Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till vissa, ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.

1932-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:24, Betänkande med förslag till vissa, ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

1

Sr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av vissa sociala

jordlagar:

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

213, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen föreslagit,

att riksdagen ville med stöd av de sociala jordkommissionernas i gångna

tider framlagda grundsatser och lagförslag antaga skäliga lagar med stöd

ytterst av tvångslöreskriiter örn:

1) frilösning av arrendejordbruk;

2) komplettering av ofullständiga jordbruk;

3) förvärv av tomtmark för bostäder m. m.;

4) effektivitet i den sociala arrendelagstiftningen.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Såsom framgår av utskottets förut denna dag avgivna utlåtanden nr

21 och 23 anhöll 1930 års riksdag i skrivelse nr 276, att .Kungl. Majit ville

1) verkställa utredning rörande erfarenheterna vid tillämpningen av

nu gällande arrendeiag i vad avser arrenden, som falla under den sociala

arrendelagstiftningen, med särskild hänsyn till de delar av riket, till

vilka den norrländska arrendelagen utsträcktes genom lag den 27 juni

1927, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda;

2) verkställa fortsatt utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna

för bärighet av mindre jordbruk och rörande ökade möjligheter för

lantarbetare, skogsarbetare, hemmansägare-, arrendators- och småbrukaresöner

samt andra mindre bemedlade härför lämpliga personer att erhålla

egna jordbruk samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda;

3) i anslutning till den ovan under 2) nämnda utredning verkställa utredning

rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att ekonomiskt

underlätta frilösning av mindre arrendejordbruk, samt för riksdagen

famlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

4) i anslutning till den ovan under 2) nämnda utredning verkställa ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 20 höft. (Nr 2i.)

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

redning rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att

främja utökandet av ofullständiga jordbruk, samt för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kan föranleda; samt

5) verkställa utredning angående lämpligheten och behovet av ökade

anslag för att bereda ökade möjligheter att erhålla lån för bostadsegnahem

på landsbygden.

(En historik i dessa frågor återfinnes i utlåtande nr 1 av sammansatt

andra lag- och jordbruksutskott vid 1930 års riksdag; jfr även andra lagutskottets

nyssnämnda utlåtanden nr 21 och 23 vid innevarande års riksdag.

)

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har chefen för jordbruksdepartementet

tillkallat sakkunniga för verkställande av de i riksdagsskrivelsen

ifrågasatta utredningarna. De sakkunniga, vilka antagit benämningen

»sociala jordutredningen», avgåvo den 5 december 1931 såsom ett

första led i utförandet av sitt uppdrag betänkande med förslag till vissa,

ändringar i den sociala arrendelagstiftningen.

De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag

ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens

uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka

riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från lörsta kammaren: herrar Westman, Linder, von Geijer, Frändén*, Lindhagen,[Tamm,

Norman och Gottfrid Karlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Pettersson i Hällbacken, Sandström

i Nyland^*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gans, Ljung, Molander och Osberg*.

Ej närvarande vid utlåtandets Justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

3

Reservationer:

1) av herr Linder, som anfört:

»Enär jag inom riksdagen vid åtskilliga föregående tillfällen förordat åtgärder

i den riktning, som i förevarande motion avses, hemställes, att riksdagen

i anledning av motionen ville till Kungl. Majit avlåta skrivelse i de

syften och med tillämpning av grundsatser, som i motionen angivas.»

2) av herr Lindhagen, som yttrat:

»Såsom redan i yttrande till utskottets betänkande nr 22 framhållits

måste enligt min uppfattning påminnelse hos statsmakterna oavlåtligt göras

örn det sociala jordproblemets uppbyggande på en effektiv rättsordning såsom

den enda utvägen att kunna åstadkomma något avsevärt och bestående.

En dag kommer nämligen bladet att åter vända sig i statsmakternas uppfattning

örn folkets rätt till jorden och utvägarna för att utkräva den.

Till äventyrs skulle en folkriksdag kunna lösa de ohefordrades tunga till

ett oförbehållsamt språk i jordfrågan, liksom det nyligen skett i militärfrågan.

Emellertid förenar jag mig nu i det yrkande, som framställts

av herr Linder.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.