Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av stadgan den 8 juni 1917 angående hotelloch pensionatrörelse.

1932-04-26 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av stadgan den 8 juni 1917 angående hotelloch pensionatrörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 82.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av stadgan den 8

juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse.

Genom en den 27 februari 1932 till riksdagen avlämnad proposition, nr 123,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden, begärt riksdagens yttrande över följande förslag

till

Kungörelse

om ändring i vissa delar av stadgan den 8 juni 1917 (nr 474) angående

hotell- och pensionatrörelse.

Härigenom förordnas, att i stadgan den 8 juni 1917 angående hotell- och

pensionatrörelse avdelning II ävensom §§ 38—42 i avdelning IV skola hava

följande ändrade lydelse:

Avdelning II.

Föreskrifter avseende skydd mot eldfara,

a. Brandteknisk klassindelning.

§ 6.

Med brandsäker byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel, som vid brand och

därunder förekommande vattenbesprutning har betryggande hållfasthet och

åtminstone samma motståndsförmåga som vägg av bränt murtegel av för olika

ändamål erforderlig tjocklek, dock minst 10 centimeter, och som vilar på underbyggnad

av ur brandskyddssynpunkt likvärdig beskaffenhet.

Med brandhärdig byggnadsdel förstås sådan icke brandsäker byggnadsdel,

som vid brand och därunder förekommande vattenbesprutning har åtminstone

samma motståndsförmåga som plankvägg med spräckpanel, rörning och puts

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 27 käft. (Nr 32.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 82.

pa bada sidor. Rörning och puts eller därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig

beklädnad på endast ena sidan benämnes brandhärdig beklädnad.

Med flamskyddad byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel av trä eller annat

brännbart material, som vid brand är skyddad mot antändning och eldens

spridning utefter ytan under åtminstone lika lång tid som plankvägg, beklädd

på båda sidor med 4 millimeters asbestcementplattor av betryggande beskaffenhet.

Plattor av nyssnämnda material, tjocklek och beskaffenhet eller därmed

ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan benämnes

flamskyddande beklädnad.

Det åligger statens provningsanstalt att efter framställning och behövlig

provning avgöra, huruvida byggnadsdel motsvarar ovan angivna fordringar.

b. Allmänna bestämmelser örn byggnad, rarest hotell eller pensionat må

inrättas, m. ni.

§ 7.

Hotell eller pensionat må inrättas i vilken våning som helst i byggnad, vars

ytterväggar och bärande konstruktioner äro brandsäkra, vars mellanbottnar

och innerväggar äro åtminstone brandhärdiga samt vars för utrymning avsedda

trappor, därest de utförts av furu eller annat löst träslag, på undersidan

äro åtminstone brandhärdigt beklädda.

I annan byggnad må hotell eller pensionat inrättas i bottenvåning eller våning

en trappa upp, därest byggnaden ej är uppförd till större höjd än två

våningar utöver källarvåning och vinden ej till mer än högst en tredjedel är

inredd.

Avbalkat utrymme under trappa, avsedd för hotellets eller pensionatets utrymning,

skall förses med åtminstone brandhärdig beklädnad, dock må, där

sådant utrymme är av obetydlig omfattning, å detsamma anbringas endast

flamskyddande beklädnad.

§ 8.

I byggnad, varest hotell eller pensionat finnes inrättat, må, så vitt på innehavare

av eller föreståndare för rörelsen ankommer, nattläger icke ens tillfälligtvis

anordnas å vindskontor eller å eljest oinredd vind.

I avbalkat utrymme under utrymningstrappa må icke förvaras lätt antändbara

ämnen.

§ 9.

Mellanbotten över källare i byggnad, däri hotell- eller pensionatrörelse drives,

skall vara brandsäker; dock må inom byggnad örn högst två våningar,

vindsvåning däri ej medräknad, tak i källare allenast brandhärdigt beklädas.

Där byggnadens storlek och rörelsens omfattning eljest kunna anses föranleda

endast brandhärdig konstruktion, må det ankomma på Kungl. Maj:ts befallningshavande

att lämna tillstånd därtill.

Källarvånings förbindelseleder med andra lokaler inom byggnaden skola vara

åtminstone brandhärdigt beklädda samt vara avstängda med åtminstone brand
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

3

härdiga, i fals tätt slutande, självstängande dörrar. Sådan förbindelseled må

icke anordnas till förstuga, korridor eller annat för husets utrymning avsett

område, med mindre dörrarna till förbindelseleden så anordnas, att de vid öppnandet

icke hindra den fria passagen i utrymningsväg.

§ 10.

I byggnad, varest hotell eller pensionat är inrättat, må icke finnas fabrik

eller annan eldfarlig inrättning eller såsom eldfarligt ansett varulager, så

framt ej de för sådant ändamål använda lokalerna äro brandsäkert avskilda

från de lokaler, som äro tagna i anspråk för hotellet eller pensionatet.

Lokal för inom byggnaden drivet hantverk ävensom butiks- och kontorslokaler,

som icke tillhöra hotellets eller pensionatets drift, skola vara åtminstone

brandhärdigt avskilda från hotell- eller pensionatlokalerna och deras utrymningsvägar.

Dörrarna till nämnda utrymningsvägar må vara av trä, dock utan

glasfyllning, såvida icke trådglas eller annat glas med samma motståndskraft

därvid användes.

I byggnad, där hotell eller pensionat drives, må garage förekomma under

förutsättning, att detsamma utförts i enlighet med gällande normalbestämmelser

rörande anordnande av garage samt med de bestämmelser i övrigt, som i

sådant avseende finnas i samhällets byggnadsordning. Ventilationskanal från

garage skall vara brandsäker och får ej stå i förbindelse med något utrymme

i hotell eller pensionat eller med därifrån ledande ventilationskanal.

c. Sorrums läge i byggnad; trappor, korridorer oell övriga byggnadstekniska

anordningar för utrymning.

§ 11.

Sovrum, belägna i våning två trappor upp eller högre, skola vara så belägna

vid korridor mellan två utrymningstrappor, att avståndet mellan sovrummets

utgångsdörr och närmaste trappa icke överstiger 25 meter. Trapporna,

av vilka den ena må tjäna såsom reservtrappa, skola vara fullt oberoende

av varandra och hava utgång till gata eller allmän plats eller till gård, som

står i omedelbar förbindelse därmed. Då särskilda förhållanden sådant påkalla,

må Kungl. Maj :ts befallningshavande, därest nödbalkong anordnas, medgiva

jämkning i fråga örn kravet på tillgång till två utrymningstrappor.

Nödbalkong, som skall hava fri gångbana av minst 50 centimeters bredd och

räcke av minst 90 centimeters höjd, skall vara försedd med fast stege till nedanför

varande nödbalkong eller till marken. Stegen skall örn möjligt anbringas

på sådant avstånd från vägg, att nedstigandet kan ske mellan stegen och

väggen, och får icke anbringas framför fönsteröppning.

På eller över dörren till reservutgång skall med tydliga bokstäver örn minst

45 millimeters höjd målas eller på annat sätt anbringas ordet Reservutgång.

Är dörrens ställning icke vinkelrät mot korridors längdriktning, skall berörda

anvisning på ira angivet sätt därjämte målas på skylt, som vid trappnedgången

i varje våning skall uppfästas vinkelrätt mot korridors längdriktning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

På eller över dörren till huvudtrappans övre mynning i varje våning skall

ock, på sätt nu är sagt, anbringas ordet Utgång.

På eller över dörren till utgång (reservutgång) till det fria skall även, på

sätt ovan är sagt, anbringas ordet Utgång (Reservutgång) i det fall, att utgång

icke annorledes är tydligt markerad.

Spiraltrappa må icke genombryta, mer än en mellanbotten och får icke stå i

omedelbart sammanhang med korridor eller trapphus.

Varje för byggnadens utrymning avsedd trappa skall på båda sidor hava

säkert fästad ledstång utan fria ändar.

§ 12.

Mot trapphall eller trapphus skall korridor avstängas medelst i densamma

anbragta dörrar eller medelst skiljeväggsparti med erforderliga dörrar; dock

må sådan avstängningsanordning ej anbringas närmare trappan än dennas egen

bredd. Dörrarna skola vara självstängande och tättslutande samt vara antingen

balansdörrar eller också utåtgående dörrar, som må hava anslag mot tröskel

av högst 38 millimeter i höjd samt med inåt avfasad kant.

Ytterdörrar skola vara utåtgående.

Dörr, varom i denna paragraf förmäles, skall kunna slås upp till minst

90 graders vinkel och må icke anbringas på sådan plats eller på sådant sätt,

att den i uppslaget läge helt eller delvis avspärrar utrymningsväg. Stängningsanordning

för sådan dörr skall vara lätt att öppna.

§ 13.

I hotell eller pensionat med genomgående trapphus skall, i de fall Kungl.

Maj:ts befallningshavande med hänsyn till särskilda omständigheter finner det

påkallat, anbringas en eller flera rökluckor med ytinnehåll av tillsammans

minst 1 kvadratmeter; skolande sadan lucka kunna öppnas från trapphusets

olika plan samt nedre botten.

§ 14.

Hisschakts väggar och tak skola vara åtminstone brandhärdiga med brandhärdiga

och i fals tätt slutande dörrar eller luckor, dock att hiss må kunna anordnas

i öppet trapphus, så avstängt som i § 12 sägs.

Hissmaskineri skall vara uppställt i rum med åtminstone brandhärdiga väggar,

golv och tak samt brandhärdig, självstängande dörr.

I avseende pa mindre hiss, vars schakt genombryter endast en mellanbotten,

äger Kungl. Maj :ts befallningshavande efter sakkunnig persons eller myndighets

hörande meddela erforderliga bestämmelser utan hinder av vad ovan är

stadgat.

Trumma för uppvärmd luft skall vara åtminstone brandhärdig. Jämväl

trumma för ventilation skall, så framt den genombryter mer än en mellanbotten,

vara åtminstone brandhärdig, och bör, därest sådan trumma genomgår

översta bjälklaget, densamma även i fortsättningen genom husets yttertak vara

brandhärdig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

§ 15.

Samtliga till förstugor, korridorer och trapphus ledande sovrumsdörrar inom

hotell eller pensionat skola vara försedda med mekanisk anordning för självstängning

samt med låsinrättning, som tillåter dörren att obehindrat och tätt

anslå mot karmens fals. Sådan dörr må icke hava glasfyllning, ej heller

må sekundärfönster anordnas i vägg mellan sovrum och förbindelseled, savida

icke trådglas eller annat glas med samma motståndskraft därvid användes.

§ 16.

Rum må ej ens tillfälligtvis under någon förevändning användas till sovrum

med mindre det är försett med fönster av storlek om minst 1 X 0.5 meter. Är

fönster avdelat med losholtz eller post, skall avdelad del hålla minst nämnda

mått.

Är fönster beläget å sådan höjd från golvet, att man icke utan särskild anordning

kan använda fönstret såsom nödutgång, skall erforderlig fast trappförbindelse

med golvet finnas.

§ 17.

I korridor, där olika golvhöjder icke kunna undvikas, skall, därest höjdskillnaden

icke överstiger 35 centimeter, lutande plan med stigning om högst 1:10

anbringas.

I utrymningsväg må ett ensamt liggande trappsteg ej anordnas.

Trappa i korridor skall tydligt markeras, vara väl belyst och på båda sidor

hava säkert fästad ledstång utan fria ändar.

§ 18.

Korridorers, förstugors och trappors fria bredd skall rättas efter det antal

personer, som kan tänkas komma att vid eldfara passera desamma, dock att

denna bredd ej må utan Kungl. Maj:ts befallningshavandes medgivande sättas

under 1.2 meter. Dörr i utrymningsväg må ej hava mindre bredd än 90 centimeter

(karmdagermått).

§ 19.

Skjutdörrar få icke anbringas i utrymningsväg.

Roterande svängdörrar må i hotell eller pensionat förekomma, såvida desamma

kunna lätt sammanslås eller äro så inrättade, att deras vingar vid en plötslig

tillströmning av människor automatiskt hopfällas.

Förstugor, korridorer, trappor, nödbalkonger m. m., som komma till bruk vid

byggnads utrymning, må icke efter mörkrets inbrott vara belamrade med reseffekter

eller andra hindrande föremål.

Dörrförhängen i hallar, korridorer och övriga områden, som tjäna till byggnadens

utrymning, skola vara lättrörligt uppfästade i stora ringar på glidstång.

De få icke nå golvplanet och må ej upphängas så, att de dölja de anslag

och anvisningar, varom i denna stadga är föreskrivet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

d. Uppvärmning.

§ 20.

Eldstad eller rökkanal må icke anbringas på mindre avstånd från trävirke

än 25 centimeter. Eldstad må icke inrättas annorstädes än omedelbart invid

murad rökkanal. Kamin skall vara uppställd å stadig plåt, vilken bör vara

framspringande framför eldstadluckan så mycket, att möjligen utfallande

bränsle där uppfångas, och må ej förses med längre plåtrör än som oundgängligen

erfordras för förbränningsgasernas direkta införande i den murade rökkanalen.

Åstadkommes rummens uppvärmning genom ledning från värmecentral,

skola pannrum och bränsleförråd anordnas i åtminstone brandhärdigt beklädda

rum.

Vid eldning i kakelugn skall framför eldstadsöppningen finnas anbragt ett

hela öppningen täckande, finmaskigt skyddsgaller; skolande golvet nedanför

eldstaden vara åtminstone brandhärdigt beklätt. Kakelugnsinsats med utbyggt

bränslemagasin må icke användas.

Invid eldstäder eller skorstenar må lätt antändbara föremål icke anhopas.

Kok- eller värmeapparat, som ej är att betrakta såsom eldstad, skall vid begagnandet

vara uppställd på tillräckligt avstånd från brännbara föremål samt

i övrigt så handhavas, att fara för eldsvåda ej uppkommer.

Därest eldfarliga oljor eller denaturerad sprit förvaras inom byggnaden, skola

för sådant ändamål användas täta, väl tillslutna, av metall förfärdigade kärl.

e. Sotning.

§ 21.

I stad, köping och eljest å plats, där brandstadgan vunnit tillämpning, gälle

beträffande sotning vad i brandstadgan och vederbörande brandordning är föreskrivet.

På landet å ort, där brandstadgan icke tillämpas, skola till efterrättelse för

innehavare av eller föreståndare för hotell eller pensionat gälla följande bestämmelser.

Sotning skall genom yrkesbildad skorstensfejare på föranstaltande av innehavaren

eller föreståndaren verkställas:

för rökgång från spisel minst en gång varannan månad,

för rökgång från annan eldstad minst en gång örn året.

Under sotning av rökgång från eldstad inbegripes sotning och rengöring av

själva eldstaden, och skola vid sotning av rökgångar dit ledande, till kamin

eller järnspisel hörande plåtrör samtidigt av skorstensfejare löstagas, rensas

och därefter iordningställas ävensom befintliga rökhuvar befrias från sot.

Vid sotning undersöke skorstensfejaren noga, huruvida å eldstad, mur, rör,

skorsten eller dylikt finnes felaktighet, som kan innebära eldfara, och åligger

det skorstensfejaren i sådant fall att genast därom underrätta innehavaren

av eller föreståndaren för hotellet eller pensionatet samt örn felets beskaffen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

7

het göra anteckning i den liggare, varom i § 31 stadgas, och där i varje fall

skall anmärkas, att sotning verkställts.

Felaktighet, varom nu är sagt, skall genom innehavarens eller föreståndarens

försorg utan dröjsmål avhjälpas.

f. Elektriska anläggningar.

§ 22.

Beträffande elektrisk starkströmsanläggning för belysning, värme och kraft

skall iakttagas, att lampor, motorer samt värme- eller andra förbrukningsapparater

jämte tillbehör och ledningar så utföras och uppsättas, att de icke medföra

fara för antändning, varjämte till efterrättelse skola lända de allmänna

föreskrifter beträffande elektriska anläggningars utförande, som äro eller varda

meddelade.

g. Belysning.

§23.

Till belysning må inom hotell eller pensionat icke användas eldfarliga oljor

av första klass, ej heller sprit.

Förutom elektrisk belysning och gasbelysning må i sovrum användas endast

hänglampor för olja samt stearinbelysning.

över hänglampa bör finnas värmefångare av obrännbart material samt vid

pass 10 centimeter i tvärmätt.

Anläggning för framställning eller förvaring av gas må icke finnas inom

byggnad, inrymmande hotell eller pensionat, med mindre de för anläggningen

använda lokalerna äro brandsäkert avskilda från de lokaler, som äro tagna i anspråk

för hotellet eller pensionatet.

Gasmätare får ej uppställas under trappa. Rörliga gasarmar må ej användas.

§ 24.

Efter mörkrets inbrott skall inom hotell och pensionat i förstugor, korridorer,

trappor och övriga områden, som tjäna till byggnadens utrymning, finnas

i ofärgat glas tänd reservbelysning av en ljusstyrka, som i varje reservlampa

ej må understiga SU normalljus (motsvarande ett så kallat teaterljus),

och skola dessa lampor såvitt möjligt anbringas så, att, sedan reservbelysningen

vid mörkrets inträde tänts, man kan från en lampa se ljuset från en

annan åt vardera sidan. Där vitt reservljus anbringas, skall vid pass 1.50

meter över golvplanet på tydligt sätt inom fyrkantig 20 millimeter bred ram

målas eller på annat sätt anbringas ordet Utgång (Reservutgång) och därunder

en pil med spetsen i riktning mot utgången. Leder åt ömse håll utgång, målas

eller anbringas på annat sätt inom inramningen ordet Utgångar (Utgång,

Reservutgång, Reservutgångar) och därunder på samma linje två pilar, vända

med spetsarna från varandra. Anslagsskylten bör hålla minst 400 millimeter

i längd och minst 300 millimeter i bredd (höjd), bokstavsskriften 30 millimeter

i höjd och pilen (pilarna) 150 (300) millimeter i längd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Omedelbart invid trappnedgång och utgång till det fria skall vid mörker

städse lysa reservljus i rött genomfärgat glas, som tillåter ljus av 3/4 normalljusstyrka

att under vanliga förhållanden synas på ett avstånd av 20 meter.

För reservbelysning må användas endast lyktor med stearinljus, rovoljelampor

eller elektriska glödlampor. Är reservbelysningen elektrisk, skall för

densamma finnas särskild huvudledning, ansluten till byggnadens servisledning;

dock må, där särskilda omständigheter därtill föranleda, reservbelysningsanläggningen

kunna anslutas till samma huvudledning som annan belysning,

därest anslutningen göres genom en eller flera särskilda, enbart för reservbelysningen

avsedda grenledningar.

h. Alarmanordning'' och säkerhetsåtgärder i övrigt.

§ 25.

För eldfaras samtidiga tillkännagivande inom alla delar av hotell eller pensionat

skall finnas anordning för klämtning å så kallad enslagsklocka av erforderlig

ljudstyrka och med en klang, som skarpt skiljer sig från all annan

i byggnaden befintlig signalanordning. Sådan klocka anbringas å varje ställe,

där det för ändamålet kräves.

Erfordras flera klockor, skola de vara inbördes förenade genom ledning,

sa att alla klockorna kunna samtidigt igångsättas. Är alarmanordningen elektrisk,

skola de kontakter, förmedelst vilka alarmering framkallas, vara så konstruerade,

att klockorna, sedan kontakten tillslagits, oavbrutet signalera, till

dess kontakten åter frånslås. Dessa kontakter skola vara så skyddade, att

missbruk förebygges, utan att deras skyndsamma användande vid förefallande

behov hindras.

§ 26.

Inom hotell eller pensionat skall i varje våning å plats i omedelbar närhet

av envar utav de för utrymning avsedda utgångar eller trappnedgångar finnas

en ständigt brukbar, med lock försedd, vattenfylld assuransspruta, rymmande

omkring 25 liter, och skall den för assuranssprutan bestämda platsen

utmärkas därigenom att å väggen målas eller på annat sätt anbringas ordet

Brandredskap.

§ 27.

På den i § 26 angivna plats skall uppställas jämväl övrig till omedelbart

bruk i första hand föreskriven eldsläckningsmateriel ävensom anbringas ledning

till alarmanordning och till röklucka, och skall genom anslag, målat eller

på annat sätt anbragt på väggen, utmärkas, för vilka anordningar och redskap

plats där är bestämd.

§ 28.

Inom hotell eller pensionat, där utrymningstrapporna med deras väggar och

tak icke äro brandsäkra, skall i varje sovrum, så framt det är beläget högre

än i bottenvåningen och saknar nödbalkong, ständigt finnas upphängd och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8%.

9

färdig till användning en till marken räckande livräddningslina, försedd med

bromsinrättning och livbälte, allt av lämplig konstruktion.

§ 29.

Genom av Kungl. Maj:ts befallningshavande utfärdat tryckt anslag, avfattat

på svenska och, i den mån så prövas nödigt, även på tyska, franska och

engelska språken, vilket anslag anslås i varje resanderum, skall gäst anmanas

att vid inflyttningen utan dröjsmål förskaffa sig säker kännedom örn de inom

hotellet eller pensionatet befintliga trappnedgångar och andra anordningar för

byggnadens utrymmande vid eldfara.

Likaledes skola genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg i enlighet

med vid denna stadga fogat formulär tryckas ordningsföreskrifter, upptagande

dels vad denna stadga i ordningshänseende innehåller, dels ock de försiktighetsmått,

som böra iakttagas vid hanterande av eld och eldfarliga ämnen m. m.

Genom vederbörande polismyndighets försorg skola dessa ordningsföreskrifter

i erforderligt antal exemplar tillhandahållas innehavare av eller föreståndare

för hotell eller pensionat med förständigande att emot skriftligt erkännande

utdela dem till varje inom hotellet eller pensionatet anställd person vid befattningens

tillträde.

i. Tillsyn å säkerhetsanordningar.

§ 30.

Hotell och pensionat skola minst en gång årligen på förut ej tillkännagiven

tid besiktigas av polismyndigheten i orten till utrönande, huruvida de i eller

enligt denna avdelning meddelade föreskrifter äro i behörig ordning iakttagna.

Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt det skick, vari dörrars mekaniska

stängningsanordning, alarmanordning, inom byggnaden använd reservbelysning

och eldsläckningsmateriel samt livräddningslinor befinna sig. Där

så prövas nödigt, må polismyndigheten vid dylik besiktning anlita biträde av

sakkunnig person.

Ersättning för resa, örn sådan för besiktningen erfordras, utgår med belopp,

som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande och betalas av hotellets

eller pensionatets innehavare eller föreståndare, vilken jämväl har att enligt

samma myndighets bestämmande gälda gottgörelse, där sådan kommer i fråga,

för biträde av sakkunnig, varom nyss är sagt.

Särskild besiktning å elektriska ljus-, kraft- och alarmledningar med tillhörande

anordningar inom hotell och pensionat skall på innehavarens eller föreståndarens

föranstaltande en gång vart år verkställas av sakkunnig, opartisk

person, och skall intyg anskaffas såväl om den verkställda besiktningen som

därom, att anmärkta bristfälligheter avhjälpts inom åtta dagar efter besiktningen.

Om besiktnings verkställande och vad därvid anmärkts har förrättningsman

att göra anteckning uti den i § 31 föreskrivna liggare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

§ 31.

Inom hotell och pensionat skall enligt vid denna stadga fogat formulär

föras en av Kungl. Maj:ts befallningshavande anskaffad liggare för anteckning

örn de i §§ 21 och 30 föreskrivna sotningar och besiktningar.

Denna liggare, som skall hållas för en var tillgänglig, skall genom polismyndighetens

i orten försorg en gång årligen uppvisas för Kungl. Maj:ts

befallningshavande, som därom tecknar bevis i liggaren.

Anmälan angående försummad efterlevnad av de säkerhetsföreskrifter, som

i eller enligt denna avdelning äro givna för hotell och pensionat, må göras

hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, och skola därvid uppgivas de skäl

och bevis, som för styrkande av anmälans befogenhet må förefinnas, ävensom

anmälarens namn, titel eller yrke samt postadress.

j. Om vissa undantag från i denna avdelning meddelade bestämmelser.

§ 32.

Yad här ovan i § 9, § 10 andra och tredje styckena, § 11, § 12 första

stycket samt §§ 13, 14, 15, 17, 24, 25 och 27 stadgas skall icke äga tillämpning

å hotell eller pensionat, som är avsett att samtidigt härbärgera högst sexton

gäster och innehåller högst åtta därför avsedda rum. I fråga örn hotell eller

pensionat, varom nu är sagt, har Kungl. Maj:ts befallningshavande att, oberoende

av förenämnda stadganden, med ledning av förslag, varom i § 2 mom. 2

förmäles, föreskriva vidtagande av de åtgärder, som till skydd mot eldfara

kunna anses erforderliga.

§ 33.

1. I fråga örn byggnad, vari den 1 januari 1933 redan drives hotell- eller

pensionatrörelse, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande medgiva sådan eftergift

från de i § 7 meddelade bestämmelserna, som i varje särskilt fall kan finnas

erforderlig för att icke oskäliga kostnader skola åsamkas rörelsens innehavare,

dock endast såvitt genom eftergiften påtaglig fara för människoliv icke uppstår.

2. Från de i denna avdelning i övrigt meddelade föreskrifter må Kungl.

Maj:ts befallningshavande efter sakkunnig persons eller myndighets hörande

medgiva jämkning eller eftergift, under förutsättning att betryggande skydd

mot eldfara icke åsidosättes och att sådan jämkning eller eftergift icke strider

mot gällande byggnadsförfattningar.

Avdelning IV.

Allmänna bestämmelser.

§ 38.

Driver någon hotell- eller pensionatrörelse utan att hava därtill erhållit behörigt

tillstånd, där sådant enligt denna stadga erfordras, straffes med dagsböter,

dock ej under fem.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

11

Uraktlåtes anmälan, varom i § 4 sägs, vare straffet böter från och med fern

till och med trehundra kronor.

§ 39.

Den, som utan att därtill hava erhållit behörigt medgivande, flyttar av honom

med vederbörligt tillstånd bedriven hotell- eller pensionatrörelse till annan

lägenhet, straffes med böter från och med fem till och med trehundra kronor.

§ 40.

1. Upplåtes inom hotell eller pensionat till resande eller annan mot eller

utan betalning rum eller nattläger i strid mot bestämmelserna i § 8 första

stycket och § 16, straffes innehavaren eller föreståndaren med dagsböter.

2. Hållas ej de i § 19 tredje stycket avsedda utrymmen fria, på sätt där

är stadgat, eller förvaras lätt antändbart ämne å plats, där förvaring av sådant

ämne enligt § 8 andra stycket är förbjuden,

eller iakttages ej vad i § 20, § 21 tredje och sjätte styckena samt §§ 22,

23 och 24 är föreskrivet,

eller varda föreskrivna brand- eller livräddningsredskap eller mekaniska anordningar

för dörrars självstängning eller för alarmering icke vidmakthållna

eller därutinnan anmärkta brister icke avhjälpta inom åtta dagar från det tillsägelse

därom givits av vederbörande besiktningsman eller polismyndighet,

straffes innehavaren eller föreståndaren med böter från och med fem till och

med trehundra kronor.

3. Därest det på grund av åtagande eller annorledes ankommer på ägare

av fastighet, vari hotell eller pensionat är inrymt, att helt eller delvis ansvara

för iakttagandet avi morn. 2 andra stycket avsedda föreskrifter eller vidmakthållandet

eller reparerandet av förberörda redskap samt stängnings- och alarmeringsanordningar,

skall fastighetsägaren vid försummelse härutinnan vara

underkastad det ansvar, som eljest enligt morn. 2 är stadgat för hotellets eller

pensionatets innehavare eller föreståndare.

§ 41.

Uraktlåter innehavare av eller föreståndare för hotell eller pensionat att

fullgöra skyldighet, som enligt avdelning III i denna stadga åligger honom,

straffes med böter från och med fem till och med trehundra kronor.

§ 42.

Resande, som vid meddelande av uppgift, varom i avdelning III i denna

stadga sägs, mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift, straffes, där ej

jämlikt allmän lag eller särskild författning eljest ansvar därå följer, med

dagsböter.

Denna kungörelse skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Genom kungörelsen upphäves andra stycket sista punkten i övergångsbestämmelserna

till stadgan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 82.

Innehavare av eller föreståndare för hotell eller pensionat, vilket den 1 januari

1933 är i drift och ej är sådant, som i § 4 avses, har, så framt han vill

fortsätta rörelsen, att hos Kungl. Maj:ts befallningshavande styrka:

dels inom utgången av år 1933 att han, i den mån sådant jämlikt stadgan

eller Kungl. Maj :ts befallningshavandes beslut honom åligger, infört de anordningar,

varom stadgas i §§ 15—17 samt 23—28,

dels ock inom utgången av år 1937, med företeende av de i § 2 mom. 1 b)

och c) föreskrivna handlingar, att hotellet eller pensionatet är i allt inrättat

enligt de i stadgan eller i överenstämmelse därmed meddelade föreskrifter.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Förslagets Genom kungl, proposition, nr 80, till 1917 års riksdag inhämtades riksdagens

tillkomst, yttrande över förslaget till den gällande stadgan den 8 juni 1917 angående

hotell- och pensionatrörelse. På hemställan av lagutskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande nr 50 uttalade riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit, nr

170, med avseende å föreskrifterna i avdelning II av förslaget bland annat:

Då dessa föreskrifter äro särdeles minutiösa och av huvudsakligen teknisk

natur, har riksdagen icke kunnat granska dem i deras enskildheter. I stort

sett synas de emellertid, åtminstone såvitt angår redan befintliga hotell och

pensionat, vara över hövan betungande, och riksdagen håller före, att de i åtskilligt

böra kunna begränsas, utan att dock riksdagen är i tillfälle angiva, i

vilka särskilda hänseenden en dylik begränsning lämpligen bör vidtagas. Riksdagen

utgår emellertid ifrån att bestämmelserna i förevarande avdelning komma

att av Eders Kungl. Maj :t underkastas förnyad omprövning i detalj och

att därvid tillses, att de krav, som i förevarande hänseende komma att uppställas,

hållas inom skäliga och rimliga gränser.

Därvid vill riksdagen särskilt ifrågasätta, huruvida icke generella detaljerade

bestämmelser av den natur, som i förslaget upptagits, lämpligen höra meddelas

allenast då fråga är örn nybyggnader eller större ombyggnader, så att

byggnadsplanen kan från början uppgöras med iakttagande av nämnda bestämmelser.

Beträffande däremot redan befintliga, i överensstämmelse med hittills

gällande föreskrifter uppförda byggnader torde dessa vara av den skiftande

beskaffenhet och konstruktion, att en föreskrift örn deras ändring till full överensstämmelse

med vad som må finnas lämpligt och nödigt i fråga örn ny- eller

ombyggnad, skulle för ägaren verka oskäligt betungande och i många fall te

sig som ekonomiskt omöjligt att efterkomma. Visserligen har Eders Kungl.

Maj :t i fråga örn äldre byggnader dels öppnat möjlighet i vissa fall till undantag

från stadgans regelmässiga bestämmelser (§§ 32 och 33), dels föreslagit

en viss, någorlunda lång övergångstid, men detta lärer icke vara tillräckligt

för tillgodoseende av de av bestämmelserna berörda näringsidkarnas intressen.

Emellertid är uppenbart, att åtskilliga gamla byggnader, som nu brukas såsom

hotell och pensionat, behöva undergå understundom ganska omfattande förändringar

för att tillgodose mycket måttliga anspråk på säkerhet mot brandfara,

men generella regler därför lära icke kunna föreskrivas. Riksdagen ifråga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8£.

13

sätter därför, att i fråga om dem saken ordnas på det sätt, att åt någon myndighet,

exempelvis Konungens befallningshavande, anförtros att, med biträde

av sakkunnig person, i varje särskilt fall meddela föreskrifter, i vilken omfattning

och på vad sätt en dylik byggnad bör undergå omändring i ändamål

att nödigt skydd mot eldfara må beredas där boende personer. Vid meddelande

av dylika föreskrifter bör hänsyn visserligen tågås i första hand till angelägenheten

av att berörda ändamål vinnes, men därjämte ock till förmågan hos det

företag, sorn'' kommer att drabbas av föreskrifterna, att bära de med desammas

efterföljande förenade utgifterna.

I anledning av de utav riksdagen uttalade farhågorna tillsattes i stadgan

före dess utfärdande en bestämmelse i § 33 att, därest i fråga örn redan befintliga

hotell- och pensionatbyggnader tillämpning i alla delar av de i avdelning

II meddelade bestämmelser befunnes skola medföra oskäliga kostnader, Kungl.

Maj:ts befallningshavande ägde på särskild därom gjord framställning att efter

sakkunnig persons eller myndighet hörande besluta, om och i vad mån eftergift

från bestämmelserna finge äga rum.

I fråga örn övergångstiden innehöll det för riksdagen framlagda förslaget

och i överensstämmelse därmed även stadgan i sin ursprungliga lydelse bland

annat den bestämmelsen, att det ålåge innehavare av eller föreståndare för hotell

eller pensionat, som vore i drift den 1 januari 1918, att inom utgången av

år 1922 styrka, att hotellet eller pensionatet vore inrättat enligt meddelade bestämmelser.

Genom särskilda kungörelser bär övergångstiden sedermera ytterligare

utsträckts, senast genom kungörelse den 31 oktober 1930 till utgången

av år 1932.

Efter uppdrag av Kungl. Majit avgav byggnadsstyrelsen den 25 november

1926 yttrande örn och i vad mån hotell eller pensionat, vilket redan den 1 januari

1918 varit i drift, borde jämväl efter år 1927 undantagas från tillämpning av

bestämmelserna i avdelning II av stadgan. Sedan byggnadsstyrelsens förslag

remitterats till särskilda myndigheter och korporationer för avgivande av utlåtande,

har detsamma varit föremål för bearbetning inom kommunikationsdepartementet,

därvid inom byggnadsstyrelsen befintlig sakkunskap anlitats.

I stadgan den 8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse förstås med Förslagets

sådan rörelse verksamhet, som avser att åt resande eller andra mot betalning inne,lä11’

tillhandahålla möblerad bostad, vare sig ensamt eller i förening med förplägnad,

och med hotell eller pensionat byggnad eller lägenhet, som användes för

drivande av sådan rörelse. Gästgiveri är i allmänhet undantaget från stadgans

tillämpning. Föreskrifterna i stadgan till skydd mot eldfara äro i regel icke heller

tillämpliga, därest för drivande av hotell- eller pensionatrörelse användes

byggnad eller lägenhet, som innehåller högst 4 för gästers härbärgerande avsedda

rum och icke är avsedd för mottagande samtidigt av flera gäster än åtta.

Stadgans innehåll är ordnat i fyra avdelningar jämte bestämmelser om stadgans

ikraftträdande.

Det nu framlagda förslaget avser att giva avdelning II samt §§ 38—42 i

avdelning IV av stadgan ändrad lydelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Avdelning II innehåller, som redan antytts, föreskrifter avseende skydd mot

eldfara. Avdelningen inledes med en brandteknisk klassindelning i form av

förklaringar av de i stadgan förekommande beteckningarna brandsäker, brandhärdig,

brandhärdig beklädnad, flamskyddad och flamskyddande beklädnad.

Enligt förslaget, § 7, må hotell eller pensionat inrättas i vilken våning

som helst i byggnad, vars ytterväggar och bärande konstruktioner äro

brandsäkra, vars mellanbottnar och innerväggar äro åtminstone brandhärdiga

samt vars för utrymning avsedda trappor, därest de utförts av furu eller annat

löst träslag, på undersidan äro åtminstone brandhärdigt beklädda. I annan

byggnad, och alltså i trähus, må enligt samma paragraf hotell eller pensionat

inrättas i bottenvåning eller våning en trappa upp, under förutsättning att

byggnaden ej är uppförd till större höjd än två våningar utöver källarvåning

och vinden ej till mer än högst en tredjedel är inredd. Dessa bestämmelser innefatta

i det avseendet en mildring i förhållande till stadgans nuvarande lydelse,

att enligt denna väggar och tak i samtliga inom hotell eller pensionat

till sovrum upplåtna lägenheter, i de därstädes anordnade korridorer, i förstugor

och i de för byggnadens utrymning avsedda trappor skola till sitt byggnadssätt

vara åtminstone brandhärdiga. A andra sidan innebär förslaget en

skärpning därutinnan, att stadgan med sin nuvarande lydelse föreskriver beträffande

hotell eller pensionat, som inrymts i byggnad med ytterväggar helt eller

delvis av trä, att i dessa hotell och pensionat icke må såsom sovplats användas

rum, beläget högre upp än i tredje våningen, bottenvåning men ej källar-

eller souterrainvåning därvid medräknad. Vid bedömande av den sakliga

innebörden av att enligt förslaget ej som förut för hotell eller pensionat får

användas tredje våningen i trähus bör uppmärksammas byggnadsstadgan den

20 november 1931 3 kap. 16 § 2 morn., enligt vilket lagrum vid uppgörande av

stadsplanebestämmelser för byggnadskvarter bör bland annat iakttagas, att

byggnad av trä, som avses skola inrymma bonings- eller arbetsrum, icke må

uppföras med flera än två våningar, dock att, när särskilda skäl föreligga, vinden

därjämte må med viss begränsning inredas i den utsträckning, som prövas

lämplig.

I de särskilda paragraferna i avdelning II av stadgan finnas detaljerade

föreskrifter rörande byggnads inrättande till hotell eller pensionat. Dessa

föreskrifter äro på ett flertal punkter mindre stränga än de stadgan med sin

nuvarande lydelse innehåller.

Liksom enligt den nuvarande skall enligt den föreslagna lydelsen vissa föreskrifter

i avdelningen icke äga tillämpning å hotell eller pensionat under viss

storlek. Gränsen i detta hänseende är enligt förslaget, § 32, bestämd så, att

bestämmelserna ej skola äga tillämpning å hotell eller pensionat, som är avsett

att samtidigt härbärgera högst sexton gäster och innehåller högst åtta därför

avsedda rum.

I avdelning IV, som enligt sin rubrik innehåller allmänna bestämmelser, ha

vidtagits vissa ändringar, genom vilka de däri förekommande bötesbestämmelserna

avpassats efter dagsbotssystemet samt vissa paragrafhänvisningar änd
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr SS. 15

rats till överensstämmelse med den föreslagna lydelsen av stadgans avdelning

II.

Den föreslagna kungörelsen är avsedd att träda i kraft den 1 januari

1933. Innehavare av eller föreståndare för hotell eller pensionat, vilket den 1

januari 1933 är i drift och är av den beskaffenhet att bestämmelserna i avdelning

II äro tillämpliga på detsamma, har, såframt han vill fortsätta rörelsen,

att hos Kungl. Maj:ts befallningshavande styrka, dels inom utgången av år

1933 att han, i den mån sådant jämlikt stadgan eller Kungl. Majrts befallningshavandes

beslut åligger honom, infört de anordningar, varom stadgas i vissa

angivna paragrafer i avdelning II, dels ock inom utgången av år 1937 att hotellet

eller pensionatet är i allt inrättat enligt de i stadgan eller i överensstämmelse

därmed meddelade föreskrifter. Att märka är också, att enligt § 33 i

fråga örn byggnad, vari den 1 januari 1933 redan drives hotell- eller pensionatrörelse,

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger medgiva sådan eftergift

från de ovan återgivna bestämmelserna i § 7, som i varje särskilt fall kan finnas

erforderlig för att icke oskäliga kostnader skola åsamkas rörelsens innehavare,

dock endast såvitt genom eftergiften påtaglig fara för människoliv icke

uppstår. Från de i avdelningen II i övrigt meddelade föreskrifterna må enligt

samma paragraf Kungl. Maj :ts befallningshavande efter sakkunnig persons

eller myndighets hörande medgiva jämkning eller eftergift, under förutsättning

att betryggande skydd mot eldfara icke åsidosättes och att sådan jämkning eller

eftergift icke strider mot gällande byggnadsförfattningar.

Det förevarande förslaget till ändrad lydelse av vissa delar av stadgan angående

hotell- och pensionatrörelse förtjänar enligt utskottets mening i sina

huvuddrag företräde framför motsvarande delar av stadgan i deras nuvarande

lydelse. I sitt ovan återgivna yttrande över förslaget till den nuvarande stadgan

angående hotell- och pensionatrörelse uttalade 1917 års riksdag, att föreskrifterna

i avdelning II av stadgan i stort sett syntes, åtminstone såvitt anginge

redan befintliga hotell och pensionat, vara över hövan betungande. Genom

den verkställda omarbetningen har emellertid stadgan i flera delar gjorts

lättare att efterleva. I många avseenden äro nämligen stadgans bestämmelser

enligt förslaget mindre stränga än enligt den nuvarande lydelsen. Med hänsyn

till de ekonomiska konsekvenserna av den utsträckning, i vilken enligt förslaget

brandhärdig beklädnad skall komma till användning, synes det utskottet emellertid

önskvärt, att Kungl. Majit ville ånyo taga under övervägande, huruvida

det är erforderligt att uppställa krav på skydd genom brandhärdig beklädnad i

så vidsträckt omfattning som förslaget angiver eller örn det icke, efter beräkning

av eldfarans sannolika beskaffenhet, skulle i flera fall än enligt propositionen

kunna anses vara tillräckligt, att föreskrifter meddelas om användning

av endast flamskyddande beklädnad. Enligt utskottets mening har dock i

stort sett genom förslaget tillgodosetts det av 1917 års riksdag uttalade önskemålet,

att de i stadgan uppställda kraven måtte hållas inom skäliga och rimliga

gränser. Utskottet utgår ifrån att, i den mån tekniska framsteg på brandskyddsområdet

i framtiden göras, dessa komma att vederbörligen beaktas. Beträf
-

Utskottet.

Förslagets

allmänna

läggning

och anordning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Särskilda

stadganden

i förslaget.

§ 11.

§ 21.

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr 3S.

famie förslagets allmänna läggning och anordning har utskottet i övrigt intet

att erinra.

Beträffande vissa av de särskilda stadgandena i förslaget tillåter sig utskottet

framställa följande erinringar.

Enligt nuvarande lydelse av § 11 skall hotell eller pensionat hava minst två

genomgående, av varandra fullt oberoende trappor från högst belägna våningen

till nedra botten med därifrån till det fria ledande utgångar. Enligt förslaget

finnes icke någon motsvarande föreskrift angående tvåvåningshus. I

förslagets § 11 stadgas i nu ifrågavarande avseende allenast, att sovrum, belägna

i våning två trappor upp eller högre, skola vara belägna vid korridor

mellan två utrymningstrappor. Då särskilda förhållanden sådant påkalla, må

Kungl. Maj :ts befallningshavande, därest nödbalkong anordnas, medgiva jämkning

i fråga örn kravet på tillgång till två utrymningstrappor.

Till motivering av den förändring, som förslaget innefattar i detta avseende,

har föredragande departementschefen anfört, att det icke torde vara erforderligt

att kräva *två trappor, då sovrummen icke vore belägna högre upp än i

andra våningen. Departementschefen hade därför ansett det vara tillräckligt

med en föreskrift, att sovrum, belägna två trappor upp eller högre, skulle hava

förbindelse med två utrymningstrappor. Byggnadsstyrelsen har däremot, såsom

framgår av propositionen, i sitt förut omtalade yttrande uttalat sig för

bibehållande av en föreskrift örn två trappor i tvåvåningshus.

Med hänsyn därtill, att såsom erfarenheten givit vid handen, i händelse av

eldsvåda i tvåvåningsbyggnad, försedd med allenast en utrymningstrappa,

risken för de i byggnaden boende kan vara mycket stor, anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka en så långt gående mildring av bestämmelserna i förevarande

avseende som den förslaget innebär. Enligt utskottets mening bör

därför det nu uppställda kravet på två utrymningstrappor bibehållas jämväl

för tvåvåningshus. "Vid bedömandet av den ekonomiska börda, som därigenom

ålägges innehavare av hotell eller pensionat, är att märka, att den ifrågavarande

paragrafen icke är tillämplig å hotell eller pensionat, som är avsett att

samtidigt härbärgera högst sexton gäster och innehåller högst åtta därför avsedda

rum, samt att säkerligen i de flesta hotell och pensionat av sådan storlek,

att de falla under bestämmelsen, av hänsyn till bekvämlighet och ordning

anordnats mer än en trappa. För att emellertid undvika att över hövan betunga

vederbörande hotell- eller pensionatinnehavare torde den i den föreslagna § 11

åt Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelade befogenheten att, därest nödbalkong

anordnas, eftergiva kravet på tillgång till två utrymningstrappor böra

utsträckas till att avse även tvåvåningshus.

I förslagets § 21 föreskrives bland annat, att beträffande hotell eller pensionat

på landet å ort, där brandstadgan icke tillämpas, sotning skall genom yrkesbildad

skorstensfejare på föranstaltande av innehavaren eller föreståndaren

verkställas för rökgång från spisel minst en gång varannan månad och för

rökgång från annan eldstad minst en gång örn året. Utskottet hemställer, att

detta stadgande måtte avfattas så, att därav ej uppstår hinder för innehava
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 17

ren eller föreståndaren att för sotning anlita vem lian önskar, såvida denne är

fullt yrkeskunnig.

Enligt § 28 skall inom hotell eller pensionat, där utrymningstrappoma med

deras väggar och tak icke äro brandsäkra, i varje sovrum, såframt det är beläget

högre än i bottenvåningen och saknar nödbalkong, ständigt finnas upphängd

och färdig tili användning en till marken räckande livräddningslina, försedd

med bromsinrättning och livbälte, allt av lämplig konstruktion. Utskottet

tillåter sig med avseende å detta stadgande hemställa örn övervägande, huruvida

icke föreskriften örn livräddningslina kunde beträffande orter å landsbygden,

inom vilka icke finnes ordnat brandväsen, göras åtminstone i viss utsträckning

tillämplig jämväl å hotell och pensionat, där utrymningstrappoma

med väggar och tak äro brandsäkra.

I § 32 stadgas, att vissa bestämmelser i avdelning II av stadgan icke skola

äga tillämpning å hotell eller pensionat, som är avsett att samtidigt härbärgera

högst sexton gäster och innehåller högst åtta därför avsedda rum. Enligt utskottets

mening bör det tagas under övervägande, huruvida icke i paragrafen

borde, i överensstämmelse med vad fallet är i § 4, begagnas ordalag, av vilka

tydligt framginge, att de angivna maximiantalen av gäster och rum hade avseende

å förhållandena inom samma byggnad eller lägenhet.

Resande, som vid meddelande av uppgift, varom sägs i stadgans avdelning

III, handlande örn kontroll över resande, mot bättre vetande lämnar oriktig

sådan uppgift, skall enligt § 42, där ej jämlikt allmän lag eller särskild författning

eljest ansvar därå följer, bestraffas med dagsböter. De förseelser,

örn vilka denna paragraf handlar, synas utskottet icke i alla fall vara av så

svårartad natur, att dylikt straff bör stadgas för dem. Utskottet anser sig

därför böra hemställa, att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande, huruvida

icke dessa förseelser åtminstone i vissa fall skulle kunna behandlas såsom ordningsförseelser,

vilka må umgällas med omedelbart i penningar ådömda böter.

Såsom framgår av den ovan i detta utlåtande, s. 15, lämnade redogörelsen för

förslagets innehåll, upptager förslaget vissa bestämmelser om övergångstid beträffande

hotell och pensionat, vilka den 1 januari 1933 äro i drift. Inom utskottet

har ifrågasatts, huruvida icke övergångstiden tillmätts väl knappt. I

betraktande av att förslaget i väsentliga delar innebär en mildring av bestämmelser,

som utfärdats redan år 1917, har utskottet dock ansett sig icke böra

förorda någon ändring av övergångsbestämmelserna. Utskottet förutsätter

emellertid, att vid stadgandenas tillämpning på redan befintliga hotell och

pensionat vederbörande myndigheter begagna de i förslaget inrymda möjligheterna

att taga hänsyn till företagens ekonomiska bärkraft.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:!, anmäla, att

vid granskning av det vid ifrågavarande proposition fogade

förslaget till kungörelse örn ändring i vissa delar av stadgan

den 8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 19S2. 9 sami. 2 avd■ 27 haft. (Nr 32.)

§ 28.

§ 32.

§ 42.

De föreslagna

bestämmelsernas

tillämpning

i redan befintliga

hotell och

pensionat.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

ej funnit skäl att mot detsamma göra andra erinringar än utskottet

i detta utlåtande upptagit.

Stockholm den 26 april 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Sigfrid Hansson*, von Geijer, Österström*,

Frändén, Tamm, Norman och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Andersson i Rasjön,

Aronson*, Penersson i Hällbacken, Sandström i Nyland, Gardell i Gans, Ljung och

Isacsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Norman, Magnusson i Kalmar, Pettersson i Hällbacken, Sandström

i Nyland och Isacsson, som anfört:

Med hänsyn till den eldfara, som kan uppstå genom bristande sotning av

centraluppvärmningsanläggning, hemställa vi,

att riksdagen måtte uttala — förutom vad andra lagutskottet

i sitt utlåtande upptagit — jämväl, att i § 21 enligt riksdagens

mening bör intagas föreskrift örn att sotning av anläggning

för centraluppvärmning skall ske minst fyra gånger örn

året.

2) av herrar Frändén och Andersson i Rasjön, som ansett att sista stycket

i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Såsom framgår av den ovan i detta utlåtande, s. 15, lämnade redogörelsen för

förslagets innehåll, upptager förslaget vissa bestämmelser örn övergångstid

beträffande hotell och pensionat, vilka den 1 januari 1933 äro i drift. Inom utskottet

har ifrågasatts, huruvida icke övergångstiden, 5 år, tillmätts väl knapp.

I betraktande av de betydande kostnader, som ägare av äldre hotell och pensionat

kunna komma att åsamkas för att i allt inrätta de för rörelsen använda

byggnaderna i enlighet med stadgan, anser utskottet i likhet med byggnadsstyrelsen

en övergångstid av 10 år vara motiverad. Utskottet förutsätter därjämte,

att vid stadgandenas tillämpning på redan befintliga hotell och pensionat

vederbörande myndigheter begagna de i förslaget inrymda möjligheterna

att taga hänsyn till företagens ekonomiska bärkraft.»

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

321107

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av stadgan den 8 juni 1917 angående hotell s. 1 i texten