Betänkande med förslag till vissa, ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.
1932-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1932:24, Betänkande med förslag till vissa, ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
1
Sr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1932 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av vissa sociala
jordlagar:
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
213, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen föreslagit,
att riksdagen ville med stöd av de sociala jordkommissionernas i gångna
tider framlagda grundsatser och lagförslag antaga skäliga lagar med stöd
ytterst av tvångslöreskriiter örn:
1) frilösning av arrendejordbruk;
2) komplettering av ofullständiga jordbruk;
3) förvärv av tomtmark för bostäder m. m.;
4) effektivitet i den sociala arrendelagstiftningen.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Såsom framgår av utskottets förut denna dag avgivna utlåtanden nr
21 och 23 anhöll 1930 års riksdag i skrivelse nr 276, att .Kungl. Majit ville
1) verkställa utredning rörande erfarenheterna vid tillämpningen av
nu gällande arrendeiag i vad avser arrenden, som falla under den sociala
arrendelagstiftningen, med särskild hänsyn till de delar av riket, till
vilka den norrländska arrendelagen utsträcktes genom lag den 27 juni
1927, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan föranleda;
2) verkställa fortsatt utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna
för bärighet av mindre jordbruk och rörande ökade möjligheter för
lantarbetare, skogsarbetare, hemmansägare-, arrendators- och småbrukaresöner
samt andra mindre bemedlade härför lämpliga personer att erhålla
egna jordbruk samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan föranleda;
3) i anslutning till den ovan under 2) nämnda utredning verkställa utredning
rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att ekonomiskt
underlätta frilösning av mindre arrendejordbruk, samt för riksdagen
famlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda;
4) i anslutning till den ovan under 2) nämnda utredning verkställa ut
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 20 höft. (Nr 2i.)
Utskottet.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
redning rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att
främja utökandet av ofullständiga jordbruk, samt för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kan föranleda; samt
5) verkställa utredning angående lämpligheten och behovet av ökade
anslag för att bereda ökade möjligheter att erhålla lån för bostadsegnahem
på landsbygden.
(En historik i dessa frågor återfinnes i utlåtande nr 1 av sammansatt
andra lag- och jordbruksutskott vid 1930 års riksdag; jfr även andra lagutskottets
nyssnämnda utlåtanden nr 21 och 23 vid innevarande års riksdag.
)
Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har chefen för jordbruksdepartementet
tillkallat sakkunniga för verkställande av de i riksdagsskrivelsen
ifrågasatta utredningarna. De sakkunniga, vilka antagit benämningen
»sociala jordutredningen», avgåvo den 5 december 1931 såsom ett
första led i utförandet av sitt uppdrag betänkande med förslag till vissa,
ändringar i den sociala arrendelagstiftningen.
De av motionären väckta frågorna falla, i den mån de av 1930 års riksdag
ansetts böra upptagas till utredning, inom sociala jordutredningens
uppdrag. Redan med hänsyn därtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka
riksdagen att nu antaga de lagar, motionären föreslagit.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1932.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit:
från lörsta kammaren: herrar Westman, Linder, von Geijer, Frändén*, Lindhagen,[Tamm,
Norman och Gottfrid Karlsson;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Pettersson i Hällbacken, Sandström
i Nyland^*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gans, Ljung, Molander och Osberg*.
Ej närvarande vid utlåtandets Justering.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
3
Reservationer:
1) av herr Linder, som anfört:
»Enär jag inom riksdagen vid åtskilliga föregående tillfällen förordat åtgärder
i den riktning, som i förevarande motion avses, hemställes, att riksdagen
i anledning av motionen ville till Kungl. Majit avlåta skrivelse i de
syften och med tillämpning av grundsatser, som i motionen angivas.»
2) av herr Lindhagen, som yttrat:
»Såsom redan i yttrande till utskottets betänkande nr 22 framhållits
måste enligt min uppfattning påminnelse hos statsmakterna oavlåtligt göras
örn det sociala jordproblemets uppbyggande på en effektiv rättsordning såsom
den enda utvägen att kunna åstadkomma något avsevärt och bestående.
En dag kommer nämligen bladet att åter vända sig i statsmakternas uppfattning
örn folkets rätt till jorden och utvägarna för att utkräva den.
Till äventyrs skulle en folkriksdag kunna lösa de ohefordrades tunga till
ett oförbehållsamt språk i jordfrågan, liksom det nyligen skett i militärfrågan.
Emellertid förenar jag mig nu i det yrkande, som framställts
av herr Linder.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.