Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen.

1932-05-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1932:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Antom till riksdagens kansli den 27 maj 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till

lag om ändrad lydelse av 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen.

Genom en den 29 februari 1932 till riksdagen avlämnad proposition, nr

165, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen, 95 § i dess

lydelse enligt lagen den 11 juni 1920 (nr 459), skola hava följande ändrade

lydelse:

11 k a p.

3 §.

Yattenrättsdomare och vattenrättsingenjör utnämnas av Konungen,

som tillika bestämmer, örn. samme vattenrättsingenjör skall tjänstgöra

vid mera än en vattendomstol.

6 §.

Vid jäv eller annat förfall för vattenrättsdomare eller vattenrättsingenjör

varde ställföreträdare förordnad av vattenöverdomstolen; och

skall vad i 2 § finnes stadgat beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör

äga tillämpning jämväl i fråga örn ställföreträdare för

dem.

Är vattenrättsnämndeman av jäv eller annat förfall hindrad att deltaga

i visst måls handläggning eller i visst vattendomstolens sammanträde,

kalle vattenrättsdomaren annan vattenrättsnämndeman eller, där

tillkallande av sådan skulle medföra avsevärd tidsutdräkt, annan ojävig,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 3A hafi. (Nr 39.J

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

till befattning som vattenrättsnämndeman valbar man att i stället tjänstgöra

i domstolen.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets

tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering eller till

torrläggningsföretag, som avses i 7 kap., eller meddelas i syfte att vinna

ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft ändrade bestämmelser rörande

hushållningen med vattnet, åligge sökanden att, så snart beslutet därom

vunnit laga kraft, erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden för

vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke

tillgodogjorda vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas

vid byggnaden, dock med avdrag för den vattenkraft, för vilken i samband

med regleringsföretag avgift förut erlagts. Där med vattenreglering

eller med ändrade hushållningsbestämmelser åsyftas ökning i uttagbar

vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande till ökningen i

den vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens eller, då fråga

är örn vattenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten

hörande strömfall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut

uttagbar vattenkraft på fördelaktigare sätt, varde avgiften bestämd i

förhållande till den ökning i vattenkraftens värde, som genom företaget

eller genom de ändrade hushållningsbestämmelserna beredes. Är ändamålet

med vattenreglering jämväl torrläggning av mark, skall avgift tilllika

utgå i förhållande till värdet av den båtnad, som i nämnda hänseende

vinnes genom företaget. Vad nu sagts äge ock tillämpning i fråga

örn företag enligt 7 kap. Där till grund för avgiften skall läggas storleken

av viss vattenkraft, skall den utgå med en krona femtio öre för varje

hästkraft till och med 5,000, sjuttiofem öre för varje hästkraft över 5,000

till och med 10,000 samt fyrtio öre för varje hästkraft utöver 10,000, men

må ej, utom då fråga är örn vattenreglering, överstiga trettiotusen kronor.

Skall avgiften beräknas efter ökningen i värde å vattenkraft eller efter

båtnad, som beredes mark, varde den erlagd med en och en halv för tusen

av värdeökningen eller båtnaden.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp

än femton kronor, skall icke erläggas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andru lagutskottets utlåtande Nr 39. 3

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får

utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa tili

propositionen.

Genom vattenlagen deri 28 juni 1918 inrättades för behandlingen av vattenmål

i första instans särskilda domstolar, benämnda vattendomstolar.

Enligt 11 kap 9 § vattenlagen bestämmes antalet vattendomstolar av

Kungl. Maj:t, som jämväl förordnar om vattendomstolarnas domsområden.

Genom kungörelse den 30 juli 1918 är vattendomstolarnas antal fastställt

till fem: Norrbygdens, Mellanbygdens, Österbygdens, Söderbygdens och

Västerbygdens vattendomstolar. Domsområdena för dessa äro bestämda

enligt samma kungörelse med däri genom kungörelse den 6 juni 1924 vidtagen

ändring.

Vattendomstol består av en lagkunnig, i domarvärv erfaren ordförande,

benämnd vattenrättsdomare, två vattenrättsingenjörer med sakkunskap

och erfarenhet, den ene särskilt beträffande byggande i vatten och den

andre särskilt i frågor om torrläggning av mark, samt två vattenrättsnämndemän.

I vissa fall är vattendomstolen beslutför med vattenrättsdomaren

och vattenrättsnämndemännen samt allenast den ene av vattenrättsingenjörerna.

Vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer förordnas

av Kungl. Majit för viss tid. Vattenrättsnämndemännen utses genom val.

Vid vattendomstol äro vidare anställda dels en lagkunnig sekreterare,

benämnd vattenrättssekreterare, och dels i mån av behov en eller flera

vattenrättsamanuenser med juridisk utbildning samt ett eller flera skrivbiträden.

Vattenrättssekreterare förordnas av Kungl. Majit för viss tid,

amanuenser och skrivbiträde)! av vederbörande vattenrättsdomare.

För varje vattendomstol finnes kansli, förlagt för Norrbygdens vattendomstol

till Umeå, för Mellanbygdens till Sundsvall, för Österbygdens till

Stockholm, för Söderbygdens till Stockholm och för Västerbygdens till

Vänersborg.

Genom kungl, proposition nr 164 till innevarande års riksdag bar framlagts

förslag till omorganisation av vattendomstolarna. Förslaget är

byggt på ett den 29 september 1931 avgivet betänkande av presidenten i

kammarrätten K. H. Högstedt och majoren i väg- och vattenbyggnadskåren

M. Serrander såsom särskilt tillkallade sakkunniga. Enligt det genom

propositionen framlagda förslaget skola vattendomstolarna överföras

från extra till ordinarie stat. Därvid skall, genom uppdelning av Mellanbygdens

vattendomstols område å Norrbygdens oell Österbygdens vattendomstolar,

domstolarnas antal minskas från fem till fyra och den dömande

personalen, d. v. s. vattenrättsdomarna oell vattenrättsingenjörerna,

erhålla fullmakt å sina tjänster. I samband därmed skola vattenrättsingenjörsbefattningarna

till skillnad från vad nu är förhållandet organiseras

såsom självständiga tjänster. Då vid en dylik anordning full sysselsättning

icke kan beredas nuvarande antal av tio vattenrättsingenjö
-

Frågor sammanhängande

med vattendomstolarnas

omorganisation.

Gällande

bestämmelser.

Vattendomstolarnas

örn

organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Propositionen.

Vatten
domstols
avgifterna.

Gällande

bestämmelser.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

rer, två vid varje vattendomstol, föreslås, att antalet ingenjörer skall nedbringas

till sex. Kansliet för Väster bygdens vattendomstol skall flyttas

från Vänersborg till Stockholm. Vid de tre vattendomstolar, vilkas kanslier

efter omorganisationen skola vara förlagda till Stockholm, skola tillsammans

fyra av vattenrättsingenjörerna vara anställda, nämligen två

vattenbyggnadstekniska och två agrikulturtekniska ingenjörer. En vattenbyggnadsteknisk

och en agrikulturteknisk ingenjör skola vara anställda

vid Norrbygdens vattendomstol.

Pa hemställan av statsutskottet i dess utlåtande nr 99 har riksdagen

biträtt omorganisationsförslaget i nu angivna delar (se riksdagens skrivelse

nr 237).

Vid genomförande av ifrågavarande organisationsförslag erfordras, enligt

vad föredragande departementschefen i nu förevarande proposition,

nr 165, uppgiver, vissa ändringar i vattenlagens 11 kap. 3 och 6 §§.

I 3 § stadgas, att vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör förordnas

av Konungen för viss tid, varjämte föreskrift lämnas, huru det skall förfaras,

i fall lämplig person, som är villig att åtaga sig förordnande för viss

lid såsom vattenrättsingenjör, ej finnes att tillgå. Då den nya organisationen

kommer att innebära, att vattenrättsdomar- och vattenrättsingenjörsbefattningarna

skola besättas med ordinarie innehavare, måste enligt

departementschefen nyssnämnda stadgande ersättas med en bestämmelse,

att dessa befattningshavare utnämnas av Konungen. Med hänsyn till

minskningen av antalet vattenrättsingenjörer föreslås även, att stadgandet

kompletteras med en föreskrift örn gemensam anställning vid två eller

flera vattendomstolar av en och samme vattenrättsingenjör.

Jämväl i 6 § erfordras enligt uttalande av departementschefen vissa

jämkningar i anledning av förändringen av vattenrättsingeujörstjänsterna.

Sålunda föreslås, att då det i 3 § omnämnda bemyndigandet för vatten

rättsdomaren att i visst fall tillkalla vattenrättsingenjör kommer att upphöra,

stadgandet i andra stycket av 6 § skall avse allenast vattenrättsnämndeman.

I vattenlagen 11 kap. 95 § stadgas skyldighet för sökande i vattenmål att,

då jämlikt vattenlagen medgivande lämnas till byggande i vatten för

vattnets tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering eller till

torrläggningsföretag eller då ändrade bestämmelser rörande hushållningen

med vattnet meddelas i syfte att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft,

såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och

verksamhet erlägga viss avgift. Enligt lagrummet skall, pä sätt däri närmare

angives, till grund för avgiftens beräknande läggas i fråga örn vattenkraftbyggnader

storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid

lågvatten uttagas vid byggnaden, samt beträffande vattenregleringar ökningen

i den vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas till följd av regleringen,

eller i visst fall den ökning i värde å vattenkraft, som därigenom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

erhålles. Vad angår torrläggningsföretag, utgår avgiften efter värdet å

den genom företaget vunna båtnaden. Då avgiften skall utgå efter storleken

av vattenkraft, är densamma bestämd till 1 krona för varje hästkraft

till och med 5,000, 50 öre för varje hästkraft över 5,000 till och med

10,000 samt 25 öre för varje hästkraft utöver 10,000, men får — utom då

fråga är örn vattenreglering — ej överstiga 20,000 kronor. Skall avgiften

beräknas efter ökning i värde å vattenkraft eller efter båtnad, som beredes

mark, skall den erläggas med en för tusen av värdeökningen eller båtnaden.

Avgift, som uppgår till mindre belopp än tio kronor, skall dock icke

erläggas. Angående tiden för vattendomstolsavgiftens erläggande föreskrives,

att detta skall ske, innan medgivet arbete får påbörjas eller, där

fråga är örn ändrade hushållningsbestämmelser, innan dessa få tillämpas.

I de förut nämnda sakkunnigas betänkande upptogs frågan örn förhöj- Propositionen,

ning av vattendomstolsavgifterna, Genom förevarande proposition föreslås

nu, i likhet med vad fallet var i de sakkunnigas betänkande, att vattendomstolsavgifterna

ökas med i allmänhet 50 procent. Enligt det genom

propositionen framlagda förslaget skall vidare tiden för avgiftens

erläggande ändras så, att avgiftsskyldighet inträder, så snart laga kraftvunnet

medgivande till företaget föreligger. Slutligen föreslås genom

propositionen den ändring i gällande bestämmelser, att avgift, som uppgår

till mindre belopp än femton kronor, icke skall utgå.

Vid granskning av förslaget har utskottet funnit sig böra tillstyrka utskottet.

detsamma och får fördenskull hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 27 maj 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Linder*, Sigfrid Hansson*, von Geijer*, Norman,

P. Sandström och Granström;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde*, Pettersson i Hällbacken, Sandström

i Nyland, Björnberg, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gans, Skoglund* och Isacsson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 samt. 2 avd. lili haft. (Nr 39.)

o

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Reservation

av herrar P. Sandström, Sandström i Nyland och Gardell i Gans.

Som bekant råder för närvarande å alla områden inom vårt land en

svår ekonomisk depression, som hotar att förlama hela vårt näringsliv.

Att under sådana förhållanden öka omkostnaderna för medgivande till

byggande i vatten för vattnets tillgodogörande såsom drivkraft eller till

vattenreglering eller till torrläggningsföretag kunna vi icke anse välbetänkt.

Vi hålla tvärtom före, att man för närvarande bör framgå

med den allra största försiktighet, då det gäller att pålägga näringslivet

ökade utgifter. Ej heller finna vi bärande skäl föreligga för att, såsom

nu föreslagits, vattendomstolsavgifterna skola utgå, även örn det arbete,

som medgivandet till byggande i vatten avser, icke skulle komma att

utföras.

På grund av vad sålunda anförts, tillåta vi oss härmed hemställa,

att de genom propositionen föreslagna ändringarna

i 11 kapitlet 95 § vattenlagen icke måtte av riksdagen

bifallas.

321C99. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om. ändrad lydelse av 11 kägi. .3, 6 och 95 §§ vattenlagen. a1 i texten