Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

1932-04-22 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1932:4, Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1932 kl. 4 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4, i anledning

av väckt motion angående åläggande för myndighet, som utbetalar

bidrag av statsmedel, att lämna vissa uppgifter till bidragets mottagare.

I en inom andra kammaren väckt och till dess an dr a~ tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 410, har herr Lundström m. fl. hemställt, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att länsstyrelserna och andra

myndigheter, som verkställa utbetalning av bidrag av statsmedel, åläggas att

i början av varje år till stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige eller, där

stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige ej finnas, till rådstuga, kyrko- och

kommunalstämma, vägstyrelse, eller annan styrelse, menighet eller institution

översända en sammanställning av vad som utbetalats av bidrag av statsmedel

under det sist förflutna kalenderåret till respektive här nämnda institutioner,

styrelser och menigheter.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen av

riksräkenskapsverket samt länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och

Bohus län. Dessutom har utskottet berett Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund tillfälle att inkomma med utlåtanden i frågan.

Biksräkenskapsverket har hänvisat till sin nedan återgivna skrivelse till Kungl.

Majit den 16 juni 1926. Övriga yttranden äro såsom bilagor fogade till detta

betänkande.

Spörsmålet örn bättre kontroll å statsbidrag till kommuner har tidigare varit

föremål för uppmärksamhet. Sålunda avgav riksräkenskapsverket den 16

juni 1926 en skrivelse i ämnet till Kungl. Majit. Framställningen var av följande

lydelse:

»Sedan kommunalfullmäktige i Tärendö den 31 sistlidne januari beslutat

verkställa granskning av kommunens räkenskaper för de senaste tio åren, har

en av de härtill utsedda revisorerna hos riksräkenskapsverket anhållit örn kontoutdrag

över alla genom länsstyrelsen i Norrbottens län under nämnda tidsperiod

till kommunen avsända medel. Liknande framställningar hava beträffande

andra kommuner vid flera olika tillfällen gjorts hos riksräkenskapsverket.

Länsstyrelserna utbetala till kommunerna medel av skilda slag, såsom statsbidrag

till avlönande av folkskollärare, till undervisning i slöjd o. dyl. I länsstyrelsernas

räkenskaper finnas emellertid icke upplagda några konti, vari de

till respektive kommuner utbetalta medlen äro sammanförda, varför fullständiga

uppgifter i nu berörda hänseende icke kunna lämnas av riksräkenskaps
Dihang

lill riksdagens protokoll 1932. 13 sami. 2 ami. 3 hilli. (Nr 4.) 1

Mononen.

Yttranden.

Frågans tidigare

behandling.

Riksräken
skapsverket
1926.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

verket utan ett tidsödande arbete, för vilket ämbetsverket icke ser sig i stånd

disponera erforderlig arbetskraft. Att för framtiden ålägga länsstyrelserna

att i sina räkenskaper upplägga särskilda konti för ifrågavarande utbetalningar

anser sig riksräkenskapsverket icke heller kunna ifrågasätta, då detta i hög

grad skulle öka länsstyrelsernas arbete med bokföringen.

Med hänsyn till de betydande belopp, som kommunerna erhålla från länsstyrelserna

och övriga statsmyndigheter i form av statsbidrag eller eljest, måste

det anses vara av grundläggande betydelse för den kommunala revisionen att

erhålla tillförlitliga uppgifter örn do medel, som i sådant hänseende utbetalts.

Även må framhållas att det för staten är av särskilt intresse, att garantier

skapas för att de bidrag, som av statsmedel anvisats åt kommunerna, verkligen

komma avsedda ändamål till godo och icke disponeras av obehöriga. Riksräkenskapsverket

finner därför nödvändigt att åtgärder vidtagas, som bereda

kommunerna möjlighet till kontroll, att medel av ifrågavarande art tagas till

uppbörd i kommunernas räkenskaper. Detta gäller icke blott medel, som länsstyrelserna

utbetala till kommunerna, utan samtliga medel, vilka statsmyndighet

eller statstjänstemän å tjänstens vägnar översända, t. ex. handräckningsmedel,

som tillställas kommun av landsfiskal etc.

Vid övervägande av huru denna fråga lämpligen bör ordnas, har riksräkenskapsverket

kommit till den åsikten, att den effektivaste kontrollen och på

samma gång den enklaste att genomföra skulle åvägabringas, därest föreskrift

meddelades, att statsmyndigheterna vid utbetalningar av medel till kommunala

myndigheter alltid skola insätta medlen å postgirokonto för kommunerna.

Såsom en följd härav skulle kommunerna vara skyldiga att öppna sådana konti,

vilket kommer att i viss mån underlättas genom de ändrade bestämmelserna

örn grundbelopp i postgirorörelsen, som meddelats genom kungörelse den 4

dennes, nr 182. Ben sålunda föreslagna insättningen av medlen å postgirokonto

är avsedd endast att vara ett kontrollmoment. Något hinder för kommunerna

att sedermera göra medlen räntebärande på annat sätt än att låta dem kvarstå

å sådant konto bör därför icke förefinnas.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer riksräkenskapsverket, att Eders

Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder i syfte att statsmyndigheternas utbetalningar

av medel till kommunerna verkställas genom medlens insättande å

postgirokonto för vederbörande kommun.»

Den sålunda av riksräkenskapsverket väckta frågan upptogs sedermera av

riksdagens år 1928 församlade revisorer, som anförde följande:

Siaisreviso- »I länsstyrelsernas åligganden ingår bland annat att till kommunerna utbe
rerna

192S. tala medel av skilda slag såsom statsbidrag och dyrtidstillägg till avlönande

av folkskollärare, statsbidrag till anordnande av undervisning i slöjd, bidrag

från kyrkofonden till avlönande av prästerskapet, skatteutjämningsmedel m. m.

Sammanlagt torde för närvarande av länsstyrelserna till kommimerna utbetalas

dylika medel med omkring 100 miljoner kronor för budgetår. Vid sin granskning

av länsstyrelsernas räkenskaper hava revisorerna uppmärksammat, att

några konti, vari de sålunda utbetalda medlen äro sammanförda för varje kommun,

icke finnas upplagda i räkenskaperna, varför exakta uppgifter i berörda

hänseende icke torde kunna lämnas vare sig av länsstyrelserna eller riksräkenskapsverket

utan ett tidsödande arbete. Med hänsyn till de betydande belopp,

som kommunerna erhålla från länsstyrelserna, måste det ur statens synpunkt

vara av särskilt intresse, att betryggande säkerhet förefinnes för att berörda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

medel verkligen komma kommunerna till godo och icke obehörigen disponeras.

Även torde det vara av grundläggande betydelse för den kommunala revisionen

att erhålla tillförlitliga uppgifter om de medel, som i sådant avseende utbetalats.

Revisorerna finna det därför nödvändigt, att åtgärder vidtagas, som

bereda statsverket och kommunerna möjlighet till kontroll i förevarande hänseende.

Detta gäller för övrigt icke blott medel, som länsstyrelserna utbetala

till kommunerna, utan samtliga medel, vilka statsmyndighet eller statstjänstemän

å tjänstens vägnar översända, t. ex. handräckningsmedel som tillställas

kommun av landsfiskal.

En utväg att vinna en dylik kontroll vore måhända, att föreskrift meddelades

därom, att statsmyndigheterna vid utbetalningar av medel till kommunala

myndigheter skola insätta medlen å postgirokonto för kommunerna. Såsom

en följd härav skulle kommunerna vara skyldiga att öppna sådana konto.

Då den sålunda företagna insättningen av medlen endast vore avsedd såsom

ett kontrollmoment, borde givetvis något hinder för kommunerna att sedermera

göra medlen räntebärande på annat sätt än att låta dem kvarstå å sådant

konto icke förefinnas. Det synes revisorerna önskvärt att en närmare undersökning

företages, huruvida det nu antydda förfarandet kan vara ändamålsenligt

och i övrigt lämpligt. Vid en dylik undersökning torde emellertid även

andra sätt för ernående av den åsyftade kontrollen böra övervägas.»

Statsutskottet förklarade i sitt utlåtande, nr 94, vid 1929 års riksdag i anled- Statsutskottet

ning av statsrevisorernas berättelse, att den av revisorerna och riksräkenskapsverket

upptagna frågan borde bliva föremål för närmare utredning och att åtgärder

snarast möjligt borde vidtagas för ernående av förbättrad kontroll i

fråga örn nämnda medel. Då emellertid spörsmålet syntes vara föremål för

övervägande, ansåg sig utskottet icke böra påkalla någon åtgärd från riksdagens

sida. Utskottet underströk dock, att frågan var av sådan vikt, att utskottet

hade velat omförmäla för riksdagen vad som förekommit.

Utskottet vill i likhet med 1929 års statsutskott understryka betydelsen av utskottet.

att spörsmålet om bättre kontroll å statsbidragen till kommunerna m. m. snarast

bringas till sin lösning. Enligt vad utskottet inhämtat är den ovan av statsutskottet

omnämnda utredningen ännu icke avslutad. Vid det förhållande,

att utredning pågår, anser sig utskottet, som livligt hoppas, att proposition i

ämnet skall kunna avlåtas till 1933 års riksdag, ej kunna tillstyrka den väckta

motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att hr Lundströms förevarande motion, nr 410, icke måtte

till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1932.

På utskottets vägnar:

JOSEF WEIJDE.

Närvarande: herrar Weijne, Andersson i Dunker, Johnsson i Nordhammar, Eurén*, Björling,

Hosander*, Lundqvist i Baggarbo, Olsson i Österbo. Nordkvist och Andersson i Tungelsta.

* Ej närvarande vid utlåtandets slutjustering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Bil. 1.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan länsstyrelsen genom nådig remiss den 19 februari 1932 anbefallts avgiva

yttrande över en inom andra kammaren av herrar Lundström med flera

väckt motion (nr 410) angående åläggande för myndighet, som utbetalar bidrag

av statsmedel, att lämna vissa uppgifter till bidragets mottagare, får

länsstyrelsen i ärendet anföra följande.

Länsstyrelsen erinrar till en början örn att det i motionen berörda spörsmålet

tidigare varit föremål för uppmärksamhet. Riksräkenskapsverket har i

underdånig skrivelse den 16 juni 1926 framhållit betydelsen av att den kommunala

revisionen erhåller tillförlitliga uppgifter örn de statsmedel, som utbetalas

till kommunerna, samt föreslagit, att statsmyndigheternas utbetalningar till

kommunerna i sådant syfte skulle ske genom insättning å för kommunerna

öppnade postgirokonton. Riksräkenskapsverket har ansett, att den önskade

kontrollen enklast kunde genomföras genom anlitande av postgirorörelsen, enär

i länsstyrelsernas räkenskaper icke funnes särskilda konti för de till respektive

kommuner utbetalade medlen och det icke heller kunde ifrågasättas att ålägga

länsstyrelserna att i sina räkenskaper upplägga sådana kont!, vilket skulle i

hög grad öka länsstyrelsernas arbete med bokföringen. Uti den 28 februari

1929 avgivet utlåtande i anledning av riksräkenskapsverkets skrivelse har

länsstyrelsen uttalat sig för en kontrollanordning genom överlämnande årsvis

till de kommunala revisorerna av å länsstyrelserna för varje kommun upprättade

kontoutdrag samt framhållit, att den härför erforderliga bokföringen

endast skulle kräva en måttlig kostnadsökning. I samband härmed har länsstyrelsen

även erinrat örn den genom kommunikationsdepartementets skrivelse

den 26 november 1926 inrättade särskilda kontrollen beträffande statsbidrag

till väghållningsdistrikt och påpekat, att det därvid stadgade förfaringssättet

lämpligen kunde överföras å alla utbetalningar från statsmyndigheterna till

kommunala institutioner.

I anslutning till sina tidigare uttalanden i ämnet finner sig länsstyrelsen böra

instämma i motionens syfte. Det måste anses vara såväl ett statligt som ett

kommimalt intresse, att den kommunala revisionens effektivitet ökas. De i

motionen föreslagna åtgärderna torde dock icke böra genomföras utan en föregående

undersökning av den ungefärliga arbets- och kostnadsökning, som därigenom

skulle uppkomma i de olika länen. Vissa ändringar i föreskrifterna örn

länens räkenskaper, avseende uppläggande av särskilda konti för kommunerna

eller andra anordningar för underlättande av ifrågavarande uppgifters sammanställande,

synas också för ändamålet erforderliga. Länsstyrelsen finner

sig på grund härav böra förorda, att berörda förhållanden underkastas en närmare

utredning för att möjliggöra genomförandet av de i motionen föreslagna

åtgärderna. Stockholm å landskontoret den 9 mars 1932.

På länsstyrelsens vägnar:

J. G. Löwgren.

A. M. Beckius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.

Bil. 2

Till Riksdagens andra hammares andra tillfälliga utskott.

På grund av föreskrift i Kungl. Socialdepartementets skrivelse den 19 februari

1932 får Kungl. Maj:ts befallningshavande härmed avgiva begärt yttrande

över en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 410, angående

åläggande för myndighet, som utbetalar bidrag av statsmedel att lämna vissa

uppgifter till bidragets mottagare.

Motionens innebörd är, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att länsstyrelserna och andra myndigheter, som verkställa

utbetalning av bidrag av statsmedel, skulle åläggas att i början av varje år till

stads-, kommunal- och kyrkliga myndigheter, vägstyrelse eller annan styrelse,

menighet eller institution översända en sammanställning av vad som utbetalats

av bidrag av statsmedel under det sist förflutna kalenderåret till ovannämnda

institutioner m. fl. Syftet med motionen är att genom dylika sammandrag

erhålla ett värdefullt instrument för en effektiv kontroll för vederbörande såväl

styrelse som revisorer.

För bedömande av den i motionen föreslagna anordningens behövlighet och

lämplighet torde det vara av intresse att undersöka vad till åstadkommande

av sådan kontroll redan finnes föreskrivet eller åtminstone i detta län åtgöres.

Utöver i motionen omförmälda utbetalningar av statsmedel till kommuner

m. fl. hava länsstyrelserna enligt gällande föreskrifter att tillhandahålla och

redovisa uppbördsmedel av olika slag.

Sålunda avlämnas enligt gällande föreskrifter årligen av länsstyrelserna

årsräkningar rörande landstingsmedel och sjukvårdsavgifter, riddarhusmedel,

vägskattemedel, hästförsäkringsavgifter m. fl. dylika medel, vilka på grund av

särskilda föreskrifter uppbäras och redovisas av länsstyrelser, avgifter till hushållningssällskapet,

anslag till vägstyrelserna ur automobilskattefonden, Malmö

barnhusfonds medel m. fl.

I skrivelse den 26 november 1926 har Kungl. Majit föreskrivit länsstyrelserna

att lämna vissa uppgifter till vägstyrelserna och dessas revisorer örn

verkställda utbetalningar.

Inom detta län har den föreskrivna åtgärden örn underrättelser till revisorer

från och med den 1 januari 1929 tillämpats även beträffande utbetalningar

av statsmedel till andra än vägstyrelserna. I skrivelse den 13 december 1928

har Kungl. Maj :ts befallningshavande lämnat underrättelse örn denna åtgärd

för den händelse Kungl. Majit skulle finna ett allmänt stadgande i ämnet lämpligt
Av

riksräkenskapsverket har fråga väckts örn åtgärder i syfte, att statsmyndigheternas

utbetalningar till kommunerna skulle verkställas genom medlens

insättande å postgirokonto. I ett den 18 april 1929 avgivet underdånigt utlåtande

har Kungl. Majlis befallningshavande •— med upplysningar om de

kontrollåtgärder, som här i länet tillämpas vid utbetalningar av statsmedel -—

tillstyrkt förslaget.

Slutligen har Kungl. Majlis befallningshavande den 4 april 1931 avgivit

underdånigt utlåtande över väckt förslag rörande sättet för utbetalning till

vederbörande skoldistrikt av statsbidrag till skolväsendet.

Kungl. Majits befallningshavande t illåter sig bär bilägga avskrifter av nämnda

tre skrivelser jämte ett exemplar av den i sistnämnda skrivelse omförmälda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.

bilagan A. Även bifogas ett antal andra blanketter, som för underrättelseändamål

här användas.

Såsom i sistberörda skrivelse framhållits tillämpas här i länsstyrelsen sedan

flera år tillbaka den praxis, att vid utbetalningar härifrån, som ske genom å

riksbanken utställd check, därest utbetalningsbeloppet är 2,000 kronor eller

däröver, men eljest genom postanvisningar, i förra fallet checken åtföljes av

särskild uppgift örn beskaffenheten av de medel, som översändas, och att i

senare fallet en motsvarande anteckning göres å därför avsedd plats å postanvisningsblanketten,

vilken del ju får av mottagaren frånskiljas vid medlens

utkvitterande.

Genom dessa åtgärder vill det synas som om fullt tillfredsställande upplysningar

härifrån lämnas såväl till i motionen avsedda myndigheter, styrelser

eller menigheter som även till revisorerna. Det tillhandahålles ju härigenom

vederbörande de debetverifikationer, som äro behövliga såväl för myndigheten

eller styrelsen vid upprättande av deras räkenskap som för revisorn vid hans

granskningsarbete. Detta här praktiserade sätt har även i en artikel i majhäftet

1931 av tidskriften »Sunt förnuft» omnämnts såsom efterföljansvärt.

Örn liknande åtgärder komma att föreskrivas för alla utbetalande statsmyndigheter

kan det ifrågasättas, örn den i motionen föreslagna åtgärden kan anses

behövlig. .— Den synes nämligen innebära ett dubbelarbete för länsstyrelserna,

vilkas arbetsbörda är stor och vars hårt ansträngda arbetskrafter icke böra

utan tvingande skäl ytterligare belastas. •— Genom den av utvecklingen å olika

områden framtvingade lagstiftningen tillföras länsstyrelserna alltjämt nya

eller vidgade arbetsuppgifter utan att de till länsstyrelsernas förfogande stående

arbetskrafterna i motsvarande grad ökas. Kungl. Maj:ts befallningshavande

behöver i detta avseende endast framhålla automobil- och vägväsendet

samt taxeringsarbetet.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har verkställt en undersökning för att

kunna bedöma huru stort arbete den föreslagna åtgärden skulle kräva. Enligt

här bilagd förteckning skulle uppgifterna beröra bortåt 80 utgiftstitlar. Kassaposternas

antal beräknas till mellan 2,500 å 3,000. Arbetet innebär emellertid

icke endast rent avskrivande av vederbörande utgiftskonton, utan måste för

varje myndighet, till vilken uppgift skall lämnas, ur dessa konton utplockas de

kassaposter, som angå samma myndighet. Detta medför uppenbarligen vida

längre arbetstid och kräver större uppmärksamhet än ett mekaniskt renskrivningsarbete.

Hur lång tid och huru stor arbetskraft, som för arbetet kan behövas,

lärer icke kunna närmare beräknas.

Utan att vilja direkt uttala sig emot den i motionen föreslagna anordningen,

vars ändamål enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppfattning är synnerligen

beaktansvärd, har Kungl. Maj:ts befallningshavande dock, under hänvisning

till vad ovan anförts, velat ifrågasätta, huruvida ej det åsyftade målet

kan ernås på ett mindre arbetstyngande sätt genom användande ■— tilläventyrs

i någon utvidgad och förbättrad form •— av det system, som här tillämpats.

Göteborg, i landskontoret, den 9 mars 1932.

På länsstyrelsens vägnar:

A. Centerwall.

Ernst Thorin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

7

Bil. 3.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan svenska stadsförbundet beretts tillfälle att till utskottet inkomma med

utlåtande över en inom andra kammaren av herr Lundström m. fl. väckt motion

nr 410 angående åläggande för myndighet, som utbetalar bidrag av statsmedel,

att lämna vissa uppgifter till bidragets mottagare, får förbundets styrelse

härmed anföra följande.

Styrelsen finner för sin del motionens syfte synnerligen beaktansvärt. Det

är en ofta upprepad erfarenhet, att vid den kommunala revisionen granskningen

av inkomstsidans poster bereder de största svårigheterna, och det visar

sig gång efter annan, att en oärlig kassaförvaltare med kännedom örn detta

förhållande specialiserar sig just på en oriktig bokföring av inkomsterna. Som

i motionen framhålles, är det f. n. för revisorerna förenat med mycket besvär

och tidsutdräkt att från olika håll erhålla uppgifter om utbetalda bidrag. Mycket

vore därför säkerligen vunnet genom en anordning i enlighet med motionärernas

förslag.

Det må emellertid framhållas, att ytterligare fördelar skulle vinnas genom det

av styrelsen på sin tid tillstyrkta förslaget, att alla statsbidrag skulle översändas

till en och samma myndighet inom kommunen. Detta förfaringssätt synes

ägnat att ytterligare underlätta kontrollen.

Motionärerna ha nu föreslagit, att underrättelser örn statsbidragsbeloppen

skulle lämnas i stad stadsfullmäktige, givetvis för vidare befordran till vederbörande

revisorer. Ett sådant förfaringssätt torde få anses innebära en betydande

säkerhet för att meddelanden från samtliga bidragsgivande statliga myndigheter

komma revisorerna tillhanda. Men alldeles uteslutna skulle icke heller

för framtiden alla manipulationer vara. Graden av trygghet bleve väl beroende

på de former, som utbildade sig för själva överlämnandet från fullmäktige till

revisorerna. Om samtliga meddelanden lämnades en stadsförvaltningen utomstående

myndighet såsom länsstyrelse eller magistrat, hos vilken myndighet

revisorerna kunde erhålla samlade besked, synas möjligheterna att undgå

kontrollen tämligen uteslutna. Samma resultat torde dock enklare kunna ernås,

örn samtliga statsbidrag • tillställdes kommunerna genom postgiro, från

vilket revisorerna då kunde erhålla behövliga besked.

Med framhållande av ovan antydda detalj önskemål vill styrelsen för sin del

livligt tillstyrka åtgärder i motionens syfte.

Stockholm den 25 februari 1932.

För Svenska stadsförbundets styrelse:

A. Borgström.

Dess ordförande.

Henning Karlson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Bil. 4.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Då Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att avgiva yttrande

över en inom riksdagens andra kammare av herr Lundström m. fl. väckt motion

nr 410, får förbundets styrelse anföra följande.

Under framhållande av svårigheterna för kommunerna att utöva kontrollen

av de till kommunerna för olika ändamål och behov utgående statsmedel, ha

motionärerna föreslagit, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

örn att länsstyrelserna och andra myndigheter, som verkställa utbetalning

av dylika medel till kommuner och andra menigheter, skulle åläggas

att i början av varje år till kommunernas beslutande organ översända uppgift

på, vad som under föregående år utbetalats till kommunernas förvaltningsorgan.

Mot en sådan anordning, som avser att underlätta kontrollen över mottagna

statsmedel, kan från kommunal synpunkt ingen erinran göras. Styrelsen får

därför uttala sin anslutning till förslagets syfte och vill blott framhålla några

synpunkter på sättet för den ifrågasatta underrättelsens överbringande till

kommunen.

Motionärerna hava föreslagit, att uppgiften örn det utgångna statsbidraget

skall översändas till respektive kommuns beslutande myndighet såsom stads-,

kommunal- och kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, till rådstuga, kyrkooch

kommunalstämma samt till vägstyrelser etc.

Ett meddelande till stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige, kyrkofullmäktige

eller kyrkostämma tillställes emellertid resp. beslutande organs ordförande.

Ur kontrollsynpunkt kan den erinran häremot göras, att ordföranden

ifråga ofta jämväl är ordförande eller kassaförvaltare inom det förvaltningsorgan,

som mottagit statsbidraget. Under sådana förhållanden förlorar ju

anordningen avsett kontrollvärde.

Även örn försändelsens mottagare icke samtidigt är den medelsmottagande

kassaförvaltaren, är för övrigt fullmäktiges, resp. stämmans ordförande mera

sällan revisor. Ordföranden skulle då endast h% att till revisorerna överbringa

den mottagna uppgiften. Detta synes vara en onödig omgång, som icke kan

vara betingad av behovet. Då revisorerna numera väljas före räkenskapsårets

början, synes en sådan försändelse lämpligen böra gå direkt till revisorerna.

Härigenom träffar uppgiften örn det utbetalda statsbidraget den kontrollerande

myndigheten direkt och alla mellanhänder undvikas. Den omständigheten

att någon författningsenlig anmälningsskyldighet till länsstyrelsen med

uppgift på revisorernas namn och adress icke föreligger, synes icke få verka

hindrande för ett rationellt ordnande av den avsedda kontrollåtgärden. Då är

det bättre att införa en bestämmelse i gällande författning dels örn att vid revisorsvalet

en av de utsedda revisorerna skall vara sammankallande och dels

att uppgift å dennes namn och adress skall anmälas till länsstyrelsen liksom

fallet är med ordförandeskap i fullmäktige och stämma samt vissa nämnder.

Det torde vara tillräckligt, örn blott länsstyrelserna erhölle uppgift å den

sammankallande revisorns namn och adress, enär statsbidragen till kommunerna

och andra menigheter i regel utbetalas genom länsstyrelserna. Hamnen

och adresserna å de sammankallande revisorerna böra införas i länets allmänna

kungörelser till lednihg för dem, som vilja söka förbindelse med revi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

9

sorenia. Skulle det emellertid ifrågasättas, att även i de fall, då statsbidraget

utbetalas av annan myndighet, denna skulle vara skyldig att härom lämna

uppgift, kunde denna insändas till länsstyrelsen, som i så fall skulle ha skyldighet

att vidarebefordra den till den sammankallande revisorn.

Motionärerna ha vidare föreslagit, att vederbörande statsmyndighet skulle

översända en sammanställning av vad som utbetalats av statsmedel under

det sistförflutna kalenderåret till respektive institutioner, styrelser och menigheter.

För att en sådan uppgift skall få egentligt värde måste den vara vederbörande

tillhanda före årsrevisionen. Det kan emellertid starkt ifrågasättas,

om inte en dylik uppgift vid årsskiftet komme att åsamka vederbörande uppgiftsgivare

så pass mycket arbete, att avlämnandet skulle draga alltför långt

ut på tiden för att komma till nytta vid revisionen. Fråga är för övrigt, om

inte dessa uppgifter med större fördel och mindre besvär kunde sändas vid

samma tidpunkt som statsbidraget utginge. Det behövdes då blott en dublett

av det reversal, som skall åtfölja remissan, och att denna dubblett samtidigt

översändes till vederbörande revisor eventuellt genom länsstyrelsen. En sådan

anordning vore jämväl ur kontrollsynpunkt av större värde än ett årssammandrag.

Bevisorerna finge då omedelbart underrättelse om ett utbetalt statsbidrag

och kunde vid första kassakontrollen konstatera, örn beloppet tillförts kassan.

Under här angivna förutsättningar skulle av motionärerna ifrågasatt avisering

av utgående statsbidrag till kommunerna, förvisso bliva ett verksamt

medel för kontroll av att medlen verkligen kommit vederbörande ändamål

till godo.

Slutligen vill styrelsen ifrågasätta, örn icke ifrågakommande uppgiftsskyldighet

beträffande utbetalning av statsbidrag för fullständighetens skull borde

kompletteras med skyldighet för landstingen att på enahanda sätt tillhandagå

kommunerna med uppgift å till dem utbetalta landstingsbidrag.

Stockholm den 29 februari 1932.

Å Styrelsens för Svenska Landskommunernas förbund vägnar:

Sv. Bengtsson.

J. A. Zander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.