Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa; delar av motorfordonsförordningen den 20 juni 1930

1932-05-24 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:38, Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa; delar av motorfordonsförordningen den 20 juni 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts proposition

med förslag till förordning örn ändring i vissa; delar

av motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 (nr

284), dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 9 mars 1932 till riksdagen avlämnad proposition, nr 175,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden, begärt riksdagens yttrande över

följande förslag till

Förordning

örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen

den 20 juni 1930 (nr 284).

Härigenom förordnas, att 22 § ävensom, i nedan angivna delar, 24, 25, 38,

40, 42, 43, 44 och 48 §§ motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 skola

hava följande ändrade lydelse:

22 §.

1 morn. Skall släpvagn, avsedd för tillfälligt eller stadigvarande bruk,

kopplas till automobil, skola kopplingsanordningarna vara tillfredsställande.

Om mer än en släpvagn brukas, skall effektivt bromsningssystem vara anordnat

samt erforderlig bemanning för bromsarnas skötande åtfölja fordonen.

Släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, skall vara försedd med ringar av

beskaffenhet, som är stadgat för automobil. Länsstyrelse och vederbörande

polismyndighet i stad äga, när helst anledning därtill föreligger, låta genom

besiktningsman undersöka, huruvida släpvagnen med kopplings- och bromsningsanordningar

är i betryggande och lämpligt skick samt i förekommande

fall meddela förbud mot släpvagns användande. Vad i 5 § 4 mom. andra—fjärde

styckena är stadgat om undersökning och eftersyn av automobil samt i anledning

därav påkallade åtgärder skall äga motsvarande tillämpning jämväl

å släpvagn.

Vad i 2 § 6 mom. är stadgat beträffande automobil skall jämväl äga tilllämpning

å släpvagn, som är försedd med luftringar eller halvmassiva gummiringar

av godkänd beskaffenhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 33 haft. (Nr 38.) lös* 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra, lagutskottets utlåtande Nr 38.

Å släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, skall, enligt vad därom är särskilt

stadgat, av besiktningsman anbringas ett märke till identifiering av släpvagnen

(identifieringsmärke); och skall å sådan släpvagn under färd föras en

eller flera skyltar av metall, upptagande dels ägarens namn och hemvist, dels,

i enlighet med av besiktningsman därom utfärdat bevis, släpvagnens identifieringsmärke,

tjänstevikt, bredd och största hjultryck ävensom maximilast, dels

ock släpvagnens ordningsnummer jämte tillhörande länsbokstav enligt vad

därom stadgas i 5 mom.

2 mom. Släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, må ej, innan den, på sätt

i 4 mom. sägs, blivit registrerad och ordningsnummer tilldelats densamma,

tagas i bruk genom att kopplas till automobil i andra än nedan angivna fall,

nämligen:

1. för provning i och för dess tillverkning eller sammansättning;

2. för färd från hamn, järnvägsstation, fabrik, förvaringslokal eller liknande

direkt till sådan plats eller lokal;

B. för färd direkt till besiktningsman för erhållande av sådant bevis, varom

i 4 mom. femte stycket sägs;

4. i trafik lika med registrerad släpvagn i avbidan på erhållande av registrering

och ordningsnummer, dock högst under tre veckor från den dag, då

skatt för släpvagnen, enligt vad särskilt stadgas, blivit erlagd; samt

5. av den, som tillverkar eller bedriver handel med släpvagnar, i trafik

lika med registrerad släpvagn, dock allenast såvitt gäller släpvagn, som av

honom hålles till salu.

Släpvagn skall i samtliga dessa fall vara åsatt särskild skylt (släpvagnsskylt)

av beskaffenhet, varom är särskilt stadgat.

Örn skyldighet för tillverkare eller handlande, som avses i 5 punkten, att

å släpvagn föra särskild skylt (skatteskylt), gäller vad därom är särskilt

stadgat.

3 morn. Släpvagnsskylt skall i ett exemplar, mot nedsättning av skäligt

belopp, som fastställes av Konungen, tillhandahållas vederbörande av polismyndigheten

i orten.

Släpvagnsskylt må ej utlämnas till annan än tillverkare eller handlande,

som i 2 mom. 5 punkten avses, med mindre vederbörande behörigen styrker,

att han betalt stadgad skatt för den släpvagn, å vilken skylten är avsedd att

användas.

Av polismyndighet bekommen släpvagnsskylt må tillverkare eller handlande

ej utlämna till köpare av släpvagn eller annan, med mindre denne uppfyller

enahanda villkor i fråga örn fullgjord skattskyldighet, som i föregående

stycke sägs.

Släpvagnsskylt skall återställas, så snart behov av densamma icke föreligger.

Yad i 8 § 4 mom. är stadgat skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse

i avseende å släpvagnsskylt.

4 mom. Föreskrifterna i 9 § 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning

beträffande släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Ansökan om registrering av släpvagn, som ännu icke är registrerad, skall

så snart ske kan och sist inom fjorton dagar från det släpvagnen förvärvats

göras av ägaren eller, örn släpvagnen tillhör staten eller kommun, av den

myndighet eller person, som har att ombesörja skattskyldighetens fullgörande.

Skyldighet att söka registrering av släpvagn åligger dock icke den, som

tillverkar eller bedriver handel med släpvagnar, beträffande släpvagn, som

av honom förvaras å lager eller hålles till salu.

Ansökan, varom här är fråga, skall innehålla uppgift å ägarens fullständiga

namn, yrke och hemvist eller däremot svarande uppgift.

Vid ansökningen skall i två exemplar fogas bevis av besiktningsman angående

släpvagnens identifieringsmärke, tjänstevikt, bredd, maximilast, antalet

hjul samt största hjultryck ävensom längd å lastflak, där sådant förekommer.

Beviljas registrering, skall länsstyrelse i registret införa de uppgifter rörande

släpvagnen och dess ägare, som bestämmas av Konungen.

Intyg om registreringen och uppgift örn det släpvagnen därvid tilldelade

ordningsnummer jämte länsbokstav skola tecknas a ena exemplaret av nyssomförmälda

bevis, vilket skall av länsstyrelsen återställas till sökanden.

Yad i 10 § 1—3, 6—8 mom. samt 11 § föreskrivits skall i tillämpliga delar

gälla beträffande släpvagn.

5 mom. Inom respektive län tilldelas vid registreringen varje släpvagn sitt

särskilda ordningsnummer jämte en länet betecknande bokstav. Huru länen

betecknas, därom stadgas i 12 § 1 mom. Ordningsnummer för släpvagnar meddelas

i löpande följd i särskild serie, börjande med nummer 1, dock att, örn

släpvagn är avförd ur registret, dennas ordningsnummer må tilldelas annan

släpvagn.

I vederbörlig ordning förvärvat ordningsnummer gäller för trafik i hela

riket.

6 mom. Är släpvagn tillkopplad automobil, skall baktill a släpvagnen eller,

om flera släpvagnar användas, å den sista av dessa anbringas samma igenkänningsmärke

som å automobilen. Detta igenkänningsmärke skall under mörker

hållas belyst på sätt är föreskrivet örn motsvarande igenkänningsmärke å

automobil; och skall beträffande detsamma gälla vad örn igenkänningsmärke

för automobil i 21 § 4 mom. andra stycket är stadgat.

Där släpvagnsskylt skall föras, skall denna anbringas omedelbart intill igenkänningsmärket.

Föreskrifterna i 21 § 10 mom. andra stycket skola äga tillämpning jämväl

beträffande släpvagns skyltar och märken.

7 mom. Släpvagn med ett största hjultryck överstigande 2,000 kilogram

eller med större bredd, lasten inberäknad, än 210 centimeter må ej framföras

utan särskilt tillstånd, vad beträffar allmän väg av länsstyrelsen i det län,

där vägen är belägen, och vidkommande gata eller annan allmän plats i stad

av polismyndigheten i staden. I fråga örn meddelande av sådant tillstånd skall

vad i 16 § 3 och 4 mom. är stadgat beträffande automobil äga motsvarande

tillämpning.

Släpvagn må icke användas till personbefordran utan att tillstånd därtill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

meddelats, för allmän väg av länsstyrelse och för gata eller annan allmän plats

i stad av polismyndigheten i staden.

Sådant tillstånd erfordras ock, örn mer än en släpvagn skall tillkopplas

automobil.

8 mom. Är en- eller tvåhjulig släpvagn, vars hjul äro försedda med luftringar,

tillkopplad vanlig personautomobil eller personomnibus och är släpvagnen

av ringa vikt och avsedd allenast för last, gäller örn hastigheten vad

i 18 § är stadgat för sådan automobil.

Framföres vanlig personautomobil eller personomnibus med annan släpvagn

än ovan sagts eller är släpvagn tillkopplad lastautomobil, vare, örn släpvagnens

hjulringar äro av beskaffenhet som föreskrivits för automobil, högsta tillåtna

hastigheten:

Inom samhälles

tättbebyggda

Annor - delar städes

km. i tim. km. i tim.

för vanlig personautomobil och personomnibus ............ 30 35

» lastautomobil med totalvikt ej överstigande 3,600 kilogram 30 35

» lastautomobil med totalvikt överstigande 3,600 men ej 6,000

kilogram .......................................... 25 30

» lastautomobil med totalvikt överstigande 6,000 kilogram 20 25

Är släpvagn försedd med hjulringar av annan beskaffenhet, vare högsta

tillåtna hastigheten 15 kilometer i timmen.

9 mom. Yad i 6 mom. första stycket och 7 mom. andra stycket är stadgat

avser icke släpvagn, som vid eldfara användes för brandväsendets räkning.

., Under mörker skall sådan släpvagn baktill vara försedd med lykta, som

visar rött ljus bakåt, eller med reflexanordning, som vid belysning återkastar

rött sken. Reflexanordning skall vara av typ, som godkänts av Konungen

eller den myndighet, Konungen därtill förordnar.

10 mom. Örn skyldighet för förare att under färd med automobil, till vilken

kopplats släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, medföra det å skatt för

släpvagnen senast bekomna kvitto samt uppvisa detsamma för polisman gäller

vad i förordningen örn automobilskatt den 2 juni 1922 (nr 260) är stadgat.

24 §.

1 mom. Den, som---— myndighet (trafiktillstånd).

2 mom. Avser ansökan---äga rum.

Ansökan örn---är belägen.

3 mom. Vill någon---i staden.

4 mom. Tillstånd att — — — vederbörande länsstyrelse.

5 mom. Kär anledning därtill förekommer, kan trafiktillstånd återkallas av

myndighet, som meddelat tillståndet.

25 §.

1 morn. Vid meddelande av tillstånd till länstrafik skall bestämmas, å vilken

ort automobil, som brukas i trafiken, skall vara stationerad (stationsort).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

5

För automobil---staden stationsort.

2 morn. Innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik för befordran av

personer vare, såvida icke naturhinder föreligger eller eljest giltigt skäl för

vägran är för handen, skyldig att på anfordran utföra körning inom det område,

trafiktillståndet avser (trafikområde), dock må, där så av särskilda omständigheter

påkallas, myndighet, som meddelat tillståndet, helt eller delvis

medgiva befrielse från dylik skyldighet.

3 mom. Innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik äger att i anledning

av beställning, som av honom emottagits å ort inom trafikområdet,

utföra körning jämväl till ort utom detsamma.

4 mom. Har automobil tagits i bruk för körning utom stationsorten, skall

automobilen, sedan körningen avslutats, utan onödigt dröjsmål föras tillbaka

till stationsorten.

5 mom. Har färd avslutats å ort utom trafikområdet, må automobilen å

sådan ort tagas i bruk för körning direkt tillbaka till trafikområdet.

38 §.

1 mom. Brukas automobil eller motorcykel, varom i 34 § förmäles, eller

släpvagn i strid mot bestämmelse i 8 § 1 mom. eller 10 § 3 mom. tredje stycket

eller 22 § 2 mom. eller mot förbud, som meddelats enligt 5 § 4 morn., vare

ägaren förfallen till böter från och med etthundra till och med ettusen kronor.

2 mom. Brukas automobil — — — femhundra kronor.

Lag samma---—-är föreskrivet.

3 viom. Har ägare -— --från ansvar.

4 mom. Har förseelse —--äro stadgade.

Brukades motorfordonet -—- —--2 mom. sägs.

40 §.

1 morn. Framföres automobil---- må framföras,

eller brukas automobil eller släpvagn i trafik, vartill särskilt tillstånd enligt

16 § 3 mom. eller 22 § 7 mom. erfordras, utan att dylikt tillstånd erhållits,

eller åsidosättas i avseende å sådan trafik av vederbörande myndighet meddelade

föreskrifter,

eller befordras ----— fastställda maximilasten,

eller brytes mot föreskrifterna i 5 § 1 morn., 21 § 1 mom. a) och c), 2 och

3 mom. andra stycket, 4 och 6 morn., 22 § 6 mom. första och andra styckena

samt 9 mom. andra stycket, 27 § 5 mom. första stycket eller 37 § 1 mom. sista

stycket eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av 2 § 6 morn.,

straffes den -—--femhundra kronor.

Till enahanda----34 § förmäles.

Har automobils--— å fordonet.

2 mom. Till böter -— —- —• eller släpvagn.

Med böter — ---nu nämnts.

42 §.

Med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor straffes den,

som åsidosätter föreskrifterna i 8 § 3 mom. sista stycket, 15 § 1 mom. fjärde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

stycket eller 3 mom. fjärde stycket, 21 § 1 mom. b), 3 mom. första stycket,

5, 7, 8, 9 eller 10 morn., 22 § 1 mom. tredje stycket, 3 mom. näst sista stycket

samt 6 mom. tredje stycket, 28 § 3 inom., 29 § 6 mom. andra stycket eller

7 morn., 30 § 6 mom. eller 37 § 1 mom. näst sista stycket.

Till enahanda —--34 § förmäles.

Visar den---ansvar fri.

Till straff — — — av polismyndighet.

43 §.

1 mom. Sökes ej inom föreskriven tid registrering, på sätt i 9 § 2 mom.

och 22 § 4 mom. är stadgat, av automobil eller motorcykel, varom i 34 § sägs,

eller släpvagn eller underlåter eljest någon, som enligt denna förordning är

pliktig göra anmälan till automobilregistret eller hos myndighet, som meddelat

trafiktillstånd, sådan anmälan inom den härför i varje fall stadgade tid, bote

den, vilken registrerings- eller anmälningsskyldigheten åligger, där han ej

tillika gjort sig förfallen till ansvar jämlikt 38 § 1 morn., från och med tio

till och med femhundra kronor.

Underlåter någon —--sin skyldighet.

2 mom. Envar, som--— ettusen kronor.

Till enahanda straff vare den förfallen, som i eller å typintyg, varom i

4 § 2 mom. och 9 § 3 mom. stadgas, mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift,

så ock den, som åsidosätter föreskrifterna i 8 § 3 mom. fjärde stycket

eller 22 § 3 mom. tredje stycket.

44 §.

1 moni. Utövar någon---femhundra kronor.

Är på--7 — fall tillämpas.

Uraktlåter någon, som innehar tillstånd till stads- eller länstrafik för befordran

av personer, att fullgöra skyldighet, som enligt 25 § 2 mom. åligger

honom, straffes som i första stycket sägs.

2 mom. Brukas i---femhundra kronor.

Ägde föraren---nyss sagts.

3 mom. Fordras vid — — — femhundra kronor.

Till samma straff vare den förfallen, som bryter mot stadgandet i 25 § 4 mom.

48 §.

De för ägare av motorfordon och släpvagn stadgade ansvarsbestämmelser

skola äga tillämpning, i händelse fordonet tillhör någon, som står under förmyndare

eller annan laga målsman, å denne, samt, där fordonet äges av oskift

dödsbo eller konkursbo eller av bolag, förening eller annat samfund eller av

stiftelse eller annan sådan inrättning, å den eller dem, som äga företräda boet,

samfundet eller inrättningen. I fråga örn motorfordon eller släpvagn, som tillhör

staten eller kommun, skola nämnda ansvarsbestämmelser gälla förarens

närmaste förman. Har denne till förekommande av förseelse mot förordningen

gjort vad på honom ankommit och äger i följd av överordnads åtgärd eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38. 7

vållande förseelse likväl rum, varde den överordnade drabbad av ansvar, som

här avses.

Enahanda grunder----med traktortåg.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår 24, 25 och 44 §§ dagen

efter den, då förordningen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit

i Svensk Författningssamling, samt i övriga delar den 1 januari 1933;

och äger förordningen i sistberörda delar tillämpning jämväl å för stadigvarande

bruk avsedda släpvagnar, som då äro i bruk.

Intill den 20 januari 1933 må här omförmäld släpvagn brukas utan hinder

därav att den ej blivit registrerad och att ordningsnummer ej tilldelats densamma.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

föreliaft en av herr Lundquist i Rotebro i anledning av propositionen inom

andra kammaren väckt motion, nr 498, i vilken hemställts, att riksdagen i

sitt yttrande över det i propositionen framlagda förslaget ville beträffande

bestämmelserna i den nya förordningens §§ 24, 25 och 44 uttala, att riksdagen,

utan att för närvarande i sak vilja taga ställning till de föreslagna

nya föreskrifterna eller den uppfattning rörande berörda spörsmål, som föredragande

departementschefen uttalat, anser, att eventuell ändring av dessa

paragrafer icke bör vidtagas, förrän en mera ingående utredning av frågan

verkställts.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen

framlagda förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse för dem icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen; och får utskottet i fråga örn vad motionären

anfört till stöd för sin hemställan hänvisa till motionen.

Genom proposition nr 174 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att antaga bland annat förslag till förordning om ändring

i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.

Enligt detta förslag skall särskild fordonsskatt, i motsats till vad nu

är fallet, utgå för sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som kopplas

till automobil. På hemställan av bevillningsutskottet i dess utlåtande nr 32

har riksdagen antagit förslaget med vissa ändringar (se riksdagens skrivelse

nr 160.)

Införandet av skatt å släpvagnar påkallar, enligt vad i propositionen uppgives,

för att erforderlig kontroll skall kunna hållas å skattens erläggande,

vissa ändringar i motorfordonsförordningen den 20 juni 1930. Inom kommunikationsdepartementet

har i anslutning härtill utarbetats ett utkast till

förordning om ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen, över vilket

utkast jämte en därvid fogad promemoria yttranden avgivits av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,

kungl, automobilklubben, svenska automobilhandlareföreningen och automo
-

Fråga om

registreringsskyldighet

m. m.

beträffande

släpvagnar.

Propositionens

tillkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Propositionen:

innehåll.

B Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

bilbesiktningsmännens förening. Med beaktande av vissa i de inkomna yttrandena

framställda erinringar bär, i huvudsaklig anslutning till utkastet,

upprättats förslag till förordning örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen.

Genom propositionen föreslås viss ändring av lydelsen i 22 § motorfordonsförordningen,

genom vilken ändring förtydligande utmärkes att vissa

föreskrifter i motorfordonsförordningen, liksom automobilskatteförordningens

bestämmelser angående släpvagn, hava avseende allenast å släpvagn, avsedd

för stadigvarande bruk.

För kontroll å skattskyldighetens fullgörande beträffande släpvagnar, avsedda

för stadigvarande bruk, föreslås genom propositionen ett registreringsförfarande

i nära anslutning till det registreringsförfarande, som är stadgat

för automobiler. Enligt den föreslagna lydelsen av 22 § motorfordonsförordningen

skall den, som förvärvar ännu ej registrerad släpvagn, vara skyldig

att, så snart ske kan och sist inom fjorton dagar från förvärvet, ansöka

om registrering av släpvagnar i automobilregistret, vilket föres hos länsstyrelserna.

Vid registreringen tilldelas släpvagnen ordningsnummer jämte

en länet betecknande bokstav. Skyldighet att söka registrering åligger dock

icke den, som tillverkar eller bedriver handel med släpvagnar, beträffande

släpvagn, som av honom förvaras å lager eller hålles till salu. När registrerad

släpvagn övergår till ny ägare, skall denne anmäla sitt förvärv hos

länsstyrelsen.

Släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, får enligt förslaget ej tagas i

bruk genom att kopplas till automobil, innan den blivit registrerad. Från

denna regel gälla vissa undantag, i det att oregistrerad släpvagn får användas

1. för provning i och för dess tillverkning eller sammansättning;

2. för färd från hamn, järnvägsstation, fabrik, förvaringslokal eller liknande

direkt till sådan plats eller lokal;

3. för färd direkt till besiktningsman för erhållande av visst slags bevis;

4. i trafik lika med registrerad släpvagn i avbidan på erhållande av registrering

och ordningsnummer, dock högst under tre veckor från den dag,

då skatt för släpvagnen blivit erlagd; samt

5. av den, som tillverkar eller bedriver handel med släpvagnar, i trafik

lika med registrerad släpvagn, dock allenast såvitt gäller släpvagn, som av

honom hålles till salu.

Någon formlig besiktning av släpvagn har icke föreskrivits i förslaget.

Besiktningsman skall dock taga viss befattning med släpvagnar, avsedda

för stadigvarande bruk, nämligen för anbringande av identifieringsmärke och

utfärdande av bevis angående''släpvagnens beskaffenhet i vissa hänseenden.

Denna besiktningsmannens befattning med släpvagnen skall föregå vagnens

registrering.

Släpvagn, avsedd för stadigvarande bruk, skall under nedan angivna förutsättningar

vara försedd med följande märken och skyltar.

1. Identifieringsmärke. Sådant skall anbringas av besiktningsman, innan

registrering av släpvagnen kan ske. Närmare bestämmelser om identifie
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

ringsmärketa anbringande äro, enligt vad i propositionen uppgives, avsedda

att upptagas i instruktionen för besiktningsmän för motorfordon. Enligt

uttalande i propositionen bör märket innehålla ett nummer jämte vederbörlig

länsbokstav ävensom en signatur, utmärkande besiktningsmannens tjänstgöringsdistrikt,

samt anbringas å släpvagnen medelst stans eller på annat

varaktigt sätt. En motsvarighet till identifieringsmärket är beträffande automobiler

de uppgifter örn motorns fabriksnummer m. m., vilka enligt den i

Paris den 24 april 1926 undertecknade internationella konventionen rörande

automobiltrafik och kungörelsen den 11 oktober 1930 med anledning av

Sveriges ”tillträde till konventionen skola finnas å automobil.

2. Skylt, upptagande ägarens namn m. rn. Å släpvagn skall under färd

föras en eller flera skyltar av metall, upptagande dels ägarens namn och

hemvist, dels släpvagnens identifieringsmärke, tjänstevikt, bredd och största

hjultryck ävensom maximilast, dels ock släpvagnens ordningsnummer jämte

tillhörande länsbokstav. Sådan skylt skall föras å släpvagn, efter det att

denna blivit registrerad. Beträffande automobiler finnes föreskrift i motorfordonsförordningen

21 § 1 mom. b) örn förande av motsvarande skyltar.

De nu ifrågavarande skyltarna äro ej att förväxla med de igenkänningsmärken,

vilka enligt motorfordonsförordningen skola föras å automobil under

färd, med ett exemplar framtill och ett exemplar baktill å automobilen.

Särskilt igenkänningsmärke för släpvagn föreskrives icke i förslaget, utan

skall å släpvagn, som kopplats till automobil, baktill vara anbragt samma

igenkänningsmärke som å automobilen.

3. Släpvagnsskylt. Örn släpvagn användes, innan den blivit registrerad,

skall särskild s. k. släpvagn ssky lt vara åsatt densamma. Närmare bestämmelser

angående sådan skylt skola enligt propositionen meddelas av Konungen.

Släpvagnsskylt motsvaras, när det gäller automobiler, närmast av besiktningsskylt,

varom stadgas i motorfordonsförordningen 8 § 1 mom. andra

stycket.

4. Skälskytt. Enligt propositionen böra bestämmelserna i kungörelsen

den 20 juni 1930 örn särskild skatt i vissa fall för användande i trafik av

motorfordon, som icke registrerats, givas tillämplighet jämväl med avseende

å den, som tillverkar eller bedriver handel med släpvagnar. Nämnda kungörelse

innehåller föreskrift örn skyldighet för tillverkare och handlande, varom

där är fråga, att under färd med icke registrerad automobil å fordonet föra

skatteskylt, vilken erhålles mot avlämnande av kvitto å erlagd skatt enligt

kungörelsen samt nedsättande av visst belopp.

I motorfordonsförordningen 24 § skiljes på tre slag av yrkesmässig trafik:

linjetrafik, varunder inbegripes yrkesmässig trafik i regelbunden fart å viss vägsträcka;

stadstrafik, varmed avses annan inom stad bedriven yrkesmässig

trafik än linjetrafik; samt länstrafik, vilken angives såsom inom visst län eller

del diirav bedriven yrkesmässig trafik, som icke är att hänföra till linje- eller

stadstrafik.

I motorfordonsförordningen 24 och 25 §§ stadgas därjämte följande. Yid medBihang

till riksdagens protokoll 1932. Ösarn!. 2 avd. 33 käft. (Nr 38.) losa 32 2

Fiss fråga

angående

yrkesmässig

trafik.

Gällande

bestämmelser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Propositionen.

Utskottet.

10 Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

delande av tillstånd till länstrafik skall bestämmas, å vilken ort automobil, som

brukas i trafiken, skall vara stationerad (stationsort). För automobil, som användes

i stadstrafik, är vederbörande stad stationsort. Därest automobil

tagits i bruk för körning utom stationsorten, skall automobilen, sedan körningen

avslutats, utan onödigt dröjsmål föras tillbaka till stationsorten. Härfärd

avslutats å ort utom det område trafiktillståndet avser (trafikområde),

må automobilen å sådan ort tagas i bruk för körning direkt tillbaka till

trafikområdet. Innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik för befordran

av personer är i regel skyldig att på anfordran utföra körning inom

trafikområdet. •

Enligt vad i propositionen omförmäles hava delade meningar uppkommit

i frågan, huruvida utövare av stads- eller länstrafik äga rätt att utföra körning

i det fall, att från ort utom trafikområdet inkommit beställning att

utom detta område avhämta person eller gods för vidare befordran därifrån.

I propositionen omtalas, hurusom Göta hovrätt i ett mål funnit en innehavare

av tillstånd till länstrafik vara förfallen till ansvar för det han inom

sitt trafikområde mottagit och efterkommit beställning telefonledes från ort

utom trafikområdet avseende körning frän sistnämnda ort. Utskottet är i

tillfälle meddela, att samma domstol i ett liknande mål den 24 mars 1932

meddelat utslag av motsatt innehåll.

Av propositionen framgår, att föredragande departementschefen för att

undanröja tvetydighet hos de ifrågavarande bestämmelserna låtit utarbeta

förslag till ändrad lydelse av 24 och 25 §§ motorfordonsförordningen. Enligt

detta förslag, vilket framlägges genom propositionen, utsäges i förordningen,

att innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik äger att i anledning av

beställning, som av honom emottagits å ort inom trafikområdet, utföra körning

jämväl till ort utom detsamma. Efter vad föredragande departementschefen

i propositionen uttalar, synes det honom näppeligen böra antagas,

att de lagstiftande myndigheterna vid motorfordonsförordningens tillkomst

i förevarande hänseende haft annan uppfattning än den, varåt förslaget giver

uttryck. I sammanhang med de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ stå

vissa i förslaget upptagna ändringar av lagrumsbeteckningar i 44 §.

Genom förevarande proposition föreslås bland annat, att i motorfordonsförordningen

införas bestämmelser örn registreringsskyldighet och vissa

därmed sammanhängande stadganden beträffande släpvagnar, avsedda för

stadigvarande bruk. Denna ändring av motorfordonsförordningen är föranledd

av den vid innevarande års riksdag fastställda skatten å släpvagnar. Utskottet

har vid granskning av förslaget i denna del icke funnit skäl till

erinran i sak mot detsamma. Yad beträffar avfattningen torde det emellertid

enligt utskottets mening böra tagas under övervägande, huruvida icke större

lättfattlighet skulle kunna vinnas genom omplacering av stadgandena i 22 §

i syfte att låta den ordningsföljd, vari de förekomma i författningstexten,

närmare ansluta sig till tidsföljden av de åtgärder, som enligt motorfordonsförordningen

företagas med en släpvagn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Förslaget i övrigt torde, såsom departementschefen uttalat, innebära allenast

ett förtydligande av motorfordonsförordningens nu gällande bestämmelser

i fråga örn yrkesmässig trafik, i det att genom förslaget i denna del uttryckligen

stadgas rätt för innehavare av tillstånd till stads- eller länstrafik

att i anledning av beställning, som av honom emottagits å ort inom

hans trafikområde, utföra körning jämväl till ort utom detta. Då det visat

sig, att motorfordonsförordningens hittillsvarande bestämmelser i detta hänseende

givit rum för annan tolkning än den, som synes hava varit avsedd

vid förordningens tillkomst, kan utskottet icke ansluta sig till motionärens

åsikt, att riksdagen i sitt yttrande över propositionen borde uttala sig för

att ingen ändring av motorfordonsförordningens lydelse i denna del nu

skulle vidtagas. Utskottet har, med hänsyn till det sagda, intet att erinra

mot förslaget i förevarande del. Med vad utskottet nu anfört, har utskottet

alltså icke velat taga ställning till den frågan, huru de omfattande och svårlösta

spörsmålen om regleringen av konkurrensen mellan skilda grupper av

trafikutövare böra lösas, när de upptagas till saklig prövning. I detta sammanhang

vill utskottet nämna, att förslag örn utredning i dessa frågor har

framställts bland annat av motionären i motionen II: 315 och att bankoutskottet

i anledning av bland annat nämnda motion tillstyrkt en utredning,

vid vilken även konkurrensen mellan innehavare av tillstånd till stadstrafik

och innehavare av länstrafiktillstand synes böra bliva föremal för prövning.

(Se bankoutskottets utlåtande nr 59.)

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla,

att vid granskning av det vid förevarande proposition fogade

förslaget till förordning örn ändring i vissa delar av motorfordon

sförordningen den 20 juni 1930 riksdagen ej funnit skäl

att mot detsamma göra andra erinringar än utskottet i detta

utlåtande upptagit, samt

B) att den i anledning av propositionen väckta motionen

II: 498 måtte anses besvarad genom vad utskottet hemställt

under A).

Stockholm den 24 maj 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

Iv. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, hinder, von Geijer, I rundén*, Norman,

Olof Carlsson*, P. Sandström och Granström:

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar,

Johanson i Hallagården, Pettersson i Hällbacken, Sandström i Nyland, Björnberg,

Ljung* och Isacsson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38

Reservation

av herrar Magnusson i Kalmar och Sandström i Nyland, vilka ansett, att

utskottets uttalande beträffande de ifrågasatta ändringarna av motorfordonsförordningens

§§ 24, 25 och 44 bort erhålla följande lydelse:

»I den i ämnet väckta motionen har framhållits, att en komplettering av

motorfordonsförordningens föreskrifter i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition

i förberörda punkter måste komma att få avsevärd räckvidd och vittgående

konsekvenser. Den föreslagna ändringen i fråga örn förtydligande

av motorfordonsförordningens nu gällande bestämmelser angående yrkesmässig

trafik kunde komma att giva anledning till nya komplikationer och

tvister och dessutom ytterligare skärpa den redan nu i många fall osunda

konkurrensen saväl i vad rör biltrafikföretagen inbördes som mellan dessa

å ena sidan och övriga kommunikationsföretag å den andra. Det vore vidare

att märka, att även andra än de av departementschefen berörda bestämmelserna

i motorfordonsförordningen behövde förtydligas. Det förslag, som i

propositionen framförts, hade sålunda visst samband med de spörsmål, som

berörts i motionen II: 315. Enligt motionärens mening borde det föreliggande

förslaget därför icke av riksdagen nu biträdas utan i stället ingå i

den allsidiga utredning av hela det trafikproblem det här gällde, som i nyssnämnda

motion föreslagits.

Utskottet anser, att de synpunkter och de skäl, som motionären anfört,

måste tillmätas betydelse. På grund härav och då utskottet utgår från att

en utredning av hela det stora problem i fråga örn landets transportväsen,

som motortrafikens oerhörda utveckling skapat, måste under den närmaste

framtiden komma till stånd, anser utskottet, att riksdagen i frågans nuvarande

läge icke bör taga definitiv ställning till det detaljspörsmål, som i

propositionen framdragits, utan att jämväl detta bör ingå i förutnämnda

utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ville beträffande bestämmelserna i motorförordningens

§§ 24, 25 och 44 uttala, att riksdagen, utan att

för närvarande i sak taga ställning till de föreslagna nya föreskrifterna,

anser, att eventuell ändring av dessa paragrafer icke

bör vidtagas, förrän en mera ingående utredning av frågan

verkställts.»

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:314 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majus proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av motor fordonsförordning en den 20 a1 i texten