Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad begränsning av arbetstiden för viss bogserbatspersonal m. fl.

1932-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad begränsning av arbetstiden för viss bogserbatspersonal m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1932 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad begränsning

av arbetstiden för viss bogserbatspersonal

m. fl.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 370,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ström rrv. fl. hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning

angående sådan ändring i lagen örn arbetstidens begränsning, att bogserbatspersonal

m. fl., som äro sysselsatta å fartyg, som trafikera vissa hamnområden

eller andra kortare sträckor, inrymmes under denna lag.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver,

begärt yttrande av kommerskollegium och socialstyrelsen. Ett av dessa

båda ämbetsverk gemensamt avgivet yttrande, som i anledning härav kommit

utskottet tillhanda, finnes jämte åtföljande promemoria såsom bilaga fogat

vid detta utlåtande; och tillåter sig utskottet hänvisa till detsammas innehåll.

I kungl, proposition nr 242 till 1930 års riksdag med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 om arbetstiden å svenska

fartyg, sjöarbetstidslagen, uttalade föredragande departementschefen, att det

icke syntes honom kunna råda tvivel örn att vissa framställda erinringar och

ändringsförslag beträffande sjöarbetstidslagen borde giva anledning till en

ingående undersökning. 1 anledning av propositionen väcktes motioner, nr

319 i första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 527 i andra kammaren av

herr Hansson i Stockholm m. fl., med yrkande att riksdagen måtte antaga en

sjöarbetstidslag av annat innehåll än det genom propositionen framlagda lagförslaget

ägde. Den av dessa motionärer föreslagna lagen skulle vara tillämplig

jämväl å arbete, utfört å bogserbåtar och vissa andra smärre fartyg, för

vilka undantag göres i sjöarbetstidslagen. Andra lagutskottet yttrade i sitt

i ärendet avgivna utlåtande nr 33, att utskottet förutsatte, att den i propositionen

omnämnda utredningen kornme att skyndsamt igångsättas. Utskottet

anförde, att därvid uppenbarligen jämväl de i motionerna innefattade förslagen

torde bliva föremål för övervägande. Vid sadant förhållande ansage utskottet

icke lämpligt, att riksdagen för det dåvarande till prövning upptoge nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 21 käft. (Nr 25.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutshottets utlåtande Nr 25.

förslag. Reservation avgavs av herr Linder m. fl., vilka ansett, att riksdagen

borde antaga det i motionerna innefattade lagförslaget. Riksdagen godkände

utskottets utlåtande och avlät skrivelse till Kungl. Majit, nr 227, i vilken

riksdagen under åberopande av andra lagutskottets utlåtande anmälde, att

riksdagen bifallit propositionen.

Såsom synes av den förut omnämnda bilaga, vilken finnes fogad vid detta

utlåtande, uppdrog sedermera Kungl. Majit genom beslut den 13 juni

1930 åt kommerskollegium och socialstyrelsen gemensamt att verkställa utredning

rörande de erinringar och ändringsförslag, som framställts eller under utredningens

gång kunde komma att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen,

varvid jämväl borde tagas i övervägande de förslag, som innefattades i de

nämnda vid 1930 års riksdag väckta motionerna.

Av det anförda framgår, att spörsmålet örn lagstadgad reglering av arbetstiden

för bogserbåtspersonal m. fl. är föremål för en av Kungl. Majit beslutad

utredning. Enligt de för utredningsarbetet givna direktiven, som utfärdats i

enlighet med uttalande av riksdagen, skall utredningen röra sådana erinringar

och ändringsförslag i fråga örn sjöarbetstidslagen, vilka framställts eller under

utredningens gång komma att framställas. Det synes utskottet med hänsyn

till det sagda icke föreligga anledning för riksdagen att, såsom motionärerna

hemställt, hos Kungl. Majit nu begära utredning i frågan.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Linder, -von Geijer*, Lindhagen,

Norman, P. Sandström, Löfvander och Gottfrid Karlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde*,

Wallerius, Andersson i Rasjön, Johanson i Hallagården, Sandström i Nyland,

Hansson i Trollhättan* och Molander*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

Då motionärernas yrkande synes mig förtjänt av beaktande, hemställes, att

riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller, att i sammanhang med pågående revision

av sjöarbetstidslagen övervägande även må ske av den i motionen berörda

frågan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

3

Bilaga.

KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM.

KUNGL. SOCIALSTYRELSEN.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom särskilda beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit, i anledning

av därom av Eder i skrivelse den 2 samma februari gjord framställning, anbefallt

Kungl. Kommerskollegium och Kungl. Socialstyrelsen att avgiva och till

Eder senast den 10 instundande mars överlämna yttrande över en inom andra

kammaren väckt motion, nr 370, angående lagstadgad begränsning av arbetstiden

för viss bogserbåtspersonal m. fl.

I anledning härav få ämbetsverken, som författningsenligt företagit detta

ärende till gemensam behandling, härmed anföra följande.

Motionen åsyftar åstadkommande av utredning angående sådan ändring i

lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning (här nedan benämnd allmänna

arbetstidslagen), »att bogserbåtspersonal m. fl., som äro sysselsatta å

fartyg, som trafikera vissa hamnområden eller andra kortare sträckor, inrymmas

under denna lag».

Arbete av det slag, som avses i motionen, är att hänföra till skeppstjänst, sådant

detta begrepp är definierat i 2 § lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å

svenska fartyg (sjöarbetstidslagen), vilken genom lag den 13 juni 1930 förklarats

skola med ändring, varom här icke är fråga, äga fortsatt giltighet till och

med den 31 december 1933. Skeppstjänst, som omförmäles i sjöarbetstidslagen,

är undantagen från tillämpning av allmänna arbetstidslagen enligt denna

lags 1 § e).

Från sjöarbetstidslagens tillämpning åter är, jämlikt dess 1 § 2 morn., undantaget

bland annat arbete, som utföres av person anställd, å (punkt e) segelfartyg,

med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger 100

ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av minst 20 ton, såvida

ej Konungen örn fartyg, varom nu är sagt, annorlunda förordnat. Å bogserfartyg,

vilkas nettodräktighet (såsom i regel är fallet) understiger 20 ton, är sålunda

personalens arbete undantaget från gällande lagbestämmelser angående

arbetstidens begränsning, därest icke annorlunda förordnats, vilket hittills icke

skett.

Av ovanstående redogörelse torde framgå, att det genom motionen framförda

förslaget örn reglering i allmänna arbetstidslagen av arbetstiden för ifrågavarande

kategorier av sjömän i första hand föranleder fråga örn ändring uti sjöarbetstidslagen.

Med hänsyn härtill få ämbetsverken erinra örn att Kungl.

Majit genom beslut den 13 juni 1930 uppdragit åt Kommerskollegium och Socialstyrelsen

gemensamt att verkställa utredning rörande de erinringar och

ändringsförslag, som framställts eller under utredningens gång kunde komma

att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen, varvid jämväl borde tågås i övervägande

de förslag, som innefattas i de till 1930 års riksdag väckta motionerna,

nr 319 i första kammaren och nr 527 i andra kammaren, ävensom att i sinom

tid till Kungl. Majit inkomma med berörda utredning jämte det förslag, vartill

densamma kunde föranleda. Bland andra frågor, som upptagits i sistberörda

motioner, vilka båda avse sjöarbetstidslagen, finnes även förslag om sådan

ändring av sjöarbetstidslagens 1 §, att förberörda undantag beträffande arbete,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

utfört av personal, varom här är fråga, skulle utgå ur lagen. Spörsmålet örn

lagstadgad reglering av denna personals arbetstid befinner sig sålunda redan

under utredning.

Till ytterligare upplysning rörande de förhållanden, som åsyftas i den nu

förevarande motionen, få ämbetsverken hänvisa till bifogade, inom Socialstyrelsen

utarbetade promemoria.

För Kommerskollegium: För Socialstyrelsen:

Ragnar Sohlman. Nils Bergsten.

Axel Lindblad. W. Stenholm.

/Gunnar Böös.

P. M.

angående arbetstidens reglering å mindre fartyg i anledning av motion inom

andra kammaren nr 370/1932.

Det förslag till lag om begränsning av arbetstiden å svenska fartyg, som de

s. k. skeppstjänstkommitterade avgav den 31 januari 1919, omfattade alla maskindrivna

fartyg oavsett storlek. Samma var förhållandet med det förslag

till lag örn arbetstiden å svenska fartyg, som Kungl. Maj :t i proposition den 21

mars 1919 framlade för nämnda års lagtima riksdag.

Vid ärendets behandling inom andra särskilda utskottet avgavs av herr

Thore _en reservation bl. a. mot förslagets 1 § 2 mom. gående ut på att från lagens

tillämpning skulle undantagas »fartyg, icke överstigande 100 bruttoregisterton,

som nyttjas allenast i fart inom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen

Asbjerg- Texel». Utskottet tillstyrkte Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt,

men i riksdagen förföll frågan i sin helhet, enär kamrarna stannade i olika

beslut.

I den proposition, som den 2 augusti framlades vid samma års urtima riksdag,

upptogos bland undantag från lagens tillämpning »segelfartyg, med eller

utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger 75 ton, samt annat

fartyg, som icke äger en nettodrriktighet av minst 20 ton». Här infördes alltså

undantag för de allra minsta (icke registreringspliktiga) maskindrivna fartygen,

samtidigt som det emellertid tillfogades, att Konungen beträffande sistnämnda

fartyg ägde annorlunda förordna. Inom andra särskilda utskottet

hemställdes, dels att ifrågavarande undantagsbestämmelse skulle helt uteslutas,

dels att den föreslagna gränsen vid 20 nettoton skulle höjas till 100 bruttoton.

Utskottet tillstyrkte emellertid Kungl. Maj:ts förslag oförändrat på denna

punkt, och riksdagen antog detsamma, dock med höjning av segelfartygsgränsen

till 100 bruttoton.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, hurusom Stockholms transportoch

bogseringsaktiebolag i yttrande över skeppstjänstkommitterades betänkande

framhöll, att »ali bogser- och pråmtrafik i svenska innanvatten och i inre och

yttre kustfart matte fran lagens tillämpning undantagas i likhet med vad som

i lagförslaget finnes föreskrivet beträffande isbrytare- och bärgningsfartyg».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

5

Antalet icke registreringspliktiga svenska fartyg och dessas besättningsnumerär

kan icke utan vidare fastställas. Det stora flertalet av denna grupp fartyg

utgöres emellertid av bogserångare, vilkas antal enligt uppgift torde kunna

approximativt uppskattas till mellan två och tre hundra med en sammanlagd

besättningsstyrka av omkring ett tusen personer. Förutom de båtar, vilka tillhöra

bogseringsbolagen i de större sjöfartsstäderna, äges ett avsevärt antal av

industriella företag, särskilt sågverk och trämassefabriker i Norrland. Personalen

å de flesta av dessa båtar äro i regel anslutna till någon arbetarorganisation

— svenska transportarbetareförbundet, 3:dje maskinist- och eldarefackföreningen,

svenska eldareunionen, maskinist-, motorskötare- och eldarefackföreningen

m. fl. — som för sina medlemmar ingått kollektivavtal med resp. arbetsgivareorganisation

eller enskilda arbetsgivare. Dessa avtal innehålla samtliga

vissa bestämmelser rörande de ombordanställdas arbetstid. Sålunda stadgas

bl. a. ifråga örn däcks- och maskinmanskap å i Stockholm hemmahörande

båtar att den ordinarie arbetstiden skall, förlagd mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.,

vara 66 timmar per vecka å båt, som är stationerad eller utför arbete inom

hamnområdet; för överskjutande tid utgår övertidsersättning med kr. 1:— per

timme å söckendagar och kr. 1:40 å sön- och helgdagar. För båtar som göra

resor till eller från platser i Mälaren eller Stockholms skärgård, är den ordinarie

sammanlagda arbetstiden inom och utom hamnområdet 12 timmar per dygn

eller 72 timmar i veckan. För överskjutande tid betalas övertidsersättning som

ovan sägs. I Göteborgsavtalet fastställes den ordinarie arbetstiden till 10 timmar

per söckendag, förlagda mellan 6 f. m. och 6 e. m., varutöver betalas kr.

1: 00—1: 30 per timme för övertid å söckendag samt 50 % mera för allt arbete å

helgdag. Å bogserbåtarna i Gävletrakten är arbetstiden förlagd mellan 6 f. m.

och 6 e. m. å socken- samt mellan 8 f. m. och 12 middag å helgdagar utan angivande

av någon maximitid. För arbete som utföres utanför denna tid betalas

övertidsersättning med kr. 0: 80 per timme å söckendag och kr. 1: 35 å helgdag.

För bogserbåtar hemmahörande i Söderhamn med omnejd är den avtalsenliga

ordinarie arbetstiden 76 timmar per vecka. Övertidsersättning utgår med

kr. 1:— per timme å söckendag och kr. 1: 50 å helgdag.

I Sundsvallsdistriktet är den ordinarie arbetstiden för maskinister 76 timmar

per vecka och för manskap 295 timmar per 30 dagar med en begränsning

av 24 timmar under två på varandra följande dygn. Övertidsarbete av maskinister

ersättes med kr. 1: -— per timme å söckendag och kr. 1: 50 å helgdag samt

av manskap med kr. 0: 75 resp. kr. 1: 15.

I samtliga avtal stipuleras att, då fartyg ligger för på- eller avrustning vid

varv eller annorstädes, den ordinarie arbetstiden skall vara 8 timmar per dag

eller 48 timmar per vecka.

Såsom framgår av den preliminära undersökningen synes arbetstiden å de

mindre maskindrivna fartygen i allmänhet vara på ett eller annat sätt reglerad

genom avtal. Som av ovanstående synes, växlar dock arbetstidens längd väsentligt

mellan i genomsnitt 66 timmar i veckan i Stockholm och 295 timmar

under 30 dygn i Sundsvallstrakten. Det må dock anmärkas, att det i det senare

fallet är fråga örn ett utpräglat säsongarbete. Det har jämväl framhållits,

att den i avtalen fastställda arbetstiden är maximitid och ofta icke fullt utnyttjas

utan avbrytes av mera eller mindre sammanhängande vilopauser.

Stockholm den 29 februari 1932.

E. Eggert.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.