Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 i lagen den 29 maj 1896 angående b lind,linder visning en.

1932-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 i lagen den 29 maj 1896 angående b lind,linder visning en.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1932 kl. l e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 i lagen

den 29 maj 1896 angående b lind,linder visning en.

Genom en den 29 februari 1932 till riksdagen avlämnad proposition, nr

135, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 (nr 34)

angående blindundervisningen.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 4, 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 angående

blindundervisningen skola, §§ 3 och 4 i nedanstående delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 2.

Erforderliga anstalter för blinda barns uppfostran och undervisning

upprättas av staten och utgöras av dels förskolor, till vilka är förlagd den

grundläggande blindundervisningen, dels institut och hantverksskolor för

undervisningens fortsättande och avslutande.

§ 3.

Alla sådana---läroanstalt intagas.

Vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse skall tillse, att blint barn,

i enlighet med denna lag, varder i läroanstalt intaget, ävensom att barn,

som enskilt undervisas, erhåller sådan undervisning, att den i noggrannhet

och omfattning huvudsakligen motsvarar den, som meddelas i offentlig

läroanstalt för blinda. Kommer till skolrådets eller folkskolestyrelsens

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 26 käft. (Nr 29.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

kännedom, att blint barn avhålles från undervisning eller icke erhåller

nöjaktig sådan, skall skolrådet eller folkskolestyrelsen ålägga barnet skolgång

i offentlig läroanstalt för blinda. Skulle föräldrar eller målsmän

tredskas att efterkomma vad i avseende å de blinda barnens undervisning

i denna lag finnes stadgat eller vad av vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse

på grund därav föreskrives, skola de tredskande undergå varning

av skolrådet eller folkskolestyrelsen. Bliver sådan varning fruktlös, må

barnet kunna från föräldrar eller målsmän skiljas och på deras bekostnad

sändas till vederbörlig läroanstalt.

§ 4.

Skolåldern räknas---nio år.

För barn---fjorton år.

Barn är skolpliktigt under de tio år, som följa efter dess intagning i förskola,

eller, i fall det utan genomgående av förskola intages i institut,

under därpå följande åtta år, därest icke barnet före denna tids utgång

inhämtat sådana kunskaper och färdigheter samt uppnått den utveckling,

att det anses böra från skolgång befrias, eller är så svagt begåvat, att

dess fortsatta vistelse i läroanstalt anses vara utan gagn. För barn, som

icke under nämnda tid vunnit tillräcklig arbetsutbildning, kan skoltiden

av institutets direktion utökas med högst ett år. Vad sålunda stadgats

gäller även barn, som från institut överflyttats till hantverksskola.

§ 5.

För vart och ett blint barn, som på grund av bestämmelserna i denna lag

är intaget i på statens bekostnad upprättad läroanstalt för blinda, .vare

sig förskola, institut eller hantverksskola, skall av vederbörande landstingsområde

eller av stad, som ej i landsting deltager, erläggas en årlig avgift

av 400 kronor.

§ 6.

Landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting deltager, äga

att för varje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som, enligt

vad i denna lag stadgas, är intaget i förskola, i institut eller i hantverksskola,

bestämma en viss årlig avgift, med vilken föräldrar eller målsmän,

i den mån de därtill äga tillgång, skola bidraga till täckande av kostnaderna

för barnets vistelse vid förskola, institut eller hantverksskola.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 3

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får

utskottet hänvisa till propositionen.

Lagen den 29 maj 1896 angående blindundervisningen är tillämplig icke

blott å dem, som äro helt och hållet oförmögna att se, utan även å sådana,

vilkas synförmåga är till den grad försvagad, att de icke med någon egentlig

fördel kunna deltaga i vanlig skolundervisning. I lagen förstås med blinda

alla dessa personer. A blinda, som tillika äro dövstumma eller sinnesslöa,

äger lagen ej tillämplighet. Enligt lagens § 2 skola erforderliga anstalter

för blinda barns uppfostran och undervisning upprättas av staten och utgöras

av dels förskolor, till vilka är förlagd den förberedande undervisningen,

dels institut för undervisningens fortsättande och avslutande.

I § 3 första stycket stadgas, att alla sådana barn, å vilka lagen äger tilllämplighet,

skola till undervisning inställas i vederbörlig av staten upprättad

läroanstalt för blinda, såvida icke föräldrar eller målsmän, som sådant föredraga,

enskilt sörja för undervisningen av dem, som stå under deras målsmanskap,

eller barn befinnes behäftat med sådan sjukdom, att detsamma ej

anses böra intagas i offentlig läroanstalt. Enligt andra stycket i sistnämnda

paragraf skall vederbörande skolråd tillse, att bbnt barn i enlighet med

lagen intages i läroanstalt ävensom att barn, som undervisas enskilt, erhåller

sådan undervisning att den i noggrannhet och omfattning huvudsakligen

motsvarar den, som meddelas i offentlig läroanstalt för blinda. Skulle föräldrar

eller målsmän tredskas att efterkomma vad i avseende å de blinda

barnens undervisning finnes stadgat i lagen eller vad av vederbörande skolråd

på grund därav föreskrives, skola de tredskande undergå varning av skolrådet.

Blir sådan varning fruktlös, må barnet kunna skiljas från föräldrar

eller målsmän och på deras bekostnad sändas till vederbörlig läroanstalt.

Skolåldern skall enligt § 4 räknas från och med det år, under vilket

barnet fyller sju år. Skolgången får ej uppskjutas längre än till det år,

under vilket barnet fyller nio år. Barn är skolpliktigt under de tio år, som

följa efter dess intagning i läroanstalt, därest icke barnet före denna tids

utgång inhämtat sådana kunskaper och färdigheter samt uppnått den utveckling,

att det anses böra befrias från skolgång, eller är"’så svagt begåvat, att

dess fortsatta vistelse i läroanstalt anses vara utan gagn.

För vart och ett blint barn, som på grund av bestämmelserna i lagen är

intaget i en på statens bekostnad upprättad läroanstalt för blinda, antingen

förskola eller institut, skall enligt § 5 av vederbörande landstingsområde

eller av stad, som ej deltager i landsting, erläggas en årlig avgift av 400 kronor.

Landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, äga att

för varje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som enligt vad i

lagen stadgas är intaget i förskola för blinda eller i blindinstitut, bestämma

en viss årlig avgift, med vilken föräldrar eller målsmän, i den mån de äga

tillgång därtill, skola bidraga till täckande av kostnaderna för barnets vistelse

vid skolan eller institutet.

Gällande

bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Förslagets

tillkomst.

Förslagets

innehåll.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

I anledning av två vid 1930 års riksdag väckta motioner, nämligen nr

197 i första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 257 i andra kammaren

av herr Hedvall m. fl., anhöll sistnämnda års riksdag, på hemställan av

andra lagutskottet, i skrivelse till Kungl. Majit, nr 70, att Kungl. Majit

ville så snart ske kunde för riksdagen framlägga förslag till blindvårdens

ordnande på ett tillfredsställande sätt.

Sedan Kungl. Majit den 22 juli 1931 uppdragit åt rektorn vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda Gustaf Ek att såsom sakkunnig inom

ecklesiastikdepartementet biträda med verkställande av utredning och framläggande

av förslag rörande blind vårdens ordnande, har Ek till Kungl.

Majit inkommit med utredning och förslag i ämnet. I detta sammanhang

har Ek berört vissa frågor rörande undervisningen för blinda barn och föreslagit

ändringar i §§ 2, 4, 5 och 6 av lagen den 29 maj 1896 angående

blindundervisningen.

Yttranden över de av Ek föreslagna ändringarna i nämnda lag hava avgivits

av direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

samt styrelserna för förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda ävensom av skolöverstyrelsen och av statskontoret.

Dessa myndigheter hava förklarat sig icke hava något att erinra mot de

föreslagna ändringarna eller med anledning av desamma uttalat sig i tillstyrkande

riktning under framställande av vissa erinringar eller ytterligare

ändringsförslag.

Det genom propositionen^ framlagda förslaget upptager de av Ek föreslagna

ändringarna med vissa av myndigheterna förordade jämkningar och

tillägg.

Genom de föreslagna ändringarna beredes möjlighet för institutet för

blinda att till hantverksskolan i Kristinehamn hänvisa elever för fortsättande

av deras utbildning i hantverk. Därest elev icke med nuvarande lärotid

hunnit vinna erforderlig säkerhet i sitt arbete för att kunna försörja sig på

egen hand, skall elevens utbildningstid enligt förslaget kunna förlängas med

ett år. Den enligt § 3 skolråd åliggande skyldigheten att tillse, att blint barn

erhåller undervisning, och den i nämnda lagrum skolrådet meddelade befogenheten

att ingripa för detta ändamåls vinnande hava i förslaget utsträckts

till folkskolestyrelse, vars inrättande föreskrivits i lagen den 6 juni

1930 örn skolstyrelse i vissa kommuner. En formell jämkning har vidtagits

i § 2, i det att det i paragrafen såsom karakteriserande undervisningen

i förskolorna begagnade ordet »förberedande» utbytts mot »grundläggande».

Med hänsyn till att skoltidens längd i institut är åtta år för dem, som ej

genomgått förskola, har enligt förslaget i § 4 utsagts, att barn, som utan

genomgående av förskola intages i institut, skall vara skolpliktigt under

därpå följande åtta år och icke såsom eljest under en tid av tio år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 5

I likhet med departementschefen anser utskottet, att de genom de föreslagna

lagändringarna öppnade möjligheterna att hänvisa elever å blindinstitut

till hantverksskola och att förlänga elevernas utbildningstid med ett

år kunna lända till praktisk nytta för eleverna. Några nämnvärda utgifter

för statsverket torde, att döma av den i ärendet verkställda utredningen,

icke komma att orsakas genom dessa lagändringars genomförande. Med

hänsyn till det sagda och då utskottet icke i övrigt funnit anledning till

erinran mot de föreslagna lagändringarna, anser utskottet sig böra tillstyrka

desamma.

Utskottet får förty hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 22 april 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Geijer*, Norman, friherre Lagerfelt,

P. Sandström och Forslund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Johanson i Hallagården*, Olovson

i Västerås, Aronson*, Björnberg*, Ljung, Molander och Skoglund,

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sam.!, 2 avd. 25 höft. (Nr 29.)

2

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 angående bl a1 i texten