglering av ''prästerskapets avlöning:

Härigenom förordnas, att 21 § lagen den 9 december 1910 örn reglering av

prästerskapets avlöning, vilket lagrum ändrats genom lag den 28 september 1928

(nr 397), skall erhålla följande ändrade lydelse:

21 §. Har för bestridande av de för kyrkoherde och komminister fastställda

löner jämte ersättning och arvode åt adjunkt, varom i 14 § 3 mom. sägs, såsom

församlingsavgifter utdebiterats sammanlagt större belopp än som svarar mot tre

öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp,

skall ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det överskjutande

beloppet, utom beträffande lönebelopp, som församling, enligt 9 eller 10 §, särskilt

förbundit sig att utgöra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

dels besluta örn sådan ändring i lagarna den 13 december 1929 (nr 382) örn

provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

m. m., den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i

nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av

prästerliga emeritilöner, den 21 november 1925 (nr 455) angående särskilda

lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands

och Luleå stift, den 21 november 1925 (nr 449), örn resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat samt den 17 december 1926 (nr 526) örn vissa

lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande

m. m., att maximiutdebiteringssiffran sänkes från 6 öre till 3 öre per

tiokrona av pastoratets hela inkomstbelopp, ävensom i samband härmed besluta

örn upphävande av 5 § lagen örn krigstidsunderstöd;

dels ock anhålla att Kungl. Maj:t ville, därest kyrkofondens behållning nedgår

under ett belopp av 50 miljoner kronor, för riksdagen framlägga det förslag

till höjning av utdebiteringskvoten, vartill omständigheterna kunna föranleda.

I motionen I: 355 av herr Bärg hemställes om sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag, att ingen uppdelning sker av kyrkofonden i avdelningar, att kyrkoavgiften

fastställes till ett visst belopp, lägst 10 öre för skattekrona, samt att

således endast församlingsavgiften göres rörlig.

I motionen I: 356 av herr Andersson, Henrik, hemställes örn sådan ändring i

den föreslagna lagen örn kyrkofond, att församlingsavgifter till prästerskapets

avlöning icke må inom pastorat upptagas till högre belopp än 20 öre för skattekrona

samt att allmänna kyrkoavgiften icke maximeras.

Utskottet biträder propositionen därutinnan, att pastoraten fortfarande böra

i avlöningshänseende vara huvudmän för sina präster och i första hand ansvara

för lönerna till dem.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 39

Utskottet finner det riktigt, att pastoraten, såsom i propositionen föreslagits,

berättigas att för bestridande av sina prästlönekostnader i första hand taga i

anspråk avkastningen av sina boställen och andra lokala prästlönetillgångar.

Den nuvarande ordningen, enligt vilken »den första treöringen ligger i botten»,

har medfört, att åtskilliga landsbygdspastorat nödgats till kyrkofonden inleverera

boställsavkastning till betydande belopp och i stället genom uttaxering

anskaffa de medel, som de behöva för avlönande av sina präster. Utskottet biträder

alltså förslaget att »lägga boställsavkastningen i botten».

Kyrkofonden betalar åtskilliga kostnader, som avse för alla eller ett flertal

pastorat gemensamma ändamål, exempelvis det prästerliga pensionsväsendet

och pastorsadjunkternas avlöning. De enda bidrag för dessa ändamål, som pastoraten

för närvarande lämna, utgöras av den boställsavkastning, som de, enligt

vad nyss sagts, inleverera till fonden. Dessa bidrag äro emellertid icke avpassade

vare sig efter pastoratens ekonomiska bärkraft eller efter deras intresse

av de gemensamma institutionerna. Sålunda inbetala storstadsförsamlingarna

icke så stora belopp, att därmed kunna täckas utgifterna för pensionering av

deras präster och för därstädes tjänstgörande pastorsadjunkter. En rättvisare

fördelning av ifrågavarande kostnader åstadkommes genom att man för de gemensamma

ändamålen, såsom i propositionen föreslagits, upptager en särskild,

efter pastoratens skatteunderlag utgående allmän kyrkoavgift.

Vad härefter angår frågan örn åvägabringande av jämvikt mellan kyrkofondens

inkomster och utgifter för undvikande av fortsatt kapitalanhopning i fonden,

så föreligger enighet örn att sådan jämvikt bör eftersträvas. Däremot hava

olika meningar yppats örn sättet för uppnående av jämvikten.

I propositionen föreslås, att såväl den allmänna kyrkoavgiften som den högsta

församlingsavgiften skola göras rörliga inom vissa gränser. Genom att höja

och sänka kyrkoavgiften skulle man reglera fondens inkomster. Fondens utgifter

åter skulle regleras genom förändring av de belopp, som utbetalas såsom

tillskott till pastoraten. Sagda förändring skulle åstadkommas genom höjning

eller sänkning av högsta gränsen för församlingsavgiften.

I motionen I: 355 föreslås, att endast högsta församlingsavgiften göres rörlig.

Den allmänna kyrkoavgiften åter skulle bliva fast. Jämvikten i kyrkofonden

skulle alltså åstadkommas endast genom förändring av utgiften för tillskott

till pastoraten.

Enligt motionen 1:356 skall jämvikten däremot uppnås företrädesvis genom

förändringar i den allmänna kyrkoavgiftens storlek.

Vid bedömande av förevarande fråga bör beaktas, att medan en höjning med

ett öre för skattekrona av den allmänna kyrkoavgiften medför en inkomstökning

av inemot en halv miljon kronor, så erfordras en höjning med över tre

öre för skattekrona av församlingsavgifternas maximibelopp för att erhålla ett

lika stort belopp.

I motionen I: 356 föreslås, att den högsta församlingsavgiften icke något år

skall få överstiga 20 öre för skattekrona. Detta förslag innebär en effektivare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

utjämning av avgifterna till prästlöneväsendet än de två övriga förslagen och

synes därför vara att föredraga framför dessa.

På grund av vad nu anförts vill utskottet för sin del i huvudsak förorda den

i motionen 1:356 föreslagna anordningen.

I nämnda motion angives icke, huruvida högsta församlingsavgiften alltid

skall vara 20 öre för skattekrona eller örn gränsen, då möjlighet därtill gives,

skall sättas till lägre belopp. Enligt utskottets mening bör en sådan sänkning

kunna företagas. Det synes vara lämpligt, att örn den allmänna kyrkoavgiften

på grund av tillväxt i skatteunderlaget sjunker under 10 öre för skattekrona,

även högsta församlingsavgiften sänkes i samma proportion som kyrkoavgiften.

Yad utskottet sålunda förordar, kan enklast uttryckas så, att högsta församlingsavgiften

för varje år skall vara dubbelt så hög som den allmänna kyrkoavgiften,

dock att församlingsavgifterna aldrig få överstiga 20 öre för skattekrona.

Utskottet föreslår vidare, att den allmänna kyrkoavgiftens grundbelopp bestämmes

till femton öre för skattekrona. Skulle skatteunderlaget förminskas så,

att en utdebitering av detta belopp icke förslår, får man taga fondens kapital i

anspråk, vilket även enligt övriga förslag förutsättes kunna ske vid svårare ekonomisk

depression.

Tillämpas de av utskottet sålunda förordade föreskrifterna under de förhållanden,

varå den i propositionen intagna finansplanen fotats, skulle den allmänna

kyrkoavgiften bestämmas till 9 öre för skattekrona och högsta församlingsavgiften

till 18 öre för skattekrona.

Vad slutligen angår det i motionerna I: 349 och II: 521 framställda förslaget,

vilket skulle bliva av betydelse endast intill dess den av utskottet förordade

definitiva lagstiftningen träder i kraft, så kan utskottet icke förorda den

av motionärerna yrkade provisoriska lagstiftningen. Motionärerna, synas nämligen

icke hava tagit tillräcklig hänsyn till kyrkofondens bärkraft. Redan av de

siffror motionärerna meddela framgår, att ett underskott i fonden skulle uppstå.

Härtill kommer emellertid, att fonden på grund av redan meddelade beslut

måste räkna med väsentligt ökade utgifter från och med innevarande ecklesiastikår.

Utgiftsökningarna sammanhänga med utvidgningen av rätten till erne—

ritilön och med de nya grunderna för ersättning till domänverket för skogsstatens

bestyr med boställsskogarna. Ett bifall till motionerna skulle på grund

av dessa utgiftsökningar medföra ett årligt underskott för fonden av omkring

en miljon kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till den nedgång i skatteunderlaget

och boställsavkastningen, som blir en följd av den nuvarande ekonomiska

krisen. I själva verket skulle alltså underskottet bliva betydligt större än en

miljon kronor årligen. Då härav föranledd minskning av fondens kapital måste

följas av en nedgång i ränteinkomsterna, skulle underskottet efterhand bliva allt

större. Efter några år skulle fonden hava förminskats i så hög grad, att de lättnader

i avgiftsskyldigheten, som utskottet förordat, icke skulle kunna genomföras.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 41

Enligt 1910 års lagstiftning skall prästerskapets tionde indragas till stats- Tiondeay°

elfi* i vii lii iron

verket efterhand som lagstiftningen blir tillämplig på de särskilda pastoraten. nistorik

Indragningen är numera så gott som fullständigt genomförd.

Den indragna tionden avskrives gradvis under loppet av tjugu år, räknat

från indragningen. Då denna i vissa pastorat ägde rum år 1914, kommer alltså

avskrivningen därstädes att vara slutförd år 1934. För det stora flertalet pastorat

slutföres emellertid avskrivningen senare. År 1944 skall avskrivningen

överallt vara fullt genomförd.

Under beredandet av förevarande lagstiftningsfråga har förslag framställts,

att tiondeavskrivningen skulle påskyndas. Utskottet hänvisar i detta avseende

till den i propositionen sid. 378—384 lämnade redogörelsen.

Vid beslutet örn förevarande proposition yttrade föredragande departements- Propositionen,

chefen i fråga örn tiondeavskrivningen:

Jag saknar ali anledning att motsätta mig förslaget örn påskyndat avskrivande

av den indragna prästtionden. Önskemålet härom är naturligt och förtjänt

av allt tillmötesgående, som kan komma det till del.

Det enda riktiga, är enligt min mening, att den förlust, som den påskyndade

avskrivningen medför, håres av statsverket. Endast genom ett dylikt förfarande

handlar man i överensstämmelse med vad som uttalades i sammanhang med tillkomsten

av den nuvarande lagstiftningen.

Det torde emellertid icke ankomma på mig att framlägga förslag i ämnet,

utan det torde närmast tillhöra chefen för finansdepartementet att bedöma, när

det statsfinansiella läget tillåter avskrivningen, och att då framlägga förslag

därom. Med den syn jag har på denna fråga äger densamma nämligen intet

som helst sammanhang med prästlönelagstiftningen utan är en rent statlig

skattefråga.

Propositionen innehåller sålunda intet förslag örn påskyndad tiondeavskrivning.

Samtidigt, som indragningen av prästtionden äger rum i ett pastorat, in- Utskottet,

träder därstädes skyldighet att erlägga församlingsavgifter till prästerskapets

avlöning enligt 1910 års prästlöneregleringslag. Under de tjugu år avskrivningen

fortgår äro fastighetsägarna i pastoratet alltså skyldiga att betala såväl

tionde som församlingsavgifter. Denna dubbla börda är betungande för

fastighetsägarna, och önskvärt vore, att den kunde lättas. Även örn utskottet

icke förbiser, att en avskrivning före den ursprungligen avsedda tiden skulle

medföra en icke obetydlig inkomstminskning för statsverket, anser utskottet

dock, att frågan bör upptagas till behandling, så fort omständigheterna medgiva

det. Utskottet föreslår därför, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn förslag i ämnet.

Utskottet övergår till en kort redogörelse för motiven till vissa föreslagna Lagtexten,

ändringar i Kungl. Maj :ts lagförslag, för vilka utskottet icke tidigare i annat

sammanhang redogjort, varjämte utskottet i övrigt kommer att något uppehålla

sig vid vissa paragrafer, beträffande vilkas tillämpning utskottet vill

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

anföra synpunkter och önskemål. Utskottet följer härvid paragrafföljden i sina

förslag; motsvarande paragrafer i propositionen angivas inom parentes.

Boställsordningen.

På grund av de förändringar i Kungl. Maj :ts förslag, som utskottet förordat,

har det blivit nödvändigt att i vissa avseenden förändra förslagets uppställning.

Vid paragraferna i utskottets förslag angives emellertid, där så erfordras, var

motsvarande stadgande i Kungl. Maj:ts förslag återfinnes, och tvärtom.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

4 §.

Denna paragraf i propositionen, som handlar örn domkapitels uppsikt över

boställsförvaltningen, har av utskottet utbytts mot ett stadgande att uppsikten

utövas av stiftsnämnd och boställsnämnd.

5 § (27 §).

Även örn tjänstgöringsområdena för boställsnämnderna enligt utskottets förslag

bliva större än för närvarande, bör enligt utskottets mening fortfarande

finnas möjlighet att förordna en person till ordförande i två eller flera nämnder.

6 § 1 mom.

Detta moment saknar motsvarighet i propositionen. I flertalet fall lära

biskopen och stiftssekreteraren bliva domkapitlets representanter i stiftsnämnden.

Utskottet förutsätter, att domkapitlets kansli och expedition komma att

utnyttjas för stiftsnämndens verksamhet. Avgörandet, huruvida och i vad mån

bidrag härtill bör lämnas av kyrkofondsmedel, torde kunna överlämnas åt

Konungen, liksom ock bestämmande av de arvoden, som böra tillerkännas

ledamöterna i stiftsnämnden, samt av ersättning för resor och övriga utgifter

för nämndens verksamhet.

Den i lagtexten valda formuleringen är även avsedd att möjliggöra anvisande

av skäligt anslag för att tillgodose möjligen uppkommande behov av

någon för stiftsnämnderna i riket gemensam sammanslutning, liknande t. ex.

skogsvårdsstyrelsernas förbund, med uppgift bl. a. att verka för genomförandet

av såvitt möjligt enhetliga principer i boställsförvaltningen.

2 kap. Om prästgård och löneboställe.

Om prästgård.

7 § (5 §).

Storleken av Paragrafen, som motsvarar 3 § i gällande boställsordning, innehåller ingen

^rområde S~ ändring i sak.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Enligt vad utskottet har sig bekant, har man vid tillämpningen av de nuvarande

bestämmelserna på en del hall utmätt större område för prästgård än

vad som kan anses lämpligt. I en del fall har sålunda till prästgård lagts

icke blott utrymme till byggnadsplats, gårdsplan och trädgård av normal storlek

utan också större eller mindre areal av boställes aker. Detta innebäi enligt utskottets

mening en oberättigad minskning av lönebostället. Endast da fråga

är örn mark, som icke är tjänlig till jordbruk, kan det enligt utskottets mening

försvaras att tillägga prästgård större område, än som erfordras för att trädgard

skall kunna anläggas.

På grund av det anförda har utskottet ansett sig böra framhålla, att till

prästgård icke bör läggas mer jordbruksjord än som erfordras till trädgård.

9 § (7 §) 2 mom.

I propositionen föreslås, att i stad eller stadsliknande samhälle prästgårdar Sammanbygför

två eller flera tjänstinnehavare ma sammanbyggas, där Ivonungen det med- prästgårdar.

giver. Tidigare har sammanbyggande av prästgårdar icke varit medgivet i propositionen,

boställsordningen.

Utskottet finner förslaget välbetänkt. Genom att prästgård för flera på samma utskottet,

ort stationerade präster inrättas i en och samma byggnad kan i åtskilliga fall

vinnas en icke obetydlig besparing.

Främst gäller detta naturligtvis i städer och andra orter med tätare bebyggelse.

Där utgör nämligen kostnaden för byggnadstomt en större del än annorstädes

av hela kostnaden för prästgård. Men även da tva präster a landsbygden

skola vara bosatta på samma ställe, torde icke sällan en besparing kunna ernås

genom att tjänstebostäder för dem inrymmas i en gemensam prästgårdsbyggnad,

i detta fall genom lägre byggnadskostnader. Utskottet föreslår därför den ändring

i momentet, att möjligheten att sammanbygga prästgårdar icke inskränkes

till stad och stadsliknande samhälle.

10 § (8 §).

I propositionen föreslås, att nu gällande föreskrifter om antalet rum i präst- Antalet rum

gård skola bibehållas. För kyrkoherde få föreskrivas sex till nio rum, för koin_pr^it^"cn

minister fyra till sex rum.

Prästgård, som uppförts i enlighet med nuvarande föreskrifter, har icke utskottet,

sällan blivit olämpligt stor. Härav hava orsakats olägenheter, icke minst för

tjänstinnehavaren, vilken fått vidkännas kostnaderna för att möblera och uppvärma

prästgården. Utskottet anser därför och på grund av den förefintliga

allmänna tendensen till inskränkning i bostädernas storlek, att rumsantalet i

prästgård kan minskas i någon mån. Utskottet föreslår sålunda, att antalet rum

bestämmes till minst fem, högst sju för kyrkoherde samt fyra eller fem för

komminister.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

11 § (9 §).

De i propositionens 9 § upptagna föreskrifterna har utskottet funnit onödigt

detaljerade. Utskottet har sålunda ansett, att första momentet sista punkten

samt tredje momentet böra utgå ur paragrafen. Utskottet håller före, att vad

som föreskrives i de uteslutna stadgandena likväl kommer att iakttagas.

Elektrisk be- I fråga örn sista momentet anser sig utskottet böra betona, att skyldighet

prästgård. inleda belysningsledningar i prästgård får föreskrivas blott, då elektrisk

ström för belysningsändamål finnes att tillgå inom det samhälle, där prästgården

ligger, eller eljest i dess grannskap.

15 § (13 §).

Trädgård till Enligt propositionen äro pastoratets skyldigheter beträffande trädgård å prästprästgård.

gård inskränkta till erforderlig stenbrytning, röjning och dikning. Detta motiPropoaitioneu.

veras ^ propositionen med att 1910 års riksdag motsatt sig skyldighet för pastoraten

att även i övrigt ombesörja anordnande av trädgård.

Utskottet. Utskottet finner starka skäl tala för att pastoraten skola iordningställa trädgård

å prästgårdarna. Pastoratens skyldigheter i detta avseende böra emellertid

icke sträckas längre än till att då prästgård nyanlägges bekosta såväl uppgörande

av plan för trädgården som ock plantering av sedvanliga träd och

buskar. Det bör sedan ankomma på tjänstinnehavaren att vårda och vidmakthålla

trädgården. Han skall således plantera nya träd och buskar i stället för

utgångna sådana. Utskottet anser icke erforderligt att meddela särskilda föreskrifter

för det fall, att anlagd trädgård fått förfalla. Detta torde nämligen

sällan förekomma.

För att tydligare angiva paragrafens mening, att trädgården bör motsvara

tjänstinnehavarens husbehov, har utskottet i paragrafen infört några ord härom.

19 § (17 §).

Överloppshus I propositionen har föreslagits, att örn tjänstinnehavaren uppfört överloppsa

prästgård. jlus 4 prästgård, pastoratet skall äga rätt att lösa detta. Vill pastoratet ej lösa.

Propositionen. s]fa]} tjänstinnehavaren äga bortföra huset inom sex månader efter det ny tjänstinnehavare

tillträtt prästgården. Underlåter han det, tillfaller huset pastoratet

utan lösen.

Utskottet. De i propositionen föreslagna bestämmelserna medföra, att ny tjänstinnehavare

icke kan tillösa sig äganderätten till företrädarens överloppshus. Överenskomma

avträdande och tillträdande tjänstinnehavaren, att huset skall få

kvarstå, tillfaller det likafullt pastoratet. Detta gäller även om tillträdaren

utgivit ersättning för att huset icke skall avlägsnas. Syftet med propositionens

föreskrifter är att förhindra, att byggnader å prästgårds område ägas av den

ena prästen efter den andra utan att tillhöra prästgården.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 45

Utskottet Ilar funnit den föreslagna anordningen alltför oförmånlig för avträdaren.

För denne är det nämligen ofta ekonomiskt oförmånligt att bortföra

ett överlopp sirus. Örn pastoratet icke vill lösa, blir han mahända tvungen att

låta huset kvarstå och således tillfalla pastoratet utan lösen. Efterträdaren,

vilken sannolikt är intresserad av att huset skall få stå kvar, finner sig väl i

regel icke kunna gälda ersättning för huset, då han icke kan förvärva det med

sådan rätt att han i sin tur kan få lösen för huset eller få bortföra det, då han

avgår.

Utskottet föreslår därför, att efterträdaren erhåller rätt att lösa till sig överloppshus,

som pastoratet icke vill lösa.

I propositionen föreslås, att örn tjänstinnehavare verkställt plantering av träd Lösen för

och buskar i prästgårds trädgård utöver vad honom ålegat, beträffande dessa j^sjarskola

gälla samma föreskrifter som i fråga örn överloppshus. Propositionen.

I den gällande boställsordningen finnas inga bestämmelser örn ersättning utskottet,

för träd och buskar, som tjänstinnehavare planterat. Såsom i propositionen anmärkts,

påtalades detta vid lagrådets granskning av den nuvarande boställsordningen.

Genom utskottets förslag om skyldighet för pastoratet att iordningställa trädgård

kommer denna fråga emellertid i ett nytt läge. Utskottet anser i följd härav,

att några föreskrifter örn lösen för träd och buskar icke erfordras. Örn en präst

planterat mera än vad som ålegat honom, bör han enligt utskottets förslag icke

hava rätt att bortföra vad han påkostat eller erhålla lösen därför.

Om löneboställe.

21 § (19 §).

I propositionen föreslås, att ändring i föreskrift örn vilka laga hus, som skola Bebyggelse å

finnas å löneboställe, deras storlek inredning och beskaffenhet i övrigt ma med
’

... Propositionen.

dems endast pa yrkande av pastoratet.

Utskottet har funnit, att denna bestämmelse alltför snävt inskränker boställs- utskottet,

nämndens befogenheter och berövar nämnden initiativ till att bebyggelsen på

bostället anpassas efter tidsförhållandena. Utskottet har därför uteslutit villkoret

örn yrkande av pastoratet.

24 § (22 §).

I konsekvens med vad utskottet föreslagit angående bestämmande av arrende- Lägenhets-,

villkor beträffande löneboställe, har utskottet i förevarande paragraf, ^substanshandlar

om lägenhets-, ändamåls- och substansupplåtelser från löneboställe, upplåtelser.

infört befogenhet för stiftsnämnden att vid meddelande av tillstånd till sådan

upplåtelse även föreskriva villkor för upplåtelsen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

I motsats mot propositionen föreslår utskottet vidare, att vad i paragrafen

föreskrivits även skall gälla, när grus eller annan boställes substans tages i

anspråk för kyrka, kapell och kyrkogård. Detta har skett i syfte att förhindra

att i ett pastorat, bestående av en stor och en eller flera små församlingar, den

stora församlingen utnyttjar sin röstövervikt för att på bekostnad av den

eller de övriga församlingarna tillskansa sig boställets tillgångar till underpris.

28 § (24 §).

I denna paragraf åläggas vissa underhållsskyldigheter arrendatorn och medgives

möjlighet att genom avtal å arrendatorn överflytta vissa pastoratet eljest

åliggande skyldigheter. Tillika föreskrives, att pastoratet skall svara för att de

arrendatorn åvilande skyldigheterna icke eftersättas.

Enligt utskottets mening ligger i pastoratets sistnämnda skyldighet, att pastoratets

organ skola öva en fortlöpande tillsyn över hur arrendatorn vårdar

bostället. Utskottet förmenar, att arrendator icke lämpligen bör åläggas förpliktelse

att svara för å boställe belöpande kommunal fastighetsskatt.

29 §.

Föreskriften i 5 § örn ersättning till ledamot i boställsnämnd är tillämplig,

även då nämndens ledamöter hålla till- och avträdessyn och annan syn enligt

allmänna nyttjanderättslagen. Paragrafen innehåller även föreskrift örn fördelning

av synekostnaderna efter samma grunder, som angivas i nämnda lag.

30 § (25 §).

Optionsrätt. I 5 § gällande ecklesiastika arrendeförordning föreskrives, att därest arrenGäliande

rätt. dator av löneboställe innehaft arrendet tio år samt väl brukat bostället, länsstyrelsen

vid ny utarrendering, innan arrendet utbjudes offentligen, skall hembjuda

detsamma förre arrendatorn. Denne äger i sådant fall rätt (optionsrätt)

att övertaga arrendet på de av domkapitlet och länsstyrelsen gemensamt efter

förslag av boställsnämnden fastställda arrendevillkoren. Optionsrätten anses

emellertid förfallen, därest lönebostället icke vidare skall utarrenderas eller skall

utarrenderas gemensamt med annat boställe. Skall bostället utarrenderas i lotter,

gäller optionsrätten endast en av lotterna. I vissa angivna fall får arrendator i

optionsrättsavseende räkna sig till godo den tid, varunder arrendet innehafts

av person, av vilken han förvärvat arrenderätten.

Propositionen. I propositionen föreslås, att bestämmelserna örn optionsrätt skola bibehållas

i huvudsak oförändrade. Då det emellertid enligt propositionen är pastoratet,

som verkställer utarrenderingen, kommer optionsrätten att innebära företrädesrätt

att övertaga arrendet på de av pastoratet fastställda villkoren.

Övervakandet

av arrendatorn.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

47

I motionerna 1:349 av herr Linders m. fl. och H: 521 av herr Pehrsson i

Bramstorp m. fl., vilka utmynna i yrkanden örn avslag å propositionen, framhålles,

att optionsrättens reella värde måste gå fullständigt förlorat enligt propositionen.

I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill an föres:

Starka betänkligheter måste framställas mot att giva pastoraten fullständig

handlingsfrihet i fråga om sättet och villkoren för boställsjordens utarrendering.

Slopande av den nu gällande ecklesiastika arrendeförordningen kommer otvivelaktigt

att giva upphov till otaliga tvister inom pastoraten, och den optionsrätt,

som enligt 25 § i den föreslagna ecklesiastika boställsordningen skall fortfarande

finnas för arrendator, blir i högsta grad illusorisk. Optionsrättens reella

värde måste nämligen endast bli en gest, då pastoraten själva enväldigt skola

bestämma de villkor, som förbindas med ny utarrendering. Den oväld och opartiskhet,

som nu alltid förutsättes skall finnas hos ecklesiastika boställsnämnderna,

kan icke förväntas hos lokala organ. Personliga hänsyn och tillfälliga

majoriteter kunna lätt nog förtaga en duktig arrendator möjlighet att fortsätta

med brukningen av den jord, som han och kanske hans föräldrar före honom

gjort sitt bästa för att hävda och vårda.

Bestämmelserna örn optionsrätt hava säkerligen tillkommit icke blott eller

kanske ens företrädesvis för tillgodoseende av arrendators egna ekonomiska intressen,

utan de ha grundats på den riktiga förutsättningen, att ett jordbruk

bevaras vanligen bäst i produktivt skick, örn icke ombyten av brukare allt för

ofta sker.

I motionen II: 520 av herr Johanson i Hallagården hemställes, att riksdagen

ville antaga 25 och 28 §§ i förslaget till ecklesiastik boställsordning i följande

ändrade lydelse:

25 §. 1. Därest arrendator---företrädesrätt, att ånyo arrendera detsamma

på skäliga villkor (optionsrätt)---utgång.

2. Har — ---arrendet.

3. Finnes boställe eller del därav med större fördel kunna nyttiggöras an
tingen

genom upplåtelse under ett arrende med annan egendom eller ock annorledes

än genom utarrendering, äger optionsrätt ej rum. I fall, som nu sagts,

skall arrendatorn icke äga erhålla ersättning för mistning av optionsrätten. Örn

bostället---vill bruka.

4. Optionsrätt —---skogsmark.

5. Ej---verkan.

6. Bestämmelserna — — -— arrendekontraktet.

28 §. Boställsnämnd---och jord.

Tvista pastorat och arrendator angående optionsrätt, skilje boställsnämnden

mellan dem.

Stanna---- ordförandens.

Utskottet delar de i motionerna framförda betänkligheterna mot det sätt, varpå

föreskrifterna örn optionsrätt utformats i propositionen.

Motioner.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Ekonomisk

besiktning.

Gällande

rätt.

Propositionen.

Motioner.

Vid redogörelsen för kontrollen över pastoratens förvaltning av boställsjordbruken

har utskottet uttalat sig för att denna kontroll skulle avse också utarrendering

av löneboställe samt i sådant avseende föreslagit, att av pastoratet

upprättat förslag till arrendekontrakt skall underställas boställsnämnden för

prövning och godkännande. Till denna anordning synes man kunna anknyta

vid utformningen av föreskrifter örn en betryggande optionsrätt. Utskottet föreslår

sålunda, att boställsnämnden vid prövning av förslag till arrendekontrakt

skall äga föreskriva de jämkningar i förslaget, som fordras för tillgodoseende av

optionsberättigad arrendators berättigade intressen.

Gången för utövande av optionsrätt blir enligt utskottets förslag följande.

Pastoratet uppgör förslag till arrendekontrakt, innefattande även arrendeavgift.

Pörslaget underställes boställsnämnden, vilken, eventuellt efter jämkning, fastställer

förslaget. Pastoratet hembjuder sedan arrendet på de fastställda villkoren

åt den optionsberättigade arrendatorn. Denne har härefter en månad på

sig att avgöra, huruvida han vill antaga hembudet.

Pör att pastorat icke genom att underlåta att utarrendera löneboställe skall

kunna omintetgöra optionsrätt, föreslår utskottet ett tillägg till 3 mom. av innehåll,

att då optionsrätt föreligger, pastoratet endast efter stiftsnämndens medgivande

får underlåta utarrendering eller i övrigt göra sådan begränsning i fortsatt

upplåtelse, som avses i samma moment.

Skulle pastoratet tredskas och underlåta att upprätta nytt arrendekontrakt,

torde den optionsberättigade det oaktat kunna sitta kvar å bostället.

Då utskottet föreslagit tioåriga arrendeperioder för löneboställena, anser utskottet

tiden för vinnande av optionsrätt böra vara något kortare och föreslår,

att den sättes till sju år.

Om boställsnämnds uppsikt örer boställsförvaltniugen.

33 § (29 §).

För närvarande förrättas ekonomisk besiktning i regel av hela boställsnämnden.

I 32 § 2 mom. ecklesiastik boställsordning medgives emellertid, att å löneboställe

sådan besiktning må kunna förrättas av nämndens ordförande ensam,

därest domkapitlet med hänsyn till boställets ringhet eller andra omständigheter

prövar sådant lämpligen kunna äga rum och arrendatorn därtill lämnar medgivande.

Vid sådan besiktning få dock icke handläggas frågor örn utdömande

eller insyning av byggnader.

Propositionen upptager i huvudsak samma bestämmelser.

I motionerna 1:194 av herr Johansson, Johan, m. fl. och II: 278 av herr

Andersson i Dunker m. fl., vilka motioner väckts innan propositionen avlämnats,

har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Ma j :t måtte anhålla örn

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 49

förslag till sådan ändring av ecklesiastik boställsordning, att ekonomisk besiktning

skall verkställas av boställsnämndens ordförande ensam.

Utskottet kan icke tillstyrka motionärernas förslag, vilket synes innebära, att Utskottet,

ekonomisk besiktning alltid skall förrättas av boställsnämndens ordförande ensam,

utan anser, att den nuvarande möjligheten att från fall till fall pröva,

huruvida hela nämnden bör deltaga i besiktningen, bör bibehållas. Utskottet vill

emellertid understryka vikten av att besiktning av endast ordföranden användes

så ofta som det utan olägenhet kan ske, varigenom onödiga kostnader undvikas.

Den nuvarande föreskriften medför, att boställsnämndens ordförande, då besiktning

av honom ensam ifrågasättes, nödgas förhöra sig hos arrendatorn, huruvida

denne har något att invända däremot. Enligt propositionen skulle ordföranden

nödgas rikta en likadan förfrågan till pastoratet. För att undvika

denna omgång föreslår utskottet, att pastoratet och arrendatorn skola vara skyldiga

att, örn de önska besiktning av hela nämnden, självmant anmäla detta viss

tid före förrättningen.

I 55 § gällande ecklesiastika boställsordning föreskrives, att kostnad för Gällande rätt.

ekonomisk besiktning å löneboställe skall, med visst undantag, gäldas av

arrendatorn.

I anledning av motioner år 1928 nr 40 i första kammaren och nr 66 i

andra kammaren beslöt riksdagen i skrivelse nr 36 den 24 februari 1928 hos

Kungl. Majit begära utredning, huruvida och på vad sätt arrendator av ecklesiastikt

löneboställe kunde beredas lättnad med avseende å skyldigheten att

gälda kostnaden för ekonomiska besiktningar å bostället.

I motionerna 1:194 av herr Johansson, Johan, m. fl. och II: 278 av herr Motioner.

Andersson i Dunker, vilka motioner väckts före avlämnandet av propositionen,

har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

förslag till sådan ändring av ecklesiastik boställsordning, att arrendatorn befrias

från gäldandet av kostnaden för ekonomisk besiktning och att denna i

stället gäldas av utgående arrendemedel.

I propositionen föreslås i 49 § förslaget till ny ecklesiastik boställsordning, Propositionen,

att ifrågavarande kostnad skall gäldas av pastoratet. Enligt 9 § i förslaget till

lag örn kyrkofond föreslås vidare, att vid uppskattning av löneboställes normalavkastning

avdrag skall få ske för ifrågavarande kostnader.

Innebörden i propositionen på ifrågavarande punkt är, att kostnaderna för Utskottet,

ekonomisk besiktning skola gäldas av inflytande arrendemedel. Då syftet med

motionerna alltså vinnes genom vad i propositionen föreslås, erfordras intet

särskilt utskottets yttrande i anledning av motionerna.

Utskottet har ej ansett behövligt att i lagtexten göra uttryckligt förbehåll

för de fall, då ekonomisk besiktning bekostas av lappmarks ecklesiastikverk.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Anmälan om

fullqjord nybyggnadsoch

underhållsskyldighet.

Gällande rätt.

Propositionen.

Utskottet.

Formerna

för boställsnämnds

sammanträde

och

beslut.

Utskottet.

50 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

35 § (31 §).

Punkten f) i 1 moni. tiar av utskottet omredigerats med hänsyn till utskottets

förslag ifråga örn trädgård å prästgård.

36 § (32 §).

För närvarande åligger det byggnads- och underhållsskyldig att till kontraktsprosten

anmäla, när han fullgjort vad som ålagts honom vid ekonomisk

besiktning. Örn sådan anmälan icke inkommer i behörig tid, anmäler kontraktsprosten

förhållandet för domkapitlet, vilket föranstaltar örn exekutiv åtgärd.

Enligt propositionen skall anmälan örn fullgjord underhålls- eller nybyggnadsskyldighet

riktas direkt till domkapitlet.

Då boställsnämnden enligt utskottets förslag är ett rent kontrollorgan, synes

det lämpligt, att anmälan sändes till boställsnämndens ordförande, vilken har

att anmäla försummelse till stiftsnämnden.

Utskottet har vidare funnit lämpligt intaga föreskrift, att anmälan örn fullgjorda

arbeten skall vara bestyrkt, varvid enligt utskottets mening intyg av

två trovärdiga personer kan vara tillräckligt.

37-42 §§ (33—40 §§).

I propositionen förutsättes, att boställsnämnden alltid sammanträder till förrättning

på boställe. Då utskottet emellertid i sitt förslag tilldelar nämnden åtskilliga

befogenheter, som icke ovillkorligen kräva, att nämnden sammanträder

å boställe, föreslår utskottet en föreskrift av innebörd, att sammanträde endast

då det är oundgängligen nödvändigt skall hållas å boställe.

Enligt utskottets förslag förekomma alltså två slag av sammanträden med

boställsnämnd, nämligen dels »förrättningar å boställe», dels »andra sammanträden».

Till förrättning skall kallelse till parter utfärdas på sätt i propositionen

föreskrivits, medan för beslut, som fattas utan förrättning, kallelse icke

erfordras. I stället böra parterna höras i ärendet, i den mån sådant finnes

erforderligt.

Enligt propositionen skall boställsnämnds beslut liksom för närvarande meddelas

muntligen vid förrättningens avslutande och klagotiden räknas från

detta muntliga meddelande. Anordningen lämpar sig naturligtvis icke för beslut

vid »annat sammanträde», utan sådant beslut måste meddelas genom skrivelse

eller protokollsutdrag. Besvärstiden räknas i sådant fall från delfåéndet av beslutet.

För enkelhetens skull föreslår utskottet, att detta förfarande skall till - lämpas beträffande alla beslut av boställsnämnd. De sålunda föreslagna bestämmelserna

hava inarbetats i utskottets förslag.

(35 §.)

Denna paragraf i propositionen, vartill motsvarighet icke finnes i nuvarande

boställsordning, har uteslutits med hänsyn till att nämndens ledamöter måste

kallas till ekonomisk besiktning mindre än fjorton dagar före förrättningen i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 51

de fall, då pastorat eller arrendator begärt, att besiktningen skall förrättas av

nämnden i dess helhet.

(42—46 §§).

På grund av den av utskottet föreslagna ändrade instansordningen kunna dessa

i propositionen upptagna paragrafer utgå.

3 kap. Om löneboställes skog.

44 § (50 §).

Utöver vad utskottet förut yttrat rörande innehållet i denna paragraf må här

tilläggas, att utskottet velat undvika benämningen förvaltare å det biträde, som

pastoratet skall anlita för skogsskötseln.

45 § (52 och 56 §§).

Utskottet har i lagtexten utbytt den i propositionen förekommande benämningen

avverkningsplan mot hushållningsplan, vilket senare begrepp även förekommer

i den av riksdagen nyligen antagna lagen örn häradsallmänningar. Hushållningsplan

omfattar åtskilligt mera än avverkningsplan, nämligen en såvitt

möjligt fullständig planläggning av skogsskötseln, sålunda bl. a. beträffande

gallring och andra åtgärder för bibehållande av skogen i god kultur, plan för

avverkning till husbehov och avsalu och åtminstone vissa riktlinjer för kulturåtgärder.

Enligt propositionen kompletterades avverkningsplanen med befogenhet

för stiftsintendenten att meddela nödiga föreskrifter örn skogsvården. Däremot

förutsätter utskottet icke, att i hushållningsplanen skola lämnas föreskrifter

örn mera betydande skogsodlingsföretag, som kräva större kapitalutlägg. I

likhet med vad i propositionen uttalas anser sig utskottet kunna hysa förhoppning

att, då dylikt företag befinnes lönande, bl. a. stiftsjägmästarens upplysande

verksamhet skall medföra intresse för saken. Enligt utskottets förslag

skall pastoratet kunna erhålla förskott ur kyrkofonden för grundförbättring.

46 § (56 §).

I sitt förslag till lag örn kyrkofond föreslår utskottet att uppskattningen

av löneboställes normalavkastning skall omfatta bostället i dess helhet och sålunda

avse samma tid för både jordbruk och skog samt, där skog finnes, anslutas

till hushållningsplanen för skogen. Avsikten är att jämväl arrendetiden regelmässigt

skall såvitt möjligt sammanfalla med nämnda uppskattningsperiod.

För att emellertid icke överensstämmelsen mellan arrendetiden och hushållningsplanen

skall rubbas, i händelse revision av sistnämnda plan måste äga rum,

har utskottet i sista stycket i förevarande paragraf infört stadgande att reviderad

hushållningsplan får fastställas för återstoden av den förra planens giltighetstid.

47—54 §§.

De av utskottet föreslagna ändringarna i paragraferna äro betingade av tillkomsten

av stiftsnämnden och företagande av vissa andra förut motiverade

Pastoratets

biträde för

skogsskötsel

Hushåll
ningsplan.

Revision av

hushållningsplan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

modifikationer i propositionen av i huvudsak organisatorisk art. De i 58—60 §§

i propositionen upptagna, detaljerade föreskrifterna rörande kontrollen av pastoratens

skogsförvaltning har utskottet icke funnit skäl bibehålla, sedan utskottet

föreslagit, att pastoratens biträden för skogsskötseln i regel skola hava skoglig

utbildning.

5 kap. Särskilda bestämmelser.

57 och 58 §§.

Utskottets förslag innebär en avsevärd förenkling av fullföljdsreglerna i

jämförelse med propositionen, som delvis bygger på gällande lag i detta hänseende.

Såsom förut nämnts föreslås, att såväl synerätten som ecklesiastika bostäliskommissionen

skola såsom besvärsinstanser ersättas med stiftsnämnderna,

från vilka talan i regel skall få fullföljas hos regeringsrätten. Klagan skall, enligt

utskottets förslag, i samtliga ifrågavarande fall föras i administrativ ordning,

varvid dock bör uppmärksammas förhandenvaron av den i 36 § stadgade

möjligheten till regresstalan i vissa fall för arrendator och pastorat efter

stämning till allmän domstol ävensom att, där boställsnämndens ledamöter enligt

29 § tjänstgöra såsom synemän jämlikt allmänna nyttjanderättslagen, denna

lags fullföljdsregler skola äga tillämpning. Besvärstiden räknas alltid från

formlös delgivning av skriftligt besked örn beslutets innehåll och sålunda aldrig,

såsom nu i en del fall är förhållandet, från muntligt avkunnande av beslut vid

förrättning.

Utskottet har vidare ansett sig kunna föreslå förkortning av besvärstiden

från 45 dagar enligt propositionen till 30 dagar.

Bland annat för att vid utarrendering av löneboställes jordbruk frågan om

arrendevillkoren skall vinna ett snabbt avgörande, vilket är av stor praktisk betydelse,

föreslås, att klagan över stiftsnämnds beslut beträffande sådan upplåtelse

icke skall få fullföljas till regeringsrätten. Utskottet erinrar vidare örn

att lagrådet vid sin granskning uttalat betänkligheter mot den i propositionen

föreslagna befogenheten att fullfölja mål till regeringsrätten samt ifrågasatt,

att vissa mål av rent praktisk natur och en del bagatellmål skulle slutgiltigt

handläggas i lägre instans. Vad lagrådet sålunda anfört får ökad betydelse, då

utskottet föreslår, att mål, som enligt propositionen tillhörde synerätt, skola

fullföljas i administrativ ordning. I anledning härav föreslår utskottet, att vissa

ärenden, som i regel handläggas vid ekonomisk besiktning, icke skola få fullföljas

längre än till stiftsnämnden. Frågor örn ny- och ombyggnad av laga hus

böra dock få fullföljas till regeringsrätten.

Såsom lagrådet anfört, lär en utredning örn storleken av regeringsrättens arbetsområde

snart bliva påkallad. Vid denna synes man böra taga en ytterligare

inskränkning i fullföljdsrätten under övervägande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

53

G kap. Övergångsbestämmelser.

62—69 §§ (74—82 §§).

Ändringarna i 64, 67 och 68 §§ (76, 80 och 81 §§) — frånsett 5 punkten i

67 § — äro föranledda av vissa av utskottet föreslagna avvikelser från propositionen,

för vilka tidigare redogjorts. Vad särskilt angår tillägget till 67 §

(80 §) 7) må framhållas, att enligt utskottets förmenande det icke bör möta

betänklighet att efter inrättande av stiftsnämnd låta denna övertaga även de

befogenheter med avseende å fastställande av nytt arrende för optionsberättigad

arrendator, vilka tidigare tillkommit länsstyrelse och domkapitel.

Enligt utskottets förslag skall sålunda boställsnämnden upprätta förslag till

arrendevillkor. På grundval av detta fastställer stiftsnämnden arrendevillkoren

och liembjuder arrendatorn arrendet med utsättande av viss tid, inom vilken

arrendatorn äger övertaga arrendet, vid påföljd att optionsrätten eljest anses

förfallen.

I 67 § (80 §) 5) föreslår utskottet uteslutning av en sats i andra meningen,

som möjligen skulle kunna föranleda misstolkning. Finner arrendator, att

under återstående arrendetiden uppkommit vid kontraktets uppgörande icke förutsett

behov av ny byggnad eller utbyte av äldre hus mot nytt, torde detta behov

i samförstånd med arrendatorn böra konstateras vid ekonomisk besiktning

i den ordning nya boställsordningen angiver; också enligt de äldre bestämmelserna

skall avgörandet föregås av utredning av boställsnämnden. Anser boställsnämnden

vid ekonomisk besiktning, att huset är behövligt, förordnar nämnden

örn uppförande av detsamma att efter färdigställandet insynas såsom laga

hus. Därmed är saken på enklaste sätt löst. Däremot kan nämnden icke mot

arrendatorns bestridande ålägga honom uppföra sådant hus.

Bortfallandet av 77 § i propositionen är en följd av den av utskottet föreslagna

ändringen i 19 (17) § angående lösen av överloppshus å prästgård.

69 § (82 §).

I propositionen föreslås, att därest domänverket nödgas vidkännas kostnad

för avlönande av skogsstatstjänstemän, som genom införandet av den nya ordningen

bliva övertaliga, kostnaden skall i den omfattning och med belopp, som

bestämmes av Konungen, ersättas statens domäners fond ur kyrkofonden.

Utskottet finner det antagligt, att om utskottets förslag antages, en omorganisation

av domänverket blir ofrånkomlig. Det synes vara lämpligt, att den med

paragrafen avsedda ersättningsfrågan löses i sammanhang med organisationsfrågan.

Då sistnämnda fråga kommer att hänskjutas till riksdagen, bör ersättningsfrågan

behandlas i enahanda ordning. Utskottet har infört föreskrift härom

i paragrafen.

Lag angående ändring i regeringsrättslagen.

Förändringen i den av Kungl. Majit föreslagna lydelsen är en följd av förslaget

att inrätta stiftsnämnder.

Ersättning

till domänfonden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Sättet för

uppbörd av

allmän

kyrkoavgift.

Propositionen.

Motion.

U tskottet.

Anslag f ör

särskild

prästerlig

tjänstgöring.

Lag om kyrkofond.

5 §•

I propositionen föreslås, att allmän kyrkoavgift skall utgöras av varje pastorat

i förhållande till det antal skattekronor, för vilket församlingsavgifter,

där så erfordras, skola erläggas till pastoratet.

I motionen I: 356 av herr Andersson, Henrik, hemställes, att debiteringen och

uppbörden av den allmänna kyrkoavgiften måtte ske genom statens egna organ.

Sättet för uppbörden av den allmänna kyrkoavgiften regleras icke i de lagförslag,

som förelagts riksdagen. Denna fråga kommer således att regleras i

administrativ ordning. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan löses på det

sätt, som efter utredning kan finnas billigast och mest praktiskt. Paragrafen

har undergått en förändring, betingad av vad utskottet föreslår i fråga örn

sättet för bevarande av jämvikt mellan kyrkofondens inkomster och utgifter.

6§ 5).

Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga att överföra anslaget för utlandsprästernas

avlöning från riksstatens åttonde huvudtitel till kyrkofonden.

Anslaget under förevarande punkt 5) skall sålunda enligt utskottets förslag

endast avse ersättning åt prästman för särskild tjänstgöring inom riket. Då utgifterna

för utlandsprästerna uppgå till inemot 100,000 kronor årligen, synes

det i propositionen föreslagna maximibeloppet, 400,000 kronor, böra sänkas till

300,000 kronor.

6 § 6) och 8).

Angående dessa anslagsposter har utskottet redan yttrat sig i sammanhang

med förslaget till ny boställsordning. Bortfallandet av kostnaden under 8) i

propositionen är en följd av att domkapitlet icke enligt utskottets förslag skall

kallas att närvara vid förrättning å boställe.

7 §.

Paragrafen har omredigerats i enlighet med utskottets förslag i fråga örn

sättet för bevarande av jämvikt mellan kyrkofondens inkomster och utgifter.

Från den i sista stycket förekommande regeln om beräkning av fondavkastning

har undantag gjorts för de i 22 § 4 moni. i utskottets förslag till ändrad

prästlöneregleringslag avsedda, av stiftsnämnderna förvaltade fonder. Dessas

avkastning bör således tagas i beräkning med sitt verkliga värde.

8 §.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i propositionen, innehåller en föreskrift

örn hur jämvikt skall bevaras mellan kyrkofondens inkomster och utgifter. För

innebörden av denna föreskrift har utskottet tidigare redogjort.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

55

9 § (8 §).

Enligt propositionen åligger det ett vart pastorat att gälda sitt prästerskaps Uppskattlöner.

För detta ändamål har pastoratet att i nu nämnd ordning taga i anspråk

dels avkastningen av sina boställen och övriga prästlönetillgångar, dels ut- malavkasttaxerade

medel, motsvarande en utdebitering av 30 öre för skattekrona av mng''

pastoratets skatteunderlag eller det lägre öretal, som bestämts för aret, dels g

ock medel, som erhållas i tillskott från kyrkofonden. Då man skall bestämma,

hur stort tillskott från kyrkofonden ett pastorat under visst år skall uppbära,

har man därför att från summan av pastoratets utgifter för prästlöner draga

dels boställsavkastningen och dels den beräknade uttaxeringen. Då beloppet

av uttaxeringen kan uträknas efter skatteunderlaget, vilket framgår av taxeringen,

är det endast boställsavkastningen, som måste i särskild ordning fastställas

till beloppet.

Det kunde synas ligga närmast till hands att låta varje pastorat självt uppgiva,

hur stor avkastningen av dess boställe varit. Denna anordning har emellertid

icke valts i propositionen. Såsom skäl härför angives, att med den

ifrågasatta anordningen en minskning i boställsavkastningen, orsakad av en

försummelse från pastoratets sida, skulle medföra en lika stor ökning av

pastoratets tillskott från kyrkofonden. På samma sätt skulle en genom pastoratets

omsorg åstadkommen ökning av boställsavkastningen blott föranleda, att

pastoratets tillskott bleve mindre. Det vore under sådana omständigheter icke

möjligt att påräkna något intresse från pastoratets sida för förbättring av boställsavkastningen

eller ens för dennas bibehållande vid nuvarande belopp.

I propositionen föreslås i stället, att man vid beräkningen av pastoratens

tillskott från kyrkofonden skall taga boställsavkastningen i beräkning med ett

uppskattat normalvärde, som är lika med det fran bostället härflytande bidraget

till pastoratets prästlönekostnad. Detta skulle fastställas av boställsnämnden beträffande

jordbruksavkastningen för tjuguårsperioder och i fråga örn skogsavkastningen

för samma tid, som avverkningsplanen avser, eller tio år.

I propositionen anföres i detta ämne följande:

Uppskattningen av ett normalvärde å boställsavkastningen tjänar framför

allt ändamålet att möjliggöra, att tillskotten ur kyrkofonden till pastoraten

bliva oberoende av den större eller mindre omsorg, som pastoraten nedlägga på

boställsförvaltningen. Detta innebär, att ett pastorat får tillgodogöra sig den

meravkastning utöver den uppskattade normalavkastningen, som pastoratet kan

bereda sig genom en omsorgsfull boställsförvaltning, och bära de förluster, som

uppkomma genom försummelser i samma förvaltning. Örn man lade den verkliga

avkastningen till grund för beräkningen av tillskotten, komme kyrkofonden

att taga vinsterna av pastoratens omsorger samt. att lida förlusterna i

följd av deras försummelser. Genom den föreslagna anordningen vinnes jämväl,

att avräkningsförfarandet mellan pastoraten och kyrkofonden — vilket för

närvarande trots det omfattande arbete, som det kräver, dock icke fungerar tillfredsställande

— helt kan upphöra.

Såsom av det anförda framgår, är uppskattningen av ett normalvärde å boställsavkastningen

enligt propositionen endast ett led i bestämmandet, hur

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

stort tillskott ett pastorat skall erhålla från kyrkofonden. I pastorat, där antingen

boställsavkastningen eller skatteunderlaget är av den storlek, att tillskott

från fonden icke ifrågakommer, erfordras därför enligt propositionen

ingen normalvärdeuppskattning.

Motion. I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill yrkas, att uppskattning av

boställes normalavkastning måtte förrättas i alla pastorat och icke inskränkas

till pastorat, som uppbära tillskott ur kyrkofonden, bl. a. med hänsyn därtill,

att ett pastorat måhända ett år skall hava tillskott ur kyrkofonden och ett

annat icke.

Utskottet. Uttryckssättet i propositionen att uppskattning skall ske i pastorat, där tillskott

från kyrkofonden ifrågakommer, torde hava valts med hänsyn till de i

motionen åsyftade gränsfallen och sålunda innebära, att dylik förrättning där

bör ske även örn något aktuellt anspråk på tillskott icke föreligger. Utskottet

föreslår en avfattning, som gör det ännu tydligare, att uppskattning skall

underlåtas endast i de fall, då den skulle vara alldeles ändamålslös.

10 § (9 och 10 §§).

Propositionen. Enligt propositionen skulle värdet å normalavkastningen av boställes jordbruks-

och skogsdel uppskattas för sig för olika långa perioder. Å jordbruksdelen

skulle uppskattning ske för tjugu år samt å skogsdalen för tio år.

Motion. I motionen 1:355 av herr Bärg yrkas, att värdesättning av den bestämda

uppskattningen av skogsavkastningen måtte ske minst vart femte år.

Utskottet. Utskottet anser det önskvärt, att uppskattningen av värdet å normalavkastningen

sker samtidigt och avser samma tidsperiod beträffande såväl jordbruksson!

skogsdelen. Uppskattningsperioden bör lämpligen vara tio år och ansluta

sig till giltighetstiden för hushållningsplanen. Man bör även eftersträva, att

arrendeperioden, vilken utskottet föreslår tioårig, skall sammanfalla med uppskattningsperioden.

De fördelar, som vinnas genom denna likformighet i arrende-, skogshushållnings-

och uppskattningsperioder, synas vara större än de, som måhända skulle

uppnås genom bifall till herr Bärgs förslag örn en femårig uppskattningsperiod

i fråga om boställes skogsdel. Utskottet kan därför icke tillstyrka sistnämnda

förslag.

Bland fördelarna med utskottets förslag märkes särskilt, att man kan medgiva,

att underskott å en inkomstkälla får avdragas från överskott å en annan.

Detta innebär framför allt, att ett svagt boställsjordbruk kan erhålla stöd av

boställets skogsbruk, då större ny- eller ombyggnad erfordras å bostället.

Stadgandet har också kunnat avsevärt förenklas i det att de i propositionen

föreslagna, tämligen invecklade föreskrifterna örn gränsen mellan jordbruksavkastning

och skogsavkastning uteslutits.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 57

11 §.

Enligt utskottets förslag, liksom enligt propositionen, skall uppskattning av

normalavkastningens värde verkställas av boställsnämnden. Då skog finnes å

bostället, förstärkes nämnden med stiftsjägmästaren.

För att emellertid säkerställa enhetlighet inom stiftet i fråga örn uppskattningarna

föreslår utskottet, att uppskattningen skall underställas stiftsnämnden

för prövning och fastställelse.

14 §.

I 1 § lagen den 21 november 1925 om förskott ur kyrkofonden till bekostan- Byggnadsde

av viss nybyggnad å ecklesiastika löneboställen föresknves, att där arrén- ^ ^ ^

dator av med jordbruk förenat löneboställe, varå syn enligt 64 § ecklesiastik

boställsordning hållits, genom arrendekontrakt, upprättat i enlighet med bestämmelserna

i 1925 års ecklesiastika arrendeförordning, får sig ålagt verkställande

av nybyggnad, som ansetts nödig för boställets iståndsättande med

anledning av ecklesiastik boställsordnings trädande i tillämpning beträffande

bostället (första bebyggande), förskott ur kyrkofonden må utbetalas för bestridande

av kostnaden för sådan nybyggnads utförande. Till nybyggnadskostnad,

varför förskott må utgå, hänföres också kostnad för lösen av överloppshus,

vilka skola bibehållas, samt för sådana förbättringsarbeten å befintliga

byggnader, som icke kunna åläggas avträdande byggnads- eller underhållsskyldig,

ävensom gottgörelse, som tillträdande arrendator förpliktas utgiva

till avträdaren för av denne utlagd kostnad för första bebyggandet. Utlämnat

förskott jämte ränta därå gottgöres kyrkofonden ur avkomsten från

bostället.

Den rätt till byggnadsförskott ur kyrkofonden, som för närvarande är medgiven,

avser sålunda endast byggnadskostnader, som föranledas av att ett boställe

uppdelas i prästgård och löneboställe. Anordningen med byggnadsförskott

var också vid tillkomsten av 1925 års lag i ämnet avsedd att vara en engångsåtgärd.

I propositionen föreslås en utvidgning av rätten till förskott. Sådant skulle Propositionen,

sålunda enligt förslaget till ny kyrkofondslag kunna erhållas för fullgörande

av ny- eller ombyggnad, som pastorat ålagts att utföra å löneboställe, samt

för gäldande av kostnader, som uppkomma för pastorat, då löneboställe tvångsanslutes

till företag enligt vattenlagen eller lagen om enskilda vägar eller till

lantmäteriförrättning.

I motionen II: 515 av herr Jönsson i Fridhill har yrkats, att pastorat skall Motioner,

kunna erhålla förskott ur kyrkofonden dels för utförande "av täckdikning och

annan vattenavledning, vartill plan och kostnadsberäkning upprättats av lantbruksingenjör

eller annan anlitad person med godkänd kompetens för dylikt

arbete, dels ock för gäldande av belopp, som pastoratet vid tillträde av löneboställe

har att gottgöra boställets arrendator för vad han utlagt för som

s. 58 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Förvaltning

av avlöningsfonder.

Propositionen.

58 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

skyldighetshus insynade byggnader och andra anläggningar, vilka utförts i

behörig ordning och vederbörligen godkänts. Vidare yrkets i motionen, att allmänt

kyrkohemman skall jämställas med löneboställe i fråga om möjlighet att

erhålla förskott ur kyrkofonden.

I motionen II: 520 av herr Johanson i Hallagården har yrkats, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att beträffande de allmänna

kyrkohemmanen lika vidsträckt rätt till förskott ur kyrkofonden föreskrives,

som i propositionen föreslagits i fråga örn löneboställeu.

I anledning av herr Jönssons motion har utskottet föreslagit utvidgning av

möjligheten att erhålla byggnadsförskott till att omfatta täckdikning och annan

grundförbättring. Utskottet vill betona, att i fall då enligt gällande föreskrifter

statsbidrag kunna erhållas för utförande av odlingsföretag, förskott

ur kyrkofonden icke bör ifrågakomma.

Vad beträffar herr Jönssons yrkande örn beredande av förskott ur kyrkofonden

för vad pastorat i vissa fall får utgiva till avträdande arrendator erinras,

att sådan ersättningsskyldighet enligt 67 § 6) förslaget till ny boställsordning

kan förekomma endast vid avträde av arrendator, till vilken löneboställe

utarrenderats före nya boställsordningens ikraftträdande. Herr Jönssons

hemställan i detta avseende har föranlett tillägg av ett 9 moment i övergångsbestämmelserna

till nya kyrkofondslagen.

Utskottet erinrar vidare örn, att enligt 56 § (69 §) i förslaget till ny boställsordning

allmänt kyrkohemman skall förvaltas av stiftsnämnden för kyrkofondens

räkning enligt föreskrifter, som Konungen meddelar, samt att i 6 §

10) i den föreslagna nya kyrkofondslagen kostnaderna för förvaltningen av

sådana hemman skola bestridas av kyrkofonden. Härav torde följa, att Konungen

enligt nu föreslagna lagstiftning äger anvisa behövliga medel ur kyrkofonden

jämväl för bebyggelsen å hithörande hemman samt, där det anses lämpligt

att ålägga arrendator byggnadsskyldighet, även lämna föreskrifter örn

byggnadsförskott ur samma fond. Utskottet föreställer sig att, om dylikt byggnadsförskott

lämnas, den nuvarande ordningen för amorteringen av sådana

förskott lämpligen kan tjäna såsom förebild. Av vad nu sagts torde framgå,

att de i motionerna framförda önskemålen kunna tillgodoses inom ramen av

utskottets förslag.

I 8 mom. av övergångsbestämmelserna till kyrkofondslagen föreslår utskottet

uteslutning av föreskriften om fortsatt giltighet av 1925 års kungörelse angående

utlämnande av byggnadsförskott. Anledningen härtill är, att det synes

påkallat, att Kungl. Majit utfärdar ny kungörelse, som tager hänsyn till inrättandet

av stiftsnämnderna.

Lag angående ändring i prästlöneregleringslagen.

22 §.

Enligt propositionen skola fonder, som utgöra prästlönetillgång för visst

pastorat, liksom för närvarande förvaltas av pastoratet. Sådan fond skall en
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

59

ligt propositionen göras räntebärande på sätt om omyndigs medel är föreskrivet.

Vill pastoratet placera fondmedel på annat sätt, skall pastoratet inhämta

tillstånd därtill av domkapitlet.

Ätt de prästerliga lönetillgångarna varit placerade i fast egendom, förklarar, utskottet,

att de, ehuru till stor del härrörande från 1000- och 1100-talen, kunnat bevaras

till våra dagar med bibehållet värde. Utvecklingen har emellertid, särskilt

under senare tid medfört, att en del av prästlönejorden kommit att utbytas mot

penningfonder. De nu föreliggande förslagen örn utvidgad möjlighet till försäljning

av kyrklig jord komma sannolikt att befordra denna utveckling. Det

är därför av vikt, att frågan örn de uppstående fondernas placering i värdebeständig

valuta snarast vinner sin lösning.

Denna fråga har tidigare dryftats. En redogörelse lämnas i 1927 års sakkunnigas

betänkande sidorna 272 och följande.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna lämna visserligen det enskilda

pastoratet möjlighet att efter inhämtande av domkapitlets tillstånd placera

avlöningsfond i fast egendom, men dessa bestämmelser äro enligt utskottets

mening icke tillfyllest. Även örn ett pastorat ibland kan med tillgångarna i

en liten fond inköpa ett jordområde för att därmed arrondera sitt boställe,

måste nämligen möjlighet till lämplig placering av smärre fonder i fast egendom

i de flesta fall saknas. Utskottet anser det därför vara angeläget, att möjlighet

beredes till gemensam förvaltning av ett flertal fonder. En sådan gemensam

förvaltning kan lämpligen anförtros åt stiftsnämnderna. Dessa böra

för de sammanförda fonderna företrädesvis inköpa lämpligt belägna skogsegendomar

och förvalta dessa på avkomstgivande sätt samt redovisa avkastningen till

vederbörande pastorat.

Utskottet föreslår i enlighet med det anförda, att Kungl. Maj :t skall äga

föreskriva, att viss fond eller visst slag av fonder skola förvaltas av stiftsnämnden

för pastoratens räkning. Därjämte bör uttryckligen stadgas, att sådana

fondmedel skola, där ej särskilda förhållanden annat föranleda, placeras i fast

egendom eller på annat lika betryggande sätt. De ytterligare föreskrifter, som

erfordras angående sådan placering och förvaltningen av inköpt egendom, böra

däremot meddelas av Kungl. Majit.

Lag om ändring i kommunalskattelagen.

För närvarande åligger det tjänstinnehavaren att gälda kommunal fastig- Skattskyldighetsskatt

för prästgård. het ^r^räst"

I propositionen föreslås, att skattskyldigheten skall överföras å pastoratet.

I många fall inträffar det, att fastighetsskatten för prästgård är betydligt

högre än den skatt, som skulle utgå, därest tjänstinnehavaren blott taxerades

till kommunal inkomstskatt för förmånen av fri bostad i prästgården. Detta

beror därpå, att värdet av sistnämnda förmån i sådana fall icke uppgår till

fem procent av taxeringsvärdet å prästgården. Nu angivna förhållande med
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

för ofta en oskälig skattebörda för tjänstinnehavaren. Utskottet anser det därför

önskvärt, att tjänstinnehavaren befrias från skyldigheten att gälda fastighetsskatt.

Ett ytterligare skäl för en sådan reform ligger däri, att tjänstinnehavaren

enligt propositionen och utskottets förslag icke längre kommer att intaga ställning

som boställshavare utan jämställes med andra befattningshavare, som åtnjuta

fri bostad.

Vissa betänkligheter möta dock mot den i propositionen föreslagna åtgärden

att ålägga pastoratet skattskyldighet för prästgård. En följd härav bleve nämligen,

att prästen finge betala kommunal inkomstskatt för förmånen av prästgård

(= fri bostad) och pastoratet fastighetsskatt för prästgården utan möjlighet

att från någon taxerad inkomst göra avdrag i anledning av den erlagda

fastighetsskatten. Den sålunda uppkommande dubbelbeskattningen är visserligen

icke betänklig i de fall, då pastoratet sammanfaller med en församling

och en borgerlig kommun, men är olämplig, då pastoratet består av flera församlingar

eller kommuner. I sådant fall skulle nämligen fastighetsskatten betalas

av hela pastoratet men endast komma den kommun och församling till

godo, där prästgården är belägen.

Utskottet har övervägt, huruvida icke nu antydda olägenhet skulle kunna

undgås genom att prästgårdarna helt befriades från skyldigheten att deltaga i

kommunal fastighetsskatt. Ehuru starka skäl tala för en sådan åtgärd, har utskottet

dock icke velat framlägga förslag härom, särskilt som utredning örn reform

av kommunalbeskattningen för närvarande pågår. Utskottet vill emellertid

föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag,

hur prästerna skola befrias från skyldighet att erlägga kommunal fastighetsskatt

för prästgårdar, som upplåtas till dem.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att ifrågavarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del

antaga följande

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

61

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

l:o) Ecklesiastik boställsordning.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Till boställen räknas i denna boställsordning all den fasta egendom, som

är avsedd till bostad eller avlöning åt prästerskapet i territoriella pastorat eller

som donerats till prästänkesäte.

Boställe, som är anvisat till löntagares bostad, kallas i denna boställsordning

prästgård. Boställe, som är avsett till avlöning åt prästerskapet i visst

pastorat eller utgör änkesäte, kallas löneboställe. Boställe, vars avkastning

i sin helhet skall ingå till kyrkofonden, benämnes allmänt kyrkohemman.

2 §•

1. Prästgård och löneboställe förvaltas av pastoratet under iakttagande av vad

i denna boställsordning stadgas.

De skyldigheter, som enligt lag eller särskild författning åligga fastighets

ägare, skola beträffande prästgård och löneboställe fullgöras av pastoratet.

2. Örn förvaltningen av allmänt 2. Örn förvaltningen av allmänt

kyrkohemman stadgas i 5 kap. kyrkohemman stadgas i 4 kap.

3 §•

Pastorat äger, där så finnes lämpligt, uppdraga åt en särskild boställsstyrelse

att i avseende å förvaltningen av prästgård och löneboställe fullgöra de

åligganden, som eljest tillhöra kyrkorådet.

Vad örn val av ledamot och suppleant i kyrkoråd är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om ledamot och suppleant i boställsstyrelse, dock

må antalet ledamöter icke vara under tre eller över fem.

Boställsstyrelse väljer inom sig för varje år ordförande och, där så finnes

påkallat, vice ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(52

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

4 §.

Domkapitlet åligger tillse, att gällande

bestämmelser örn pastorats boställsförvaltning

efterlevas och att

överträdelser beivras. Domkapitlet må,

då domkapitlet finner skäl därtill,

överklaga domstolars och andra myndigheters

beslut angående boställsförvaltningen.

[Jfr 27 §.]

[Jfr 47, 48 och 49 §§.]

(Utskottets förslag.)

4 §.

Pastorats boställsförvaltning skall

stå under uppsikt av boställsnämnd

och stiftsnämnd.

5 §■

Boställsnämnd skall bestå av tre i

orten boende, i lantbruks- och därmed

sammanhängande affärsförhållanden

kunniga män. Två ledamöter jämte

lika antal ersättare utses för tre år åt

gången, den ene, tillika ordförande, av

länsstyrelsen samt den andre av stiftsnämnden.

Såsom tredje ledamot i boställsnämnden

inträder en av dem, vilka

till ett antal av en för varje till

tjänstgöringsområdet hörande pastorat

jämte ersättare skola pastoratsvis,

likaledes för tre år, utses för tjänstgöring

i boställsnämnden, därvid vad örn

valbarhet till nämndeman finnes stadgat

skall äga motsvarande tillämpning;

skolande i varje särskilt fall

bland de sålunda valda inkallas den,

som med hänsyn till boställets belägenhet

eller eljest finnes lämpligen

böra tjänstgöra, dock ej den, som tillhör

det av ärendet berörda pastoratet.

Boställsnämnds tjänstgöringsområde

bestämmes av Konungen. Där sådant

område omfattar delar av skilda län,

bestämmer Konungen, vilken länsstyrelse

skall utse ordförande i nämnden.

Ordföranden åtnjuter årligt arvode

av kyrkofonden med belopp, som Konungen

bestämmer. Därjämte äga ordföranden

och annan ledamot för resa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. (53

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som påkallas av uppdraget, av pastoratet

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet.

6 §■

1.1 varje stift skall finnas en stiftsnämnd,

bestående av feni ledamöter.

Tre ledamöter jämte en ersättare för

envar av dem utses för tre år åt gången

av Konungen. Dessa skola äga erforderlig

insikt i lantbruk och skogsbruk

samt därmed sammanhängande

affärsförhållanden. Två ledamöter

jämte en ersättare för envar av dem

väljas av domkapitlet, likaledes för tre

är åt gången. Av sistnämnda ledamöter

skall en vara juridiskt bildad och

tjänstgöra såsom sekreterare hos nämnden.

Dland ledamöterna utser Konungen

ordförande. Nämnden väljer inom sig

vice ordförande.

Konungen äger, i den mån sådant

prövas skäligt, tillerkänna ledamot av

stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden

ävensom bevilja erforderliga anslag

ur samma fond för gäldande av

övriga kostnader för stiftsnämndernas

verksamhet.

2. Hos stiftsnämnd skall såsom biträde

åt nämnden finnas anställd en

av nämnden utsedd stifts jägmästare.

Där särskilda skäl sådant föranleda

och Konungen det medgiver, må stiftsnämnd

anställa två eller flera stiftsjägmästare.

Konungen bestämmer, huruvida

och till vilket antal biträden

åt stiftsjägmästare må av stiftsnämnden

anställas.

Stiftsjägmästare skall hava avlagt

fullständig avgångsexamen från skogs
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

institutets högre kurs eller skogshögskolans

jägmästarekurs; dock må i

särskilda fall till stiftsjägmästare antagas

den, som avlagt avgångsexamen

från skogsinstitutets lägre kurs eller

skogshögskolans forstmästarekurs.

Avlöning åt stiftsjägmästare jämte

biträde åt honom bestämmes av Konungen.

3. Instruktion för stiftsnämnd och

för stiftsjägmästare utfärdas av Konungen.

2 kap. Om prästgård oell löneboställe.

Om prästgård.

5 §. 7 §.

Prästgård skall omfatta område av lämplig storlek, bebyggt på sätt i detta

kapitel föreskrives.

Erfordras ny prästgård eller flyttning av äldre prästgård, må enligt Konungens

bestämmande prästgården läggas å boställe inom pastoratet eller ock

annorstädes å område, som av pastoratet för ändamålet erbjudes.

6 §. 8 §.

Å prästgård skola finnas följande laga hus: 1) boningshus, 2) visthus, 3)

hushållskällare, 4) tvättstuga, 5) vedbod och 6) hemlighus ävensom, där sådant

prövas erforderligt, garage samt brunn.

Å prästgård för komminister må visthus och tvättstuga eller ettdera uteslutas,

när de prövas kunna undvaras.

7 §■ 9 §.

1. De laga hus, som för varje prästgård föreskrivas, må sammanbyggas, i

den mån sådant prövas lämpligt. Alla hus skola läggas och inrättas så, att

eldfara såvitt möjligt undvikes samt brandförsäkring av desamma ej förhindras

eller onödigt fördyras.

2. I stad eller stadsliknande samhälle

må, där Konungen det medgiver,

prästgårdar för två eller flera tjänstinnehavare

sammanbyggas. I sådant

fall skall beträffande bostädernas anordnande

i tillämpliga delar gälla vad

i detta kapitel stadgas om bostad för

envar av tjänstinnehavarna.

2. Där Konungen det medgiver, må

prästgårdar för två eller flera tjänstinnehavare

sammanbyggas. I sådant

fall skall beträffande bostädernas anordnande

i tillämpliga delar gälla vad

i detta kapitel stadgas örn bostad för

envar av tjänstinnehavarna.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

65

(Kungl. Maj:ts förslag.)

8 §.

1. För boningshus å prästgård för

kyrkoherde må föreskrivas minst sex,

högst nio boningsrum, av vilka ett tilllika

skall vara expeditionsrum, jämte

kök, skafferi, erforderliga garderober

och en eller två förstugor eller kapprum.

Då fråga uppkommer örn ny- eller

ombyggnad av boningshus, inom

vilket kyrkoarkivalier skola förvaras,

skall föreståndaren för vederbörande

landsarkiv eller arkivdepå lämnas tillfälle

att yttra sig; finnes brandfritt

valv eller annan brandsäker och fuktfri

arkivlokal vara av behovet påkallad,

skall sådan inrättas.

2. För boningshus å prästgård för

komminister må föreskrivas minst fyra,

högst sex boningsrum jämte kök,

skafferi, erforderliga garderober och

en eller två förstugor eller kapprum.

Vad i 1 mom. stadgas örn expeditionsrum

och arkivlokal i boningshus å

prästgård för kyrkoherde skall äga

motsvarande tillämpning i fråga örn

boningshus å prästgård för komminister,

som på eget ansvar under pastors

tillsyn sköter kyrkobokföring.

9 §.

1. Boningshus uppföres på sockel

av sten eller betong av minst fem decimeters

höjd ovan jord, med väggar

av tegel eller timmer eller annat ändamålsenligt

byggnadsämne. Till byggnaden

i övrigt användas ämnen, som

finnas lämpliga. Boningsrummen skola

vara försedda med nödiga och lämpliga

anordningar för uppvärmning. Alla

boningsrum förses med dubbelfönster,

gipsade, boaserade eller spända tak,

Bihang till riksdagens protokoll 1982.

(Utskottets förslag.)

10 §.

1. För boningshus å prästgård för

kyrkoherde må föreskrivas minst fern,

högst sju boningsrum, av vilka ett

tillika skall vara expeditionsrum, jämte

kök, skafferi, erforderliga garderober

och en eller två förstugor eller

kapprum. Då fråga uppkommer örn

ny- eller ombyggnad av boningshus,

inom vilket kyrkoarkivalier skola förvaras,

skall föreståndaren för vederbörande

landsarkiv eller arkivdepå lämnas

tillfälle att yttra sig; finnes

brandfritt valv eller annan brandsäker

och fuktfri arkivlokal vara av behovet

påkallad, skall sådan inrättas.

2. För boningshus å prästgård för

komminister må föreskrivas fyra eller

fem boningsrum jämte kök, skafferi,

erforderliga garderober och en eller två

förstugor eller kapprum. Vad i 1 mom.

stadgas örn expeditionsrum och arkivlokal

i boningshus å prästgård för

kyrkoherde skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om boningshus å

prästgård för komminister, som på

eget ansvar under pastors tillsyn sköter

kyrkobokföring.

11 §■

1. Boningshus uppföres på sockel av

sten eller betong av minst fem decimeters

höjd ovan jord, med väggar av

tegel eller timmer eller annat ändamålsenligt

byggnadsämne. Till byggnaden

i övrigt användas ämnen, som

finnas lämpliga. Boningsrummen skola

vara försedda med nödiga och lämpliga

anordningar för uppvärmning.

9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (TJtskottets förslag.)

oljemålning å panel, dörrar, dörr- och

fönsterinfattningar samt tapeter eller

lämplig målning å väggarna.

2. Övriga laga hus uppföras efter ortens sed av ändamålsenliga byggnads
-

ämnen. Tvättstuga skall vara försedd

3. För boningshus och andra laga

hus må efter behovet och ortens sed

tjänlig beklädnad och bestrykning föreskrivas.

4. Där elektrisk ström för belysningsändamål

finnes att tillgå i orten,

skola, såframt det utan oskälig kostnad

kan ske, belysningsledningar indragas

i prästgårdens byggnader i den

omfattning, som prövas skälig.

med panna.

3. Där elektrisk ström för belysningsändamål

finnes att tillgå i orten,

skola, såframt det utan oskälig

kostnad kan ske, belysningsledningar

indragas i prästgårdens byggnader i

den omfattning, som prövas skälig.

10 §. 12 §.

Vid bestämmandet av storleken, inredningen och beskaffenheten i övrigt av

laga hus å prästgård skall iakttagas, å ena sidan, att byggnadens varaktighet

och tjänstinnehavarens skäliga behov tillgodoses samt, å andra sidan, att de

med byggnadsskyldighetens fullgörande förenade kostnader ej varda mer än

nödigt betungande.

11 §. 13 §.

Å prästgård skola alla laga hus underhållas och vid behov nybyggas av

pastoratet.

De laga husen skola av pastoratet hållas brandförsäkrade till fulla värdet.

12 §. U §.

Har pastoratet i prästgård anordnat särskild lokal för pastorsexpedition, vilken

lokal icke ingår i tjänstinnehavarens bostad, skall pastoratet bekosta möblering,

uppvärmning och städning av lokalen med tillhörande utrymmen.

13 §. 15 §.

Det åligger pastoratet att å prästgårdsområdet anlägga och underhålla gårdsplan

och väg till denna från områdets gräns.

Prästgård skall, där hinder ej mö- Prästgård skall, där hinder ej möter,

omfatta erforderligt område till ter, omfatta för tjänstinnehavarens

trädgård. Pör trädgårdsanläggning er- husbehov erforderligt område till trädforderlig

stenbrytning, röjning och gård. Pör trädgårdsanläggning erfordikning

skall pastoratet ombesörja. derlig stenbrytning, röjning och dik
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

67

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ning skall pastoratet ombesörja. Vid

nyanläggning av prästgård skall pastoratet

tillika bekosta såväl uppgörande

av plan för trädgården som ock

plantering av sedvanliga tråd och

buskar.

U §. 16 §.

Pastoratet åligger att uppföra och underhålla erforderligt stängsel kring

prästgård, där ej hägnad skall hållas av granne.

Enskild väg, som erfordras uteslutande för prästgårds räkning, skall anläggas

och underhållas av pastoratet. Sådan väg skall vintertiden vid snöfall öppenhållas

av pastoratet. Det åligger jämväl pastoratet att svara för den på prästgård

ankommande skyldighet att deltaga i byggande och underhåll av enskild

väg, som är gemensam för prästgården och annan fastighet.

15 §. 17 §.

Tjänstinnehavaren är skyldig att väl vårda prästgårdens laga hus och hålla

prästgårdsområdet i ordnat skick, så ock, där trädgård tillhandahålles honom,

väl vårda och vidmakthålla denna.

Eftersätter tjänstinnehavaren vad sålunda åligger honom, är han skyldig

ersätta pastoratet kostnaden för avhjälpande av uppkommen brist eller skada.

16 §. 18 §.

Prästgård avträdes samtidigt med frånträdandet av övriga löneförmåner vid

den tjänst, varmed prästgården är förenad.

Skola löneförmånerna på grund av tjänstinnehavarens dödsfall frånträdas

vid tjänstårets utgång och återstår vid denna tid ej mera än tre månader till

nästa fardag för tillträde och avträde av förhyrd lägenhet, äga dödsbodelägarna

kvarsitta å prästgården till nämnda fardag, med skyldighet för dem

att under tiden ej mindre ansvara för prästgårdens behöriga skötsel och vård

än även upplåta erforderligt utrymme i prästgården åt den, som i egenskap

av vikarie uppehåller tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.

17 §.

Har tjänstinnehavare å prästgård

uppfört annan byggnad än laga hus,

eller har han utöver vad honom ålegat

verkställt plantering av träd eller

buskar, skall han hembjuda det pastoratet

till inlösen, när han frånträder

prästgården.

19 §.

Har tjänstinnehavare å prästgård

uppfört annan byggnad än laga hus

eller inlöst byggnad av sin företrädare,

skall tjänstinnehavaren vid avträdandet

av prästgården vara skyldig

att mot lösen avstå byggnaden till pastoratet

eller, där pastoratet ej vill lösa,

åt den nye tjänstinnehavaren.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Vill ej pastoratet lösa, eller har pastoratet

ej inom tre månader efter det

hembudet gjordes förklarat sig därtill

villigt, äger tjänstinnehavaren bortföra

vad han påkostat; återställe dock

jord eller byggnad i det skick, vari

han mottog den. Är ej vad tjänstinnehavaren

sålunda äger från fastigheten

skilja bortfört inom sex månader efter

det ny tjänstinnehavare tillträtt prästgården,

tillfaller det pastoratet utan

lösen.

Kan överenskommelse ej träffas örn

vad pastoratet enligt denna paragraf

bör utgiva i lösen, skall frågan avgöras

i den ordning, som stadgas i 2 kap.

8 § lagen om nyttjanderätt till fast

egendom.

18 §.

(Utskottets förslag.)

Vill ej någon av de lösningsberättigade

lösa, eller har ingendera av dem

inom tre månader efter det hembud

gjordes förklarat sig därtill villig,

äger tjänstinnehavaren bortföra byggnaden;

återställe dock jord eller byggnad

i det skick, vari han mottog den.

Är ej vad tjänstinnehavaren sålunda

äger från fastigheten skilja bortfört

inom sex månader efter det ny tjänstinnehavare

tillträtt prästgården, tillfaller

det pastoratet utan lösen.

Kan överenskommelse ej träffas örn

vad pastoratet eller ny tjänstinnehavare

enligt denna paragraf hör utgiva i

lösen, skall frågan avgöras i den ordning,

som stadgas i 2 kap. 8 § lagen

örn nyttjanderätt till fast egendom.

20 §.

Vad i denna boställsordning stadgas örn tjänstinnehavare skall äga motsvarande

tillämpning i fråga örn annan, som åtnjuter de med tjänsten förenade

löneförmåner.

Om löneboställe.

19 §. 21 §.

Laga hus å löneboställe äro de byggnader, som enligt föreskrift, meddelad

med stöd av äldre lag, skola finnas

övertagande av förvaltningen.

Då omständigheterna därtill giva

anledning, må på yrkande av pastoratet

ändring meddelas i föreskrift rörande

vilka laga hus, som skola finnas,

deras storlek, inredning och beskaffenhet

i övrigt; dock skall bebyggelsen

städse anpassas efter löneboställets

storlek och avkastningsförmåga.

För självständigt jordbruk avsedd

bebyggelse må ej utan tillstånd av

domkapitlet inskränkas så, att sådant

jordbruk icke längre kan bedrivas å

lönebostället.

lönebostället vid tiden för pastoratets

Då omständigheterna därtill giva

anledning, må ändring meddelas i föreskrift

rörande vilka laga hus, som

skola finnas, deras storlek, inredning

och beskaffenhet i övrigt; dock skall

bebyggelsen städse anpassas efter löneboställets

storlek och avkastningsförmåga.

För självständigt jordbruk

avsedd bebyggelse må ej utan tillstånd

av stiftsnämnden inskränkas så, att sådant

jordbruk icke längre kan bedrivas

å lönebostället.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och, jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

69

(Kungl. Maj :ts förslag.) (Utskottets förslag.)

20 §. 22 §.

Har pastoratet genom köp eller byte förvärvat fast egendom att utgöra

löneboställe, skola såsom laga lius insynas å egendomen befintliga byggnader,

som finnas erforderliga för egendomens ändamålsenliga nyttjande såsom löneboställe.

21 §. 23 §.

Pastoratet skall underhålla och vid behov ombygga eller nybygga löneboställes

laga hus, så ock städse hålla boställes åker och äng samt därtill hörande

anstalter i fullgott stånd.

De laga husen skola av pastoratet hållas brandförsäkrade till fulla värdet.

22 §.

Vill pastoratet å löneboställe taga

mark i anspråk för begravningsplats

eller andra församlingsändamål eller

med nyttjanderätt upplåta mark för

kommunala behov eller till egna hem,

industri eller andra liknande ändamål,

skall pastoratet därtill inhämta tillstånd

av domkapitlet.

Lag samma, vare, örn pastoratet

vill från löneboställe för annat ändamål

än byggande och underhåll av

prästgård, kyrka, kapell, kyrkogård

och till prästgård hörande väg bortföra

grus, sten, torv, lera eller därmed

jämförliga naturtillgångar. Meddelas

tillstånd därtill, må domkapitlet föreskriva,

att inkomsten skall fonderas

och fonden utgöra prästlönetillgång

för pastoratet.

Örn upplåtelse av tomträtt å lönebos

24 §.

Vill pastoratet å löneboställe taga

mark i anspråk för begravningsplats

eller andra församlingsändamål eller

med nyttjanderätt upplåta mark för

kommunala behov eller till egna hem,

industri eller andra liknande ändamål,

skall pastoratet därtill inhämta tillstånd

av stiftsnämnden, som tillika

äger bestämma villkoren för upplåtelsen.

Lag samme vare, örn pastoratet vill

från löneboställe för annat ändamål än

byggande och underhåll av prästgård

och därtill hörande väg taga i anspråk

grus, sten, torv, lera eller därmed jämförliga

naturtillgångar eller upplåta

rätt därtill. Meddelas tillstånd, må

stiftsnämnden föreskriva, att inkomsten

skall fonderas och fonden utgöra

prästlönetillgång för pastoratet.

lie är särskilt stadgat.

25 §.

Vid upplåtelse av löneboställe på arrende

skall pastoratet upprätta och underställa

boställsnämndens prövning

och godkännande förslag till arrende
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kontrakt. 1 förslaget skall upptagas den

arrendeavgift, som optionsberättigad

arrendator skall hava att erlägga, eller,

då sådan arrendator icke finnes,

den avgift, vartill bostället lägst må

utarrenderas.

Nämnden äger föreskriva jämkning

i förslaget, därest detsamma finnes vara

ofullständigt eller prövas lända till

skada för bostället eller eljest för det

allmänna eller, såvitt angår optionsberättigad

arrendator, befinnes icke tillgodose

dennes berättigade intresse.

23 §. 26 §.

I fråga om upplåtelse av löneboställe på arrende skall, i den mån ej annat

följer av bestämmelserna i denna boställsordning, gälla allmän lag.

27 §.

Upplåtelse av löneboställe på arrende

skall, där ej särskilda omständigheter

annat föranleda, ske på tio år i

sänder.

28 §.

Arrendator vare skyldig att avhjälpa

sådana brister å löneboställets laga

hus, som föranleda blott mindre reparation,

så ock att hålla boställets åker

och äng med därtill hörande anstalter i

fullgott stånd. Arrendatorn må jämväl

tillförbindas att svara för annan än

mindre reparation samt för ombyggnad

eller nybyggnad av laga hus ävensom

att fullgöra pastoratet enligt 23 §

åliggande brandförsäkringsplikt. Pastoratet

svare dock för att de arrendatorn

sålunda åvilande skyldigheter ej

eftersättas.

sattas. *

24 §.

Är löneboställe utarrenderat, vare

arrendatorn skyldig att avhjälpa sådana

brister å boställets laga hus, som

föranleda blott mindre reparation, så

ock att hålla boställets åker och äng

med därtill hörande anstalter i fullgott

stånd. Arrendatorn må jämväl tillförbindas

att svara för annan än mindre

reparation samt för ombyggnad eller

nybyggnad av laga hus ävensom att

fullgöra pastoratet enligt 21 § åliggande

brandförsäkringsplikt. Pastoratet

svare dock för att de arrendatorn sålunda

åvilande skyldigheter ej efter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

71

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Med mindre reparation förstås avhjälpande av smärre brister å golv, väggoch

takbeklädnad, fönster, dörrar, trappor, eldstäder, murar och fast inredning

ävensom andra åtgärder, vilka äro att anse såsom tillfällig lagning.

Arrendatorns skyldigheter i de i denna paragraf omförmälda hänseenden

skola angivas i arrendekontraktet.

25 §.

1. Därest arrendator innehaft arrendet

så lång tid, att denna tillsammans

med återstående delen av arrendetiden

uppgår till tio år, samt väl brukat

lönebostället, skall arrendatorn eller,

örn han avlidit, hans änka och barn

äga företrädesrätt att, där pastoratet

ämnar fortfarande utarrendera bostället,

ånyo arrendera detsamma (optionsrätt),

såvida begäran härom framställes

hos pastoratet minst nio månader

före arrendetidens utgång.

Har, där sådan begäran framställts,

pastoratet icke senast sju månader före

arrendetidens utgång lämnat arrendatorn

meddelande, att pastoratet icke

ämnar utarrendera bostället eller icke

medgiver honom optionsrätt, och ej

heller, där utarrendering skall ske och

optionsrätt icke förvägras arrendatorn,

för, honom tillkännagivit villkoren för

nytt arrende, skall förutvarande arrende

anses vara på oförändrade villkor

29 §.

Till- och avträdessyn så ock annan

syn, varom förmäles i 2 kap. lagen örn

nyttjanderätt till fast egendom, skall

å löneboställe verkställas av boställsnämndens

tre ledamöter. Arrendator

skall ersätta pastoratet dess kostnad

för sådan syn, om och i den mån kostnaden

enligt bestämmelserna i nämnda

lag skolat gäldas av honom.

30 §.

1. Därest arrendator innehaft arrendet

så lång tid, att denna tillsammans

med återstående delen av arrendetiden

uppgår till sju år, samt väl brukat lönebostället,

skall arrendatorn eller, örn

han avlidit, hans änka och barn äga

företrädesrätt att ånyo arrendera detsamma

på de villkor, som i vederbörlig

ordning fastställas (optionsrätt).

Har arrendatorn icke inom en månad

efter det pastoratet hembjudit honom

arrendet på fastställda villkor

övertagit detsamma, anses optionsrätten

förfallen; arrendatorn är dock icke

skyldig att i anledning av gjort hembud

träffa sitt val förrän nio månader

före arrendetidens utgång.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

förlängt på fem år. Har arrendatorn

icke inom en månad efter mottagandet

av pastoratets anbud å nytt arrende

träffat överenskommelse med pastoratet

örn arrendevillkoren, anses optionsrätten

förfallen.

2. Har under de sista tio arrendeåren

arrendators dödsbodelägare övertagit

arrendet eller arrendator å barn

eller barns make överlåtit arrenderätten,

äger vid ny utarrendering den,

som på sådant sätt blivit innehavare

av arrenderätten, för åtnjutande av optionsrätt

räkna sig till godo den tid,

varunder företrädaren varit i besittning

av arrendet.

3. Därest efter arrendetidens utgång

lönebostället i sin helhet eller till

någon del ej vidare kommer att utarrenderas

eller skall upplåtas under

ett arrende med annan egendom eller

ock visst område skall särskilt upplåtas,

äger arrendatorn icke att för den

honom eljest tillkommande optionsrätt

erhålla någon ersättning. Örn bostället

finnes böra vid förnyad utarrendering

upplåtas i två eller flera lotter, äger

arrendatorn optionsrätt till endast en

av dessa lotter, därvid han äger själv

bestämma, vilken av de olika lotterna

han fortfarande vill bruka.

(Utskottets förslag.)

2. Har under de sista sju arrendeåren

arrendators dödsbodelägare övertagit

arrendet eller arrendator å barn

eller barns make överlåtit arrenderätten,

äger vid ny utarrendering den,

som på sådant sätt blivit innehavare

av arrenderätten, för åtnjutande av optionsrätt

räkna sig till godo den tid,

varunder företrädaren varit i besittning

av arrendet.

3. Vill pastoratet efter arrendetidens

utgång icke ånyo utarrendera lönebostället

i dess helhet eller till någon

del, eller vill pastoratet upplåta bostället

under ett arrende med annan egendom

eller ock särskilt upplåta viss

lott, skall frågan örn löneboställets utarrendering

underställas stiftsnämndens

prövning och avgörande. Går i

fall, som nu sagts, arrendator förlustig

honom eljest tillkommande optionsrätt,

äger han icke därför erhålla någon

ersättning.

Örn bostället finnes böra vid förnyad

utarrendering upplåtas i två eller

flera lotter, äger arrendatorn optionsrätt

till endast en av dessa lotter,

därvid han äger själv bestämma,

vilken av de olika lotterna han fortfarande

vill bruka.

4. Optionsrätt äger rum allenast i avseende å område, som utarrenderas för

jordbruk eller bebyggande, dock ej beträffande torpställe å löneboställes

skogsmark.

5. Ej må genom förbehåll i avtal mellan arrendator och pastoratet arendator

betagas optionsrätt, varom i denna paragraf stadgas; har sådant förbehåll

skett, vare det utan verkan.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

73

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

6. Bestämmelserna örn arrendator tillkommande optionsrätt skola intagas i

arrendekontraktet.

Innan pastoratet utarrenderar löneboställe, som ligger i nära grannskap av

prästgård, eller godkänner överlåtelse av arrende av sådant boställe, skall

tjänstinnehavaren beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

Om boställsnämnd och dess uppsikt över Om boställsnäinnds uppsikt över boställs
-

För uppsikt över förvaltningen av

prästgård och av löneboställe med undantag

för dess skog (löneboställes

jordbruksdel) skall finnas särskild boställsnämnd,

en för varje tingslag på

landet jämte de städer, som ligga därinom

eller som enligt Konungens förordnande

skola därmed förenas till ett

tjänstgöringsområde, samt en för Stockholms

stad. [Jfr 5 §.]

B oställ snämnden skall bestå av tre i

orten boende, i lantbruks- och därmed

sammanhängande affärsförhållanden

kunniga män. Två ledamöter jämte lika

antal ersättare utses för tre år åt

gången, den ene, tillika ordförande, av

länsstyrelsen samt den andre av domkapitlet.

Såsom tredje ledamot i boställsnämnden

inträder en av dem, vilka

till ett antal av en för varje till

tjänstgöringsområdet hörande pastorat

skola pastoratsvis, likaledes för tre år,

utses för tjänstgöring i boställsnämnden,

därvid vad örn valbarhet till

nämndeman finnes stadgat skall äga

motsvarande tillämpning; skolande i

varje särskilt fall bland de sålunda

valda inkallas den närmast boende,

som ej tillhör det av förrättningen berörda

pastoratet.

26 §.

31 §.

boställsförvnltningen.

27 §.

förvaltningen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Konungen äger, där särskilda skäl

sådant föranleda, rörande nämndens

tjänstgöringsområde och sättet huru

ledamöterna skola utses förordna annorlunda

än nu sagts.

28 §. 32 §.

Boställsnämnd åligger att med tillämpning av de i detta kapitel givna bestämmelser

meddela föreskrifter angående prästgårds anordnande och löneboställes

bebyggande, så ock att öva tillsyn å prästgårds och löneboställes hävd

till hus och jord.

Stanna boställsnämndens ledamöter i olika meningar, gälle vad de flesta

säga. Har var sin särskilda mening och kan jämkning ej ske, gälle ordförandens.

Yppas inom hoställsnämnden skiljaktiga

meningar vid beslut örn utförande

av större ny- eller ombyggnad,

skall ärendet i denna del underställas

stiftsnämndens prövning och avgörande.

29 §. 33 §.

Boställsnämnds tillsyn över prästgård och löneboställe utövas genom ekono
-

misk besiktning.

Å löneboställe må sådan besiktning

kunna förrättas av nämndens ordförande

ensam, där domkapitlet med

hänsyn till boställets ringhet eller

andra omständigheter prövar sådant

lämpligen kunna äga rum och pastoratet

samt, där bostället är utarrenderat,

jämväl arrendatorn därtill lämnar

medgivande. Vid nu nämnd besiktning

må dock ej handläggas fråga örn utdömande

eller insyning av laga hus.

30 §.

Ekonomisk besiktning skall på föranstaltande

av domkapitlet hållas, å

prästgård inom utgången av tionde

året och å löneboställe, där ej domka
-

Å löneboställe må sådan besiktning

kunna förrättas av nämndens ordförande

ensam, där stiftsnämnden prövar

sådant lämpligen kunna äga rum,

dock skall hela hoställsnämnden deltaga

i besiktningen, örn pastoratet eller

arrendator det begär minst tio dagar

före besiktningen. Vid besiktning,

som hålles av nämndens ordförande ensam,

må ej handläggas fråga örn utdömande

eller insyning av laga hus.

34 §.

Ekonomisk besiktning skall på föranstaltande

av stiftsnämnden hållas, å

prästgård inom utgången av tionde

året och å löneboställe, där ej stifts
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

75

(Kungl. SIaj:ts förslag.)

pitlet för visst löneboställe annorlunda

bestämmer, inom utgången av femte

året efter det, då ekonomisk besiktning

näst förut förrättats å fastigheten;

domkapitlet obetaget att i händelse av

särskilt behov även å annan tid förordna

örn ekonomisk besiktning.

(Utskottets förslag.)

nämnden för visst löneboställe annorlunda

bestämmer, inom utgången av

femte året efter det, då ekonomisk besiktning

näst förut förrättats å fastigheten;

stiftsnämnden obetaget att i

händelse av särskilt behov även å annan

tid förordna örn ekonomisk besiktning.

31 §.

35 §.

1. Vid ekonomisk besiktning har boställsnämnden att iakttaga följande:

a) Nämnden skall tillse, att de laga husen äro behörigen brandförsäkrade

och försedda med nödig brandredskap, så ock anteckna i vad mån förut föreskrivna

nybyggnader, ombyggnader, reparationer och andra åtgärder blivit

verkställda.

b) Är efter senaste ekonomiska besiktning hus, som skall finnas å prästgård

eller löneboställe, nybyggt, skall nämnden tillse, huruvida det är i överensstämmelse

med givna föreskrifter samt i övrigt ändamålsenligt och med

omsorg uppfört. Nämnden meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blivit avhjälpta,

insynas. Kan huset icke godkännas, lämnas föreskrift angående därav

påkallade åtgärder.

c) Finnas å laga hus bristfälligheter, skall nämnden pröva, huruvida bristfälligheterna

kunna avhjälpas allenast genom mindre reparation. Där så är

fallet, skall sådan mindre reparation föreskrivas.

d) Anser nämnden bristfälligheter å laga hus föranleda annan än mindre

reparation, skall nämnden meddela föreskrift därom.

e) Prövar nämnden erforderligt, att ombyggnad sker av laga hus eller att

sådant hus ersättes med nytt, skall nämnden ålägga pastoratet att verkställa

ombyggnad eller nybyggnad. Nämnden skall i beslutet angiva husets inredning

och beskaffenhet samt i fråga örn nybyggnad dess storlek.

f) Nämnden skall i fråga örn präst- f) Nämnden skall tillse, huruvida

gårdsområde tillse, huruvida av pasto- pastoratet fullgjort sina skyldigheter

ratet anlagd gårdsplan och väg äro, i beträffande prästgårdsområdet, samt

föreskriva de bättringar, som därutinnan

anses erforderliga.

vad på pastoratet ankommer, behörigen

underhållna, samt föreskriva de

bättringar, som anses erforderliga.

g) Ägorna å löneboställe skola besiktigas oell anteckning göras angående

de brister, som förefinnas beträffande åkerns hävdande, övriga ägors skötsel

och vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torvmosses

begagnande. Erforderliga bättringar och andra åtgärder skola föreskrivas. Fin
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nes å löneboställe antaget brukningssätt uppenbart leda till skada för bostället,

skall nödig rättelse föreskrivas.

h) Tid skall utsättas, inom vilken vid förrättningen föreskriven nybyggnad,

ombyggnad, reparation eller annan åtgärd bör vara verkställd.

2. Är löneboställe utarrenderat, skola de föreskrifter, som meddelas enligt

1 mom. c) och g), avse arrendatorn. Vad nu är sagt galle, i den mån arrendatorn

tillförbundits att fullgöra pastoratet åvilande skyldigheter i avseende å

annan än mindre reparation, ombyggnad eller nybyggnad av boställets laga hus

eller brandförsäkring av husen, jämväl beträffande de föreskrifter, som därutinnan

meddelas. Pastoratet äge dock i fall, som avses i detta moment, rätt till

talan jämte arrendatorn.

32 §.

Har boställsnämnd vid ekonomisk

besiktning eller eljest meddelat föreskrift

örn utförande av nybyggnadseller

underhållsarbeten å prästgård eller

löneboställe, skall pastoratet eller,

där i fråga örn löneboställe föreskriften

avsett arrendator, denne inom en

månad efter utgången av den för arbetenas

verkställande utsatta tiden ingiva

anmälan örn fullgörandet till domkapitlet.

Hava föreskrivna arbeten icke fullgjorts

inom utsatt tid, äger domkapitlet

hos överexekutor påkalla, att vad

pastoratet eller arrendator eftersatt

varder på pastoratets bekostnad verkställt

genom överexekutors försorg.

För arbetenas utförande erforderliga

medel förskjutas av kyrkofonden; vad

sålunda förskjutits äger överexekutor

låta omedelbart uttaga hos pastoratet.

Har föreskrivet arbete, vars utförande ankommit på arrendator av löneboställe,

verkställts på pastoratets bekostnad, äge pastoratet söka sin kostnad åter

av arrendatorn. Förmenar pastoratet eller arrendatorn, att föreskriven nybyggnad,

ombyggnad eller större reparation eller brandförsäkring, som utförts eller

bekostats av den ene, enligt arrendekontraktet rätteligen bort utföras eller

bekostas av den andre, äge ock sådan talan.

36 §.

Har boställsnämnd vid ekonomisk

besiktning eller eljest meddelat föreskrift

örn utförande av nybyggnadseller

underhållsarbeten å prästgård eller

löneboställe, skall pastoratet eller,

där i fråga örn löneboställe föreskriften

avsett arrendator, denne inom en

månad efter utgången av den för arbetenas

verkställande utsatta tiden ingiva

bestyrkt anmälan örn fullgörandet

till boställsnämndens ordförande. Inkommer

icke sådan anmälan, skall ordföranden

därom underrätta stiftsnämnden.

Hava föreskrivna arbeten icke fullgjorts

inom utsatt tid, äger stiftsnämnden

hos överexekutor påkalla, att vad

pastoratet eller arrendator eftersatt

varder på pastoratets bekostnad verkställt

genom överexekutors försorg.

För arbetenas utförande erforderliga

medel förskjutas av kyrkofonden; vad

sålunda förskjutits äger överexekutor

låta omedelbart uttaga hos pastoratet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

77

(Kungl. Maj:ts förslag.)

33 §.

Ekonomisk besiktning och annan

boställsnämndens förrättning påkallas

hos ordföranden.

Förrättning hålles under tjänlig årstid

å tid och plats, som ordföranden

bestämmer, därvid skall iakttagas, att,

örn så ske kan, förrättningar i samma

ort verkställas omedelbart efter varandra.

34 §.

Örn tiden för förrättnings hållande

skall boställsnämndens ordförande

minst en månad förut underrätta domkapitlet

och ordföranden i kyrkostämman

eller, i pastorat där kyrkofullmäktige

finnas, ordföranden hos dem. Örn

mottagandet av underrättelse skall bevis

genast av vederbörande tillställas

boställsnämndens ordförande. Annan

part skall minst fjorton dagar före förrättningen

kallas till densamma.

Har boställsnämndens ordförande

bevisligen iakttagit vad enligt första

stycket åligger honom, må parts eller

ombuds uteblivande ej utgöra hinder

för förrättningens företagande.

[Jfr 38 §.]

(Utskottets förslag.)

37 §.

Ekonomisk besiktning och annan å

hoställsnämndcn ankommande åtgärd

påkallas hos ordföranden. Annat ärende

än ekonomisk besiktning må ej föranleda

förrättning å boställe, med

mindre sådan är oundgängligen erforderlig.

Boställsnämnden sammanträder på

kallelse av ordföranden å tid och plats,

som ordföranden bestämmer, därvid

skall iakttagas, att, örn så ske kan, förrättningar

i samma ort verkställas

omedelbart efter varandra.

38 §.

Innan boställsnämnden avgör ärende,

som icke föranleder förrättning å

boställe, skall nämnden, där det prövas

erforderligt, inhämta yttrande av pastoratet

samt tjänstinnehavare och arrendator.

Skall förrättning hållas å boställe,

åligger det boställsnämndens ordförande

att örn tiden för förrättningen

minst en månad förut underrätta ordföranden

i kyrkostämman eller, i pastorat

där kyrkofullmäktige finnas, ordföranden

hos dem. Om mottagandet av

underrättelse skall bevis genast av

vederbörande tillställas boställsnämndens

ordförande. Annan part skall

minst fjorton dagar före förrättningen

kallas till densamma. Har boställsnämndens

ordförande bevisligen iakttagit

vad sålunda åligger honom, må

parts eller ombuds uteblivande ej utgöra

hinder för förrättningens företagande.

Innan beslut fattas örn ny- eller ombyggnad,

skall tillfälle beredas pasto
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ratet att inkomma med förslag till ritningar

och arbetsbeskrivning.

35 §.

Till de ledamöter av boställsnämnden,

som skola deltaga i förrättning,

skall ordföranden utfärda kallelsebrev

sist fjorton dagar före förrättningen.

36 §. 39 §.

1. Såsom jäv mot ledamot av boställsnämnd galle: Örn han är med part

i skyldskap eller svågerlag, som i 13 kap. 1 § rättegångsbalken örn jäv mot

domare sägs, eller örn han är parts vederdeloman eller uppenbare ovän, eller

örn ledamot eller den, som står till honom i skyldskap eller svågerlag, som

nämnt är, äger del i målet eller eljest kan av förrättningen vänta synnerlig

nytta eller skada eller är medlem av pastoratets kyrkoråd eller boställsstyrelse.

Har ledamot, som innehar allmän tjänst, å tjänstens vägnar rättegång med

part, eller söker någon sak med ledamot eller tillfogar honom något med ord

eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, det må ej räknas för jäv.

2. Vet nämndens ordförande, att jäv mot honom är, eller är han av laga

förfall hindrad att deltaga i nämnden, inkalle han i sitt ställe den för honom

utsedde ersättaren. Förekommer dylikt jäv mot eller förfall för någon

av nämndens övriga ledamöter, gore denne omedelbart anmälan därom hos ordföranden,

vilken ombesörjer inkallande av ersättare.

3. Därest i det fall, att ordföranden 3. Därest i det fall, att ordföranden

eller av domkapitlet utsedd ledamot på eller av stiftsnämnden utsedd leda
-

grund av laga förfall eller jäv är

hindrad att deltaga i nämnden, sådant

hinder möter jämväl för ersättaren,

åligger det ordföranden att örn förhållandet

göra anmälan hos länsstyrelsen,

som har att för ifrågavarande tillfälle

förordna ordförande eller ledamot

av nämnden.

mot på grund av laga förfall eller jäv

är hindrad att deltaga i boställsnämnden,

sådant hinder möter jämväl för ersättaren,

åligger det ordföranden att

örn förhållandet göra anmälan hos länsstyrelsen,

som har att för ifrågavarande

tillfälle förordna ordförande eller

ledamot av nämnden.

37 §.

Anmäles vid förrättning jäv mot ordföranden,

och finner boställsnämnden

det vara lagligen grundat, inställes

förrättningen och förfares för inkallande

av annan ordförande såsom i 36 §

sägs. Förekommer mot annan ledamot

40 §.

Anmäles vid sammanträde av boställsnämnden

jäv mot ordföranden, och

finner nämnden det vara lagligen grundat,

inställes förrättningen och förfares

för inkallande av annan ordförande såsom

i 39 § sägs. Förekommer mot an
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

79

(Kungl. Maj:ts förslag.)

jäv, sorn av nämnden godkännes, ombesörjer

ordföranden inkallande av ersättare

för honom. Ogillas jävet, skall

förrättningen fortgå; vederbörande obetaget

att i sammanhang med huvudsaken

klaga över beslut, varigenom

jävsanmärkning ogillats.

38 §.

Innan boställsnämnd fattar beslut

örn ny- eller ombyggnad, skall tillfälle

beredas pastoratet att inkomma med

förslag till ritningar och arbetsbeskrivning.

Åligger skyldighet att utföra

byggnaden arrendator av löneboställe,

skall han höras över förslaget.

39 §.

Boställsnämndens ordförande må,

där så finnes nödigt, kalla byggnadseller

eljest sakkunnig person att biträda

vid förrättning.

[Jfr 48 §.]

40 §.

Över boställsnämnds förrättning

skall upprättas särskilt instrument. I

instrumentet skall intagas vad den,

som är missnöjd med förrättningen,

har att iakttaga för bevarande av sin

talan.

Nämndens ordförande åligger att

inom fjorton dagar efter förrättningens

avslutande sända förrättningsinstrumentet

i huvudskrift eller avskrift till

samtliga parter.

(Utskottets förslag.)

nan ledamot jäv, som av nämnden godkännes,

ombesörjer ordföranden inkallande

av ersättare för honom. Ogillas

jävet, skall förrättningen fortgå; vederbörande

obetaget att i sammanhang

med huvudsaken klaga över beslut,

varigenom jävsanmärkning ogillats.

[Jfr 38 §.]

41 §.

Boställsnämndens ordförande må,

där så finnes nödigt, kalla byggnadseller

eljest sakkunnig person att biträda

nämnden.

Tillkallad sakkunnig erhåller gottgörelse

av pastoratet efter boställsnämndens

bestämmande.

42 §.

Boställsnämndens ordförande åligger

att så snart ske kan tillställa stiftsnämnden

och samtliga parter skriftligt

besked örn innehållet i meddelat beslut

så ock, där förrättning hållits, instrument

över förrättningen i huvudskrift

eller avskrift.

Beslutet skall innehålla vad den, som

är missnöjd därmed, har att iakttaga

för bevarande av sin talan.

41 §. 43 §.

Utan hinder av beslut, som boställsnämnd meddelat, äger nämnden, där ändrade

förhållanden det föranleda, annorlunda förordna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Om laga syn.

42 §.

Den, som ej åtnöjes med boställsnämnds

förrättning, äger att, vid förlust

av rätt till vidare talan, inom en

månad efter förrättningens avslutande

anmäla sig å landet hos domaren och i

stad hos rådstuvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Anmälan bör vara åtföljd av instrument

över förrättningen.

43 §.

Laga syn förrättas på landet av domaren

jämte två nämndemän samt i

stad av rådstuvurätten.

44 §.

Då laga syn skall hållas, åligger det

domaren eller rätten att utsätta tid för

densamma, varjämte domaren skall

kalla nämnd.

Beträffande parters kallelse till laga

syn skall vad i 34 § är stadgat beträffande

förrättning av boställsnämnd äga

motsvarande tillämpning, med iakttagande

av att vad där stadgas örn ordförande

i boställsnämnd skall gälla domaren

eller rätten.

45 §.

Synerättens ordförande må, där så

finnes nödigt, tillkalla byggnads- eller

eljest sakkunnig person att biträda vid

syn.

45 §.

Är, då missnöje mot förrättning av

boställsnämnd blivit anmält, klagan

tillika förd över beslut, varigenom mot

ledamot av boställsnämnden gjort jäv

(Utskottets förslag.)

s. 81 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

81

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ogillats, och finner synerätten jävsan- märkningen vara lagligen grundad,

skall ny förrättning verkställas av sy- nerätten, som därvid meddelar de före- skrifter, vilka av omständigheterna

finnas påkallade.

(Utskottets förslag.)

Om förrätt ningskostnad.

47 §.

Omförande i boställsnämnd åtnjuter

årligt arvode av kyrkofonden nied be- lopp, som Konungen bestämmer.

[Jfr 5 §.]

48 §.

Ledamöter av boställsnämnd och

synerätt åtnjuta för förrättning rese- kostnads- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet.

Tillkallad sakkunnig erhåller gott- görelse efter bestämmande av boställs- nämnd eller synerätt.

[Jfr 5 och 41 §§.]

49 §.

Kostnad, som i 48 § sägs, skall gäl- das av pastoratet, där ej för visst fall

i fråga örn ekonomisk besiktning är

annorlunda stadgat.

Finner synerätten, att laga syn bli- vit utan giltig orsak påkallad, må kla- gande, i den mån synerätten prövar

skäligt, förpliktas att gottgöra pasto- ratet å sådan syn belöpande kostnad.

[Jfr 5 och 41 §§.]

3 kap. Om löneboställes skog.

50 §.

44 §.

För den omedelbara vården av löne- boställes skog skall hos pastoratet vara

anställd en förvaltare med skoglig ut- bildning eller eljest med erforderlig

kännedom örn skogsskötsel.

För skötseln av löneboställes skog

skall hos pastoratet såsom biträde vara

anställd en person med skoglig utbild- ning. Där särskilda omständigheter

det föranleda, må såsom biträde

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.) 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. ilaj:ts förslag.)

Valet av förvaltare skall för prövning

och godkännande underställas

den stiftsintendent, som enligt nästföljande

paragraf skall finnas i stiftet.

51 §.

För att tillhandagå pastoraten vid

skogsförvaltningen och öva tillsyn över

skogsskötseln skall inom varje stift

finnas en stiftsintendent. I särskilda

fall må för två eller flera stift utses

gemensam stiftsintendent. Till stiftsintendentens

förfogande skola ställas

erforderliga biträden.

Stiftsintendent skall hava avlagt

fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets

högre kurs eller skogshögskolans

jägmästarekurs; dock må i särskilt

fall till stiftsintendent antagas

den, som avlagt avgångsexamen från

skogsinstitutets lägre kurs eller skogshögskolans

forstmästarekurs.

Stiftsintendent utses av Konungen,

som ock förordnar angående anställande

av biträde. Instruktion för stiftsintendenten

utfärdas av Konungen.

52 §.

Vid skogsförvaltningen skall, nied

beaktande av att såvitt möjligt jämn

avkastning erhålles, eftersträvas utvinnande

av det med hänsyn till skogens

tillstånd bästa möjliga ekonomiska

resultat.

(Utskottets förslag.)

anlitas person, som ej erhållit sådan utbildning

men som förvärvat erforderlig

praktisk erfarenhet i skogsskötsel.

Konungen äger förordna, att vid vården

av större boställsskog skall anlitas

biträde med högre skoglig utbildning.

Valet av biträde vid skogsskötseln

skall för prövning och godkännande

underställas stiftsnämnden.

45 §.

Löneboställes skog skall skötas efter

hushållning spion. Vid uppgörande av

sådan plan skall, med beaktande av att

såvitt möjligt jämn avkastning erhålles,

eftersträvas utvinnande av det med

hänsyn till skogens tillstånd bästa möjliga

ekonomiska resultat.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

83

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

46 §.

[Jfr 56 §.]

Hushållning spion upprättas genom

stiftsnämndens försorg. Planen skall,

sedan pastoratet beretts tillfälle yttra

sig över uppgjort förslag, fastställas

av stiftsnämnden.

Planen skall omfatta en tid av tio år.

[Jfi 65 §.]

Om synnerliga skäl därtill äro, må

före utgången av giltighetstiden för så- dan plan denna för återstoden av sam- ma tid ersättas med ny, förändrad plan.

Anlitar stiftsnämnd tillfälligt bi- träde för upprättande av hushållnings- plan, åligger det pastoratet att enligt

grunder, som Konungen bestämmer,

ersätta kyrkofonden för härav upp- kommen kostnad.

[Jfr 56 §.]

47 §.

Hushållning spion skall utvisa, hur

stor virkesmängd, som under planens

giltighetstid får uttagas.

[Jfr 53 § andra stycket.]

För tillgodoseende av löneboställes,

behov av betesmark må, där pastoratet

det påfordrar, i hushållning splanen

från skogsvårdande åtgärder undan- tagas för beteskultur lämpligt område.

Närmare föreskrifter rörande hus- hållningsplan och dess tillämpning

meddelas av Konungen.

[Jfr 55 §.]

48 §.

Vill pastoratet för ernående av ökad

skogsavkastning torrlägga försumpad

mark, myr eller kärr eller utföra annat

sådant företag, skall stiftsnämnden på

begäran av pastoratet låta upprätta er- forderlig plan och arbetsbeskrivning.

[Jfr 57 §.]

49 §.

Vid förrättning å marken för upp- görande av hushållnings- eller torr-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj :ts förslag.)

53 §.

För bibehållande av skogsbestånd i

god kultur och för återväxt å område,

där avverkning ägt rum eller skada å

skogen uppkommit genom brand, storm,

snöbrott, insektshärjning eller annan

dylik händelse eller genom betning av

hemdjur eller genom åverkan, skall

pastoratet vidtaga de åtgärder, stiftsintendenten

finner skäligt föreskriva.

För tillgodoseende av löneboställes

behov av betesmark äger pastoratet efter

godkännande av stiftsintendenten

från skogsvårdande åtgärder undantaga

för beteskultur lämpligt område.

54 §.

Örn fullgörandet av föreskrivna

skogsvårdande åtgärder skall stiftsintendenten

underrättas sist inom en

månad efter utgången av den för åtgärdernas

verkställande utsatta tid.

Hava föreskrivna åtgärder ej fullgjorts

inom utsatt tid, äger stiftsintendenten

hos överexekutor påkalla, att

vad pastoratet eftersatt varder på dess

bekostnad verkställt genom överexekutors

försorg. För arbetenas utförande

erforderliga medel förskjutas av kyrkofonden;

vad sålunda förskjutits äger

överexekutor låta omedelbart uttaga

hos pastoratet.

(Utskottets förslag.)

läggningsplan skall pastoratet på anmodan

tillhandahålla erforderlig hantlangning.

50 §.

För återväxt å område, där avverkning

ägt rum eller skada å skogen uppkommit

genom brand, storm, snöbrott,

insektshärjning eller annan dylik händelse

eller genom betning av hemdjur

eller genom åverkan, skall pastoratet

vidtaga de åtgärder, stiftsnämnden

finner skäligt föreskriva.

Lag samma vare, där överträdelse

sker av vad i fastställd hushållningsplan

föreskrivits och i anledning därav

särskilda åtgärder för skogens behöriga

skötsel finnas påkallade.

[Jfr 47 § andra stycket.]

51 §.

Örn fullgörandet av skogsvårdande

åtgärder, som föreskrivits i hushållningsplan

eller eljest, skall stiftsnämnden

underrättas sist inom en månad

efter utgången av den för åtgärdernas

verkställande utsatta tid.

Hava föreskrivna åtgärder ej fullgjorts

inom utsatt tid, äger stifts nämnden

hos överexekutor påkalla, att vad

pastoratet eftersatt varder på dess bekostnad

verkställt genom överexekutors

försorg. För arbetenas utförande erforderliga

medel förskjutas av kyrkofonden;

vad sålunda förskjutits äger

överexekutor låta omedelbart uttaga

hos pastoratet.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

85

(Kungl. Maj:ts förslag.)

55 §.

Vill pastoratet för ernående av ökad

skogsavkastning torrlägga försumpad

mark, myr eller kärr eller utföra annat

sådant företag, har stiftsintendenten

att på begäran av pastoratet upprätta

erforderlig plan och arbetsbeskrivning.

56 §.

Avverkning av skog skall ske i enlighet

med avverkningsplan, som upprättas

och fastställes av stiftsintendenten

i samförstånd med pastoratet.

Kunna stiftsintendenten och pastoratet

ej enas örn avverkningsplan, förfares

så som i 64 § sägs.

Avverkningsplanen skall omfatta

en tid av tio år. Den skall utvisa den

virkesmängd, som under nämnda tid

får uttagas. När synnerliga skäl därtill

äro, må före utgången av giltighetstiden

för sådan plan denna ersättas

med ny, förändrad plan.

57 §.

Vid förrättning å marken för uppgörande

av torrläggnings- eller avverkningsplan

skall pastoratet på anmodan

tillhandahålla erforderlig hantlangning.

58 §.

Avverkning må ej ske annorledes

än efter utstämpling.

Utstämpling skall ombesörjas av

pastoratets förvaltare. Då stiftsintendenten

finner det påkallat, äger han

föreskriva, att utstämpling skall ske i

närvaro av honom underställd skogstjänsteman.

Vid utstämpling har förvaltaren

att ställa sig till efterrättelse

de anvisningar, som stiftsintendenten

(Utskottets förslag.)

[Jfr 48 §.]

[Jfr 46 §.]

[Jfr 49 §.]

52 §.

Avverkning må ej ske annorledes än

efter utsyning av pastoratets för skogsskötsel

anlitade biträde.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

eller nu nämnd skogstjänsteman finner

erforderligt meddela.

Örn verkställd utstämpling skall

stiftsintendenten omedelbart underrättas.

59 §.

Finner stiftsintendenten utstämpling

icke kunna godkännas, skall han

senast inom en månad efter det han erhållit

underrättelse örn dess verkställande

tillställa pastoratet skriftligt besked

därom med uppgift tillika, i vilka

hänseenden rättelse bör vidtagas. Är

ej anmärkning inom den tid inkommen,

eller medgiver stiftsintendenten dessförinnan

pastoratet att förfoga över

virket, må därefter avverkning och försäljning

ske.

60 §.

I avverkningsplanen må upptagas

viss virkesmängd, över vilken pastoratet

för tillfälliga behov skall äga årligen

förfoga omedelbart efter verkställd

utstämpling. Stiftsintendenten

äger medgiva pastcrratet att jämväl eljest

genast förfoga över utstämplat

virke.

I nu nämnda fall erfordras ej omedelbar

anmälan örn verkställd utstämpling.

[Jfr 62 §.]

(Utskottets förslag.)

53 §.

Sker avverkning i strid mot fastställd

hushållning spion, eller finner

stiftsnämnden på grund av företagen

utmärkning av skog eller eljest skälig

anledning antaga, att avverkning

planlagts, vilken skulle komma i strid

mot hushållning splanen, äger stiftsnämnden

meddela förbud att å skogen

utan tillstånd av nämnden verkställa

s. 87 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 87

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

avverkning. Nämnden äger att med

hänsyn till föreliggande omständigheter

begränsa förbudet att gälla allenast

viss del av skogen eller eljest på visst

sätt inskränka förbudet. Innan förbud

meddelas, skall pastoratet samt, där

avverkning verkställts eller planlagts

av annan, jämväl denne beredas tillfälle

att yttra sig i ärendet; finner

stiftsnämnden saken sådan, att den ej

kan tåla uppskov, må nämnden dock

meddela förbud tills vidare och intill

dess annorlunda varder förordna!.

Avverkningsförbud skall utan hinder

av besvär genast träda i kraft.

54 §.

Stiftsnämnden äger bemyndiga

stiftsjägmästaren eller annan hos

nämnden anställd, som fullgjort vad

som erfordras för vinnande av anställning

såsom stiftsjägmästare, att där

i fall, som i 53 § avses, är av

synnerlig vikt, att avverkningsförbud

kommer till stånd innan nämnden

hinner sammanträda, meddela sådant

förbud å nämndens vägnar. Örn sålunda

meddelat förbud skall utan dröjsmål

göras anmälan hos stift snämndens

ordförande, och ankommer det därefter

på nämnden att i ärendet förordna.

J den mån sådant förbud ej inom trettio

dagar från den dag, då det delgavs,

blivit av nämnden fastställt, är förbudet

förfallet.

61 §. 55 §.

Församling skall vara bibehållen vid förut innehavd rätt att ur löneboställes

skog, i den mån den avverkningsbara virkesmängden därtill lämnar tillgång

sedan löneboställets husbehov och pastoratets behov av byggnads- och

hägnadsvirke för prästgård beräknats, erhålla erforderligt virke för byggande

och underhåll av kyrka. Denna rättighet skall omfatta virke även för byggande

och underhåll av kapell, klockstapel och hägnad kring kyrkogård.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

62 §.

Sker å löneboställes skog avverkning [Jfr 53 §.]

utan utstämpling, eller har utstämpling

verkställts i strid mot fastställd

avverkningsplan eller lämnade anvisningar,

äger stiftsintendenten meddela

förbud att å skogen utan hans tillstånd

verkställa avverkning, honom obetaget

att med hänsyn till föreliggande omständigheter

begränsa förbudet att

gälla allenast viss del av skogen eller

eljest på visst sätt inskränka förbudet.

Innan förbud meddelas, skall pastoratet

samt, där avverkning verkställts eller

planlagts av annan, jämväl denne

beredas tillfälle att yttra sig i ärendet;

finner stiftsintendenten saken sådan,

att den ej kan tåla uppskov, må han

dock meddela förbud tills vidare och intill

dess annorlunda varder förordnat.

Avverkningsförbud skall utan hinder

av besvär genast träda i kraft.

63 §.

Örn beslut i ärende angående tillsättande

av förvaltare, vidtagande av

skogsvårdande åtgärder, undantag av

område för beteskultur, fastställande

av avverkningsplan, förordnande av

skogstjänsteman att närvara vid utstämpling

samt meddelande av avverkningsförbud

skall stiftsintendenten, så

snart ske kan, tillställa pastoratet och

domkapitlet skriftligt besked. Där beslutet

rör för stiftsintendenten känd

innehavare av pastoratets rätt, skall

besked tillställas jämväl denne.

64 §.

Över stiftsintendents beslut må domkapitlet

och pastoratet ävensom, där

s. 89 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

89

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

beslutet rör innehavare av pastoratets

rätt, denne föra klagan genom besvär

hos ecklesiastika boställskommissionen,

om vilken förmäles i nästföljande kapitel.

Besvären skola hava inkommit

till kommissionen eller dess ordförande

före klockan tolv å fyrtiofemte dagen

från den dag, klaganden erhöll del av

beslutet.

Hava stiftsintendent och pastorat

icke kunnat enas örn avverkningsplan,

skall frågan hänskjutas till avgörande

av kommissionen.

Klagan över kommissionens beslut

må föras hos Konungen genom besvär,

vilka skola hava inkommit till vederbörande

statsdepartement före klockan

tolv å fyrtiofemte dagen från den dag,

klaganden erhöll del av beslutet.

65 §.

Avlöning till stiftsintendent jämte

biträde åt honom skall bestämmas av

Konungen samt utgå ur kyrkofonden.

Konungen äger tillika bevilja erforderliga

anslag ur samma fond för gäldande

av övriga kostnader för stiftsintendentens

verksamhet.

Har stiftsintendent anlitat tillfälligt

biträde för upprättande av avverkningsplan

eller förordnat skogstjänste- [Jfr 46 §.]

man att närvara vid utstämpling, åligger

det pastoratet att enligt grunder,

som Konungen bestämmer, ersätta

kyrkofonden för härav uppkommen

kostnad.

4 kap. Om ecklesiastik boställskommission.

66 §.

För genomförande av de förändringar

i den hittillsvarande boställsför
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

valtningen, vilka i denna boställsordning

föreskrivas, skall finnas en kommission,

ecklesiastika boställskommissionen,

bestående av minst tre och högst

fem personer, vilka utses av Konungen.

Kommissionen skall tillika, utöver

den uppgift som tillkommer kommissionen

enligt 64 §, hava överinseende

över stiftsintendenternas verksamhet.

Instruktion för kommissionen utfärdas

av Konungen.

67 §.

Kommissionens medlemmar äga åtnjuta

ersättning ur kyrkofonden. Ersättningens

storlek bestämmes av Konungen,

som tillika äger bevilja erforderliga

anslag ur samma fond för gäldande

av övriga kostnader för kommissionens

verksamhet.

68 §.

Sedan arbetet med omläggningen av

boställsförvaltningen blivit i huvudsak

avslutat och i lag är bestämt, att kommissionens

uppgifter skola övertagas

av annan myndighet, skall kommissionen

upphöra.

5 kap. Om allmänt kyrkohemman.

69 §.

Allmänt kyrkohemman förvaltas av

domkapitlet för kyrkofondens räkning

enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar.

Stiftsintendenten skall biträda domkapitlet

vid förvaltningen av sådant

hemman.

(Utskottets förslag.)

i kap. Örn allmänt kyrkohemman.

56 §.

Allmänt kyrkohemman förvaltas av

stiftsnämnden för kyrkofondens räkning

enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

91

(Kungl. Maj:ts förslag.)

6 kap. Särskilda bestämmelser.

(Utskottets förslag.)

5 kap. Särskilda bestämmelser.

57 §.

Över boställsnämnds beslut må pastoratet

ävensom, där beslutet rör tjänstinnehavare

eller arrendator, denne föra

klagan genom besvär hos stiftsnämnden.

Besvären skola hava inkommit till

stiftsnämnden före klockan tolv å trettionde

dagen från den dag, klaganden

erhöll del av beslutet.

Beslut av boställsnämnd i fråga örn

fastställande av arrendevillkor må ej

överklagas av annan än pastoratet och

optionsberättigad arrendator.

58 §.

Klagan över stiftsnämnds beslut må

föras hos Konungen genom besvär, vilka

skola hava inkommit till vederbörande

statsdepartement före klockan

tolv å tretticmde dagen från den dag,

klaganden erhöll del av beslutet.

Då stiftsnämnd meddelat beslut i

ärende, som annorledes än genom besvär

kommit under dess prövning, må

talan däremot föras av pastoratet och

innehavare av dess rätt.

Över stiftsnämnds beslut i fråga, som

avses i 35 § 1 mom. a)—d), f) och g),

samt om upplåtelse av löneboställes

jordbruk på arrende må klagan ej föras.

70 §. 59 §.

Pastorat skall anses hava behörigen erhållit del av beslut, som avses i denna

boställsordning, då beslutet tillställts kyrkostämmans ordförande eller, i pastorat

där kyrkofullmäktige finnas, ordföranden hos dem.

71 §. 60 §.

Utgöra församlingar, vilka bilda två eller flera pastorat, för vården av

angelägenhet, som avses i denna boställsordning, en kyrklig samfällighet, skall

vad däri stadgas om pastorat äga tillämpning å sådan samfällighet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

72 §.

Över domkapitels beslut i ärende,

som angår pastorats boställsförvaltning,

må pastoratet föra klagan hos

Konungen.

73 §. 61 §.

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna boställsordning,

meddelas av Konungen.

7 kap. Övergångsbestämmelser. 6 kap. Övergångsbestämmelser.

74 §. 62 §.

Denna boställsordning skall lända till efterrättelse från och med den dag,

Konungen bestämmer; dock skall Konungen dessförinnan äga med tillämpning

av bestämmelserna i denna boställsordning meddela de föreskrifter och föranstalta

om de åtgärder, som kunna finnas påkallade till förberedelse av boställsordningens

införande, samt ur kyrkofonden anvisa nödiga medel för bestridande

av kostnaderna för sagda åtgärder.

I fråga örn pastorat, för vars prästerskap vid denna boställsordnings ikraftträdande

är gällande lönereglering, som fastställts på grund av förordningen den

11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster, skall,

intill dess sagda lönereglering bringats till uppkörande, fortfarande tillämpas

vad äldre lag stadgar i de ämnen, som avses i denna boställsordning.

75 §. 63 §.

Genom denna boställsordning upphävas med de begränsningar nedan stadgas:

ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 (nr 141, sid. 42);

kungörelsen den 9 december 1910 (nr 141, sid. 40) angående grunder för

ändringar i lagstiftningen örn ecklesiastika boställsskogar;

lagen den 31 maj 1926 (nr 104) angående lindring i arrendevillkoren förvissa

arrendatorer av till ecklesiastikt ändamål anslagen jord, såvitt angår

arrendatorer av löneboställen, som avses i denna boställsordning;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring

av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller tillägg därtill eller

som tillkommit med stöd av nu upphävda författningar;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot bestämmelserna

i denna boställsordning.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, sorn''

ersatts genom bestämmelse i denna boställsordning, skall sistnämnda bestämmelse

i stället tillämpas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

93

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

76 §. 64 §.

Då för prästerskapet i pastorat, som

avses i 74 § andra stycket, lönereglering

enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning blivit fastställd,

skall av synerätt, varom i 43 § sägs,

syn hållas å varje inom pastoratet beläget

boställe, vilket utgör bostadsboställe

för präst eller eljest innebaves av

sådan, i den ordning och med tillämpning

av de föreskrifter i övrigt, som

angivas i 64 § 2 och 3 mom. äldre boställsordningen,

med iakttagande av

att de i förstnämnda moment första

stycket givna hänvisningar till äldre

boställsordningen skola gälla nya boställsordningen.

77 §.

Vad i 17 § stadgas för det fall, att

tjänstinnehavare å prästgård uppfört

annan byggnad än laga hus, skall vid

det första ombytet av tjänstinnehavare

efter det denna boställsordning trätt i

kraft gälla även i fråga om överloppshus,

som enligt 13 § äldre boställsordningen

blivit av den frånträdande

tjänstinnehavaren löst eller tillfallit

honom utan lösen.

78 §. 65 §.

Laga hus å prästgård, vilka blivit uppförda innan denna boställsordning

träder i kraft, må ej, där de enligt förut gällande stadganden äro godkända

eller antagliga, utdömas därför att de ej överensstämma med denna boställsordning.

79 §. 66 §.

I avseende å sådan av pastorat förvaltad fastighet, som tidigare utgjort bostadsboställe

för präst och vars innehavare vid den tid, då äldre boställsordningen

blivit tillämplig å bostadsbostället, varit delägare i skånska prästerskapets

byggnadskassa, iakttages, att pastoratet skall, i enlighet med de närmare

föreskrifter, som meddelas av Konungen, till kassan erlägga de avgifter,

vilka förut skolat utgöras av boställshavaren.

Då för prästerskapet i pastorat, som

avses i 62 § andra stycket, lönereglering

enligt lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning blivit fastställd,

skall av synerätt, varom i 38 § äldre

boställsordningen sägs, syn hållas ä

varje inom pastoratet beläget boställe,

vilket utgör bostadsboställe för präst

eller eljest innehaves av sådan, i den

ordning och med tillämpning av de

föreskrifter i övrigt, som angivas i

64 § 2 och 3 mom. äldre boställsordningen,

med iakttagande av att de i

förstnämnda moment första stycket

givna hänvisningar till äldre boställsordningen

skola gälla nya boställsordningen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

80 §.

Denna boställsordning skall icke

verka rubbning i de bestämmelser, vilka

vid boställsordningens ikraftträdande

äga tillämplighet beträffande

dessförinnan tillkomna arrende- eller

andra upplåtelser av löneboställen och

allmänna kyrkohemman eller delar

därav — vare sig bestämmelserna intagits

i upprättat kontrakt eller förekomma

i äldre, å upplåtelsen tillämplig

författning — i annan mån än som betingas

av att förvaltningen av nämnda

fastigheter övertages av pastorat eller

domkapitel.

(Utskottets förslag.)

67 §.

Denna boställsordning skall icke

verka rubbning i de bestämmelser, vilka

vid boställsordningens ikraftträdande

äga tillämplighet beträffande dessförinnan

tillkomna arrende- eller andra

upplåtelser av löneboställen och allmänna

kyrkohemman eller delar därav

— vare sig bestämmelserna intagits i

upprättat kontrakt eller förekomma i

äldre, å upplåtelsen tillämplig författning

— i annan mån än som betingas

av att förvaltningen av nämnda fastigheter

övertages av pastorat eller stiftsnämnd.

Vad angår före denna boställsordnings ikraftträdande tillkomna arrendeupplåtelser

av löneboställen skola gälla följande avvikelser från de äldre bestämmelserna:
1)

Arrendeavgifter och kontant utgående årsbelopp för uppskattad nybyggnadskostnad

skola av arrendatorn erläggas till pastoratet.

2. Där enligt arrendekontrakt eller 2. Där enligt arrendekontrakt eller

äldre författning förvaltningsåtgärd äldre författning förvaltningsåtgärd

ankommer på länsstyrelse eller domkapitel

skall, såvitt ej annat följer av

vad i 5), 6) och 7) här nedan föreskrives,

motsvarande befogenhet i stället

utövas av pastoratet. Arrendator

tillförsäkrat husbehovsvirke skall anvisas

av pastoratet.

3) Då arrendator vid ekonomisk besiktning

i hittills gällande ordning

ålagts utföra vissa arbeten, äger, förutom

domkapitlet, jämväl pastoratet

mot honom söka sådan verkställighetsåtgärd,

som omförmäles i 56 § äldre

boställsordningen.

ankommer på länsstyrelse eller domkapitel

skall, såvitt ej annat följer av

vad i 5), 6) och 7) här nedan föreskrives,

motsvarande befogenhet i stället

utövas av pastoratet. Arrendator

tillförsäkrat husbehovsvirke skall anvisas

av pastoratet. Domkapitel enligt

hittillsvarande bestämmelser tillkommande

befogenheter beträffande uppsikt

över förvaltningen av utarrenderat

löneboställe skola utövas av stiftsnämnden.

3) Då arrendator vid ekonomisk besiktning

i hittills gällande ordning

ålagts utföra vissa arbeten, äger, förutom

stiftsnämnden, jämväl pastoratet

mot honom söka sådan verkställighetsåtgärd,

som omförmäles i 56 § äldre

boställsordningen.

4) Arrendator, vilken, då denna boställsordning träder i kraft, åtnjuter honom

jämlikt lagen den 31 maj 1926 angående lindring i arrendevillkoren för vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

95

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

arrendatorer av till ecklesiastikt ändamål anslagen jord beviljad lindring i

avtalade arrendevillkor, skall fortfarande under återstående arrendetiden komma

i åtnjutande av enahanda lindring.

5) Arrendator må icke mot sitt bestridande

åläggas uppföra annan byggnad

än som i arrendekontraktet uttryckligen

angivits. Stadgandena i 17

§ 3 och 4 mom. ecklesiastik arrendeförordning

den 21 november 1925 skola

icke vidare äga tillämpning, i följd

varav arrendator icke äger under återstående

arrendetiden uppföra annan

byggnad än arrendekontraktet upptager

med anspråk på att byggnaden

skall godkännas såsom skyldighetshus.

Har arrendator, innan denna boställsordning

träder i kraft, uppfört eller

påbörjat uppförande av hus, som avses

i 17 § 5 mom. nämnda arrendeförordning,

eller under arrendetiden, på sätt

i 6 mom. samma paragraf förmäles,

byggt hus större eller dyrbarare än

som föreskrivits, och begär arrendatorn,

att sådant hus skall godkännas

såsom skyldighetshus, skall boställsnämnden

vid ekonomisk besiktning eller

av- och tillträdessyn pröva, huruvida

i samma moment angivna förutsättningar

för bifall till framställningen

äro för handen samt, örn detta

finnes vara förhållandet, insyna huset,

vilket därefter skall anses såsom laga

hus.

6) Vid arrendets upphörande skall

efter förordnande av domkapitlet med

tillämpning av hittills gällande bestämmelser

boställsnämnden hålla avoch

tillträdessyn å lönebostället, därvid

pastoratet med avseende å rättigheter

och skyldigheter gent emot avträdande

arrendatorn skall intaga samma

ställning som nytillträdande arren
-

5) Arrendator må icke mot sitt bestridande

åläggas uppföra annan byggnad

än som i arrendekontraktet uttryckligen

angivits. Stadgandena i 17

§ 3 och 4 mom. ecklesiastik arrendeförordning

den 21 november 1925 skola

icke vidare äga tillämpning. Har

arrendator, innan denna boställsordning

träder i kraft, uppfört eller

påbörjat uppförande av hus, som avses

i 17 § 5 mom. nämnda arrendeförordning,

eller under arrendetiden, på sätt

i 6 mom. samma paragraf förmäles,

byggt hus större eller dyrbarare än

som föreskrivits, och begär arrendatorn,

att sådant hus skall godkännas

såsom skyldighetshus, skall boställsnämnden

vid ekonomisk besiktning eller

av- och tillträdessyn pröva, huruvida

i samma moment angivna förutsättningar

för bifall till framställningen

äro för handen, samt, om detta

finnes vara förhållandet, insyna huset,

vilket därefter skall anses såsom laga

hus.

6) Vid arrendets upphörande skall

efter förordnande av stiftsnämnden nied

tillämpning av hittills gällande bestämmelser

boställsnämnden hålla avoch

tillträdessyn å lönebostället, därvid

pastoratet med avseende å rättigheter

och skyldigheter gent emot avträdande

arrendatorn skall intaga samma

ställning som nytillträdande arrén
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

dator. Det skall jämväl ankomma på

boställsnämnden att vid denna syn

pröva befogenheten av anspråk, som

arrendatorn med stöd av 31 § ecklesiastik

arrendeförordning kan komma att

framställa.

7) Där enligt arrendekontrakt eller

äldre författning optionsrätt tillkommer

arrendator eller dennes rättsinnehavare,

skola, under förutsättning att

lcnebostället eller del därav fortfarande

skall utarrenderas samt pastoratet

och arrendatorn icke träffa överenskommelse

örn villkoren för nytt arrende,

dessa villkor fastställas i den ordning

4 § ecklesiastik arrendeförordning

föreskriver, varjämte vid optionsrättens

utövning i övrigt skall iakttagas

vad därom i arrendekontraktet eller

eljest å arrendeförhållandet tilllämplig

författning finnes stadgat.

Kostnaden för arrendeuppskattningen

skall gäldas av pastoratet.

81 §.

Avverkning splan, som skall vinna

tillämpning första gången efter denna

boställsordnings ikraftträdande, må

fastställas för kortare tid än tio år.

82 §.

Nödgas domänverket vidkännas kostnad

för avlönande av skogsstatstjänstemän,

som genom införandet av denna

boställsordning bliva övertaliga, skall

kostnaden i den omfattning och med

belopp, som bestämmes av Konungen,

ersättas statens domäners fond ur

kyrkofonden.

(Utskottets förslag.)

dator. Det skall jämväl ankomma på

boställsnämnden att vid denna syn

pröva befogenheten av anspråk, som

arrendatorn med stöd av 31 § ecklesiastik

arrendeförordning kan komma att

framställa.

7) Där enligt arrendekontrakt eller

äldre författning optionsrätt tillkommer

arrendator eller dennes rättsinnehavare,

skola, under förutsättning att

lönebostället eller del därav fortfarande

skall utarrenderas samt pastoratet

och arrendatorn icke träffa överenskommelse

örn villkoren för nytt arrende,

dessa villkor fastställas i den ordning

4 § ecklesiastik arrendeförordning

föreskriver, varjämte vid optionsrättens

utövning i övrigt skall iakttagas

vad därom i arrendekontraktet eiler

eljest å arrendeförhållandet tilllämplig

författning finnes stadgat;

dock att de befogenheter, som tillkomma

länsstyrelse och domkapitel, i stället

skola tillkomma stiftsnämnden.

Kostnaden för arrendeuppskattningen

skall gäldas av pastoratet.

68 §.

Hushållningsplan, som skall vinna

tillämpning första gången efter denna

boställsordnings ikraftträdande, må

fastställas för kortare tid än tio år.

69 §.

Nödgas domänverket vidkännas kostnad

för avlönande av skogsstatstjänstemän,

som genom införandet av denna

boställsordning bliva övertaliga, skall

kostnaden i den omfattning och med

belopp, som bestämmes av Konungen

och riksdagen, ersättas statens domäners

fond ur kyrkofonden.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

97

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

2:o) Lag

angående ändrad lydelse av 2 kap. 7 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36,

sid. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 7 § femte stycket lagen den 14 juni 1907

örn nyttjanderätt till fast egendom, sådant detta lagrum lyder enligt lag den

27 juni 1927 (nr 283), skall upphöra att gälla.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

3:o) Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 örn Kungl. Majrts

regeringsrätt, vilket lagrum senast ändrats genom lag den 27 juni 1927 (nr

289), skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

9:o) mål om tillvaro ----inrättning;

mål örn rätt — -—■ •—- fastighet;

mål örn anläggning---nybyggen;

mål, huruvida jord — --erläggas;

mål om beslut av domkapitel eller mål örn beslut av stiftsnämnd i fråecklesiastika

boställskommissionen i ga om förvaltningen av prästlönetillfråga,

som avses i ecklesiastik boställs- gång;

ordning;

mål om villkor---upplåtas;

mål örn---arrende;

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

4:o) Lag

örn ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ lagen den 4 januari 1927 (nr 1)

angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt

till upplåtelse av sådan jord under tomträtt.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 6 §§ lagen den 4 januari 1927 angående

tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse av

sådan jord under tomträtt skola erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr S.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl, itai:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §•

Till kyrklig jord räknas i denna lag dels sådan fast egendom, som omförmäles

i 1 § ecklesiastik boställsordning (prästboställen), dels fastigheter, som

äro anslagna till bostad eller avlöning åt biskopar, domkyrkosyssloman och

klockare, eller vilkas avkomst ingår till någon för reglering av sådana befattningshavares

löner bildad fond, dels ock den fasta egendom, som besittes av

domkyrkor samt andra kyrkor i städer och på landet.

Då samhällelig nytta, såsom uppkomsten av egna hem eller mindre jordbruk,

därav främjas, må Konungen medgiva utbyte eller försäljning av kyrklig

jord, som nedan sägs, nämligen av:

a) till tomter tjänliga områden i el- a) till tomter tjänliga områden;

ler invid stad eller annan ort med tätare

bebyggelse eller i grannskap till

större industriell anläggning;

b) bebyggda jordbrukslägenheten såsom torpställen eller nyodlingar;

c) utjordar och utmarksskiften, som äro avskilt belägna; samt

d) andra ägor, som utan kännbar olägenhet kunna avskiljas från den fastighet,

till vilken de höra.

Utbyte eller försäljning av kyrklig jord må ock av Konungen medgivas:

då sådan jord erfordras för ändamål, som avses i 1 § lagen den 12 maj 1917

örn expropriation;

eller då å prästboställe förlagd tjänstebostad för kyrkoherde eller komminister

med hänsyn till dennes tjänsteverksamhet är olämpligt belägen och i anledning

därav förflyttning av bostaden till plats utom bostället påkallas;

eller då kyrklig jord eljest på grund eller då kyrklig jord eljest på grund

av särskilda omständigheter befinnes av särskilda omständigheter befinnes

icke kunna för sitt ändamål lämpligen icke lämpligen böra bibehållas för sitt

bibehållas eller mot skälig avgift ut- ändamål,

arrenderas.

Vid utbyte eller försäljning, som i denna paragraf sägs, skall iakttagas, att

avhändelsen icke är till olägenhet för det allmänna samt att vederlaget motsvarar

jordens värde enligt i orten gängse skäligt pris, därvid hänsyn icke skall tagas

till värdet av förbättring, vilken jorden vunnit genom arbete eller kostnad, som

den, till vilken jorden överlåtes, eller någon, vars rätt övergått å denne, såsom

innehavare av nyttjanderätt till jorden därå nedlagt utöver vad honom ålegat

enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit förutsatt.

6 §•

Där, i enlighet med vad i denna lag sågs, utbyte eller försäljning äger rum

av prästboställe, vars avkomst i sin helhet ingår till kyrkofonden, eller av bo
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

99

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ställe, vars avkomst ingår till biskopslöneregleringsfonden, skall den behållna

mellangiften eller köpeskillingen överlämnas till vederbörande fond.

Sker utbyte eller försäljning av prästboställe, som utgör prästlönetillgång för

visst pastorat, skall den behållna mellangiften eller köpeskillingen, där ej

Konungen annorlunda förordnar, fonderas och fonden utgöra prästlönetillgång

för pastoratet.

Huruledes, beträffande annan kyrklig jord än nu sagts, sådan mellangift

eller köpeskilling må disponeras för tillgodoseende av det ändamål, vartill den

kyrkliga jorden varit anslagen, därom gäller vad särskilt är stadgat eller av

Konungen förordnas.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

5:o) Lag om kyrkofond.

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Kyrkofonden skall användas för kyrkliga ändamål på sätt i denna lag bestämmes

och förvaltas av statskontoret utan sammanblandning med andra medel.

2 §.

1. Med pastorat avses i denna lag territoriellt pastorat, med undantag av

Karlsborgs pastorat.

2. Såsom prästlönekostnader för visst pastorat betecknas i denna lag de

utgifter, som pastoratet enligt vad i särskilda författningar är stadgat har att

vidkännas för löner, arvoden och resanslag åt kyrkoherde, komminister och

ständig adjunkt.

Om kyrkofondens inkomster. Om kyrkofondens inkomster oell utgifter.

3 §.

Till kyrkofonden skola ingå följande medel, nämligen:

1) vad enligt lagen örn indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt örn ersättning därför årligen skall av statsverket gäldas

såsom ersättning för tionde och andra avgifter av fast egendom, vilka på grund

av förut givna författningar tillkommit prästerskapet;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) årlig ersättning av statsverket med tillköpa 301,250 kronor ej mindre för de

anslag i krono- och kyrkotionde samt oindelt spannmål ävensom hemmansräntor.

för vilka gottgörelse av statsmedel lämnats prästerskapet det ecklesiastikår, som

tilländagått näst före den 1 maj 1914, än även för de statsanslag i penningar,

som för samma ecklesiastikår av prästerskapet åtnjutits;

3) inkomst av boställen, vilkas avkomst enligt 9 § förordningen den 11

juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster rätteligen

indragits till prästerskapets löneregleringsfond eller av Konungen anvisats till

löneförbättring för prästerlig tjänstinnehavare i annat pastorat än det, inom

vilket bostället är beläget (allmänna kyrkohemman);

4) överskott å avkastningen av pastorats prästlönetillgångar, varom förmäles

i 4 §;

5) ersättning av pastorat för kostna- 5) ersättning av pastorat för kostna
der,

som avses i 65 § andra stycket der, som avses i 46 § tredje stycket

ecklesiastik boställsordning; ecklesiastik boställsordning;

6) allmän kyrkoavgift, varom förmäles i 5 §;

7) ränta och annan vinst å kyrkofondens tillgångar.

4

Därest av pastorat förvaltade prästlönetillgångar

-—- med undantag av

tillgång, vars avkastning skall enligt

7 § lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning tillgodokomma viss

tjänstinnehavare utöver lönen eller

jämlikt bestämmelse i donationsbrev

tillfalla prästänka — lämna så stor

behållen avkastning, att därå uppkommer

överskott sedan pastoratets

prästlönekostnader under året samt de

i 61 § ecklesiastik boställsordning angivna

virkesbehov blivit täckta, skall

pastoratet till kyrkofonden inleverera

hälften av sådant överskott.

Därest av pastorat förvaltade prästlönetillgångar

•— med undantag av

tillgång, vars avkastning skall enligt

7 § lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning tillgodokomma viss

tjänstinnehavare utöver lönen eller

jämlikt bestämmelse i donationsbrev

tillfalla prästänka -— lämna så stor

behållen avkastning, att därå uppkommer

överskott sedan pastoratets

prästlönekostnader under året samt de

i 55 § ecklesiastik boställsordning angivna

virkesbehov blivit täckta, skall

pastoratet till kyrkofonden inleverera

hälften av sådant överskott.

5 §•

Allmän kyrkoavgift skall utgöras av varje pastorat i förhållande till det antal

skattekronor, för vilket församlingsavgifter, där så erfordras, skola erläggas

till pastoratet.

Kyrkoavgiftens grundbelopp utgör Kyrkoavgiftens grundbelopp utgör

10 öre för skattekrona. Av grundbelop- femton öre för skattekrona. Konungen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

101

(Kungl, ilai:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

pet skall årligen, efter Konungens be- bestämmer årligen, hur stor del av

stämmande, uttagas så stor del, att grundbeloppet skall för året uttagas,

denna tillika med den i 3 § 5) omförmäla^

inkomst för kyrkofonden beräknas

täcka de i 6 § 1)—9) angivna utgifter

för fonden.

Om kyrkofondens utgifter.

6 §.

Av kyrkofonden skola utgöras:

1) ålderstillägg, arvoden oell kostnadsersättningar, som jämlikt lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning, lagen örn provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar

och komministrar i nyreglerade pastorat m. m. och lagen örn resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat samt till nämnda lagar anslutna kungörelser skola

gäldas av kyrkofonden, så ock emeritilöner, vilka i enlighet med lagen om sådana

löner tilldelats präster;

2) anslag, som Konungen må finna skäligt i särskilda fall bevilja såsom

bidrag till kostnad för resor till eller från pastorat, där präst förordnas att,

jämte fullgörande av honom i annat pastorat åliggande tjänstgöring, biträda

vid eller uppehålla prästerlig befattning;

3) dyrtidstillägg, som enligt beslut i den ordning särskilt är stadgat tillerkännas

präster, vilka avses i lagen örn reglering av prästerskapets avlöning;

4) pensionsavgifter till prästerskapets änke- och pupillkassa, vilka belöpa å

innehavare av prästerliga emeritilöner;

5) anslag, som Konungen må finna

skäligt bevilja prästman för särskild

prästerlig tjänstgöring, dock att för

ändamålet icke under något år må användas

mer än 400,000 kronor;

G) avlöningar till de i ecklesiastik

boställsordning omförmälda stiftsintendenter

och biträden åt dem samt ledamöter

i ecklesiastika boställskommissionen

tillika med övriga omkostnader

för deras verksamhet;

7) arvoden åt ordförande i boställ snämnder, örn vilka förmäles i ecklesiastik

boställsordning;

8) resekostnads- och traktamentser- 8) anslag, som Konungen och rikssättningar

enligt grunder, som Kontin- dagen finna skäligt ställa till vedergen

bestämmer, ät konsistorieombud börande statsdepartements förfogande

vid förrättningar av boställsnämnd el- för anlitande av biträde vid handlägg
-

5) anslag, som Konungen må finna

skäligt bevilja prästman för särskild

prästerlig tjänstgöring inom riket, dock

att för ändamålet icke under något år

må användas mer än 300,000 kronor;

6) arvoden till ledamöter i stiftsnämnder

samt avlöningar åt stiftsjägmästare

tillika med övriga omkostnader

för stiftsnämndernas verksamhet;

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. ilaj:ts förslag.) (TJtskottets förslag.)

ler synerätt å prästgårdar och lönebo- ning av boställsärenden och vad därställen,

som avses i ecklesiastik bo- med äger samband;

ställsordning;

9) kostnader enligt 2 § lagen den 21 november 1925 angående anlitande av

kyrkofonden för uppförande av prästgård inom Härnösands och Luleå stift;

10) kostnader för förvaltningen av allmänna kyrkohemman;

11) tillskott till pastorat enligt vad i

7

Om för gäldande av pastorats prästlönekostnader

under året åtgår högre

belopp än som täckes dels av avkastningen

av pastoratets prästlönetillgångar

— med undantag som i 4 §

sägs —- dels ock därutöver av ett belopp,

motsvarande en uttaxering för

skattekrona inom pastoratet av trettio

öre eller det lägre öretal, Konungen

för det året bestämmer, äger pastoratet

för vad ytterligare erfordras erhålla

tillskott av kyrkofonden, dock ej för

gäldande av lönebelopp, som pastoratet

enligt 9 eller 10 § lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning särskilt förbundit

sig att utgöra.

Öretalet för skattekrona skall beräknas

så, att tillskotten till pastoraten

under uret såvitt möjligt motsvara de i

3 § 1)—4) och 7) omförmäla inkomster

för kyrkofonden efter avdrag

av den i 6 § 10) angivna utgift för

fonden.

Vid bestämmande av tillskott, som

nu sagts, skall löneboställes avkastning

tagas i beräkning med belopp,

som fastställts med tillämpning av 9

och 10 §§ (löneboställets normalavkastning),

samt avkastningen av fonder

beräknas till fyra procent av fondernas

kapital.

7 § stadgas.

§•

Örn för gäldande av pastorats prästlönekostnader

under året åtgår högre

belopp än som täckes dels av avkastningen

av pastoratets prästlönetillgångar

— med undantag som i 4 §

sägs — dels ock därutöver av ett belopp,

motsvarande en uttaxering för

skattekrona inom pastoratet av det öretal,

Konungen för året bestämmer, äger

pastoratet för vad jiterligare erfordras

erhålla tillskott av kyrkofonden, dock

ej för gäldande av lönebelopp, som pastoratet

enligt 9 eller 10 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning

särskilt förbundit sig att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott, som

nu sagts, skall löneboställes avkastning

tagas i beräkning med belopp,

som fastställts med tillämpning av 9

§ (löneboställets normalavkastning),

samt avkastningen av fond, som förvaltas

av pastorat, beräknas till fyra

procent av fondens kapital.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

103

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §.

Vid bestämmande av det öretal, som

i 7 § sägs, och den del av den allmänna

kyrkoavgiftens grundbelopp, som skall

för året uttagas, tillses, att kyrkofondens

inkomster under året såvitt möjligt

bliva lika stora som dess utgifter.

Nämnda öretal skall bestämmas till

dubbla beloppet av vad för skattekrona

uttages i kyrkoavgift, dock må samma

öretal ej överstiga tjugu.

Om uppskattning av löneboställes normalavkastning.

8 §■

I pastorat, där tillskott av kyrkofonden

enligt 7 § ifrågakomma'', skall

på sätt nedan sägs för varje av pastoratet

förvaltat löneboställe, som avses i

samma paragraf, uppskattning ske av

boställets årliga normalavkastning, beräknad

i penningar.

9 §.

Vid uppskattningen av annan avkastning

än skogsavkastning skall

iakttagas följande:

1) Uppskattningen skall avse en tid

av 20 år.

2) Till grund för uppskattningen

lägges värdet av de intäkter, som anses

kunna erhållas genom förvaltning av

lönebostället på mest ekonomiska sätt

med bibehållande av tillämpad brukningsmetod,

därvid även skall beräknas

skäligt vederlag för upplåtelse av

mark till annat församlingsändamål än

kyrkogård. Från intäkterna avdragas

nödiga, av förvaltningen föranledda

utgifter, däribland skatter samt kostnader

för underhålls- och nybyggnadsarbeten.

I sistnämnda kostnader inräk
-

9 §.

För varje av pastorat förvaltat löneboställe

skall, där ej stiftsnämnden

finner det obehövligt, uppskattning

ske på sätt nedan sägs av boställets

årliga normalavkastning, beräknad i

penningar.

10 §.

Vid uppskattningen skall iakttagas

följande:

1) Uppskattningen skall avse samma

tid som hushållning splanen för

skogen, där sådan finnes, och eljest en

lid av tio år.

2) Till grund för uppskattningen

av avkastningen från löneboställes

jordbruksdel lägges värdet av de intäkter,

som anses kunna erhållas genom

förvaltning av denna del av bostället

på mest ekonomiska sätt med

bibehållande av tillämpad brukningsmetod,

därvid även skall beräknas skäligt

vederlag för upplåtelse av mark

till församlingsändamål. Från intäkterna

avdragas nödiga, av förvaltningen

föranledda utgifter, däribland

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj :ts förslag.)

nas rotvärdet av byggnads- oell hägnadsvirke

från boställsskog. Avdrag

må även göras för kostnader för ekonomiska

besiktningar och andra förrättningar

av boställsnämnd. Har pastoratet

vid utarrendering av löneboställe

åtagit sig att tillhandahålla arrendatorn

ved till husbehov, skall därav föranledd

förhöjning av arrendesumman

icke tagas i betraktande såsom inkomst,

men ej heller vid utgiftsberäkningen

hänsyn tagas till vedanskaffningen.

3) Förbättring av löneboställes avkastning,

som erhålles genom vattenavledning,

större täckdikning eller annat

kapitalkrävande företag, skall tagas

i betraktande först efter det antal

år (frihetsår), som skäligen kan anses

åtgå för avskrivning av det i företaget

nedlagda kapitalet. Utgifterna

för företaget må icke avdragas såsom

förvaltningskostnad.

10 §.

Vid uppskattningen av skogsavkastning

skall iakttagas följande:

1) Uppskattningen sker med ledning

av uppgjord avverkning spion för

den tid, planen gäller.

2) Till grund för uppskattningen

lägges värdet av det för avverkning

tillgängliga virket på rot. Från detta

värde dragas dels rotvärdet av virke,

som enligt vad i 61 § ecklesiastik boställsordning

är stadgat kan anses erforderligt

för prästgård, kyrka och kapell,

dels skatter, dels ock de kostnader,

pastoratet under den tid, uppskattningen

avser, beräknas skäligen få vidkännas

för upprättande av ny avverkning

spion, för utstämplingar och

(Utskottets förslag.)

skatter samt kostnader för underhållsoch

nybyggnadsarbeten. Avdrag ina

även göras för kostnader för ekonomiska

besiktningar och andra sammanträden

av boställsnämnd.

3) Till grund för uppskattningen av

skogsavkastningen lägges värdet av det

för avverkning tillgängliga virket på

rot. Från detta värde dragas dels rotvärdet

av virke, som erfordras för löneboställets

husbehov samt enligt vad i

55 § ecklesiastik boställsordning är

stadgat kan anses erforderligt för prästgård,

kyrka och kapell, dels å skogen

belöpande skatter, dels ock de kostnader,

pastoratet under den tid, uppskattningen

avser, beräknas skäligen få vid
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

105

(Kungl. Maj:ts förslag.)

skogsvårdsåtgärder samt förrättning

av boställsnämnd. Vad av återstoden

belöper på ett vart av de år, avverkningsplanen

omfattar, utgör skogens

årliga normal avkastning.

3) Med avseende å förbättring i

skogsavkastningen, som erhålles genom

torrläggning av försumpad mark,

myr eller kärr eller annat sådant företag,

skall vad i 9 § 3) stadgas äga

motsvarande tillämpning.

11

Uppskattning av löneboställes normalavkastning

verkställes av boställsnämnden.

Beträffande förrättning, varom

nu är fråga, skall i tillämpliga delar

gälla vad i ecklesiastik boställsordning

är stadgat örn förrättning av

boställsnämnd.

Vid uppskattning av skogsavkastning

inträder stiftsintendenten såsom

ledamot i boställ snämnden i stället findén

av domkapitlet utsedda ledamoten.

(Utskottets förslag.)

kännås för upprättande av ny hushållning

spion, för utstämplingar och

skogsvårdsåtgärder.

-i) Förlust å en inkomstkälla får

täckas nied överskott å annan.

5) Förbättring av löneboställes avkastning,

som erhålles genom vattenavledning,

större täckdikning, torrläggning

av försumpad mark, myr eller

kärr eller annat sådant kapitalkrävande

företag, skall tagas i betraktande

först efter det antal år (frihetsår),

som skäligen kan anses åtgå för avskrivning

av det i företaget nedlagda

kapitalet. Utgifterna för företaget må

icke avdragas såsom förvaltningskostnad.

Uppskattning av löneboställes norli

^avkastning verkställes av boställsnämnden,

därvid, örn skog finnes å bostället,

jämväl stiftsjägmästaren eller

annan av stiftsnämnden förordnad i

skogsskötsel kunnig person inträder såsom

ledamot i nämnden.

Bestämmelserna i ecklesiastik boställsordning

angående ordningen för

meddelande av beslut av boställsnämnd

och örn kostnaderna för nämndens sammanträde

skola äga motsvarande tilllämpning

beträffande uppskattning,

som nu sagts, med iakttagande av att,

dä vid omröstning inom nämnden rösterna

falla lika för olika meningar, den

mening, som ordföranden biträder, bliver

nämndens beslut samt att ersättning

till stifts jägmästare, då denne är

ledamot i nämnden, utgår ur kyrkofonden

enligt föreskrift, som meddelas

med stöd av 6 § 1 morn. ecklesiastik

boställsordning.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

12

Vill pastorat utföra torrläggningseller

annat företag av beskaffenhet,

som i 9 § 3) eller 10 § 3) sägs, skall

boställsnämnden, där pastoratet med företeende

av fullständigt kostnadsförslag

sådant påfordrar, meddela särskilt

beslut i fråga om det antal frihetsår,

som kan medgivas för företaget.

13

Talan mot boställsnämnds beslut i

ärende, som avses i 9, 11 eller 12 §,

fullföljes till synerätt i den ordning,

som är föreskriven om fullföljd av talan

mot beslut av boställsnämnd enligt

ecklesiastik boställsordning. Vad i

samma författning stadgas örn laga

syn skall äga tillämpning beträffande

laga syn, som påkallas enligt denna

lag.

I fråga örn kostnaderna för förrättning

av boställsnämnd eller för laga

syn i ärende, som nu sagts, skola bestämmelserna

i 48 och 49 §§ ecklesiastik

boställsordning i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, dock skall ersättning

åt stiftsintendent, då denne

är ledamot i boställsnämnd, gäldas av

kyrkofonden i enlighet med stadgandet

i 65 § första stycket boställsordningen.

(Utskottets förslag.)

Boställsnämndens uppskattning skall

underställas stiftsnämnden för prövning

och fastställelse.

3-

Vill pastorat utföra torrläggningseller

annat företag av beskaffenhet,

som \10 § 5) sägs, skall stiftsnämnden,

där pastoratet med företeende av fullständigt

kostnadsförslag sådant påfordrar,

meddela särskilt beslut i fråga

örn det antal frihetsår, som kan

medgivas för företaget.

5.

Talan mot stiftsnämnds beslut i

ärende, som avses i 9 eller 12 §, må

fullföljas hos Konungen genom besvär,

vilka skola hava inkommit till

vederbörande statsdepartement före

klockan tolv å trettionde dagen från

den dag, klaganden erhöll del av beslutet.

[Jfr 11 §.]

Om byggnadsförskott.

14 §•

För fullgörande av ny- eller om- Efter statskontorets beprövande och

byggnad, som pastorat ålagts att ut- enligt grunder, som Konungen fast
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

107

(Kungl. Mattts förslag.)

föra å löneboställe, samt för gäldande

av kostnader, söm uppkomma för pastoratet

då löneboställe tvångsanslutes

till företag enligt vattenlagen eller lagen

örn enskilda vägar eller till lantmäteriförrättning,

må pastoratet efter

statskontorets beprövande och enligt

grunder, som Konungen fastställer, erhålla

förskott ur kyrkofonden.

Sådant förskott skall jämte ränta i

avkastningen från lönebostället.

(Utslcottets förslag.)

ställer, må pastorat erhålla förskott

ur kyrkofonden för fullgörande av nyeller

ombyggnad, som pastoratet ålagts

att utföra å löneboställe, för gäldande

av kostnader, som uppkomma för pastoratet

då löneboställe anslutes till

företag enligt vattenlagen eller lagen

örn enskilda vägar eller till lantmäteriförrättning

ävensom i övrigt för utförande

av täckdikning eller annan

g rund förbättring.

första hand gottgöras kyrkofonden ur

15 §.

Kör beredande av tillgång till medel för utlämnande av förskott må lån upptagas

för kyrkofonden.

Särskilda bestämmelser.

16 §.

Utgöra församlingar, vilka bilda två eller flera pastorat, för vården av angelägenhet,

som i denna lag avses, en kyrklig samfällighet, skall vad i lagen stadgas

örn pastorat äga tillämpning å sådan samfällighet.

17 §.

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag,

meddelas av Konungen.

(j rcrgångsbestämmelser.

1. Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer, dock skall

Konungen dessförinnan äga med tillämpning av bestämmelserna i nya lagen

meddela de föreskrifter och föranstalta örn de åtgärder, som kunna finnas pakallade

till förberedelse av lagens införande, samt ur kyrkofonden anvisa nödiga

medel för bestridande av kostnaderna för sagda åtgärder.

2. Genom nya lagen upphävas med de begränsningar nedan sägs lagen den

0 december 1910 (nr 141, sid. 37) örn kyrkofond och lagen den 25 november

1925 (nr 448) om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad

u ecklesiastika löneboställen, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning

stridande mot nya lagen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas.

4. Kyrkofonden skall beträffande de fonder, vilka enligt 2 § lagen den 9

december 1910 örn kyrkofond överförts till sistnämnda fond, samt de medel,

som jämlikt 3 § 2) nya lagen tillföras kyrkofonden, svara för samtliga de utgifter,

som enligt allmän författning eller särskilda, i behörig ordning meddelade

bestämmelser vid tiden för överföringen redan blivit anvisade till utgående

från dessa tillgångar.

5. Har Konungen, innan nya lagen träder i kraft, jämlikt 7 § lagen den 9

december 1910 örn kyrkofond beviljat arrendator, som utgör å löneboställes

skogsmark belöpande utskylder och besvär, bidrag till fullgörande av denna

skattskyldighet, skall arrendatorn fortfarande under återstående arrendetiden

erhålla sådant bidrag efter enahanda grunder som förut, dock skall detta bidrag

icke längre utgå ur kyrkofonden utan i stället avräknas å arrende elier

årsbelopp för uppskattad byggnadskostnad.

6. Stadgandena i 8 och 9 §§ lagen den 9 december 1910 örn kyrkofond skola

äga tillämpning så länge de förhållanden, örn vilka i sagda lagrum förmäles,

fortfarande bestå.

7. Där enligt beslut av Konungen präst jämlikt 11 § 4 mom. lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning tillkommande bränsleförmån blivit utbytt mot

viss årlig ersättning att utgå ur kyrkofonden, skall ersättningen efter nya lagens

ikraftträdande gäldas av pastoratet och kvartalsvis utbetalas av kyrkorådet.

8. Lagen den 21 november 1925 örn

förskott ur kyrkofonden till bekostande

av viss nybyggnad å ecklesiastika

löneboställen och kungörelsen samma

dag med villkor och bestämmelser angående

erhållande av sådant förskott

skola fortfarande tillämpas beträffande

byggnadsförskott, som beviljats före

nya lagens ikraftträdande, med

iakttagande av att det i varje särskilt

fall skall åligga vederbörande pastorat

att av löneboställets avkastning till

kyrkofonden inleverera de belopp, med

vilka enligt fastställd plan förskottet

skall amorteras, och att, därest vid

ekonomisk besiktning, som avses i 7 §

nämnda kungörelse, befinnes, att arrendatorn

eftersatt byggnadsskyldigheten,

såväl domkapitlet som pastora
-

8. Lagen den 21 november 1925 om

förskott ur kyrkofonden till bekostande

av viss nybyggnad å ecklesiastika

löneboställen skall fortfarande tillämpas

beträffande byggnadsförskott, som

beviljats före nya lagens ikraftträdande,

med iakttagande av att det i varje

särskilt fall skall åligga vederbörande

pastorat att av löneboställets avkastning

till kyrkofonden inleverera de belopp,

med vilka enligt fastställd plan

förskottet skall amorteras.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

109

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tet äger påkalla sådan verkställighetsåtgärd,

som omförmäles i 56 § ecklesiastik

boställsordning den 9 december

1910.

9. Såsom ^byggnadskostnad enligt

14 § skall anses jämväl ersättning, som

pastorat på grund av stadgandet i

67 §6) ecklesiastik boställsordning

kan bliva skyldigt utgiva till avträdande

arrendator.

6:o) lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr 141,

sid. 27) om reglering av prästerskapets avlöning.

Härigenom förordnas, att 9, 11, 19, 20, 21, 22 och 26 §§ lagen den 9 december

1910 örn reglering av prästerskapets avlöning — av vilka lagrum 11, 19, 20 och

21 §§ ändrats, 11 § genom lag den 17 december 1926 (nr 525) samt 19, 20 och

21 §§ senast genom lag den 28 september 1928 (nr 397) — skola, 9, 11 och 20 §§

i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

9 §.

Finner Konungen prästerlig tjänst, om vars bibehållande eller inrättande framställning

blivit gjord, icke vara för själavårdens behöriga handhavande nödig,

må Konungen likväl medgiva, att sådan tjänst bibehålies eller inrättas, därest

församling med minst tre fjärdedelar av dess hela rösttal efter röstvärdet beslutat

utgöra vad utöver de i 19 § 1 mom. ömförmälda tillgångar erfordras till

bestridande av den lön, Konungen enligt denna lag bestämmer.

I fall----kronor.

11 §.

1. Lön -----kassan.

2. Fri bostad -— --skäligt.

3. Ersättning — — — årligen.

4. Det åligger pastoratet att såsom bidrag till uppvärmning av tjänstebostad

gälda, till kyrkoherde 200 kronor och till komminister 160 kronor för år, vilket

bidrag skall utbetalas i den ordning, som i 1 mom. sägs.

19 §.

Till bestridande av de för kyrkoherde och komminister fastställda löner,

däri inräknat bidrag för uppvärmning av tjänstebostad enligt 11 § 4 morn.,

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ävensom ersättning och arvode åt adjunkt, varom i 14 § 3 mom. sägs, skola i nedan

nämnd ordning användas:

l:o) avkastning av tillgångar, vilka äro avsedda för avlöning av pastoratets

prästerskap, med undantag av tillgång, vars avkomst skall enligt 7 § tillkomma

viss tjänstinnehavare utöver lönen eller enligt bestämmelse i donationsbrev

tillfalla prästänka;

2:o) andra tillgängliga medel ävensom församlingsavgifter till erforderligt

belopp.

20 §.

I gäldandet av de enligt 19 § 2 mom. utgående församlingsavgifter skola

alla de, vilka inom pastoratet utgöra allmän kommunalskatt, deltaga efter de

för sådan skatts utgörande stadgade grunder, och skola dessa avgifter inom

varje till pastoratet hörande församling debiteras och uppbäras i samma ordning

som utskylder till kyrka och skola.

Angående--— särskilt stadgat.

21 §.

I fråga örn tillskott av kyrkofonden för täckande av prästlönekostnader, som

pastorat enligt denna lag har att gälda, är särskilt stadgat.

22 §.

1. Blir prästgård eller löneboställe, som förvaltas av pastorat, föremål för

expropriation, skall den influtna ersättningen fonderas och fonden utgöra prästlönetillgång

för pastoratet.

2. Fond, som är prästlönetillgång för visst pastorat, skall förvaltas av pastoratet.

Sådan fond skall göras räntebärande på sätt örn omyndigs medel är föreskrivet.

Vill pastoratet placera fondmedel på annat sätt, skall pastoratet inhämta

tillstånd därtill av domkapitlet.

3. Det åligger pastoratet att beträffande varje fond, som är prästlönetillgång

för pastoratet, årligen före utgången av februari månad till domkapitlet lämna

uppgift angående fondens kapital, placering och avkastning under föregående år.

4. Konungen äger föreskriva, att

viss fond eller visst slag av fonder

skola förvaltas av stiftsnämnden för

pastoratets räkning.

Medel, som nu sagts, skola, där ej

särskilda förhållanden annat föranleda,

placeras i fast egendom eller på annat

lika betryggande sätt. Närmare föreskrifter

örn sådan placering och förvaltningen

av inköpt egendom meddelas

av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

lil

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

26 §.

Avlöningsmedel, varom i 19 § 1 mom. sägs, skola av vederbörande kyrkoråd

uppbäras från och med ecklesiastikåret näst efter det, med vars utgång den på

grund av förordningen den 11 juli 1862 eller förordningen den 1 november

1872 fastställda lönereglering beträffande pastoratet upphör att gälla, eller, örn

hinder därför möter, när det utan förnärmande av annans rätt kan ske.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer, dock att ändringen

av förutvarande lydelsen av 11 § 4 mom. skall beträffande varje särskild

kyrkoherde- och komministerstjänst vinna tillämpning först då ny lönereglering

för tjänsten fastställes efter det denna lag i övrigt trätt i kraft. %

Ved och bränntorv, som enligt 11 § 4 mom. i dess äldre lydelse skola tillhandahållas

präst, anvisas av pastoratet. Värdet därav skall såsom omkostnad

avdragas vid uppskattning i den ordning särskilt är stadgat av löneboställes

normalavkastning.

7:o) Lag

Olli ändring i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner.

Härigenom förordnas, att 5 §x lagen den 30 augusti 1918 angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner skall upphöra att gälla samt

att 4 § samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

4 §.

Krigstidsunderstöd (dyrtidstillägg), som fastställes med stöd av denna lag,

skall gäldas av kyrkofonden.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

8:o) Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen den 21 november 1925 (nr 455) angående

särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar

inom Härnösands och Luleå stift.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 21 november 1925 angående särskilda

lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands

och Luleå stift skall erhålla följande ändrade lydelse:

Senaste lydelsen 1921: 192.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §.

Ödebygdstillägg åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter skall

av varje pastorat, såvitt angår dess prästerskap, gäldas på sätt och i den ordning

11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen om reglering av prästerskapets avlöning

stadga.

Rörande tillskott av kyrkofonden för gäldande av kostnad, som nu sagts, är

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

9:o) Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 21 november 1925 (nr 449)

om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 21 november 1925 örn resanslag åt

vissa präster i nyreglerade pastorat skall erhålla följande ändrade lydelse:

2 §.

Kast resanslag, varom i 1 § förmäles, skall av varje pastorat, såvitt angår

dess prästerskap, gäldas på sätt och i den ordning 11 § 1 mom. samt 19 och

20 §§ lagen örn reglering av prästerskapets avlöning stadga.

Rörande tillskott av kyrkofonden för gäldande av kostnad, som nu sagts, är

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

10:o) Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 17 december 1926 (nr 526)

om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av

nådårsrättens upphörande m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 17 december 1926 örn vissa lönetillägg

åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande

m. m. skall erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

Lönetillägg, varom i 1 § förmäles, skall av varje pastorat, såvitt angår

dess prästerskap, gäldas på sätt och i den ordning 11 § 1 mom. samt 19 och

20 §§ lagen örn reglering av prästerskapets avlöning stadga.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

113

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Rörande tillskott av kyrkofonden för gäldande av kostnad, som nu sagts, är

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

. lim) lag

angående ändrad lydelse av 3 § 1 moni. lagen den 13 december 1929

(nr 382) örn provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar oell komministrar

i nyreglerade pastorat m. m.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. lagen den 13 december 1929 örn provisorisk

tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

m. m. skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar samt provisoriskt

tilläggsarvode åt ständiga adjunkter skola av varje pastorat, såvitt

angår dess prästerskap, gäldas på sätt och i den ordning 11 § 1 mom. samt

19 och 20 §§ lagen örn reglering av prästerskapets avlöning stadga.

Tilläggslön----avlöningen.

Rörande tillskott av kyrkofonden för gäldande av kostnad, som nu sagts, är

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

12:o) Lag

örn ändrad lydelse av 13 § 2 moni. kommunalskattelagen den 28 september

1928.

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

2 mom. I ägares ställe — -—- -— anslagen

jord.

Såsom innehavare av publikt boställe

eller på lön anslagen jord skall

anses den tjänstinnehavare eller annan,

som författningsenligt äger nyttja fastigheten

eller tillgodonjuta dess avkastBihang

till riksdagens protokoll 1032.

2 mom. I ägares ställe----me
nighet;

samt

c) innehavare av publikt boställe,

prästgård eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt boställe,

prästgård eller på lön anslagen

jord skall anses den tjänstinnehavare

9 sami. 3 avd. 7 käft. (Nr 8.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ning. Beträffande prästjord och i ecklesiastik

boställsordning avsett löneboställe

är vederbörande pastorat att anse

såsom innehavare.

(Utskottets förslag.)

eller annan, som författningsenligt

äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta

dess avkastning. Beträffande i

ecklesiastik boställsordning avsett löneboställe

är vederbörande pastorat att

anse såsom innehavare.

Skall---skogs värde.

Där beträffande — — — å skogsvärde.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

B) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte, så snart förhållandena det medgiva,

för riksdagen framlägga förslag örn påskyndat avskrivande

av prästerskapets till statsverket indragna tionde;

C) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning, hur präs
•

terna skola befrias från skyldighet att erlägga kommunal fastighetsskatt

för prästgårdar, som upplåtas åt dem, samt för

riksdagen framlägga det förslag, som utredningen kan föranleda;
D)

att de i nu behandlade ämnen väckta motionerna, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet här

ovan anfört och hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

E) att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Majit att bestämma

dagen för ikraftträdandet av de ovan under A) intagna lagarna.

Stockholm den 2 juni 1932.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar i

G. SEDERHOLM.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från andra lagutskottet: herrar Andersson i Rasjön, Linder,* Frändén, Tamm,

Magnusson i Kalmar, Wallerius, Johanson i Hallagården och Norman;

från jordbruksutskottet: herrar Sederholm, Linders, Sköld* Uddenberg, friherre

Lagerfelt, August W. Johansson, Månsson i Erlandsro* och Pehrsson i Bramstorp.

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

115

Bilaga.

Till Riksdagens sammansatta andra lag- och jordbruksutskott.

Genom remiss den 29 april 1932 har Kungl. Majit anbefallt centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund att så skyndsamt som möjligt och senast den

14 maj 1932 till Riksdagens sammansatta andra lag- och jordbruksutskott

inkomma med yttrande över inom riksdagen väckta motionen 1:348 i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning.

Med anledning härav får centralrådet anföra följande.

I förenämnda motion ifrågasattes, huruvida icke den av 1931 års prästlöneregleringssakkunnige

framkastade tanken på att förlägga de ecklesiastika skogarna

under skogsvårdsstyrelserna i länen är förtjänt av ett närmare övervägande.

Motionären anser nämligen skogsvårdsstyrelsernas personal i allmänhet

vara fullt kompetent för uppgiften och uttalar, sammanfattningsvis, att då

skogsvårdsstyrelser med erforderlig personal finnas inrättade, det icke föreligger

anledning att anförtro prästskogarna åt andra nyinrättade organ, synnerligast

som de ecklesiastika boställena icke skilja sig från vanliga bondehemman. Genom

skogsvårdsstyrelsernas anlitande, framhåller motionären vidare, skulle stora

ekonomiska besparingar göras, utan att man därigenom riskerar en sämre skötsel

av skogarna ifråga.

Enligt centralrådets mening kan med visst fog göras gällande, att skogsvårdsstyrelserna

med sina befattningshavare äro kompetenta att övertaga de uppgifter,

som enligt propositionen med förslag till ecklesiastik boställsordning

m. m. tillagts stiftsintendenterna och dem underlydande biträden, d. v. s. att

utöva erforderlig kontroll över skogens skötsel och vård å de ecklesiastika egendomarna

samt att fastställa de avverkningsplaner, som enligt Kungl. Maj :ts

förslag skola upprättas för ifrågavarande skogar. Däremot kan skogarnas direkta

förvaltande under inga förhållanden anförtros skogsvårdsstyrelserna, som ej

äro inrättade för handläggning av dylika uppgifter. I motionen har ej heller,

så vitt centralrådet kan se, ifrågasatts annat än att förvaltningen skall handhavas

av särskilda, av pastoraten därtill utsedda tjänstemän.

Då centralrådet i likhet med motionären även är av den uppfattningen, att

skogsvårdens å de ecklesiastika fastigheterna kontrollerande genom skogsvårdsstyrelserna

skulle kunna ske för jämförelsevis ringa kostnader, torde icke kunna

nekas till att skäl finnas att andraga, vilka tala för ett anlitande av skogsvårdsstyrelserna

i nu ifrågavarande syfte.

Enligt centralrådets förmenande är emellertid förslaget härom ur andra synpunkter

ägnat att ingiva allvarliga betänkligheter.

Allt sedan år 1905, då skogsvårdsstyrelserna började sin verksamhet, har

denna institutions organisation i sina huvuddrag kunnat kvarstå orubbad. An
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Ilo

ledningen härtill torde få anses vara, att dessa styrelser från början givits en

för sin uppgift ändamålsenlig utformning oell sammansättning, varigenom de

kommit att besitta en betydande förmåga att smidigt inrätta sig för ett effektivt

handläggande av de arbetsuppgifter, vilka successivt kommit att åvila dem.

Örn man ser tillbaka på hur skogsvårdsstyrelsernas verksamhet utvecklats under

de gångna åren, så kan beträffande den första tidens skogsvårdsstj^relsearbete

sägas, att detta till huvudsaklig del bestod i ett övervakande av skogslagens

efterlevnad. Till en början var detta arbete, på grund av skogsvårdsstyrelsernas

begränsade resurser och ringa erfarenhet, nog så krävande. Allteftersom tiden

gick, vann emellertid uppfattningen örn det berättigade i statens ingripande

med avseende på den enskildes handhavande av sin skogsskötsel insteg inom

allt vidare kretsar, varigenom skogsvårdsstyrelsernas fiskaliska uppgifter kommo

att kännas mindre betungande. Samtidigt växte emellertid kraven på skogsvårdsstyrelsernas

rådgivande och understödjande insatser, vilka, tillsamman med

en brett lagd upplysningsverksamhet, sedan dess kommit att utgöra tyngdpunkten

i skogsvårdsstyrelsernas arbete. Man torde sålunda ej kunna säga,

att den skärpta skogslagstiftning, som infördes genom 1918 års provisoriska lag

och som stadfästes genom 1923 års skogsvårdslag, i något väsentligt ändrat

skogsvårdsstyrelsearbetets nyssangivna karaktär, ehuruväl den skogsvårdsstyrelserna

tillkommande uppgiften att övervaka skogsvården å enskildes skogar

därigenom blivit betydligt mera krävande. De under senaste år inrättade särskilda

skogsvårdsanslagen — till understödjande medelst statsbidrag av skogsutdiknings-

och skogsodlingsföretag å enskildes marker — har i icke ringa grad

utökat skogsvårdsstyrelsernas arbete, men på intet vis kommit att utgöra en

tyngande börda å dessa, då styrelserna inrättat sig för och småningom tillägnat

sig riklig erfarenhet beträffande dylik bidragsverksamhets handläggning.

De växande uppgifter, som, enligt vad ovan anförts, successivt kommit att

åvila skogsvårdsstyrelserna, synes centralrådet utgöra en naturlig och följdriktig

utveckling av skogsvårdsstyrelsearbetet. Resultatet har även blivit — det torde

man utan överdrift kunna påstå — en avsevärt förbättrad vård av enskildes

skogar och ett till allt vidare kretsar av skogsägare utvidgat intresse för skogens

rätta skötsel.

Genom antagandet vid 1930 års riksdag av lag örn begränsning av rätten

att avverka skog å intecknad fastighet hava skogsvårdsstyrelserna blivit ålagda

medverkan vid hypoteksföreningarnas belåning av växande skog. Den vid årets

riksdag beslutade nya lagen örn häradsallmänningar medför för ett antal skogsvårdsstyrelser

nya, ansvarsfulla uppgifter. Ett antagande av Kungl. Maj :ts

proposition till årets riksdag med förslag till lag örn vård av vissa skogar inom

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden m. m. kommer

att i betydande grad utöka skogsvårdsstyrelsernas verksamhetsområde och

särskilt åt skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län giva nya

arbetsuppgifter av omfattande och delvis komplicerad natur.

Ett vidgande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhetsfält på sätt här ovan

blivit sagt kan centralrådet av olika skäl finna lämpligt och ändamålsenligt.

Utsträckandet av skogsvårdsstyrelsernas uppsikt till häradsallmänningar och

till enskildes skogar i lappmarkerna m. fl. områden synes centralrådet naturligt,

då det här gäller skogar av enskild natur, vilkas avkastning ej skall tillgodogöras

allmänna ändamål. En följd av de nya uppdragen blir emellertid för

åtskilliga skogsvårdsstyrelser, att nya lagar måste tillämpas, och att tid och

krafter måste ägnas spörsmål, med vilka skogsvårdsstyrelserna hittills ej behövt

taga befattning.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

117

Försiktigheten bjuder, synes det centralrådet, att skogsvårdsstyrelserna ges

tid att sätta sig in i de nya uppgifter, de redan erhållit och föreslagits skola

erhålla, innan de ytterligare anlitas för nya uppdrag av krävande natur. Centralrådet

anser detta så mycket mera nödvändigt, som skogsvårdsstyrelsernas

primära uppgift, för vilken de väl i främsta rummet en gång inrättats, att

med tillgängliga medel verka för ett allmänt befrämjande av skogsvården å

enskildes skogar, ett arbetsfält, som redan omfattar c:a 15.5 miljoner hektar

produktiv skogsmark, alltjämt ställer de största krav på skogsvårdsstyrelsernas

omdöme och arbetsförmåga.

Icke minst med hänsyn härtill finner centralrådet nu ett ytterligare utökande

av skogsvårdsstyrelsernas arbete med uppgiften att handhava kontrollen över de

ecklesiastika skogarnas skötsel ägnat att ingiva betänkligheter. Till motivering

av denna centralrådets uppfattning må här ytterligare anföras följande.

Som centralrådet ovan gjort gällande, torde man kunna säga, att skogsvårdsstyrelserna

hittills i stort visat sig vuxna sina uppgifter. Detta har alstrat förtroende

för styrelsernas verksamhet hos skogsägarna, vilket förtroende förvisso

är att anse som en grundbetingelse för ett framgångsrikt skogsvårdsstyrelsearbete.

Skulle detta i högre grad avtaga eller försvinna, skulle även skogsvårdsstyrelsernas

möjligheter att bedriva en gagnerik skogsvårdsverksamhet i väsentlig

mån förminskas. Risk för att detta skall ske uppstår ofelbart, örn styrelsernas

arbete så utökas och kompliceras, att de ej längre förmå handlägga sina

uppgifter på ett sätt, som friar från klander och allmän kritik.

Vad särskilt beträffar förslaget om att tillägga skogsvårdsstyrelserna uppsikten

över de ecklesiastika skogarna må, i anslutning till det nyss sagda, framhållas,

att med denna tillsyn skulle följa uppgifterna att fastställa avverkningsplaner

och upprätta normalavkastningskalkyler för de olika skogarna. Hur

dessa uppgifter än lösas, måste man enligt centralrådets mening förutsätta, att

olika meningar därom kunna göra sig gällande hos de olika parterna eller intressena.

Om nu skogsvårdsstyrelserna skola representera den skogliga sakkunskapen

vid ifrågavarande spörsmåls avgörande, kan detta lätt leda till, att

styrelserna komma i motsatsförhållande till kommunernas representanter, vilket

kan bliva till men för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i övrigt.

Arbetet med tillsynen över prästskogarna torde även för skogsvårdsstyrelserna

bliva i icke ringa grad betungande. Enligt tillgängliga uppgifter är antalet åt

prästerskapet anslagna ecklesiastika skogar 2,424 med en sammanlagd areal

produktiv skogsmark av 273,750 hektar. Skogarnas fördelning till antal och

areal å de olika skogsvårdsstyrelseområdena samt å Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker framgår av nedanstående sammanställning.

Emot den av centralrådet hävdade uppfattningen, att handhavandet av uppsikten

över ifrågavarande skogar skulle för skogsvårdsstyrelserna bliva betungande,

kan givetvis med rätta invändas, att skogsvårdsstyrelserna ej böra

tilläggas ökade uppgifter, med mindre de samtidigt förlänas i motsvarande grad

ökade resurser för arbetets utförande. Uppenbart är, att detta under alla förhållanden

måste ske. Enligt centralrådets förmenande blir det emellertid i nu

ifrågavarande fall knappast tillfyllest att åt skogsvårdsstyrelserna giva de ökade

ekonomiska resurser, att de bliva i stånd att anställa den ytterligare personal,

som för ändamålet kan visa sig erforderlig. Sannolikt kräves även ett förstärkande

av skogsvårdsstyrelsernas centralorganisation, skogsvårdsstyrelsernas förbund,

och ett utrustande av denna med vidgade befogenheter gent emot de

enskilda skogsvårdsstyrelserna. Bland annat gör kravet på enhetlig tolkning

av de olika lagar, skogsvårdsstyrelserna skulle behöva tillämpa, della påkallat.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Skogsvårdsstyrelseområde

Antal

Utmarksareal

Därav prod.

skogsmark

Stockholms.............

10,628

8,342

Uppsala..............

7,420

5,983

Södermanlands...........

lil

7,146

5,402

Östergötlands............

178

11,119

8,205

Jönköpings.............

21,059

15,021

Kronobergs.............

128

19,005

13,973

Kalmar norra............

48

8,411

6,694

Kalmar södra............

5,919

4,198

Gotlands..............

7,459

4,987

Blekinge ..............

23

1,478

1,267

Kristianstads............

110

4,627

3,871

Malmöhus.............

1,120

1,040

Hallands..............

109

5,667

4,452

Göteborgs o. Bohus.........

91

5,384

2,695

Alvsborgs.............

184

15,867

12,326

Skaraborgs.............

235

12,052

10,271

Värmlands.............

100

31,788

25,413

Örebro...............

81

7,280

6,225

Västmanlands...........

106

9,821

7,821

Kopparbergs............

73

23,957

19,062

Gävleborgs.............

53

22,315

18,398

Västernorrlands ..........

68

28,583

23,804

Jämtlands.............

57

52,376

36,461

Västerbottens kustland.......

30

6,393

4,781

> lappmark.......

14

13,409

8,727

Norrbottens kastland........

27

12,191

7,725

» lappmark........

9

14,444

6,606

2,424

366,918

273,750

Än vidare bör beaktas, att, åtminstone enligt centralrådets förmenande, en

viss territoriell expansion av skogsvårdsstyrelseverksamheten i sinom tid kan

påkrävas, som ur skogsvårdsstyrelsesynpunkt torde ligga mera naturligt till

än den nu, genom de ecklesiastika boställsskogarnas överflyttande till skogsvårdsstyrelsernas

uppsiktsområde, ifrågasatta. Centralrådet håller sålunda före,

att skäl tala för att skogsvårdsstyrelserna i sinom tid anförtros skogsvårdskontrollen

å samtliga skogar av enskild natur, vilkas avkastning ej skall disponeras

för tillgodoseende av allmänna ändamål. Kommer detta att ske, blir skogsvårdsstyrelsernas

uppsiktsområde utökat med sockenallmänningar och besparingsskogar,

städers skogar samt skyddsskogar.

Centralrådets uppfattning är alltså, att den naturliga gränsen för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet bör dragas så, att därmed omgärdas landets enskilda

skogar, under det att de allmänna skogarna — statens egna skogar och skogar,

vilkas avkastning skall tillgodose allmänna ändamål — falla utom denna gräns.

Då enligt centralrådets mening skogsvårdsstyrelsernas naturliga expansion

sålunda ännu ej är avslutad, finner centralrådet det även ur denna synpunkt

vara av vikt, att skogsvårdsstyrelserna ej, där så kan undvikas, belastas med

för dem mera främmande uppgifter, på det att nyssagda utvidgning av verksamheten

må kunna ske, utan att därför alltför stora organisatoriska svårigheter

skola uppstå. Även på denna grund måste alltså förslaget örn att underställa

skogsvårdsstyrelserna kontrollen över de ecklesiastika boställsskogarnas skötsel

av centralrådet avstyrkas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får centralrådet hemställa, att den

ifrågavarande motionen icke måtte av utskottet förordas.

Protokollsutdrag från ärendets behandling i centralrådet bilägges.

I detta ärendes avgörande hava, förutom undertecknad, deltagit jägmästaren

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Alexanderson, greve Bielke, greve De la Gardie, landshövdingen Gärde, landshövdingen

greve Mörner och revisionssekreteraren Sjöfors varjämte närvarit

läns jägmästarna Dybeck och Fries.

Stockholm den 9 maj 1932.

Å centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbund vägnar:

S. H. Kvarnzelius.

j Erik Lundh .

Utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde med centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund i Stockholm, måndagen

den 9 maj 1932.

Närvarande: Herrar Kvarnzelius, Alexanderson, greve Bielke, greve De la

Gardie, Gärde, greve Mörner och Sjöfors samt länsjägmästarna Dybeck och

Fries.

§ 1.

Föredrogs en skrivelse från Kungl. Ecklesiastikdepartementet den 29 april

1932 (bil. 1) med anmodan till centralrådet att så skyndsamt som möjligt och

senast den 14 maj 1932 till riksdagens sammansatta andra lag- och jordbruksutskott

avgiva yttrande över inom riksdagen väckta motionen I: 348 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning.

Ett av sekreteraren upprättat förslag till centralrådets utlåtande i ärendet

upplästes och godkändes efter vissa ändringar (bil. 2). Centralrådet hemställde

därigenom, att utskottet icke måtte förorda den ifrågavarande motionen, som

utmynnade i förslag om att uppsikten över förvaltningen av prästskogarna

skulle anförtros skogsvårdsstyrelserna.

Greve Mörner ville, som särskilt yttrande, ha till protokollet antecknat, att

han, då han ansett förvaltningen av de ecklesiastika fastigheterna böra ordnas

enligt 1927 års sakkunnigeförslag, funnit uppsikten över sagda förvaltnings

överlåtande å skogsvårdsstyrelserna icke kunna ifrågakomma.

Avskrift av centralrådets utlåtande skulle överlämnas till statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet (bil. 3).

Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.

Bestyrkes i tjänsten:

Erik Lundh.

In fidem

Erik Lundh.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

Reservationer

l:o) Rörande förslaget i dess helhet

av herrar Linder, Norman, Magnusson i Kalmar, Linders, Sköld och Uddenberg,

som anfört:

Gällande be- Cen ordning rörande förvaltningen av den ecklesiastika jorden, som skapades

SfrågTonTför ®enom den 1910 beslutade lagstiftningen, innebar otvivelaktigt ett betydande

vattningen av framsteg i förhållande till förut gällande förhållanden. Under den tid 1910

^stikaforden'' ^rs lagstiftning tillämpats hava stora förbättringar skett ifråga om såväl fastigheternas

bebyggelse och åkerjordens hävd som även skötseln och avkastningen

av skogen. Beträffande fastigheternas jordbruksdelar har förbättringen varit

särskilt i ögonen fallande efter tillkomsten år 1925 av de ecklesiastika boställsnämnderna.

Av vad nu sagts följer emellertid ingalunda, att den hittills tillämpade ordningen

för den ecklesiastika jordens förvaltning i allo kan anses tillfredsstäl-•

lande. En stor svaghet ligger däri, att förvaltningen av löneboställenas jordbruksdelar

helt handhafts av juridiskt-administrativa myndigheter. De ekonomiska

synpunkterna hava därför icke i nödig utsträckning kunnat göra sig gällande.

Mot domänverkets skötsel av de ecklesiastika skogarna torde även under

ett tidigare skede vissa anmärkningar haft fog för sig. Men i detta avseende lärer

numera en betydande förbättring hava inträtt.

Huvudmålsmanskapet för den ecklesiastika jorden ligger enligt 1910 års ordning

hos vederbörande domkapitel. Då denna myndighet emellertid icke ansetts

skickad att ensam utöva kontrollen över förvaltningen, hava betydande uppgifter

i detta hänseende tillagts vederbörande länsstyrelse samt kammarkollegium.

Härigenom har ärendenas handläggning medfört stor omgång och onödiga kostnader

och besvär. Än vidare ligger en stor olägenhet däri, att, då ingen myndighet

kunnat helt sättas i jordägarens ställe, vissa skyldigheter, som annars tillkomma

jordägaren, i fråga örn den ecklesiastika jorden måst påläggas arrendatorn.

Slutligen har nuvarande ordning medfört, att en ur ekonomisk och social

synpunkt lämplig arrondering av den ecklesiastika jorden icke kunnat ske. Behovet

av en reformering av grunderna för den ecklesiastika jordens förvaltning

erkännes därför av alla.

Centraliserad Vid det förberedande arbetet på en reform av grunderna för den ecklesiastika

traliserad jonens förvaltning hava tvenne olika principer härför övervägts, nämligen å

förvaltning. ena sidan att lägga målsmanskapet hos en central myndighet för hela landet

opaginerad Kontrollera mot PDF

lill

Samm an satt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

och å andra sidan att införa en decentraliserad förvaltning på så sätt, att varje

pastorat finge självständigt förvalta sina prästlönetillgångar, ehuru under kontroll

från statens sida. Till förstnämnda princip anslöt sig det förslag, som 1929

framlades av 1927 års prästlöneregleringssakkunniga och enligt vilket förvaltningen

av den ecklesiastika jorden skulle uppdragas åt domänverket. Till den

senare ansluter sig förevarande proposition och utskottets föreliggande förslag.

Det ligger i sakens natur, att rent principiellt sett bör en lösning kunna godtagas

enligt vilken av dessa båda linjer som helst. Avgörande för valet mellan

förslag i den ena eller andra riktningen bör vara möjligheten att trygga dels

bästa möjliga ekonomiska avkastning och dels förevarande egendoms bevarande

åt det allmänna för framtiden. Däremot vilja vi bestämt avvisa det påstående,

som föredragande departementschefen enligt det till propositionen fogade utdraget

ur statsrådsprotokollet gjort, nämligen att en decentralisering av förvaltningen

av den ecklesiastika jorden till pastoraten skulle vara mera demokratisk

än örn denna förvaltning uppdroges åt en demokratisk stats ämbetsverk.

Örn vi alltså icke anse oss böra i princip ställa oss avvisande till utskottets ^Pastoratets^

föreliggande förslag, hava vi likväl funnit detsamma vara behäftat med andra Hgf utskottsbrister

i en sådan utsträckning, att vi på grund därav hålla före, att det bör f0™1^etg™ke

avslås. Förslaget bygger, såsom ovan nämnts, därpå, att pastoraten skola för- ställande.

välta den ecklesiastika jord, som utgör prästlönetillgång för pastoratet. Genom

att giva detsamma ekonomiskt intresse av avkomsten av denna jord vill man

stimulera pastoratet till att ägna synnerlig uppmärksamhet åt skötseln därav.

Men denna tanke har ingalunda genomförts i förslaget. För de allra flesta

pastorat gäller, att de enligt förslaget komma att få tillskott av kyrkofonden.

Huruvida avkastningen i och för sig är hög eller låg, blir utan betydelse för

pastoratet. Den enda möjligheten för pastoratet att få ekonomisk nytta av den

ecklesiastika jord, den fått i uppdrag att förvalta, vore örn normalavkastningen

antingen bestämts så låg, att den verkliga avkastningen kunde påräknas bliva

avsevärt högre, eller så hög, att pastoratet sporrades att driva upp avkastningen

för att icke behöva utdebitera. kommunalskatt till utfyllnad av normalavkastningen.

Vad nu särskilt gäller det första fallet, torde utsikterna till att normalavkastningen

skulle komma att beräknas så lågt, att den verkliga avkastningen

bleve så mycket högre, att detta har betydelse för. pastoratet, icke vara stora.

I fråga örn fastigheternas jordbruksdelar kommer nämligen enligt förslaget upp - skattning av normalavkastning att ske samtidigt med utarrenderingen. Beträffande

optionsberättigad arrendator gäller, att boställsnämnden skall bestämma

såväl normalavkastningen som arrendebeloppet. Under sådana förhållanden torde

det icke vara möjligt att låta de båda beloppen avvika från varandra. Men även

vid nyutarrendering ligger det i öppen dag, att normalavkastningen kommer

att ansluta sig till vad som kan erhållas i arrende. Beträffande skogen kommer

givetvis normalavkastningen att ansluta sig till hushållningsplanens av verk - ningskvantitet. Värdesättningen torde komma att bygga på gällande virkespriser;

följaktligen torde knappast den verkliga avkastningen komma att i annan

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

mån avvika från normalavkastningen än att vid stigande konjunkturer pastoratet

gör en vinst men vid fallande en förlust. Den ekonomiska stimulansen

torde följaktligen vara nog så ringa för pastoratet. Å andra sidan kommer den

ställning, pastoratet tilldelas i föreliggande förslag, att för pastoratet medföra

skyldigheter, vilkas räckvidd icke låter sig överskåda. Först och främst faller

det i ögonen, att pastoraten under löpande normaluppskattningsperiod kunna

komma att åläggas kostnader, som icke beräknats vid nämnda uppskattning. I

detta avseende kan nämnas tvångsanslutning till vattenavledningsföretag, tvångsdeltagande

i lantmäteriförrättning, åläggande att utföra skogsvårdsåtgärder på

grund av storm-, insekts- eller brandskador o. s. v. I dylika fall får pastoratet

uppbringa nödiga medel skattevägen. Visserligen torde väl medlen efter nästa

normaluppskattning komma att så småningom återbäras ur jordens avkastning.

Men dylika förskott äro ändå att betrakta såsom olägenheter. Men än värre

ställer det sig för pastorat, om på grund av dåliga konjunkturer såväl arrendatorn

som hans borgesman bliva insolventa och icke förmå fullgöra åtagna prestationer.

Förlusten stannar då på pastoratet utan möjlighet att därför erhålla

ersättning. Enligt vårt förmenande motsvaras icke pastoratens skyldigheter av

motsvarande rättigheter. Den föreslagna ordningen kan därför komma att i

praktiken för dem bliva mera en börda än en fördel. Utskottets undersökningar

hava i själva verket givit vid handen, att ett tillfredsställande kontrollsystem

över huvudtaget icke låter sig anordnas med mindre pastoratens självbestämningsrätt

på den avgörande punkten, d. v. s. ifråga örn arrendeavtalets innehåll,

göres fullständigt illusorisk. Genom utskottets förslag i 25 § av boställsordningen

har i själva verket den grundläggande tanken i Kungl. Maj:ts förslag

helt uppgivits. En konsekvens av vad vi nu anfört kunde synas vara att utöka

pastoratens rättigheter. Med hänsyn till den bristande fasthet i organisatoriskt

hänseende, som utmärker denna kommunala bildning, särskilt i fråga örn pastorat

med flera församlingar, torde något dylikt dock icke kunna förordas. Enligt

vårt förmenande bör därför vid en decentralisering av förvaltningen av den

ecklesiastika jorden antingen sökas någon annan målsman därför än pastoraten

eller också dessa senare givas en fastare, för uppgiftens vikt mera lämpad organisation.

För ärjning Även i ett annat avseende kunna vägande invändningar anföras mot förest

^nrd^och förslag. Det ligger i sakens natur, att försäljning av ecklesiastik jord

försäljnings- bör kunna ske så snart en dylik försäljning av samhälleliga skäl påkallas. Även

vändningT ^ör försäljning komma till stånd, då ecklesiastik jord icke med hänsyn till ekonomisk

avkastning eller lämplighet i övrigt anses böra bibehållas som sådan.

Föreliggande förslag öppnar visserligen möjligheter för en dylik försäljning,

men dessa äro icke tillfredsställande. Först och främst kan ingen annan myndighet

än pastoratet påkalla försäljning. Någon fördel av att försäljning sker

kommer pastoratet i allmänhet icke att hava. I förslaget föreskrives nämligen,

att för fonderade försäljningsmedel skall räknas en normalavkastning av fyra

procent. Att för en längre tidsperiod placera fondmedel så att samtidigt full

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

säkerhet och en avkastning överstigande nämnda procenttal vinnes, torde knappast

låta sig göra. På grund av detta bristande ekonomiska intresse för försäljning

får man räkna med att försäljningsinitiativ endast mera sällan komma

att tagas av pastorat. Men än värre är, att under sådana förhållanden präster,

som av kyrkopolitiska grunder äro principiella motståndare till försäljning över

huvudtaget av ecklesiastik jord, lätt nog kunna komma att diktera pastoratets

ställning i hithörande frågor. Härtill kommer, att det knappast kan var lämpligt

att placera prästlönetillgångar i penningar. För att kunna bevara dessa

tillgångar oförkränkbara för framtiden erfordras, att de ligga i mera värdebeständig

valuta. Att placera försäljningsmedel i lämpliga fastigheter

inom varje pastorat för sig torde i allmänhet icke låta sig göra. En nödvändig

förutsättning för en rationell försäljningspolitik rörande den ecklesiastika jorden

är därför att ordnade möjligheter skapas för sammanförandet av försäljningsmedlen

till en fond för landet i dess helhet eller åtminstone för varje stift

samt att medlen användas för inköp av större komplex av skogsmark. I propositionen

förutsattes intet dylikt komplement i fråga om försäljningspolitiken.

Utskottet har visserligen öppnat en dylik möjlighet till central förvaltning av

försäljningsmedel. Men utan närmare riktlinjer för den praktiska tillämpningen

torde man få räkna med att denna möjlighet blir allenast av teoretisk natur.

Att nu fatta positivt beslut rörande förvaltningen av den ecklesiastika jorden

i allmänhet men hänskjuta frågan om försäljningsmedlens användande till förnyad

utredning torde minst av allt vara ägnat underlätta en god lösning av detta

problem. Enligt vårt sätt att se är även i föreliggande utskottsförslag den viktiga

frågan örn försäljning av ecklesiastik jord samt om förvaltningen och användningen

av försäljningsmedlen olöst.

Det måste även sättas i fråga, huruvida det kan vara oundgängligen nödigt Böra nya

att tillskapa helt nya myndigheter för kontrollen av den ecklesiastika jordens ^{{iskapasV

förvaltning. De utav utskottet under några veckor av riksdagens brådaste tid

utan all förberedelse tillskapade tolv stiftsnämnderna äro icke endast avsedda

att vara kontrollorgan och besvärsinstans. De få även förvaltande uppgifter.

Sannolikt komma de, örn de tillskapas, att utveckla sig till en ny lokalförvaltning

vid sidan av domkapitel och länsstyrelse. Enligt vårt förmenande kan

det icke vara förenligt med god ordning att på detta sätt utöka administrationen

utan att dessförinnan undersökts, huruvida icke redan existerande samhällsorgan

skulle kunna fylla stiftsnämndernas funktion. Visserligen ligger det i

öppen dag, att domkapitlen icke i sitt nuvarande skick äro lämpade att vara

mellaninstans i fråga örn den ecklesiastika jordens förvaltning. I viss mån kan

detta även gälla länsstyrelserna. Men nog är det högst antagligt, att en undersökning

skulle giva vid handen, att särskilt länsstyrelserna med rätt enkla

medel skulle kunna erhålla de för förevarande uppgift nödiga förutsättningarna.

Även måste man fråga sig, huruvida det kan vara rimligt att skapa en ny

landsomfattande allmän organisation för skogsvård och skogsskötsel. Redan

finnes här i landet domänverket med dess lokala och centrala organ för skötseln

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

av de allmänna skogarna samt för tillsynen av skogsvården å de enskilda skogarna

skogsvårdsstyrelserna med sin sammanslutning skogsvårdsstyrelsernas förbund

och dess centralråd. Till dessa skulle nu komma pastoraten med skogligt

bildade biträden för skogsskötsel samt stiftsnämnderna med stiftsjägmästare,

I utskottets förslag saknas allenast det centrala organet för den ecklesiastika

skogsvården, för att bilden skulle vara fullständig. Men det torde vara uppenbart

för en var, att detta centrala organ icke låter vänta på sig så värst länge.

Den omständigheten att utskottet förutsätter, att regeringsrätten t. ex. skall

avgöra pastoratens besvär över de av stiftsnämnderna fastställda hushållningsplanerna,

visar att utskottets förslag i denna del endast kan vara ett mycket

kortvarigt provisorium. Över huvudtaget torde det kunna sägas, att utskottets

förslag så avviker från propositionen både i fråga örn själva huvudgrunderna och

beträffande många detaljer, att det knappast kan vara förenligt med känslan

för ansvar, örn riksdagen utan ytterligare utredning biträder nämnda förslag.

Förnyad På grund av nu anförda skäl hemställa vi örn avslag å såväl utskottets förutredmng.

,

slag som Hung!. Majas i ärendet avgivna proposition samt örn skrivelse till

Kungl. Majit örn förnyad utredning rörande den ecklesiastika jordens förvaltning.

Denna utredning bör omfatta en opartisk och förutsättningslös prövningav

frågan, huruvida den ändamålsenligaste förvaltningen av den ecklesiastika

jorden i syfte att vinna bästa ekonomiska resultat därav samt att på säkraste

sätt bevara de i denna jord nu nedlagda tillgångarna för framtiden bör ske genom

centralisering eller decentralisering. Skulle denna prövning leda till att sistnämnda

utväg ånyo väljes, bör vidare övervägas, huruvida förvaltningen kan

uppdragas åt ett mera lämpligt organ än pastoratet eller, örn så ej befinnes

ändamålsenligt, huruvida icke pastoratets organisation för detta ändamål bör

givas en fastare form, särskilt i pastorat med flera församlingar. Skulle förvaltningen

av den ecklesiastika jorden anses böra uppdragas åt kommunalt

organ, böra dess skyldigheter och rättigheter så avvägas mot varandra, att icke

förvaltningsuppdraget leder till ökade kommunala uppoffringar. I överensstämmelse

med vad ovan anförts torde utredningen dessutom i nu förevarande fall

böra avse fastställande av rationella grunder för försäljning av ecklesiastik jord

samt för försäljningsmedlens förvaltning och användning. Slutligen bör även

likaledes enligt vad ovan sagts övervägas, huruvida icke i stället för de av utskottet

föreslagna stiftsnämnderna redan förefintliga myndigheter såsom länsstyrelser,

domkapitel eller domänverket kunna genom omorganisation göras

lämpliga att tjänstgöra såsom överinstanser i en decentraliserad förvaltning av

den ecklesiastika jorden.

Enligt vårt förmenande bör vid detta förnyade övervägande även frågan örn

prästerskapets privilegier bringas till sin lösning. Förevarande fråga har en stor

praktisk betydelse, enär privilegiernas bibehållande i hittills tillämpade omfattning

leder till den anomalien, att t. ex. varje ändring i boställsordningen

måste föreläggas kyrkomötet.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Sammansatt andra lag- och jordbruksutslcotts utlåtande Nr 8.

Förevarande proposition innefattar även viss skattelindring för pastoraten,

Hittills gällande ordning för täckande av prästlöneutgifter Ilar lett till, att av allmän

kyrkofonden varje år tillföres ganska stora belopp, ehuru avsikten varit attsamt°wåattfondens

inkomster och utgifter skulle balansera mot varandra. Propositionen ning av förliksom

också utskottets förslag avser att nu minska utdebiteringen av försam- terna.

lingsavgifter i sådan utsträckning, att kyrkofondens inkomster helt tagas i anspråk

för löpande utgifter. Dessutom innefatta nämnda förslag uttagandet av

en för alla församlingar lika stor allmän kyrkoavgift, med vilken de för alla

pastorat gemensamma prästlönekostnaderna äro avsedda att täckas. Även örn

riksdagen i överensstämmelse med vår hemställan avslår utskottets förslag och

propositionen, böra enligt vårt förmenande åtgärder vidtagas såväl för nedbringandet

av församlingsavgiften som för införandet av en allmän kyrkoavgift.

Dessa riksdagens beslut böra vara av provisorisk natur i avvaktan på nytt förslag

till grunder för förvaltning av den ecklesiastika jorden samt förslag örn

ny lönereglering för prästerskapet. Nu antydda åtgärder böra givas den formen,

att i en särskild lag stadgas en allmän kyrkoavgift, vilken bör göras

fast samt uppgå till tio öre per skattekrona, varjämte genom ändringar

i nu gällande lag om reglering av prästerskapets avlöning den andra

s. k. treöringen avskaffas samt den första treöringen begränsas till en utdebitering

av högst 20 öre per skattekrona. Dessutom torde följdändringar i vissa

andra lagar bliva nödvändiga, varom förslag här nedan kommer att framställas.

Av oss nu ifrågasatta förslag till finansiering av prästlöneväsendet innebär

approximativt beräknat, att med utgångspunkt av det antal skattekronor, som

framgingo ur 1930 års taxering, kyrkofondens inkomster skulle komma att överstiga

utgifterna med c:a 700,000 kronor. Skulle antalet skattekronor sjunka

med 10 procent i förhållande till 1930, överstiger utgifterna inkomsterna med

cirka 100,000 kronor. Vid en sänkning av antalet skattekronor med 25 procent

likaledes i förhållande till 1930 skulle kyrkofondens utgifter komma att överstiga

dess inkomster med 1,300.000 kronor per år. På grund av det starkt minskade

skatteunderlaget kommer givetvis vårt förslag under de allra närmaste

åren att innebära en minskning av kyrkofondens kapital. Med hänsyn till att

depressionen nu sannolikt befinner sig i ett bottenläge, vilket knappast kan

komma att fortfara många år framåt, och då kyrkofondens kapital från fondens

tillkomst stigit från 8 till mer än 55 miljoner kronor, synes det icke finnas skäl

att motsätta sig, att själva fonden bidrager till en lindring av skattebördan under

den värsta lågkonjunkturen. Nu ifrågasatta skattelindring skulle långt tidigare

komma allmänheten till godo än motsvarande lindring enligt utskottets

förslag.

Med stöd av vad vi sålunda anfört få vi hemställa, att riksdagen ville

A) med avslag på Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr

187, utom i vad avser påläggandet av en allmän kyrkoavgift,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning

rörande grunderna för den ecklesiastika jordens förvaltning

enligt här ovan angivna riktlinjer samt örn framläggande för

riksdagen av de förslag, vartill utredningen giver anledning;

B) med anledning av ej mindre Kungl. Maj:ts proposition

nr 187 i vad avser påläggandet av en allmän kyrkoavgift än

även motionerna I: 349, I: 355, I: 356 samt II: 521 för sin del

antaga följande förslag till

1) La g

om allmän kyrkoavgift.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Territoriellt pastorat, med undantag för Karlsborgs pastorat,

skall årligen utgöra allmän kyrkoavgift med tio öre för

varje skattekrona, för vilken församlingsavgift, där så erfordras,

skall erläggas till pastoratet.

Allmän kyrkoavgift ingår till kyrkofonden.

2 §.

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen

av denna lag, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

2) Lag

örn ändrad lydelse av 19 och 21 §§ lagen^den 9 december

1910 (nr 141, sid. 27) om reglering av prästerskapets

avlöning.

Härigenom förordnas, att 19 och 21 §§ lagen den 9 december

1910 örn reglering av prästerskapets avlöning, vilka lagrum

senast ändrats genom lag den 28 september 1928 (nr

397), skola, 19 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade

lydelse:

19 §.

Till bestridande---användas:

l:o) församlingsavgifter till belopp ej överstigande två öre

för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av hela det inkomst
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S. 127

belopp, för vilket allmän kommunalskatt skall inom pastoratet

utgöras;

2:o) arrende---fond;

3:o) avgälder---fond;

4:o) skogsförsäljningsmedel---bestämmer;

5:o) församlingsavgifter---belopp.

21 §.

Har för bestridande av de för kyrkoherde och komminister

fastställda löner jämte ersättning och arvode åt adjunkt, varom

i 14 § 3 mom. sägs, såsom församlingsavgifter utdebiterats

sammanlagt större belopp än som svarar mot två öre för varje

helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp

samt för ändamålet dessutom tagits i anspråk i 19 §

2, 3 och 4 mom. avsedda medel, skall ersättning av kyrkofondens

medel beredas pastoratet för det överskjutande beloppet,

utom beträffande lönebelopp, som församling, enligt 9

eller 10 §, särskilt förbundit sig att utgöra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

3) Lag

om ändrad lydelse av 4 § lagen den 30 augusti 1918 (nr

724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat samt ät vissa extra ordinarie präster och

innehavare av prästerliga emeritilöner.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 30 augusti 1918

angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner skall i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

4 §.

Krigstidsunderstöd åt kyrkoherde och komminister samt

sådan adjunkt, varom i 14 § 3 mom. lagen om reglering av

prästerskapets avlöning förmäles, skall, frånsett ecklesiastikåret

1917—1918, för varje pastorat, såvitt angår dess prästerskap,

bestridas, i den mån sådant erfordras, medelst församlingsavgifter

och övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar,

på sätt och i den ordning 11 § första mom. samt

19 och 20 §§ samma lag stadga. Har för bestridande av, jämte

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

avlöning, krigstidsunderstöd åt nu nämnda präster såsom församlingsavgifter

inom pastoratet utdebiterats sammanlagt

större belopp än som motsvarar två öre för varje helt eller påbörjat

tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp samt

dessutom för ändamålet tagits i anspråk i 19 § 2, 3 och 4 mom.

nämnda lag avsedda medel, skall ersättning av kyrkofondens

medel beredas pastoratet för det överskjutande beloppet.

Krigstidsunderstöd -— --kyrkofonden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

4) Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen den 21 november 1925

(nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg)

vid vissa prästerliga befattningar inom Härnösands och

Lnleå stift.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 21 november 1925

angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa

prästerliga befattningar inom Härnösands och Luleå stift skall

erhålla följande ändrade lydelse:

3 §■

Ödebygdstillägg åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga

adjunkter skall, för varje pastorat, så vitt angår dess prästerskap,

bestridas medelst församlingsavgifter och, i den mån sådant

erfordras, medelst övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar

på sätt och i den ordning, 11 § 1 mom. samt

19 och 20 §§ lagen örn reglering av prästerskapets avlöning

stadga. Har för bestridande av, jämte avlöning, ödebygdstilllägg

å,t nu nämnda präster såsom församlingsavgifter inom

pastoratet utdebiterats sammanlagt större belopp än som mot-''

svarar två öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av

pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i 19 § 1 mom.

nämnda lag sägs, samt för ändamålet dessutom tagits i anspråk

i 2, 3 och 4 mom. samma paragraf avsedda medel, skall

ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det

överskjutande beloppet i den ordning, 21 § samma lag stadgar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

129

5) Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 21 november

1925 (nr 449) örn resanslag åt vissa präster i nyreglerade

pastorat.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 21 november 1925

örn resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat skall erhålla

följande ändrade Hädelse:

2 §•

Hast resanslag, varom i 1 § förmäles, skall för varje pastorat,

så vitt angår dess prästerskap, bestridas medelst församlingsavgifter

och, i den mån sådant erfordras, medelst övriga

till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar på sätt och

i den ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande av

avlöning och fast resanslag såsom församlingsavgifter inom

pastoratet ntdebiterats sammanlagt större belopp, än som motsvarar

två öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av

pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i 19 § 1 mom.

nämnda lag sägs, samt för ändamålet dessutom tagits i anspråk

i 2, 3 och 4 mom. samma paragraf avsedda medel, skall ersättning

av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det överskjutande

beloppet, i den ordning 21 § samma lag stadgar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

6) Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 17 december

1926 (nr 526) om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade

pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande

m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 17 december 1926

om vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning

av nådårsrättens upphörande m. m. skall erhålla följande

ändrade lydelse:

2 §•

Lönetillägg, varom i 1 § förmäles, skall för varje pastorat,

så vitt angår dess prästerskap, bestridas medelst församlings - Bihang till riksdagens protokoll 1982. 9 sami. 3 avd. 7 höft. (Nr 8.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutslcotts utlåtande Nr 8.

avgifter och, i den mån sådant erfordras, medelst övriga till

prästerskapet anslagna avlöningstillgångar på sätt och i den

ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande av

nämnda avlöning jämte lönetillägg såsom församlingsavgifter

inom pastoratet utdebiterats sammanlagt större belopp, än som

motsvarar två öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor

av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i 19 § 1 mom.

omförmälda lag sägs, samt för ändamålet dessutom tagits i anspråk

i 2, 3 och 4 mom. samma paragraf avsedda medel, skall

ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det

överskjutande beloppet i den ordning, 21 § samma lag stadgar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

7) Lag

angående ändrad lydelse av 3 § 1 moni. lagen den 13

december 1929 (nr 382) örn provisorisk tilläggslön åt

kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

m. m.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. lagen den 13 december

1929 örn provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat m. m. skall i nedan angivna delar

erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1 mom. Provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar

samt provisoriskt tilläggsarvode åt ständiga adjunkter

skall, för varje pastorat, så vitt angår dess prästerskap, bestridas

medelst församlingsavgifter och, i den mån sådant erfordras,

medelst övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar

på sätt och i den ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och

20 §§ lagen örn reglering av prästerskapets avlöning stadga.

Har för bestridande av, jämte avlöning, provisorisk tilläggslön

och provisoriskt tilläggsarvode åt nu nämnda präster såsom församlingsavgifter

inom pastoratet utdebiterats sammanlagt

större belopp än som motsvarar två öre för varje helt eller påbörjat

tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat

som i 19 § 1 mom. nämnda lag sägs, samt för ändamålet

dessutom tagits i anspråk i 2, 3 och 4 mom. samma paragraf

s. 131 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutslcotts utlåtande Nr 8.

131

avsedda medel, skall ersättning av kyrkofondens medel beredas

pastoratet för det överskjutande beloppet i den ordning, 21 §

samma lag stadgar.

Tilläggslön---avlöningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

C) = utskottet B).

D) = » C).

E) = » D).

2:o) Beträffande vissa delar av utskottets förslag till ecklesiastik boställsordning

m. m.

av herrar Linder, Norman, Magnusson i Kalmar, Linders, Sköld och Uddenberg,

vilka anfört:

Ovan hava vi på anförda skäl yrkat avslag på utskottets hemställan under

A). Skulle emellertid riksdagen icke bifalla detta vårt yrkande och sålunda mot

vår mening utskottets förslag i stället i princip antagas, hålla vi före, att under

sådana omständigheter den ändring i utskottets förslag, som innefattas i motionen

II: 516 av herr Lindman, åtminstone bör vidtagas. Vi komma därför att subsidiärt

hemställa örn bifall till nämnda motion, i överensstämmelse med vilken

erforderlig lagtext utarbetats inom utskottet. Till stöd för detta yrkande vilja

vi anföra följande:

I anslutning till den uppfattning, som uttalats i förenämnda motion, anse vi,

att förvaltningen av sådan boställsskog, vars virkesavkastning i betydligare

mån överskjuter den rätt till erhållande av husbehovsvirke från skogen, som

för närvarande tillkommer vederbörande boställe, pastorat och församling och

som i den nya boställsordningen bibehållits, under alla omständigheter fortfarande

bör handhavas av domänverket, under det att i fråga örn övriga boställsskogar

mindre olägenheter skulle följa av att förvaltningen förlädes till

vederbörande pastorat under domänverkets uppsikt.

På sätt framhållits i nyssnämnda motion äro de ecklesiastika boställsskogarna

av mycket växlande storlek. Ett betydande antal av dem, särskilt de i landets

sydligare delar belägna, äro av så ringa omfattning, att de blott, helt eller delvis,

kunna producera den virkeskvantitet, som erfordras för tillgodoseende av

nyssangivna rätt till husbehovsvirke. Andra boställsskogar åter förslå ej blott

att täcka berörda husbehovsrätt utan även att lämna större eller mindre överskott

av virke till försäljning.

Örn nämnda överskott är av den omfattning, att det kan anses äga verkligt

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

ekonomisk betydelse, tala enligt vår mening avgörande skäl för att skogen kvarstår

under domänverkets förvaltning. Med den alltmera skärpta konkurrensen

på virkesmarknaden är det av största vikt, att såväl avverkning och virkesbehandling

som transport och försäljning av virke sker på sådant sätt, att förutsättningarna

för erhållande av ett gynnsamt ekonomiskt resultat i möjligaste

mån utnyttjas. På sätt framhållits i herr Lindmans motion, förfogar domänverket

över en väl utbildad facklig insikt i nämnda avseende. Å virkesförsäljningarna,

såväl från kronoparker som från ecklesiastika skogar, utövas inom

domänverket en central ledning, som — med stöd av ingående kännedom om det

allmänna läget på virkes- och arbetsmarknaden — själv ombesörjer virkesförsäljning

samt lämnar den lokala skogsförvaltningen nödiga uppgifter rörande

virkespris m. m. till ledning vid försäljningar. Det synes därför uppenbart, att

domänverket har större möjligheter än pastoraten att förvalta boställsskogarna,

så att ett gjmnsamt ekonomiskt resultat erhålles. Vår uppfattning härutinnan

bekräftas även av de betydande inkomster, som kyrkofonden under senare år

genom domänverket tillgodoförts från dessa skogar och varför närmare redogörelse

lämnas i omförmälda motion.

Det torde jämväl vara uppenbart, att domänverket är bättre skickat än pastoraten

att handhava den rent skogliga förvaltningen av boställsskogarna. Även

om, såsom utskottet förordat, pastorat ålägges skyldighet att anställa en person

med skoglig utbildning eller med viss praktisk erfarenhet i skogsskötsel

såsom biträde vid förvaltning av löneboställes skog, torde ej härigenom samma

garantier vinnas för en i alla avseenden rationell skogsvård som vid en förvaltning

genom domänverkets grundligt utbildade och erfarna tjänstemän. Visserligen

har mot domänverkets skötsel av de ecklesiastika skogarna understundom

anmärkts, att denna varit alltför konservativ därutinnan, att avverkningsbeloppen

varit för låga och att överårig skog blivit för länge överhållen, men torde

grunden till detta förhållande väsentligen vara att söka i de särskilda bestämmelser

rörande virkesavkastningens disposition för olika husbehovsändamål, som

av ålder varit gällande för dessa skogar. Med de inskränkningar i avkastningens

användande för dylika ändamål, som under senare tid genomförts, hava

ökade möjligheter skapats för tillämpande av rationella awerkningsmetoder å

ifrågavarande skogar, och har domänverket ock med gynnsamt resultat begagnat

sig av dessa möjligheter, såsom närmare utvecklats i herr Lindmans motion.

Ett ytterligare skäl att bibehålla domänverkets förvaltning beträffande de

större boställsskogarna ligger däri, att enligt vår uppfattning kostnaderna för

förvaltningen av dessa skogar måste bliva mindre, om denna handhaves av

domänverket än örn förvaltningen uppdrages åt pastoraten och dessas skogliga

biträden och av dem utövas under uppsikt av omförmälda stiftsnämnder. Vi äro

icke i tillfälle att till stöd för denna uppfattning framlägga några kostnadskalkyler,

då detta förutsätter en närmare utredning rörande skogarnas areal, läge

och beskaffenhet m. m., vilken utredning ej kunnat verkställas under den korta

tid, som stått oss till buds. Det torde emellertid följa av sakens natur, att do
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutslcotts utlåtande Nr 8.

133

mänverket med sin stora kår av lokala tjänstemän av olika grader bör kunna

ombesörja förvaltningen av ifrågavarande skogar bättre och billigare än för

ändamålet särskilt tillsatta organ, som ej i samma omfattning som domänverket

kunna anpassa de anställda arbetskrafterna efter förvaltningsuppgifternas

art och innehåll i varje särskilt fall.- Vi finna detta desto mera uppenbart,

som de ecklesiastika skogarna ofta gränsa intill domänskogar, varigenom, vid

gemensam förvaltning av ecklesiastika skogar och domänskogar, kostnaden för

resor och förrättningar bör kunna hållas avsevärt lägre än örn för vardera kategorien

av skogar särskilda tjänstemän äro anställda.

Såsom nyss berörts, gäller det nu anförda sådana boställsskogar, som lämna

ett mera avsevärt överskott av virke till försäljning, sedan förenämnda rätt till

busbehovsvirke blivit täckt. Beträffande övriga boställsskogar, vilkas virkesavkastning

helt eller till huvudsaklig del åtgår för fyllande av nämnda husbehov,

S5rnas däremot såsom ovan anförts olägenheterna bliva mindre vid förvaltningens

överflyttande å pastoraten. Kontroll å pastoratens skogsförvaltning bör dock

utövas av ett därför lämpat organ, och bör detta organ jämväl fastställa hushållningsplaner

för skogarna. Då domänverket förfogar över kompetent personal

för utövande av dylik kontroll och av förut angivna skäl torde kunna fullgöra

detta uppdrag med mindre kostnad än de av utskottet föreslagna stiftsnämnderna,

hava vi ansett, att åliggandet att utöva sådan kontroll bör anförtros

åt domänverket. Yi hava funnit en dylik anordning desto mera naturlig,

som, på sätt förut nämnts, domänverket enligt vår mening bör handhava förvaltningen

av de större boställsskogarna.

Beträffande frågan, huru gränsen bör uppdragas mellan de skogar, som skola

förvaltas av domänverket, och dem, som skola stå under vederbörande pastorats

förvaltning, ansluta vi oss i huvudsak till den i herr Lindmans motion hävdade

uppfattningen. I boställsordningen torde sålunda böra stadgas allenast den

allmänna grund, enligt vilken boställsskogarna efter den större eller mindre

skogstillgången därå böra uppdelas i två olika grupper och vilken grund bör

vara av den innebörd, förut angivits. Därjämte bör åt lämplig myndighet uppdragas

att med tillämpning av denna grund bestämma, huruvida i det särskilda

fallet skogstillgången å här avsett boställe skall anses större eller mindre och

bostället sålunda skall förvaltas av domänverket eller vederbörande pastorat.

Med hänsyn till vikten att enhetliga och strängt objektiva synpunkter härvid

följas, hava vi ansett, att bestämmanderätten i detta avseende bör förbehållas

Kungl. Majit. Att närmare fixera det överskott av virke för försäljning, som

boställe bör lämna för att skogstillgången därå skall anses större, hava vi ej

funnit påkallat, utan synes denna fråga böra prövas och avgöras av Kungl.

Maj :t. Vi vilja emellertid framhålla, att den i herr Lindmans motion föreslagna

gränsen i detta hänseende eller att skogstillgången skulle anses större, därest

nämnda överskott beräknades motsvara ett medelvärde å rot av mera än 200

kronor årligen, torde vara val låg.

Den förvaltning av de större boställsskogarna, som domänverket enligt det

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Sammansatt andra lag- och jordbruJcsutslcotts utlåtande Nr 8.

nu anförda skall handhava, bör äga rum för vederbörande pastorats räkning.

Det bör sålunda åligga domänverket att årligen till pastoratet avgiva redovisning

för den behållna avkastning i penningar, som här avsedd skog lämnat under

nästföregående kalenderår. Vid beräkningen av nämnda avkastning bör dock

fråndragas det virke, som under året åtgått för täckande av boställets, pastoratets

och vederbörande församlings förenämnda rätt till husbehovsvirke, ävensom

avdrag göras för domänverkets kostnad för skogens förvaltning. Genom

den nu föreslagna anordningen vinnes fördelen av större enkelhet i bestämmelserna

örn avkastningens användande för bestridande av prästlönekostnader i pastoratet

samt örn redovisning av viss del av därå uppkommet överskott till kyrkofonden.

De kostnader, som domänverket åsamkas för utövande av uppsikt å de av pastorat

förvaltade mindre boställsskogarna, torde, i anslutning till vad utskottet

föreslagit i fråga om kostnaderna för stiftsnämndernas verksamhet, böra gäldas

av kyrkofonden. Enahanda regel synes böra gälla i fråga örn kostnader för upprättande

av hushållningsplaner genom domänverkets försorg för skogar å ecklesiastika

boställen.

De regler, som enligt det förut anförda skola gälla i fråga örn förvaltning

av skogar å ecklesiastika boställen, hava närmast avseende å det stora flertalet

av dessa boställen eller de s. k. löneboställena. I fråga örn de ecklesiastika boställen,

vilkas avkastning i sin helhet skall ingå till kyrkofonden, eller de s. k.

allmänna kyrkohemmanen torde emellertid de bestämmelser, som enligt det

föregående skola gälla i fråga örn löneboställen med större skogstillgång, lämpligen

kunna tillämpas, dock med iakttagande att förvaltningen av skog å allmänt

kyrkohemman skall ske för kyrkofondens räkning.

Erån nationalekonomisk synpunkt är det tydligen av stor vikt, att domänverket

vid fullgörande av förenämnda förvaltnings- och kontrolluppgifter beträffande

de ecklesiastika boställsskogarna ej anlita mera kvalificerad personal

än som erfordras för uppgifternas behöriga utförande. Det är sålunda önskvärt,

att all den decentralisation och förenkling härutinnan genomföres, som är möjlig

utan uppgivande av kravet på effektivitet. Det torde kunna förväntas, att

Kungl. Majit vid meddelande av de instruktionsbestämmelser för domänverket,

som påkallas av det nu föreslagna förvaltningssättet i fråga örn berörda skogar,

kommer att beakta nyssangivna önskemål.

Under åberopande av vad nu anförts hemställa vi, för det fall vårt ovan framställda

yrkande örn avslag på utskottets hemställan under A) icke av riksdagen

bifallits, dels att riksdagen måtte antaga förslag till ecklesiastik boställsordning

av det innehåll, som framgår av här nedan intagna förslag, dels ock att de

av utskottet förordade förslagen till lag angående ändrad lydelse av 2 § 9:o)

lagen den 26 maj 1909 örn Kungl. Majits regeringsrätt, lag örn kyrkofond

och lag angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr 141,

sid. 27) örn reglering av prästerskapets avlöning måtte av riksdagen antagas

med de ändringar, som nedan intagna förslag utvisa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

135

(Utskottets förslag.)

(Reservanternas förslag.)

Ecklesiastik boställsordning.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

2 §•

1. Prästgård och löneboställe förvaltas

av pastoratet under iakttagande av

vad i denna boställsordning stadgas.

De skyldigheter, som enligt lag eller

särskild författning åligga fastighets

1 § = 1 § i utskottets förslag.

2 §.

1. Prästgård och löneboställe med

mindre skogstillgång förvaltas av pastoratet

under iakttagande av vad i denna

boställsordning stadgas.

Hör till löneboställe större skog stillgång,

skall boställets skog enligt vad

nedan närmare bestämmes förvaltas av

domänverket för pastoratets räkning

samt bostället i övrigt av pastoratet.

Skogstillgången å löneboställe skall

anses större, där boställets virkesavkastning

i betydligare mån överskjuter

boställets husbehov och pastoratets

behov av byggnads- och hägnadsvirke

för prästgård ävensom den rätt till erhållande

av virke från bostället, som

enligt denna boställsordning tillkommer

församling. I motsatt fall anses

skogstillgången mindre.

Bet ankommer på Konungen att

med tillämpning av nu angiven grund

bestämma, huruvida skogstillgången å

löneboställe skall anses större eller

mindre.

2. De skyldigheter, som enligt lag

eller särskild författning åligga fas
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8,

(Utskottets förslag.)

ägare, skola beträffande prästgård och

löneboställe fullgöras av pastoratet.

2. Om förvaltningen av allmänt

kyrkohemman stadgas i 4 kap.

4 §.

Pastorats boställsförvaltning skall

stå under uppsikt av boställsnämnd

och stiftsnämnd.

6 §.

1. I varje stift skall finnas en stiftsnämnd,

bestående av fem ledamöter.

Tre ledamöter jämte en ersättare för

envar av dem utses för tre år åt gången

av Konungen. Dessa skola äga erforderlig

insikt i lantbruk och skogsbruk

samt därmed sammanhängande

affärsförhållanden. Två ledamöter

jämte en ersättare för envar av dem

väljas av domkapitlet, likaledes för

tre år åt gången. Av sistnämnda ledamöter

skall en vara juridiskt bildad

och tjänstgöra såsom sekreterare hos

nämnden.

Bland ledamöterna utser Konungen

ordförande. Nämnden väljer inom sig

vice ordförande.

Konungen äger, i den mån sådant

prövas skäligt, tillerkänna, ledamot av

stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden

ävensom bevilja erforderliga anslag

ur samma fond för gäldande av

övriga kostnader för stiftsnämndernas

verksamhet.

2. Hos stiftsnämnd skall såsom bi
-

(Reservanternas förslag.)

tighets ägare, skola beträffande prästgård

och löneboställe fullgöras av den,

som förvaltar bostället eller den del

därav, som skyldigheten angår.

3. Örn förvaltningen av allmänt

kyrkohemman stadgas i 4 kap.

3 § = 3 § i utskottets förslag.

4 §.

Pastorats boställsförvaltning skall

stå under uppsikt, såvitt angår skogen,

av domänverket och i övrigt av

boställsnämnd och stiftsnämnd.

5 § = 5 § i utskottets förslag.

6 §.

I varje stift skall finnas en stiftsnämnd,

bestående av fem ledamöter.

Tre ledamöter jämte en ersättare för

envar av dem utses för tre år åt gången

av Konungen. Dessa skola äga erforderlig

insikt i lantbruk och därmed

sammanhängande affärsförhållanden.

Två ledamöter jämte en ersättare för

envar av dem väljas av domkapitlet,

likaledes för tre år åt gången. Av

sistnämnda ledamöter skall en vara juridiskt

bildad och tjänstgöra såsom

sekreterare hos nämnden.

Bland ledamöterna utser Konungen

ordförande. Nämnden väljer inom sig

vice ordförande.

Konungen äger, i den mån sådant

prövas skäligt, tillerkänna ledamot av

stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden

ävensom bevilja erforderliga anslag ur

samma fond för gäldande av övriga

kostnader för stiftsnämndernas verksamhet.

Instruktion för stiftsnämnd utfärdas

av Konungen.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

137

(Utskottets förslag.)

träde åt nämnden finnas anställd en

av nämnden utsedd stifts jägmästare.

Där särskilda skäl sådant föranleda

och Konungen det medgiver, må stiftsnämnd

anställa två eller flera stiftsjägmästare.

Konungen bestämmer, huruvida

och till vilket antal biträden

åt stiftsjägmästare må av stiftsnämnden

omställas.

Stiftsjägmästare skall hava avlagt

fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets

högre kurs eller skogshögskolans

jägmästarekurs; dock må i

särskilda fall lill stiftsjägmästare antagas

den, som avlagt avgångsexamen

från skogsinstitutets lägre kurs eller

skogshögskolans forstmästarekurs.

Avlöning åt stiftsjägmästare jämte

biträde åt honom bestämmes av Konungen.

3. Instruktion för stiftsnämnd och

för stiftsjägmästare utfärdas av Konungen.

(Reservanternas förslag.)

7 §•

För fullgörande av den uppsikt, som

domänverket enligt I § har att utöva

å pastorats boställs förvaltning, samt

för upprättande genom dess försorg av

hushållning spion för skog å löneboställe

skall ersättning gäldas ur kyrkofonden

enligt de grunder och i den ordning,

Konungen bestämmer.

2 kap. Om prästgård och lönehoställe.

Om prästgård.

8—21 §§ = 7—20 §§ i utskottets

förslag.

Örn löneltoställe.

22—24 §§ = 21—23 §§ i utskottets

förslag.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Utskottets förslag.)

24 §.

Vill pastoratet å löneboställe taga

mark i anspråk för begravningsplats

eller andra församlingsändamål eller

med nyttjanderätt upplåta mark för

kommunala behov eller till egna hem,

industri eller andra liknande ändamål,

skall pastoratet därtill inhämta tillstånd

av stiftsnämnden, som tillika

äger bestämma villkoren för upplåtelsen.

Lag samme vare, örn pastoratet vill

från löneboställe för annat ändamål

än byggande och underhåll av prästgård

och därtill hörande väg taga i

anspråk grus, sten, torv, lera eller därmed

jämförliga naturtillgångar eller

upplåta rätt därtill. Meddelas tillstånd,

må stiftsnämnden föreskriva, att inkomsten

skall fonderas och fonden utgöra

prästlönetillgång för pastoratet.

Örn upplåtelse av tomträtt å lö

(Reservanternas förslag.)

25 §.

Vill pastoratet å löneboställe taga

mark i anspråk för begravningsplats

eller andra församlingsändamål eller

med nyttjanderätt upplåta mark för

kommunala behov eller till egna hem,

industri eller andra liknande ändamål,

skall pastoratet därtill inhämta tillstånd

av stiftsnämnden, som tillika

äger bestämma villkoren för upplåtelsen.

Avser upplåtelsen område å boställets

skogsmark, skall stiftsnämnden,

innan tillstånd meddelas, inhämta

yttrande från vederbörande skogsstatstjänsteman.

Vad nu stadgats åge motsvarande

tillämpning, örn pastoratet vill från

löneboställe för annat ändamål än

byggande och underhåll av prästgård

och därtill hörande väg taga i anspråk

grus, sten, torv, lera eller därmed jämförliga

naturtillgångar eller upplåta

rätt därtill. Meddelas tillstånd därtill,

må stiftsnämnden föreskriva, att inkomsten

skall fonderas och fonden utgöra

prästlönetillgång för pastoratet,

ille är särskilt stadgat.

26—32 §§ = 25—31 §§ i utskottets

förslag.

Om boställsnämnds uppsikt över boställsförvaltningen.

33—44 §§ = 32—43 §§ i utskottets

förslag.

.3 kap. Om löneboställes skog.

44 §. [Jfr. 51 §.]

För skötseln av löneboställes skog

skall hos pastoratet såsom biträde vara

s. 139 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbrulcsutsJcotts utlåtande Nr 8.

139

(Utskottets förslag.)

anställd en person med skoglig utbildning.

Där särskilda omständigheter

det föranleda, må såsom biträde

anlitas person, som ej erhållit sådan

utbildning men som förvärvat erforderlig

praktisk erfarenhet i skogsskötsel.

Konungen äger förordna, att vid

vården av större boställsskog skall anlitas

biträde med högre skoglig utbildning.

Valet av biträde vid skogsskötsel

skall för prövning och godkännande

underställas stiftsnämnden.

46 §.

Hushållningsplan upprättas genom

stiftsnämndens försorg. Planen skall,

sedan pastoratet beretts tillfälle yttra

sig över uppgjort förslag, fastställas

av stiftsnämnden.

Planen skall omfatta en tid av tio år.

utgången av giltighetstiden för sådan plan

ersättas med ny, förändrad plan.

Anlitar stiftsnämnd tillfälligt biträde

för upprättande av hushållningsplan,

åligger det pastoratet att enligt

grunder, som Konungen bestämmer,

ersätta kyrkofonden för härav uppkommen

kostnad.

[Jfr 55 §.]

(Reservanternas förslag.)

Allmänna bestämmelser.

45 § = 45 § i utskottets förslag.

46 §.

Hushållningsplan upprättas genom

vederbörande skogsstatstjänstemans

försorg. Planen skall, sedan pastoratet

beretts tillfälle yttra sig över uppgjort

förslag, fastställas i fråga örn löneboställe

med mindre skogstillgång av

skogsstatstjänstemannen och i fråga örn

annat löneboställe av domänstyrelsen.

Örn synnerliga skäl därtill äro, må före

denna för återstoden av samma tid

47 § = 47 § i utskottets förslag.

48 §.

Församling skall vara bibehållen vid

förut innehavd rätt att ur löneboställes

skog, i den mån den avverkningsbara

virkesmängden därtill lämnar tillgång

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

(Utskottets

[Jfr 44 §.]

förslag.) (Reservanternas förslag.)

sedan löneboställets husbehov och pastoratets

behov av byggnads- och hägnadsvirke

för prästgård beräknats, erhålla

erforderligt virke för byggande

och underhåll av kyrka. Denna rättighet

skall omfatta virke även för byggande

och underhåll av kapell, klockstapel

och hägnad kring kyrkogård.

Om löneboställe med större skogstillgång.

49 §.

Beträffande löneboställe med större

skogsull gång skall domänverket årligen

före den 1 mars till pastoratet avgiva

redovisning för den behållna avkastning

i penningar, som skogen, sedan

de i 48 § angivna virkesbehov

blivit täckta och kostnaden för skogens

förvaltning guldits, lämnat under nästföregående

kalenderår.

50 §.

Förvaltningen av skogen å löneboställe

med större skogstillgång skall

av domänverket handhavas med iakttagande

av, förutom vad ovan i detta

kapitel är stadgat, de närmare föreskrifter

Konungen meddelar.

Örn löneboställe nied mindre

skogstillgång.

51 §.

Dör skötseln av skogen å löneboställe

med mindre skogstillgång skall hos

pastoratet såsom biträde vara anställd

en person med skoglig utbildning.

Där särskilda omständigheter det föranleda,

ina såsom biträde anlitas person,

som ej erhållit sådan utbildning

s. 141 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

141

(Utskottets förslag.)

48 §.

Vill pastoratet för ernående av ökad

skogsavkastning torrlägga försumpad

mark, myr eller kärr eller utföra annat

sådant företag, skall stiftsnämnden på

begäran av pastoratet låta upprätta erforderlig

plan och arbetsbeskrivning.

(Reservanternas förslag.)

men som förvärvat erforderlig praktisk

erfarenhet i skogsskötsel.

Valet av biträde skall för prövning

och godkännande underställas vederbörande

skog sstat stjärt steman.

52 §.

Vill pastoratet för ernående av ökad

skogsavkastning torrlägga försumpad

mark, myr eller kärr eller utföra annat

sådant företag, skall vederbörande

skogsstatstjänsteman på begäran av

pastoratet upprätta erforderlig plan

och arbetsbeskrivning.

49 §. 53 §.

Vid förrättning å marken för uppgörande av hushållnings- eller torrläggningsplan

skall pastoratet på anmodan tillhandahålla erforderlig hantlangning.

50 §.

För återväxt å område, där avverkning

ägt rum eller skada å skogen uppkommit

genom brand, storm, snöbrott,

insektshärjning eller annan dylik händelse

eller genom betning av hemdjur

eller genom åverkan, skall pastoratet

vidtaga de åtgärder, stiftsnämnden

finner skäligt föreskriva.

54 §.

För återväxt å område, där avverkning

ägt rum eller skada å skogen uppkommit

genom brand, storm, snöbrott,

insektshärjning eller annan dylik händelse

eller genom betning av hemdjur

eller genom åverkan, skall pastoratet

vidtaga de åtgärder, vederbörande

skogsstatstjänsteman finner skäligt föreskriva.

Lag samma vare, där överträdelse sker av vad i fastställd hushållningsplan

föreskrivits och i anledning därav särskilda åtgärder för skogens behöriga skötsel

finnas påkallade.

51 §.

Om fullgörandet av skogsvårdande

åtgärder, som föreskrivits i hushållningsplan

eller eljest, skall stiftsnämnden

underrättas sist inom en månad

efter utgången av den för åtgärdernas

verkställande utsatta tid.

Hava föreskrivna åtgärder ej fullgjorts

inom utsatt tid, äger stiftsnämn
-

55 §.

Om fullgörandet av skogsvårdande

åtgärder, som föreskrivits i hushållningsplan

eller eljest, skall vederbörande

skogsstatstjänsteman underrättas

sist inom en månad efter utgången av

den för åtgärdernas verkställande utsatta

tid.

Hava föreskrivna åtgärder ej full
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Utskottets förslag.)

den hos överexekutor påkalla, att vad

pastoratet eftersatt varder på dess bekostnad

verkställt genom överexekntors

försorg. För arbetenas utförande erforderliga

medel förskjutas av kyrkofonden;

vad sålunda förskjutits äger

överexekutor låta omedelbart uttaga

hos pastoratet.

(Reservanternas förslag.)

gjorts inom utsatt tid, äger skogsstatstjänstemannen

hos överexekutor påkalla,

att vad pastoratet eftersatt varder

på dess bekostnad verkställt genom

överexekutors försorg. För arbetenas

utförande erforderliga medel förskjutas

av kyrkofonden; vad sålunda förskjutits

äger överexekutor låta omedelbart

uttaga hos pastoratet.

52 §.

Avverkning må ej ske annorledes än

skötseln anlitade biträde.

53 §.

Sker avverkning i strid mot fastställd

hushållningsplan, eller finner

stiftsnämnden på grund av företagen

utmärkning av skog eller eljest skälig

anledning antaga, att avverkning

planlagts, vilken skulle komma i strid

mot hushållningsplanen, äger stiftsnämnden

meddela förbud att å skogen

utan tillstånd av nämnden verkställa

avverkning. Nämnden äger att med

hänsyn till föreliggande omständigheter

begränsa förbudet att gälla allenast

viss del av skogen eller eljest på visst

sätt inskränka förbudet. Innan förbud

meddelas, skall pastoratet samt, där

avverkning verkställts eller planlagts

av annan, jämväl denne beredas tillfälle

att yttra sig i ärendet; finner

stiftsnämnden saken sådan, att den ej

kan tåla uppskov, må nämnden dock

meddela förbud tills vidare och intill

dess annorlunda varder förordnat.

Avverkningsförbud skall utan hinder

56 §.

efter utsyning av pastoratets för skogs
57

§.

Sker avverkning i strid mot fastställd

hushållningsplan, eller finner vederbörande

skogsstatstjänsteman på

grund av företagen utmärkning av skog

eller eljest skälig anledning antaga, att

avverkning planlagts, vilken skulle

komma i strid mot hushållningsplanen,

äger skogsstatstjänstemannen meddela

förbud att å skogen utan tillstånd av

honom verkställa avverkning. Skogsstatstjänstemannen

äger att med hänsyn

till föreliggande omständigheter

begränsa förbudet att gälla allenast

viss del av skogen eller eljest på visst

sätt inskränka förbudet. Innan förbud

meddelas, skall pastoratet samt, där avverkning

verkställts eller planlagts av

annan, jämväl denne beredas tillfälle

att yttra sig i ärendet; finner skogsstatstjänstemannen

saken sådan, att

den ej kan tåla uppskov, må han dock

meddela förbud tills vidare och intill

dess annorlunda varder förordnat,

av besvär genast träda i kraft.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

143

(Utskottets förslag.) (Reservanternas förslag.)

54 §.

Stiftsnämnden äger bemyndiga

stifts jägmästaren eller annan hos

nämnden anställd, som fullgjort varl

som erfordras för vinnande av anställning

såsom stiftsjägmästare, att där

i fall, som i 53 § avses, är av synnerlig

vikt, att avverkningsförbud kommer

till stånd innan nämnden hinner

sammanträda, meddela sådant förbud å

nämndens vägnar. Örn sålunda meddelat

förbud skall utan dröjsmål göras

anmälan hos stiftsnämndens ordförande,

och ankommer det därefter på

nämnden att i ärendet förordna. I den

mån sådant förbud ej inom trettio dadag

från den dag, då det delgavs, blivit

av nämnden fastställt, är förbudet

förfallet.

55 §. [Jfr 48 §.]

Församling skall vara bibehållen viel

förut innehavd rätt att ur löneboställes

skog, i den mån den avverkningsbara

virkesmängden därtill lämnar tillgång

sedan löneboställets husbehov och pastoratets

behov av byggnads- och hägnadsvirke

för prästgård beräknats, erhålla

erforderligt virke för byggande

och underhåll av kyrka. Denna rättighet

skall omfatta virke även för byggande

och underhåll av kapell, klockstapel

och hägnad kring kyrkogård.

58 §.

Har åtgärd, som enligt fastställd

hushållning spion eller meddelade föreskrifter

skolat företagas, blivit eftersatt,

och sker ej rättelse inom tid, som

av vederbörande skogsstatstjänsteman

förelagts; är åtgärden nödvändig för

skogens behöriga skötsel, äger länssty
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8

(Utskottets förslag.) (Reservanternas förslag.)

reisen på framställning av skogsstatstjänstemannen

förordna, att förvaltningen

av skogen skall övertagas av

domänverket; och skall skogen i dylikt

fall förvaltas på sätt i denna boställsordning

är stadgat om skog å löneboställe

med större skogstillgång.

På framställning av vederbörande

skogsstatstjänsteman eller pastoratet

äger länsstyrelsen, när skäl därtill äro,

föreskriva, att förordnande, som i första

stycket sägs, skall upphöra att

gälla.

4 kap. Om allmänt kyrkohemman.

56 §.

Allmänt kyrkohemman förvaltas av

stiftsnämnden för kyrkofondens räkning

enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar.

59 §.

Allmänt kyrkohemman förvaltas för

kyrkofondens räkning, såvitt angår

skogen, av domänverket på sätt i denna

boställsordning är stadgat örn skogen

å löneboställe med större skogstillgång

samt i övrigt av stiftsnämnden

enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar.

5 kap. Särskilda bestämmelser.

60 och 61 §§ = 57 och 58 §§ i utskottets

förslag.

62 §.

Över skog sstatstjänstemans beslut

må pastoratet och innehavare av dess

rätt föra klagan hos domänstyrelsen

genom besvär, som skola hava inkommit

före klockan tolv å trettionde dagen

från den dag, klaganden erhöll del

av beslutet.

Klagan över länsstyrelses eller domänstyrelsens

beslut må förås hos Ko
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

145

(Utskottets förslag.) (Reservanternas förslag.)

rt ungen genom besvär i den i 61 § första

stycket stadgade ordning.

63 § - 59 § i utskottets förslag.

60 §. 64 §.

Utgöra församlingar, vilka bilda två eller flera pastorat, för vården av angelägenhet,

som avses i denna boställsordning, en kyrklig samfällighet, skall vad

däri stadgas örn pastorat äga tillämpning å sådan samfällighet.

61 §. 65 §.

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna boställsordning,

meddelas av Konungen.

6 kap. Övergångsbestämmelser.

66—70 §§

förslag.

62—66 §§ i utskottets

67 §.

Denna boställsordning skall icke

verka rubbning i de bestämmelser, vilka

vid boställsordningens ikraftträdande

äga tillämplighet beträffande dessförinnan

tillkomna arrende- eller andra

upplåtelser av löneboställen och allmänna

kyrkohemman eller delar därav

-—■ vare sig bestämmelserna intagits i

upprättat kontrakt eller förekomma i

äldre, å upplåtelsen tillämplig författning

—- i annan mån än som betingas

av att förvaltningen av nämnda fastigheter

övertages av pastorat eller stiftsnämnd.

71 §.

Denna boställsordning skall icke

verka rubbning i de bestämmelser, vilka

vid boställsordningens ikraftträdande

äga tillämplighet beträffande dessförinnan

tillkomna arrende- eller andra

upplåtelser av löneboställen och allmänna.

kyrkohemman eller delar därav

— vare sig bestämmelserna intagits i

upprättat kontrakt eller förekomma i

äldre, å upplåtelsen tillämplig författning

— i annan mån än som betingas

av att förvaltningen av sådan fastighet

eller del därav övertages av pastorat,

domänverket eller stiftsnämnd.

Vad angår före denna boställsordnings ikraftträdande tillkomna arrendeupplåtelser

av löneboställen skola gälla följande avvikelser från de äldre bestämmelserna:
1)

Arrendeavgifter--— (= utskottets förslag)----— pastoratet.

2. Där enligt arrendekontrakt eller 2. Där enligt arrendekontrakt eller

äldre författning förvaltningsåtgärd äldre författning förvaltningsåtgärd

ankommer på länsstyrelse eller dom- ankommer på länsstyrelse eller

kapitel skall, såvitt ej annat följer av domkapitel skall, såvitt ej annat föl
-

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 höft. (Nr 8.)

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

(Utskottets förslag.)

vad i 5), 6) och 7) här nedan föreskrives,

motsvarande befogenhet i stället

utövas av pastoratet. Arrendator

tillförsäkrat husbehovsvirke skall anvisas

av pastoratet. Domkapitel enligt

hittillsvarande bestämmelser tillkommande

befogenheter beträffande uppsikt

över förvaltningen av utarrenderat

löneboställe skola utövas av stiftsnämnden.

3) Då---

(= utskottets

4) Arrendator--

— (= »

5) Arrendator--

-(=

6) Vid — -— —

( =

7) Där--- —

(=

(Reservanternas förslag.)

jer av vad i 5), 6) och 7) här nedan

föreskrives, motsvarande befogenhet i

stället utövas av pastoratet. Arrendator

tillförsäkrat husbehovsvirke skall

anvisas av pastoratet eller, i fråga om

löneboställe med större skogstillgång,

av vederbörande skog sstatstjänsteman.

Domkapitel enligt hittillsvarande bestämmelser

tillkommande befogenheter

beträffande uppsikt över förvaltningen

av utarrenderat löneboställe skola utövas

av stiftsnämnden.

förslag)---boställsordningen.

» ) — — — lindring.

» ) —--laga hus.

j ) — — — framställa.

» )--- — pastoratet.

72 och 73 §§ = 68 och 69 §§ i utskottets

förslag.

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 örn Kungl. Maj:ts

regeringsrätt, vilket lagrum senast ändrats genom lag den 27 juni 1927 (nr

289), skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

9:o) mål örn tillvaro---inrättning;

mål örn rätt---- fastighet;

mål om anläggning--— nybyggen;

mål, huruvida jord---erläggas;

mål örn beslut av stiftsnämnd i frå- mål örn beslut av stiftsnämnd, länsga

om förvaltningen av prästlönetill- styrelse eller domänstyrelsen ifråga

gäng; örn förvaltningen av prästlönetillgång;

mål örn villkor — --upplåtas;

mål örn---arrende;

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

147

(Utskottets förslag.)

(Reservanternas förslag.)

Lag om kyrkofond.

3 §.

Till kyrkofonden skola ingå följande medel, nämligen:

1) vad---—• prästerskapet;

2) årlig -— --åtnjutits;

3) inkomst —--(allmänna kyrkohemman);

4) överskott---4 §;

5) ersättning av pastorat för kostnader,

som avses i 46 § tredje stycket

ecklesiastik boställsordning;

6) allmän kyrkoavgift, varom förmäles

i 5 §;

7) ränta och annan vinst å kyrkofondens

tillgångar.

4

Därest av pastorat förvaltade prästlönetillgångar

— med undantag av tillgång,

vars avkastning skall enligt 7 §

lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning tillgodokomma viss tjänstinnehavare

utöver lönen eller jämlikt bestämmelse

i donationsbrev tillfalla

prästänka — lämna så stor behållen

avkastning, att därå uppkommer

överskott sedan pastoratets prästlönekostnader

under året samt de i 55 §

ecklesiastik boställsordning angivna

virkesbehov blivit täckta, skall pastoratet

till kyrkofonden inleverera hälften

av sådant överskott.

5) allmän kyrkoavgift, varom förmäles

i 5 §;

6) ränta och annan vinst å kyrkofondens

tillgångar.

§.

Därest av pastorat eller domänverket

förvaltade prästlönetillgångar —

med undantag av tillgång, vars avkastning

skall enligt 7 § lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning tillgodokomma

viss tjänstinnehavare utöver

lönen eller jämlikt bestämmelse i donationsbrev

tillfalla prästänka — lämna

så stor behållen avkastning, att därå

uppkommer överskott sedan pastoratets

prästlönekostnader under året samt

de i 48 § ecklesiastik boställsordning

angivna virkesbehov blivit täckta,

skall pastoratet till kyrkofonden inleverera

hälften av sådant överskott.

6 §.

Av kyrkofonden skola utgöras:

1) ålderstillägg — -—- — -— --präster;

2) anslag----— — — befattning;

3) dyrtidstillägg --------avlöning;

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr S.

(Utskottets förslag.)

(Reservanternas förslag.)

4) pensionsavgifter---emeritilöner;

5) anslag--- 300,000 kronor;

6) arvoden till ledamöter i stiftsnämnder

samt avlöningar åt stiftsjägmästare

tillika med övriga omkostnader

för stiftsnämndernas verksamhet;

6) arvoden till ledamöter i stiftsnämnder

tillika med övriga omkostnader

för stiftsnämndernas verksamhet

samt ersättning till domänverket för

utövande av föreskriven uppsikt å pastorats

boställsförvaltning samt för

upprättande av hushållning splaner beträffande

skogar å löneboställen;

7) arvoden -—- --boställsordning;

8) anslag — -— — samband;

9) kostnader ---stift;

10) kostnader---kyrkohemman;

11) tillskott — — -— stadgas.

9 §•

För varje av pastorat förvaltat löneboställe

skall, där ej stiftsnämnden

finner det obehövligt, uppskattning

ske på sätt nedan sägs av boställets

årliga normalavkastning, beräknad i

penningar.

För varje löneboställe, som helt eller

delvis förvaltas av pastorat, skall, där

ej stiftsnämnden finner det obehövligt,

uppskattning ske på sätt nedan sägs av

boställets årliga normalavkastning, beräknad

i penningar.

10 §.

Vid uppskattningen skall iakttagas följande:

1) Uppskattningen---— tio år.

2) Till grund---boställsnämnd.

3) Till grund för uppskattningen av

skogsavkastningen lägges värdet av det

för avverkning tillgängliga virket på

rot. Från detta värde dragas dels rotvärdet

av virke, som erfordras för löneboställets

husbehov samt enligt vad i

55 § ecklesiastik boställsordning är

stadgat kan anses erforderligt för prästgård,

kyrka och kapell, dels å skogen

belöpande skatter, dels ock de kostnader,

pastoratet under den tid, uppskattningen

avser, beräknas skäligen få vidkännas

för upprättande av ny hushållningsplan,

för utstämplingar och

skogsvårdsåtgärder.

3) Till grund för uppskattningen av

skogsavkastningen lägges värdet av

det för avverkning tillgängliga virket

på rot. Från detta värde dragas dels

rotvärdet av virke, som erfordras för

löneboställets husbehov samt enligt vad

i 48 § ecklesiastik boställsordning är

stadgat kan anses erforderligt för

prästgård, kyrka och kapell, dels å

skogen belöpande skatter, dels ock de

kostnader, pastoratet under den tid,

uppskattningen avser, beräknas skäligen

få vidkännas för utstämplingar

och skogsvårdsåtgärder.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

149

(Utskottets förslag.) (Reservanternas förslag.)

4) Förlust —--annan.

5) Förbättring — ---förvaltningskostnad.

11

Uppskattning av löneboställes normalavkastning

verkställes av boställsnämnden,

därvid, om skog finnes å bostället,

jämväl stifts jäg mästaren eller

annan av stiftsnämnden förordnad i

skogsskötsel kunnig person inträder såsom

ledamot i nämnden.

Bestämmelserna i ecklesiastik boställsordning

angående ordningen för

meddelande av beslut av boställsnämnd

och örn kostnaderna för nämndens sammanträde

skola äga motsvarande tilllämpning

beträffande uppskattning,

som nu sagts, med iakttagande av att,

då vid omröstning inom nämnden rösterna

falla lika för olika meningar, den

mening, som ordföranden biträder, bliver

nämndens beslut samt att ersättning

till stiftsjägmästare, då denne är

ledamot i nämnden, utgår ur kyrkofonden

enligt föreskrift, som meddelas

med stöd av 6 § 1 mom. ecklesiastik

boställsordning.

Boställsnämndens uppskattning skall

underställas stiftsnämnden för prövning

och fastställelse.

12

Vill pastorat utföra torrläggningseller

annat företag av beskaffenhet,

som i 10 § 5) sägs, skall stiftsnämnden,

där pastoratet med företeende av

fullständigt kostnadsförslag sådant påfordrar,

meddela särskilt beslut i fråga

örn det antal frihetsår, som kan

medgivas för företaget.

Uppskattning av löneboställes normalavkastning

verkställes av boställsnämnden

men skall underställas stiftsnämnden

för prövning oell fastställelse.

Då fråga örn dylik uppskattning behandlas

av boställsnämnd eller stiftsnämnd,

skall, där skog finnes å bostället,

såsom ledamot i nämnden inträda

en av domänstyrelsen därtill förordnad

skogsstatstjänsteman.

Vad enligt ecklesiastik boställsordning

eller av Konungen meddelad föreskrift

gäller angående ordningen för

meddelande av beslut av boställsnämnd

eller stiftsnämnd och örn kostnaderna

för sådan nämnds sammanträde skall

äga motsvarande tillämpning, då fråga

örn uppskattning, som nyss sagts,

behandlas av dylik nämnd, med iakttagande

av att, då vid omröstning

inom nämnden rösterna falla lika för

olika meningar, den mening, som ordföranden

biträder, bliver nämndens beslut

samt att ersättning till skogsstatstjänsteman,

som i andra stycket sägs,

skall utgå ur kyrkofonden enligt grunder,

som bestämmas av Konungen.

t

Vill pastorat utföra torrläggningseller

annat företag av beskaffenhet,

som i 10 § 5) sägs, skall stiftsnämnden,

där pastoratet med företeende

av fullständigt kostnadsförslag

sådant påfordrar, meddela särskilt beslut

i fråga örn det antal frihetsår, som

kan medgivas för företaget. Avser

detta löneboställes skogsmark, skola

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

(Utskottets förslag.) (Reservanternas förslag.)

bestämmelserna i 11 § andra och tredje

styckena äga motsvarande tillämpning.

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr 141,

sid. 27) om reglering av prästerskapets avlöning.

22 §.

1. Blir prästgård eller löneboställe,

som helt eller delvis förvaltas av pastorat,

föremål för expropriation, skall

den influtna ersättningen fonderas och

fonden utgöra prästlönetillgång för

pastoratet.

2. Fond -—-----domkapitlet.

3. Det — ---- ----år.

4. Konungen---—- ---Konungen.

1. Blir prästgård eller löneboställe,

som förvaltas av pastorat, föremål för

expropriation, skall den influtna ersättningen

fonderas och fonden utgöra

prästlönetillgång för pastoratet.

Denna, lag skall träda i kraft — -—■

Ved och bränntorv, som enligt 11 §

4 mom. i dess äldre lydelse skola tillhandahållas

präst, anvisas av pastoratet.

Värdet därav skall såsom omkostnad

avdragas vid uppskattning i den

ordning särskilt är stadgat av löneboställes

normalavkastning.

-—- i övrigt trätt i kraft.

Ved och bränntorv, som enligt 11 §

4 mom. i dess äldre lydelse skola tillhandahållas

präst, anvisas av pastoratet

eller, där skog å löneboställe förvaltas

av domänverket, av vederbörande

skogsstatstjänsteman. Värdet av

dylik förmån skall såsom omkostnad

avdragas vid uppskattning i den ordning

särskilt är stadgat av löneboställes

normalavkastning.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Ar 8.

151

3:o) Beträffande 10 § i förslaget till ecklesiastik boställsordning:

av herrar Lagerfelt och Wallerius, som anfört:

Vi reservera oss emot utskottets förslag till 10 § i ecklesiastik boställsordning,

vilken vi hålla före borde givas samma lydelse som motsvarande § har i den

kungl, propositionen, vilken lydelse överensstämmer med gällande lag.

Likaså reservera vi oss mot utskottets motivering för samma § (sid. 43 i utlåtandet)

.

4:o) Vidkommande 19 § i förslaget till ecklesiastik boställsordning:

av herr Linders, som anfört:

Sedan utskottet enligt 15 § förordat, att pastoratet skall vid nyanläggning

av prästgård tillika bekosta såväl uppgörande av plan för trädgården som ock

plantering av sedvanliga träd och buskar, synas skälen för propositionens lagförslag

17 § ännu starkare motiverade. Inom utskottet har dessutom payrkats,

att pastoratets skyldighet beträffande trädgårdsanläggningen redan bort inträda

vid behov av trädgårds nyanläggning. Då detta emellertid icke blivit utskottets

förslag, inskränkes yrkandet här att allenast avse bifall till Kungl. Maj:ts förslag

i 17 § med denna lydelse:

»Har tjänstinnehavare å prästgård uppfört annan byggnad än laga hus, eller

har hän utöver vad honom ålegat verkställt plantering av träd eller buskar,

skall han vid avträdandet av prästgården vara skyldig att mot lösen avstå vad

han påkostat till pastoratet eller, där pastoratet ej vill lösa, åt den nye tjänstinnehavaren.

Vill ej någon av de lösningsberättigade lösa, eller har ingendera av dem inom

tre månader efter det hembud gjordes förklarat sig därtill villig, äger tjänstinnehavaren

bortföra vad han påkostat; återställe dock jord eller byggnad i det

skick, vari han mottog den. Är ej vad tjänstinnehavaren sålunda äger från

fastigheten skilja bortfört inom sex månader efter det ny tjänstinnehavare tillträtt

prästgården, tillfaller det pastoratet utan lösen.

Kan överenskommelse ej träffas örn vad pastoratet eller ny tjänstinnehavare

enligt denna paragraf bör utgiva i lösen, skall frågan avgöras i den ordning,

som stadgas i 2 kap. 8 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om byggnad, som

avträdande tjänstinnehavare löst av sin företrädare.»

5:o) Beträffande 27 § i förslaget till ecklesiastik boställsordning:

av herr Linders, som anfört:

Att såsom utskottet föreslår inskränka det regelmässiga utarrenderandet till

en tid av tio år synes icke vara lämpligt. Statsmakterna själva ha i social

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8.

arrendelagstiftning bestämt 15 år för viss klass av arrendatorer. Då skall det

vara mycket starka skäl för att vid utarrendering av publik jord begränsa

arrendeavtalen till 10 år. Visserligen kunna nu växlande konjunkturer åberopas.

Men det är i vart fall olämpligt att i lag fastslå så låg maximitid. Ty, säga

vad man vill, det bidrager i hög grad till arrendatorsklassens trivsel och känsla

av trygghet, örn man väljer arrendeperioder örn 20 år. De växlande tiderna

kunna i någon mån utjämnas genom arrendeavgiftens erläggande efter markegångspriset

för året å viss fastställd spannmål.

Gro) Vidkommande i § i förslaget till lag örn kyrkofond:

av herr Pehrsson i Bramstorp, vilken med instämmande av herrar Linder,

Norman, Magnusson i Kalmar, Linders, Sköld och Uddenberg anfört:

Förslaget att låta pastoratet behålla hälften av ifrågavarande överskott

har motiverats bl. a. med att pastoratet därigenom får intresse av en

inkomstbringande boställsförvaltning även i nu åsyftade fall. då någon

uttaxering av församlingsavgifter för det lokala prästerskapets avlöning

icke förekommer. Detta intresse synes mig emellertid bliva tillräckligt tillgodosett,

örn man vid föreskrift örn skyldighet för pastoratet att till kyrkofonden

inleverera hela överskottet fogar en bestämmelse att till grund för beräkning

av sådant överskott skall läggas löneboställets med tillämpning av 9 § uppskattade

normalavkastning. I eget intresse måste pastoratet då tillse, att det

ekonomiska utbytet icke blir sämre än normalvärdet, och erhåller pastoratet

därjämte den fördelen att, örn den verkliga avkastningen drives upp utöver den

beräknade, pastoratet får behålla meravkastningen. Hälftendelning av det verkliga

överskottet kan däremot i vissa fall föranleda, att pastoratet erhåller högst

avsevärda inkomster, som måhända icke kunna vinna användning för det ändamål,

vartill avkastningen av ifrågavarande tillgångar är avsedd. Anordningen

kan i varje fall giva anledning till att pastoratet icke iakttager den sparsamhet

beträffande utgifterna, som synes önskvärd.

På grund av vad ovan anförts föreslår jag, att 4 § i förslaget till lag om

kyrkofond erhåller följande lydelse:

»4 §.

Därest av pastoratet förvaltade prästlönetillgångar — med undantag av tillgång,

vars avkastning skall enligt 7 § lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning tillgodokomma viss tjänstinnehavare utöver lönen eller jämlikt bestämmelse

i donationsbrev tillfalla prästänka — lämna så stor behållen avkastning,

att därå uppkommer överskott sedan pastoratets prästlönekostnader

under aret samt de i 55 § ecklesiastik boställsordning angivna virkesbehov blivit

täckta, skall pastoratet till kyrkofonden inleverera sådant överskott.

Till grund för beräkning av överskottet skall läggas löneboställes enligt 9 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 8. 153

fastställda normalavkastning samt, vad angår fond, som förvaltas av pastorat,

en till fyra procent beräknad avkastning av fondens kapital.»

7:o) Angående 6 § 5) i förslaget till lag om kyrkofond:

av herrar Linder, Norman, Magnusson i Kalmar, Linders, Sköld och Uddenberg.

Bland kyrkofondens utgifter förekommer anslag för särskild prästerlig tjänstgöring

inom riket, av utskottet nu fixerat till 300,000 kronor. Inom utskottet

hava förekommit tre olika yrkanden beträffande beloppets storlek, beroende på

olika uppgifter angående behovet.

Det förefaller föga tillfredsställande att för ett dylikt, tid efter annan växlande

behov upptaga ett bestämt belopp i lag. Mera rationellt och budgetmässigt

torde vara att år för år låta maximibeloppet för detta behov fastställas av Konung

och riksdag.

Därför hemställes, att 6 § 5) i utskottets förslag till lag örn kyrkofond måtte

erhålla följande lydelse:

»Anslag, som Konungen må finna skäligt bevilja prästman för särskild tjänstgöring

inom riket, dock ej till sammanlagt högre belopp än som Konungen och

riksdagen för varje år bestämma.»

8:o) Beträffande förslaget till lag angående ändring i prästlöneregleringslagen:
av

herrar Sederholm, Andersson i Rasjön, Frändén, Johanson i Hallagården,

August W. Johansson, Tamm och Wallerius, vilka ansett,

a) att det i utskottets utlåtande å sid. 59 införda stycket: »Utskottet föreslår

— ---meddelas av Kungl. Maj:t» bort ersättas med ett stycke av föl
jande

lydelse:

»Frågan är icke så utredd och klarlagd, att utskottet kan taga slutlig ställning

till densamma. Utskottet anser nämligen, att innan riksdagen fattar beslut

i frågan, ett fullständigt förslag bör vara uppgjort och framlagt. På grund av

vad nu anförts, föreslår utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

anhåller örn utredning och förslag angående placering av prästlönefonder i fast

egendom, företrädesvis skogsegendom, eller annan värdebeständig valuta.»

b) att utskottet bort hemställa örn antagande i oförändrat skick av Kungl.

Maj:ts förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december

1910 (nr 141, sid. 27) örn reglering av prästerskapets avlöning;

c) att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa örn utredning och förslag angående placering av prästlönefonder

i fast egendom, företrädesvis skogsegendom, eller annan värdebeständig valuta.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 3 avd. 7 haft. (Nr 8.)

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.