Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande ävensom i ämnet väckta motioner.

1932-02-17 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:10, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 18 tebruari 1932 kl. 11 !. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande

ävensom i ämnet väckta motioner.

Genom en den 5 februari 1932 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 76, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksar enden för

samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1932 eller den tidigare

dag, Kungl. Majit bestämmer, till och med den 28 februari 1933 rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl.

Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den

eller dem, åt vilken eller vilka Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som

må erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna de såsom bilagor A och B till nämnda protokoll fogade

förslagen till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

samt mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

Omförmälda förslag till kontrakt fogas såsom bilagor A och B till

detta betänkande.

Till utskottet hava jämväl hänvisats åtskilliga motioner i sockerfrågan,

av vilka de nedan under 1)—3) upptagna väckts under motionstiden vid

riksdagens början och de under 4)—7) angivna i anledning av Kungl. Majlis

proposition i ämnet. De sålunda föreliggande motionerna äro följande,

nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 168 i första kammaren av herr Trygger

m. fl. och nr 224 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka hemställts,

»att riksdagen måtte besluta,

att för socker, hänförligt till tulltaxenummer 120 i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxa, skall under tiden

från den 1 mars 1932 till och med den 28 februari 1933 eller den tidigare

dag i februari 1933, Kungl. Majit bestämmer, tullen utgå med 16 kronor

för 100 kilogram;

att bestämmelse härom skall såsom en anmärkning till nämnda tulltaxenummer

intagas i tulltaxan;

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 10 höft. (Nr 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr W.

samt att följande grunder härvid skola tillämpas:

1) Det förutsattes, att tullsatserna å övriga sockerfabrikat under ovan

angivna tid icke ändras.

2) Genom tullhöjningen antages vederbörande sockerbolags priskurantpris

å socker kunna höjas med 6 öre per kilogram, därifrån dock avgår

den rabatt, som tillkommer grosshandlarna, beräknad till 4 procent. Bolagets

merinkomst på grund av tullhöjningen under den period, som enligt

betodlingskontrakten ligger till grund för regleringen av 1932 års sockerbetspris,

kommer således att utgöra 5.76 öre för varje kilogram socker,

som sålts under tiden från tullböjningens ikraftträdande till sagda periods

slut. Av denna merinkomst går på grund av kontrakt en del till odlarna

genom förhöjt pris å samtliga till kampanjen 1932—1933 levererade betor.

Återstoden av merinkomsten skall av bolaget enligt bär nedan under 3)

angiven grund utbetalas som tilläggspris för de betor, som enligt nu gällande

kontrakt odlas under 1932 och levereras under kampanjen 1932—1933

eller, i den mån den ej härför åtgår, redovisas och inlevereras till statsverket.

3) Tilläggspris utgår endast, därest det kontraktsenliga grundpriset för

100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerbalt understiger 2 kronor

45 öre, därvid tilläggspriset för 100 kilogram sextonprocentiga betor utgör

skillnaden mellan 2 kronor 45 öre och sagda grundpris.

4) Redovisning till statsverket rörande den i mom. 2) bär ovan avsedda

merinkomsten skall ske senast den 15 mars 1933, då även statsverket eventuellt

tillkommande överskott skall av bolaget inlevereras. Gäller tullböjningen

efter den 31 januari 1933, skall återstoden av bolagets därigenom

uppkomna merinkomst, beräknad enligt grunder, som i mom. 2) bär ovan

sägs angående beräkning av där omförmäld återstod, redovisas och inlevereras

till statsverket i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

Kungl. Majit utfärdar nödiga bestämmelser angående kontrollering av

i detta moment avsedda redovisningars riktighet, och vederbörande sockerbolag

är pliktigt tillhandhålla allt det material, som är erforderligt för

kontrollens verkställande.

5) I enlighet med under senare år gällande norm lämnar bolaget av egna

medel visst ytterligare fraktbidrag till betodlarna»;

2) de likalydande motionerna nr 174 i första kammaren av herr Johan

Bernhard Johansson m. fl. och nr 225 i andra kammaren av herr Månsson

i Erlandsro m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att för allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall under

tiden från och med den 1 mars 1932 till och med dag, som kan varda

av riksdagen bestämd, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

skatt med 4 öre för varje kilogram,

att av de medel, som härigenom tillföras statsverket, tilläggspris utbetalas

för de betor, som enligt kontrakt mellan sockerbolagen och beted
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 3

larna odlas under 1932 och levereras under kampanjen 1932—1933, i den

mån kontraktspriset för 100 kilogram hetor med sexton procent sockerhalt

understiger 2 kronor 45 öre,

samt att Kungl. Majit erhåller befogenhet att träffa de anstalter, som

för detta ändamål äro erforderliga, och fastställa de grunder i övrigt, som

härvid skola tillämpas»;

3) de likalydande motionerna nr 240 i första kammaren av herr Löfvander

m. fl. och nr 347 i andra kammaren av herr Nilsson i Hörby m. fl., i

vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att tullsatserna för socker

skola utgå med följande belopp:

polariserande högst 98 procent 10 kronor för 100 kilogram;

polariserande mer än 98 procent 13 kronor för 100 kilogram;

samt att riksdagen måtte befullmäktiga Kungl. Majit att utfärda de närmare

bestämmelser, som kunna finnas erforderliga för uppnående av i motionen

avsedda prisförbättringar m. m.»;

4) motionen nr 421 i andra kammaren av herr Herou m. fl., i vilken hemställts,

»att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majits proposition

nr 76»;

5) de likalydande motionerna nr 290 i första kammaren av herr Pålsson

samt nr 423 i andra kammaren av herr Månsson i Erlandsro m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte med bifall i övrigt till den kungl, propositionen

vidtaga den ändring däri, som erfordras för säkerställandet av ett

lägsta pris till betodlarna av 2 kronor 45 öre per 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt»;

6) motionen nr 424 i andra kammaren av herr Sköld m. fl., i vilken hemställts,

»att riksdagen måtte

l:o) vid bifall till Kungl. Majits proposition nr 76 godkänna de såsom bilagor

A och B till propositionen fogade förslagen till kontrakt mellan

svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget samt mellan svenska

staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag med den ändring att

till 4 § i respektive kontrakt fogas ett tillägg av i huvudsak följande lydelse:
-

---av bolaget för sagda sockersort tillämpas, såvida icke priset å K5

(K.M.) enligt förenämnda grunder skulle hava understigit 27 öre, i vilket

fall som lägsta pris skall tillämpas ett pris, som med 1 öre understiger 31

öre för varje öre, varmed det beräknade priset understiger 27 öre.

Bolaget har härutöver att tillse, att detaljpriserna å de olika sockersorterna

icke överstiga de detaljpriser, som i detta avseende högst gällde å

varje ort den 1 februari 1932, såvida icke priset å K5 (K.M.) beräknat enligt

samma grunder som hittills skulle hava överstigit 31 öre eller understigit

27 öre per kilogram. För värjo öre, varmed nämnda pris överstigit

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Betodlings
kontrakten
1937—1931.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

31 öre per kilogram, må detaljpriserna å socker höjas med 1 öre och för

varje öre, varmed nämnda pris understigit 27 öre, skall detaljpriserna å

socker sänkas med 1 öre;

2:o) likaledes vid bifall till förenämnda proposition uttala den bestämda

förväntan, att de betodlare, som använda lejd arbetskraft för betskötsel

och betupptagning under 1932, icke erbjuda sämre villkor för detta arbete,

än vad som stadgas i mellan arbetarnas och arbetsgivarnas organisationer

träffat avtal eller, örn dylikt avtal icke kommer till stånd, vad som i detta

avseende i allmänhet gällde i orten under åren närmast före 1929; samt

3:o) hos Kungl. Majit hemställa örn vidtagande av åtgärder för att, örn

statens medverkan till sockerbetsodlingens stödjande skulle påkallas jämväl

för följande år, förmå sockerbolagen att i möjligaste mån använda

egna resurser för betodlingens och sockernäringens vidmakthållande».

Därjämte bar i samma motion hemställts, att vederbörande utskott måtte

låta verkställa de formella jämkningar i förenämnda kontraktsförslag,

som ett bifall till vad under punkten l:o) i motionen föreslagits må påkalla.

7) de likalydande motionerna nr 291 i första kammaren av herr Carl

Forssell och nr 425 i andra kammaren av herr Arne Forssell, däri hemställts,

»l:o att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits proposition nr 76 vid

årets riksdag;

2:o att riksdagen för tiden från den 1 mars 1932 t. o. m. 28 februari 1933

måtte besluta en tilläggstull av 2 öre till den tull på 7 öre, som stadgas

i tulltaxans punkt 119 (se Svensk Författningssamling 1929, nr 316, sid.

671).»

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för de av dem

framställda yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.

I nära anslutning till den redogörelse, som föredragande departementschefen

lämnat till statsrådsprotokollet i ärendet, må bär meddelas en

översikt rörande sockerfrågans behandling vid de senaste riksdagarna

samt de förhandlingar m. m., som föregått framläggandet av Kungl.

Maj:ts förslag.

Mellan de svenska sockerfabriksaktiebolagen och de enskilda sockerbetsodlarna

ingingos, efter förhandlingar under hösten 1926 inför en av

Kungl. Majit tillsatt kommission, kontrakt angående leverans av sockerbetor

under de fem åren 1927—1931. Dessa femårskontrakt inneböllo,

bland annat, att till grund för beräkningen av betpriset skulle läggas

medelpriset å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden

från den 1 februari det år, betorna odlades, till den 31 januari nästföljande

år, sedan därifrån dragits dels sockerskatten1 och de.ls den i

1 Sockerskatten borttogs från och med den 1 juli 1929.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

5

noteringen ingående engrosrabatten utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16

procent sockerhalt utgjorde priset 6.5 gånger nämnda grundtal ( - grundpriset).

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsocker halten

skulle betpriset röna ett tillägg eller avdrag av 1 öre för 100 kilogram

betor. Odlare ägde viss rätt att för ett år i sänder efter anmälan minska

den i kontraktet tecknade arealen ned till hälften.

Sedan sockerpriserna, på grund av förhållandena å världsmarknaden,

under senare delen av 1928 börjat starkt nedgå, uppkom fråga örn vidtagande

av särskilda åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande i den

i kontrakten förutsatta omfattningen. Efter verkställd utredning avlät

Kungl. Majit sålunda den 9 januari 1929 proposition, nr 7, till riksdagen,

vari föreslogs höjning av tullsatsen å raffinerat socker med 3 öre för kilogram.

Vid riksdagen väcktes även åtskilliga motioner i ämnet, av vilka

vissa avsågo att genom anvisande av särskilt anslag a riksstaten bereda

möjlighet till förbättrande av betpriset. Sedan sammansatta bevillningsoch

jordbruksutskottet i utlåtande nr 1 tillstyrkt anvisande av anslag för

nyssnämnda ändamål, avslog emellertid 1929 års riksdag samtliga föreliggande

förslag örn åtgärder till den inhemska sockerbetsodlingens säkerställande.

Den 1 november 1929 upptog Kungl. Majit sockerfrågan till förnyad

behandling. Därvid beslöt Kungl. Majit bemyndiga chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla sakkunniga att inom departementet biträda

med utredning och upprättande av förslag i sockerfrågan. De jämlikt

nämnda bemyndigande tillkallade utredningsmännen (1929 års sockersakkunniga)

avgåvo i skrivelse den 28 januari 1930 redogörelse för

vad dittills framgått av deras utredning. Med skrivelsen följde i form

av bilagor ett antal genom utredningsmännens försorg utförda specialundersökningar.

Nämnda skrivelse med tillhörande specialundersökningar

blev såsom bilaga fogad till Kungl. Majits proposition nr 82 till 1930

års riksdag. I sagda proposition förnyades förslaget örn höjning av raffinadtullen

med 3 öre för kilogram. Inom riksdagen framfördes motionsvis

även sist sagda år förslag örn anvisande av anslag till sockerbetsodlingens

stödjande. Med godkännande av sammansatta bevillnings- och

jordbruksutskottets i ämnet avgivna utlåtande nr 1 beslöt riksdagen (skr.

nr 65) att för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

3,800,000 kronor att användas för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa av utskottet föreslagna grunder, av visst tillägg till priset

för 1930 års sockerbetsodling. Enligt sagda grunder skulle tillägget

utgöra per 100 kilogram betor skillnaden mellan 2 kronor 45 öre och det

enligt betodlingskontraktet utgående grundpriset för betor med 16 procent

sockerhalt. För erhållande av tilläggspris gällde i huvudsak, att

1929 års

riksdag.

1930 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

1931 års

riksdag..

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

odlare, som före 1930 tecknat flerårskontrakt, skulle under sagda år verkställa

odling på en areal av minst 70 procent av den i kontraktet ursprungligen

tecknade, därvid tilläggspris utgick för betor från hela den

odlade arealen, i den mån denna ej översteg den ursprungligen tecknade

arealen. Därjämte förutsattes, att sockerfabriksaktiebolagen i enlighet

med därom till 1929 års sockersakkunniga gjorda utfästelser skulle av

egna medel lämna betodlarna visst fraktbidrag på sätt framgår av följande

uppställning.

Fraktkostnad per Betodlarnas

100 kg betor andel

intill 8 öre hälften

8 intill 12 öre 4 öre

12 » 16 » 5 »

16 » 20 » 6 »

20 » 24 » 7 »

24 öre och däröver 8 » .

I nyssnämnda, av riksdagen godkända utskottsutlåtande anfördes, bland

annat, att utskottet förutsatte, att de betodlare, som använde lejd arbetskraft

för betskötsel och betupptagning, under 1930 icke erbjöde sämre

villkor för detta arbete, än vad som i detta avseende i allmänhet hade

gällt i orten under åren närmast före 1929. Vidare uttalades i utskottsutlåtandet,

i anledning av en i motionen 1:247 gjord hemställan örn skrivelse

till Kungl. Maj :t med begäran örn utredning angående möjligheterna

för den svenska sockerindustrien att genom koncentration och omläggning

av fabrikationsmetod nedbringa sina tillverkningskostnader

samt angående den jämkning beträffande nu gällande tullsatser, som härför

kunde vara erforderliga, att utskottet ansåge det vara ett viktigt

önskemål, att till förutsättningslös undersökning upptoges i motionen

berörda spörsmål.

Efter framställning av 1929 års sockersakkunniga och vederbörandes

hörande uppdrog Kungl. Maj :t den 22 augusti 1930 åt nämnda sockersakkunniga

att i egenskap av undersökningsmyndighet enligt lagen den 18

juni 1925 örn undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar

verkställa undersökning rörande de svenska sockerfabriksaktiebolagens

inverkan på prisförhållandena å sockerbetor och socker inom

landet. Vid sidan av ifrågavarande undersökning fortsatte de sakkunniga

sitt allmänna utredningsarbete i sockerfrågan. Med skrivelse den

15 december 1930 överlämnade 1929 års sockersakkunniga av dem sålunda

verkställd utredning (stat. off. utr. 1930: 35) rörande de med sockerfrågan

sammanhängande spörsmål, vilka ej voro avsedda att behandlas i samband

med nyss åsyftade särskilda undersökning av sockerfabriksaktiebolagen.

I sockersakkunnigas betänkande den 15 december 1930 lämnades även

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 7

en redogörelse för verkställda undersökningar angående förutsättningarna

för 1931 års inhemska sockerbetsodling samt angåvos olika utvägar

till eventuell statlig stödaktion för samma års betodling. Sedan vederbörande

myndigheter häröver avgivit infordrade utlåtanden, avlät Kungl.

Majit den 23 januari 1931 proposition (nr 42) till riksdagen, däri föreslogs,

att riksdagen måtte, för utlämnande enligt vissa grunder av tilllägg

till priset för 1931 års sockerbetsodling, för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett estra förslagsanslag av 3,800,000 kronor.

Dessa grunder och de vid deras utformande anlagda synpunkterna voro

1 huvudsak följande. Av statsfinansiella hänsyn och för att i möjligaste

mån förebygga ett överskridande av för ändamålet anvisat anslag skulle

det av statsmedel utgående pristillägget begränsas till ett belopp av 40 öre

för 100 kilogram. Pristillägg skulle utgå endast i den mån, kontraktsprost

för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt understege

2 kronor 40 öre. Liksom för 1930 års understöd skulle såsom villkor för

rätt att erhålla pristillägg gälla, att odlare med flerårskontrakt även

under 1931 odlade betor på en areal, ej understigande 70 procent av den

i kontraktet ursprungligen tecknade arealen. Enär staten under då rådande

ovissa förhållanden ej borde uppmuntra till sockerbetsodlingens

utbredning, skulle vidare pristillägg för 1931 års odling ej utgå för mer

än 90 procent av den av en var odlare kontrakterade arealen. Vidare

förutsattes, att sockerbolagen även 1931 av egna medel lämnade betodlarna

visst fraktbidrag. Slutligen uttalade departementschefen, att frågan

örn betodlingens och den härpå grundade sockerindustriens inbördes förhållanden

för tiden efter utgången av gällande betodlingskontrakt i

god tid upptoges till erforderliga överväganden, därvid spörsmålet örn

den svenska sockernäringens möjligheter att i fortsättningen kunna bestå

utan extra ordinärt statsunderstöd givetvis borde med största noggrannhet

undersökas.

Förenämnda proposition behandlades i sammansatt bevillnings- och

jordbruksutskott, till vilket även överlämnades åtskilliga inom riksdagen

väckta motioner i sockerfrågan. I sitt i ämnet avgivna utlåtande nr 1

anförde nämnda utskott bland annat följande.

Läget å den internationella sockermarknaden vore fortfarande sådant,

att det måste anses uteslutet att med någon säkerhet bedöma den kommande

utvecklingen. Sedan motsvarande tidpunkt förra året hade priset

för socker kraftigt sjunkit och befunne sig för närvarande å en nivå

lägre än tillförne. Liksom under 1930 torde därför år 1931 ett avgörande

i sockerfrågan böra ske med hänsyn till för närvarande kända förhållanden

samt inskränkas att avse endast årets odling. Till denna ståndpunkt

ansåg sig utskottet hava desto större anledning, som med utgången

av 1931 års kampanj de mellan sockerfabriksaktiebolagen och betodlarna

tecknade femftriga kontrakten upphörde att gälla.

Utginge man alltså från de för det dåvarande rådande forhallandena,

hade nian enligt utskottet beträffande 1931 års sockerbetsodling att rakna

med ett så lågt betpris, att odlingen säkerligen komme att avsevart min
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

1929 åra

socker 8 akim

inviga.

Vissa statistiska

uppgifter

angående

sockerbetsodlingen

och sockerpriserna.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

skås, därest staten ej ingrepe till dess stödjande. De olägenheter i skilda

hänseenden, som vöre förbundna med en dylik minskning, vore enligt

^t®kot,t,ets11m®ni+n.g /or det dåvarande så allvarliga, att det måste anses

som ett allmänt intresse av stor betydelse att söka medverka till odlingens

uppehållande även under 1931. Utskottet underströk i detta sammanhang

den betydelse för beredande av arbetstillfällen, som sockerbetsodlmgen

oeh den därpå grundade sockerindustrien måste anses äga särskilt

i dåvarande tider, när arbetslösheten i allmänhet på grund av den

alltmer markbara depressionen inom näringslivet botade att stiga. Utskottet

ansag Mg alltså böra förorda, att staten genom ett tillfälligt stöd

medverkade till uppehållande jämväl av 1931 års sockerbetsodling

i avseende å det sätt, varpå en dylik medverkan skulle lämnas, samt

de bestämmelser och villkor, som därvid borde tillämpas, anslöt sig utskottet

till den i propositionen härutinnan uttalade mening. Huru önskvart

det ur åtskilliga synpunkter kunde vara att vid 1931 års odling bibehålla

det betpris, som tillförsäkrats odlarna förra året, vore det liky®1

*v statsf mariella skäl nödvändigt att åtnöja sig med det av Kungl.

Maj :t föreslagna beloppet. Utskottet ansåg sig likväl böra förutsätta,

att betodlarna under 1931 vid användande av lejd arbetskraft ej tillämpa,

sådana lönesatser, som äventyrade statshjälpens sociala karaktär.

Utskottet framhöll vidare såsom självklart, att den fortsatta utredningen

1 sockerfragan aven borde klarlägga, huru tullskyddet utnyttjades av de

olika intressenterna inom sockerproduktionen.

I enlighet med sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets hemställan

biföll riksdagen (skrivelse nr 44) Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

nr 42.

1929 års sockersakkunniga hava numera avslutat sitt utredningsarbete

samt den 16 november 1931 avlämnat dels en översikt rörande utvecklingen

å sockermarknaden inom och utom Sverige under 1931, dels ock

en redogörelse för resultatet av den utav dem enligt Kungl. Majrts

uppdrag den 22 augusti 1930 jämlikt lagen örn undersökning angående

monopolistiska företag och sammanslutningar verkställda särskilda undersökningen

rörande de svenska sockerfabriksaktiebolagens inverkan på

prisförhållandena å sockerbetor och socker inom landet.

Beträffande omförmälda översikt får utskottet hänvisa till det vid

förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet (prop. sid. 7—10) samt

i fråga örn den del av sist berörda undersökning, som jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 23 december 1931 får utlämnas till offentligheten, till

bil. C vid nämnda protokoll (prop. sid. 27 och följande).

_ 1 avseende å den till svenska sockerfabriksaktiebolaget börande betodlingen

under de fem senaste åren meddelas i följande, i propositionen intagna

sammanställning åtskilliga uppgifter, vilka ansetts ägnade att belysa

läget inom nämnda näringsgren samt den inverkan detta haft å odlingens

omfattning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

9

Kampanjår

Betareal

hektar

Inköpta

betor

ton

Socker-

halt

%

Effektivt

medelpris

för K 5

för tiden

7 «-8lA

öre

Betpris per 100 kg

Grund-

pris

öre

Tillägg

för soc- kerhalt

öre

Summa

öre

Härtill

kommer

subven- tion av

staten

öre

1927/28 ............

37,437

914,712

16.64

43.3 8

281.66

6.46

288.12

_

1928/29 ...........

39,330

1,021,836

16.74

37.57

244.28

7.41

251.64

—

1929/30 ............

25,604

719,092

17.66

32.56

211.61

16.89

228.5 0

—

1930/31 ............

34,017

1,130,955

17.22

27.84

177.18

12.21

199.94

67.2 7

1931/32 ............

32,607

826,975

18.19

26.09

169.57

21.88

191.45

40.oo

Till komplettering av förestående uppgifter lämnas vidare i följande, i

propositionen likaledes intagna tablå månadsmedeltalen för priset å

krossmelis enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant. Förändringarna

i dessa månadsmedeltal, vilka visserligen i första band härröra

av förskjutningar i läget å världsmarknaden men delvis även bero av

sänkningarna och borttagandet av sockerskatten, hava nämligen i viss

utsträckning ansetts belysande för utvecklingen av konsumentpriset å

socker i Sverige. I

Månad

1926

1927

1928

1929

1930

1931

Januari.......................................

54.2

56.5

50.3

39.9

31.8

26.0

Februari ....................................

53.4

56.9

48.8

40. o

31.6

26.0

Mars ........................................

52.2

57.0

50.8

39.3

31.0

26.2

April..........................................

53.4

55.2

51.1

38.0

30.2

27.0

Maj.............................................

55.0

55.0

50. o

37.1

29.0

26.9

Juni ..........................................

53.3

53.2

48.1

36.1

29.0

27.0

Juli .........................................

48.2

53.8

43.0

35.2

28.3

27.5

Augusti.......................................

48.1

55.2

43.5

35.0

28.0

26.5

September ................................

50.1

56.0

43.0

36.5

27.7

26.4

Oktober.......................................

50.9

51.6

41.5

34.4

27.6

28.4

November....................................

52.6

48.5

40.7

32.5

27.7

28.8

December....................................

55.8

49.8

40.3

32.0

26.0

27.6

I anledning därav, att de under hösten 1926 ing*ångna femåriga betodlingskontrakten

bomme att upphöra med utgången av år 1931 års kampanj,

hava under sistnämnda år direkta förhandlingar förts mellan svenska

sockerfabriksaktiebolaget och styrelsen för Skånes betodlares centralförening

rörande villkoren för 1932 års betodling. Beträffande förloppet

av dessa förhandlingar, vilka icke ledde till åsyftat resultat, får

utskottet hänvisa till den av departementschefen härom lämnade redogörelsen

(prop. sid. 11 och 12).

Direkta förhandlingar

mellan svenska

sockerfabriksaktiebolaget

och

Skånes betodlares

centralförening.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Förhandling

ar isockerbetsfrågan

inför

en av

Kungl. Majit

tillsatt kommission.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Sedan de direkta förhandlingarna mellan sockerbolaget och betodlarna

sålunda avbrutits, förordnade Kungl. Majit den 8 januari 1932 en kommission

med uppgift att skyndsammast undersöka möjligheterna för uppgörelse

mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Skånes betodlares centralförening

angående villkoren för sockerbetsodlingen 1932.

I skrivelse den 5 februari 1932 bar kommissionen meddelat, att den i

enlighet med erhållet uppdrag undersökt möjligheterna för uppgörelse

mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Skånes betodlares centralförening

angående villkoren för sockerbetsodling 1932 samt i sådant syfte

bedrivit ingående förhandlingar med representanter för bolaget och styrelsen

för föreningen. Därjämte bar kommissionen i sagda skrivelse anmält,

att sedan det visat sig icke vara möjligt att åstadkomma uppgörelse mellan

parterna örn en betodling i önskvärd omfattning under 1932 utan särskilt

statligt understöd, förhandlingarna fortsatts, därvid såsom resultat

framkommit visst förslag till villkor angående sockerbetsodling under

1932. Detta förslag bade styrelsen för Skånes betodlares centralförening

förklarat sig, med hänsyn till de fördelar i övrigt, som genom förslaget

vunnits, beredd att för betodlarnas föreningsstämma tillstyrka

till godkännande att gälla för betodlingen under 1932, därvid styrelsen

tillagt, att den dock funne det angivna minimipriset väl lågt.

Sockerbolagets representanter bade förklarat sig beredda att antaga

förslaget, under förutsättning att viss ifrågasatt importreglering å socker

komme till stånd. Rörande sist nämnda angelägenhet bar kommissionen

meddelat, att den, efter förhandlingar med representanter dels för nyssnämnda

bolag och dels för mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

upprättat förslag till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

samt mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

vari närmare angåves de bestämmelser och villkor,

under vilka staten skulle å nämnda båda bolag överlåta viss ensamrätt

till införsel av socker. Bolagen hava förbundit sig att, under förutsättning

att kontraktsförslagen av statsmakterna oförändrat godkändes, sluta

avtal med staten i enlighet med förslagen.

Det är dessa förslag till kontrakt mellan staten och de båda sockerfabriksaktiebolagen,

som genom förevarande proposition förelagts riksdagen

till godkännande.

Rörande den närmare innebörden av förslaget till villkor för 1932 års

sockerbetsodling och nyssnämnda kontrakt har i en vid kommissionens

skrivelse fogad promemoria anförts i huvudsak följande.

»Förslaget till villkor angående sockerbetsodling under 1932.

Vid förslagets utformande har man utgått från de för åren 1927—1931

gällande femårskontrakten samt angivit de ändringar, som ansetts böra

vidtagas i dess bestämmelser.

Bland de sålunda föreslagna ändringarna böra i första band fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 11

hållas de nya reglerna för beräkning av grundpriset för betor nied

16 procent sockerhalt. Till grund härför skall enligt förslaget alltjämt

läggas medelpriset å 1 kilogram krossmelis enligt svenska

sockerfabriksaktiebolagets priskurant för en tid av ett år, sedan

därifrån dragits den i noteringen ingående engrosrabatten, 4 procent,

men den multipel, som angiver betprisets relation till sockerpriset, bar

höjts från 6.5 till 7. Ehuru denna förändring av beräkningssättet för betpriset

vid ett sockerpris av t. ex. 30 öre per kilogram skulle medföra en

förbättring av priset för 100 kilogram betor med 14.4 öre, kommer likväl

betpriset vid låga sockerpris att bliva för odlarna otillfredsställande. Av

de förda förhandlingarna har även framgått, att för att sockerbetsodling

i ej alltför ringa omfattning skall kunna erhållas under 1932, det vore

nödvändigt, att odlarna garanterades ett visst minimipris, vilket efter

övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter satts till 2

kronor 30 öre för 100 kilogram sextonprocentiga betor. Erinras må,

att genom statsmakternas medverkan grundpriset för betor med 16 procent

sockerhalt under år 1930 fastställdes till lägst 2 kronor 45 öre samt

att tillägg av statsmedel till betpriset under 1931 icke fick utgå i annan

mån, än att nyssberörda grundpris icke översteg 2 kronor 40 öre.

Förutom att sålunda beräkningssättet för grundpriset ändrats till betodlarnas

förmån, hava även reglerna för betornas betalning efter sockerhalt

blivit genom förslaget gynnsammare för odlarna. Enligt femårskontrakten

rönte betpriset ett tillägg respektive avdrag av 1 öre för var Vio

procent, varmed medelsockerhalten översteg respektive understeg 16 procent,

men enligt förslaget skall motsvarande tillägg respektive avdrag utgöra

Vibo av grundpriset.

Betpris, i ören, enligt femårskontrakten och enligt det föreslagna kontraktet.

Pris vid fri

prisbil dning

å 1 kg. K 5

(öre)

Enligt femårskontrakten

Enligt förslaget

Förbättring

i betpriset

enligt för- slaget (öre)

Grundpris

Tillägg för

sockerhalt

vid 17.2 %

betor

Summa

Grundpris

Tillägg för

sockerhalt

vid 17.2 %

betor

Summa

28............

175

12

187

230

17

247

80

29..........

181

12

193

230

17

247

54

30............

187

12

199

230

17

247

48

31............

193

12

205

230

17

247

42

| 32............

199

12

211

230

17

247

36

33...........

208

12

218

230

17

247

29

34............

919

12

224

230

17

247

23

35............

218

12

230

235

18

253

23

Även i fråga örn rätt till erhållande av vissa från råsockerfabrikationen

härflytando biprodukter hava betodlarna i förslaget erhållit

vissa ytterligare fördelar. Den i femårskontrakten medgivna förmånen

åt odlare vid fabrik, där det s. k. Steffenska förfarandet tillämpas, att

för varje 100 kilogram levererade betor erhålla 4 kilogram sockersnitzel

till ett nedsatt pris av 5 öre per kilogram har utökats till att omfatta 5

kilogram, i samband varmed även den föreskriften föreslagits till intagande

i kontraktet, att sockerhalten i snitzeln ej får i medeltal för kam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

pantén understiga 23 procent. En liknande föreskrift har även föreslagits

beträffande betmassa, i det denna enligt förslaget vid varje fabrik under

kampanjen i genomsnitt bör innehålla högst 90.5 procent vatten och icke

får innehålla mer än 91 procent. Enligt femårskontrakten skulle betmassan

tillhandahållas odlarna väl pressad, men någon bestämmelse örn den

högsta tillåtna vattenhalten fanns ej intagen däri.

Enligt förslaget skola bestämmelserna i femårskontrakten ändras i åtskilliga

andra hänseenden, än de nu nämnda. Bland annat har den utfästelse

att lämna särskilt fraktbidrag, som bolaget för tidigare år avgivit,

nu ifrågasatts till intagande i själva kontrakten. Vidare har den i femårskontrakten

förekommande bestämmelsen örn viss inskränkning i bolagets

rätt att nedlägga driften vid råsockerfabriker borttagits i förslaget,

varför bolaget i detta hänseende skall hava fria bänder att ordna betleveranserna.

Förslaget till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriks
aktiebolaget.

Det av sockerbolaget enligt förberörda förslag till villkor för 1932 års

sockerbetsodling gjorda åtagandet med avseende å betpriset, innebärande

bland annat garanterande av ett minimipris av 2 kronor 30 öre för 100

kilogram sextonprocentiga betor, har skett under förutsättning, att viss

medverkan lämnas från statens sida. Enligt förevarande förslag till kontrakt

mellan staten och bolaget avses denna medverkan — i viss anslutning

till vad som för närvarande gäller beträffande statens åtgärder till

spannmålsodlingens stödjande — skola lämnas i den form, att staten för

viss tid, nämligen från och med den 1 mars 1932 eller den tidigare dag,

Kungl. Majit bestämmer, till och med den 28 februari 1933, tillförsäkrar de

båda sockerbolagen viss ensamrätt till sockerimport. Den vartdera bolaget

sålunda medgivna importrätten skall emellertid, i likhet med vad som

i motsvarande hänseende gäller i avseende å spannmålsregleringen, icke

utgöra hinder för transitering, returförtullning eller uppläggning å tulllager

eller provianteringsfrilager av socker och ej heller skall s. k. egentlig

gränstrafik eller enligt tulltaxeförordningen tullfri sockerimport i regel

vara förhindrad. Huru den åt bolagen medgivna ensamrätten till sockerimport,

vilken givetvis kommer att så gott som uteslutande avse råsocker,

skall fördelas mellan dem, regleras genom inbördes överenskommelse bolagen

emellan. — Vid kommissionens förhandlingar med sockerbolaget

förutsattes, att bolaget under avtalstiden skulle förmedla import av sådant

socker, som ej tillverkades inom landet och ej heller kunde ersättas

av svenskt socker.

Vid en anordning sådan som den föreslagna med avstängd konkurrens

från importerad raffinad har bolaget, på sätt i kontraktet närmare bestämmes,

måst åtaga sig att med viss begränsning nedåt icke tillämpa

högre sockerpris, än som betingas av prisrörelsen å världsmarknaden för

socker. Den nyss åsyftade begränsningen innebär, att bolaget under avtalstiden

icke behöver tillämpa lägre sockerpris än, beträffande K5, 31

öre per kilogram samt för andra sockersorter i förhållande härtill. Det

sålunda satta lägsta sockerpriset, vilket ligger rätt avsevärt under sockerpriset

under tiden närmast före världskriget och endast obetydligt (för dagen

2 öre) överstiger det för närvarande gällande sockerpriset, har måst

införas i regleringssystemet för att sockerbolaget skall kunna vara i stånd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 13

att garantera odlarna det föreslagna minimipriset för betorna. Genom bestämmandet

av nyss berörda lägsta sockerpris skyddas nämligen bolaget

för prisfall å raffinad och erhåller en möjlighet att, därest priserna å råsocker

på världsmarknaden skulle nedgå, göra vissa eljest icke påräkneliga

vinster å sin tillverkning av raffinad ur utländskt råsocker. Med avseende

å bolagets prissättning å socker gäller i övrigt, såsom förut anförts, att

bolaget icke får under avtalstiden tillämpa högre pris, än vad som i enlighet

med prisrörelsen å världsmarknaden skulle gällt vid fri prisbildning.

I berörda hänseende ställes enligt förslaget bolaget under statlig kontroll,

därvid kontrollorganet bestående av en nämnd av tre sakkunniga och

opartiska personer, utsedda av Kungl. Maj:t, tillerkänts befogenhet att

med för bolaget bindande verkan, i den mån så befinnes påkallat, meddela

beslut i fråga örn prissättningen.

Slutligen må framhållas, att i kontraktsförslaget införts vissa bestämmelser

för det fall, att någon före den dag (den 2 februari 1932), då

offentligt meddelande lämnats örn den nu ifrågasatta importregleringen,

träffat avtal örn inköp av utländskt socker, att importeras efter tiden för

importregleringens ikraftträdande. Dylik import skall enligt förslaget

i viss ordning och under betryggande garantier mot missbruk kunna få

äga rum.»

Förslaget till kontrakt mellan svenska staten och mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag är i allt väsentligt av samma innebörd som förslaget

till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Över sockerbetskommissionens förslag hava infordrade yttranden avgivits

av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och generaltullstyrelsen.

På anförda skäl, för vilka departementschefen närmare redogjort (prop.

sid. 17 och 18), hava ämbetsverken därvid tillstyrkt förslaget eller lämnat

detsamma utan erinran.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Läget å den internationella sockermarknaden kännetecknas alltjämt i

hög grad av osäkerhet. Visserligen har en förbättring däri ägt rum under

det senaste året till följd av de överenskommelser, som träffats örn

begränsning av sockerproduktionen i de viktigaste exportländerna, men

å andra sidan har den allmänna ekonomiska krisen blivit allt kännbarare

i skilda delar av världen, vilket även påverkat sockermarknaden. På

grund av den ovisshet, som vidlåder den kommande ekonomiska utvecklingen,

samt med hänsyn till osäkerheten på den internationella valutamarknaden

kan man i nuvarande läge näppeligen göra något mera säkert

antagande örn den sannolika utvecklingen beträffande sockerpriset å den

intern/itionella marknaden. Med det nära samband, som råder mellan

denna och den svenska marknaden, följer därav, att sockerfrågan i Sverige

alltjämt bör bedömas med utgångspunkt från nu kända förhållanden samt

med hänsyn närmast tagen till läget inom landet.

Yttranden

över sockerbetskommissionens

förslag.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Såsom förut omnämnts hava de till och med fjolåret gällande femårskontrakten

mellan sockerbolagen och betodlarna numera utlöpt, varför

frågan örn sockerbetsodlingen under 1932 blivit beroende av ny överenskommelse

mellan parterna rörande odlingsvillkoren. Med anledning härav

och sedan direkta förhandlingar mellan parterna icke lett till resultat, kar

såsom redan erinrats en av Kungl. Majit tillsatt kommission undersökt

betingelserna för att en dylik överenskommelse skulle kunna ernås. Såsom

resultat härav har framkommit ett förslag, vars genomförande förutsätter

viss medverkan från statens sida.

De omständigheter, som föranlett statsmakterna att under de två senaste

åren lämna sockerbetsodlingen särskilt stöd, föreligga beträffande årets

odling i minst lika hög grad som tidigare. Därjämte synes i år särskilt

avseende böra fästas vid frågans betydelse med hänsyn till handelsbalansen.

Då vidare det av kommissionen efter ingående förhandlingar med

parterna nu framlagda förslaget innebär, att dessa genom ömsesidiga

tillmötesgåenden jämnat vägen för frågans lösning, därvid sockerbolagen

gjort betydande ekonomiska medgivanden utöver vad som förekommit i

de nu utlöpta femårskontrakten, anser jag, att staten bör medverka till

överenskommelsens förverkligande.

Mot den form, varunder statens medverkan föreslås skola lämnas, synas

mig några vägande invändningar näppeligen kunna göras. Den ifrågasatta

anordningen, vilken i huvudsak följer samma principer som för närvarande

tillämpas i avseende å spannmålsregleringen, torde vara ägnad

att lämna sockernäringen erforderligt stöd vid låga sockerpris utan att

andra berättigade intressen därigenom skadas. Såväl lantbruksstyrelsen

som kommerskollegium hava också i huvudsak givit förslaget sin anslutning.

Den del av förslaget, som avser grunderna för betprisberäkningen och

övriga villkor för 1932 års sockerbetsodling, torde ur betodlingens synpunkt

under nuvarande förhållanden kunna anses godtagbar. Genom

förslaget tillgodoses åtskilliga av betodlarna i deras förhållande gent emot

soekerbolagen eftersträvade önskemål, därvid främst bör framhållas, att

den multipel, som skall angiva betprisets förhållande till sockerpriset,

höjts från 6.5 i de nyligen utlöpta femårskontrakten till 7, varjämte reglerna

för beräknande av tilläggspriset för högre sockerhalt än 16 procent

ändrats till odlarnas förmån. Den för betodlingens säkerställande betydelsefullaste

bestämmelsen är emellertid garanterandet av ett visst lägsta

grundpris för sextonprocentiga betor. Det härutinnan föreslagna priset 2

kronor 30 öre för 100 kilogram torde — med hänsyn jämväl till det ökade

pristillägget vid högre sockerhalt — vara ägnat att medföra odling i sådan

omfattning, att de olägenheter ur det allmännas synpunkt, vartill en

nedsatt betodling leder, kunna undgås. Med de sålunda föreslagna bestämmelserna

örn betpriset torde det från statens sida böra förutsättas, att

betodlarna vid användande av lejd arbetskraft under 1932 ej tillämpa så
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 15

dana lönesatser, att det sociala syftet nied statens medverkan till betodlingens

uppehållande därmed äventyras.

För att sockerbolagen skola åtaga sig att erlägga betalning för betorna

enligt nyssnämnda grunder med ett garanterat lägsta pris förutsätter

förslaget, att staten skulle å bolagen överlåta ensamrätt till import av

socker samt medgiva, att bolagen i sin prissättning å socker, vilken skulle

under statlig kontroll ske enligt hittills tillämpade grunder, ej behövde

notera lägre pris än, ifråga örn krossmelis, 31 öre per kilogram. För konsumenterna

kommer denna anordning visserligen att innebära, att de avskäras

från möjligheterna att få fördel av lägre pris, än som motsvaras

av det nyss nämnda. Skulle däremot prisförhållandena å världsmarknaden

så utveckla sig, att priskurvan åter överstiger sagda pris, kommer

det inhemska sockerpriset enligt förslaget att liksom hittills och utan någon

ytterligare fördyring följa fluktuationerna å världsmarknaden. Det

föreslagna lägsta krossmelispriset, 31 öre per kilogram, ligger visserligen

något över dagens pris och medför alltså, att konsumenterna för tillfället få

vidkännas viss uppoffring för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande.

Emellertid torde även för konsumenterna ligga någon fördel däri, att

priset stabiliseras, enär erfarenheten visat, att i tider med fluktuerande

priser spänningen mellan producent- och konsumentpriserna tenderar att

stegras. Framhållas må ock, att ett krossmelispris av 31 öre måste anses

mycket lågt, örn man tager hänsyn till prisutvecklingen under en längre

tid tillbaka. Såsom närmare framgår av den i bilaga 6 till detta protokoll

intagna tabell uppgick nämligen motsvarande pris under åren närmast

före världskriget till ungefär 55 öre, och utgjorde medelpriset under

femårsperioden 1922/1926 77 öre och under femårsperioden 1927/1931

38 öre. Jag har följaktligen ansett förslaget jämväl i nu berörda del

kunna godtagas.

I 6 § av de föreslagna kontrakten mellan staten och sockerbolagen har

angivits de förutsättningar, under vilka bolagen gjort sina åtaganden,

innebärande bland annat att inga ändringar under avtalstiden vidtagas

beträffande gällande tullsatser å socker och melass. Under förevarande

förhållanden anser jag hinder ej möta mot att en dylik föreskrift godtages

från statens sida. Härav följer, att vad lantbruksstyrelsen anfört

i frågan örn melasstullen, synes mig icke böra för närvarande föranleda

någon åtgärd.

För giltighet av de ifrågasatta kontrakten mellan staten och sockerbolagen

erfordras riksdagens samtycke. Den föreslagna anordningen förutsätter

riksdagens beslut, att för tiden från och med den 1 mars 1932 eller

den tidigare dag, Kungl. Majit bestämmer, till och med den 28 februari

1933 rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än staten

eller den eller dem, åt vilken eller vilka Kungl. Majit överlåter sådan rätt.

Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma på Kungl.

Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen lämnas fri beträf
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskott et 8

yttrande.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

tande de i 1 § andra och tredje styckena av kontrakten angivna fall, samt

att särskilda bestämmelser meddelas rörande sådan import, som avses i

7 § andra stycket, ävensom angående ordningen för uppbärande av där

omförmäld avgift.

Såsom i förslaget till kontrakt mellan staten och sockerbolagen förutsatts

torde av Kungl. Majit böra tillsättas en nämnd av tre sakkunniga

och opartiska personer för utövande av kontroll över bolagens verksamhet,

i vad den beröres av kontrakten. Närmare bestämmelser rörande

nämndens verksamhet torde få meddelas av Kungl. Majit. De belopp,

som må inflyta i form av avgifter jämlikt 7 § andra stycket i kontrakten,

torde böra tillgodoföras inkomsttiteln diverse inkomster, varifrån

kostnaderna för nämnden torde få bestridas.

Slutligen vill jag i likhet med kommissionen framhålla angelägenheten

av att effektiva åtgärder hållas i beredskap mot prisspekulation under

tiden tills förevarande förslag må bliva genomfört.»

Såsom ett huvudskäl för det stöd statsmakterna åren 1930 och 1931 lämnat

den inhemska sockerbetsodlingen har åberopats det ovissa läget å sockermarknaden.

Detta skäl gör sig alltjämt gällande med oförminskad styrka.

På grund av växande svårigheter för jordbruksnäringen över huvud samt

den ökade arbetslöshet inom landet, varmed man nu måste räkna, skulle

olägenheterna av en inställd betodling under innevarande år bliva än

större än tillförne. Härtill kommer, att ett inställande av betodlingen eller

en avsevärd minskning i densamma otvivelaktigt komme att ofördelaktigt

inverka på handelsbalansen. Av nu anförda skäl och då, såsom av propositionen

framgår, vid de förda förhandlingarna mellan representanter

för den inhemska sockerindustrien och betodlarna överenskommelse örn

villkoren för 1932 års sockerbetsodling icke kunnat uppnås utan statligt

stöd, har utskottet funnit sig böra förorda, att jämväl för detta år åtgärder

från statens sida vidtagas till betodlingens stödjande.

Mot det härutinnan i propositionen framlagda förslaget har främst erinrats,

att den förhöjning i betpriset, som förslaget avsåge att åvägabringa,

skulle komma att få betalas av konsumenterna. Häremot torde

kunna göras gällande, att de föreslagna åtgärderna skulle komma att medföra

prisförhöjning å socker endast i den mån sockerpriset, beräknat enligt

hittills tillämpade grunder, komme att understiga ett belopp av 31

öre för kilogram krossad melis. Därtill må framhållas, att en försämring

i handelsbalansen, vartill såsom redan antytts en inställd eller avsevärt

minskad betodling komme att bidraga, skulle ogynnsamt återverka på den

svenska kronans värde och därigenom kunna vara ägnad att medföra en prisförhöjning

även å socker. Det må för övrigt erinras, att ett krossmelispris

av 31 öre för kilogram måste betraktas såsom mycket lågt i förhållande

till de priser därå, som under en följd av år varit gällande, samt att, enligt

vad utskottet inhämtat, det i dagarna framlagda förslaget till stöd åt soc
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 17

kerbetsodlingen i Danmark, där förutsättningarna för sådan odling i allmänhet

äro gynnsammare än hos oss, utgår från upprätthållande inom

landet av ett lägsta pris å melis av 32 öre för kilogram, sockerskatt dock

inräknad.

Vid övervägande av frågan, vilken form understödet hör givas, har utskottet

funnit sig höra förorda den i propositionen föreslagna anordningen.

De av Kungl. Mand föreslagna åtgärderna medföra såsom förut

antytts icke någon ytterligare fördyring för konsumenterna, därest prisrörelsen

å världsmarknaden skulle betinga ett högre sockerpris än beträffande

krossad melis 31 öre för kilogram samt för andra sockersorter i

förhållande därtill, medan såväl en tullförhöjning som införandet av en

särskild sockerskatt komme att medföra en dylik fördyring även vid

stigande världsmarknadspris.

Ett bifall till det i motionerna nr 291 i första kammaren och nr 425 i

andra kammaren framställda yrkandet örn höjning av tullen å råsocker

skulle, såsom 1929 års sockersakkunniga uttalat i ovan omförmälda redogörelse

rörande utav dem verkställd undersökning jämlikt den s. k. monopollagen

den 18 juni 1925, innebära ett försämrat läge för den svenska

sockernäringen som helhet betraktad, något som under nuvarande tider är

ägnat att ingiva stora betänkligheter.

I de likalydande motionerna nr 290 i första kammaren och nr 423 i andra

kammaren har anförts, att för åstadkommande av betodling i önskvärd

utsträckning priset å sockerbetor med 16 procent sockerhalt borde fastställas

till lägst 2 kronor 45 öre för 100 kilogram i stället för, såsom i propositionen

föreslagits, lägst 2 kronor 30 öre för 100 kilogram. Det må

emellertid erinras, att de i propositionen föreslagna villkoren äro för betodlarna

i vissa hänseenden förmånligare än enligt de nyligen utlupna

femårskontrakten. Sålunda har den multipel, som skall angiva betprisets

förhållande till sockerpriset, höjts från 6.5 till 7, varjämte regleringen för

beräknande av tilläggspriset för högre socker!) alt än 16 procent ändrats

till odlarnas förmån. Till följd härav och då styrelsen för Skånes betodlares

centralförening, på sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår,

förklarat sig beredd att för betodlarnas föreningsstämma tillstyrka

det i propositionen framlagda förslaget till godkännande, Ilar utskottet

funnit sig kunna utgå från, att även med ett grundpris av 2 kronor 30 öre

för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt odling av betor kommer

att äga rum i sådan omfattning, att det med stödet åt odlingen avsedda

syftet vinnes, och har därför icke ansett sig böra föreslå höjning av detta

grundpris.

Enligt ett i motionen nr 424 i andra kammaren framställt förslag

skulle såsom en förutsättning för sockerbolagens rätt att bestämma ett

lägsta pris å krossad melis av 31 öre för kilogram gälla, att enligt hittills

tillämpade beräkningsgrunder priset därå icke bort bestämmas lägre än

27 öre. Bolagen skulle enligt detta förslag vara skyldiga att, i den mån

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami.'' 10 hafi. Nr 10. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

det pa dylikt sätt beräknade priset nedginge, sänka priset å krossad melis

med motsvarande belopp. Såsom av det anförda framgår bar emellertid

bolagen enligt kontraktsförslagen tillförsäkrats rätt att bestämma priset

till lägst 31 öre såsom ett vederlag för bolagens utfästelse att lämna betodlarna

ett visst lägsta grundpris för sextonprocentiga betor. Då det såsom

nyss nämnts torde kunna förutsättas, att innevarande år betodling

i avsevärd omfattning kommer till stånd samt förty bolagen under den

tid, avtalen äro avsedda att gälla, måste vid prissättning av socker främst

räkna med det pris inhemska sockerbetor betinga, skulle en dylik prisbegränsning

kunna leda till att fabrikationen måste bedrivas med betydande

underskott. Då det uppenbarligen torde saknas möjlighet att förmå

sockerbolagen att, utöver de av dem redan lämnade medgivandena, medverka

till en dylik prisbegränsning, har utskottet, som ej velat äventyra

genomförandet av de preliminärt antagna avtalsförslagen, icke ansett sig

kunna biträda omförmälda i motionen framlagda förslag rörande prissättning

å socker.

I sistnämnda motion Ilar vidare väckts förslag, innebärande att sockerbolagen

skulle hava att tillse, att vid fastställande av ett priskurantpris

å krossad melis av 31 öre per kilogram detaljhandelspriserna å de

olika sockersorterna icke skulle överstiga de priser, som högst gällde å

varje ort den 1 februari 1932. Av de uppgifter utskottet inhämtat rörande

prissättning å socker under innevarande år framgår, att åtminstone å

vissa platser i landet mellanhandsvinsterna å socker äro så låga, att en

sådan begränsning av desamma som i motionen förutsatts icke skäligen

kan påfordras. Emellertid framgår av omförmälda uppgifter, att konsumentpriset

å socker i skilda delar av landet företer betydande växlingar,

vilka säkerligen icke enbart bero på olika fraktkostnader eller andra därmed

jämförliga prisfördyrande faktorer. Utskottet har därför ansett sig

böra uttala den förväntan, att sockerbolagen, sedan de tillförsäkrats ensamrätt

till import av socker, skola beakta angelägenheten av att, eventuellt

med grossisternas bistånd, åstadkomma en utjämning av detaljhandelsprisen

å socker.

I motionen nr 424 i andra kammaren har därjämte föreslagits, att riksdagen

måtte uttala den bestämda förväntan, att de betodlare, som använda

lejd arbetskraft för betskötsel och betupptagning, icke skola under

1932 erbjuda sämre villkor för detta arbete, än vad som stadgas i

mellan arbetarnas och arbetsgivarnas organisationer träffat avtal eller,

örn dylikt avtal icke kommer till stånd, vad som i detta avseende i allmänhet

gällde i orten under åren närmast före 1929. Därest, såsom utskottet

förutsatt, betodling innevarande år kommer till stånd i större

omfattning, torde emellertid skäl knappast föreligga för antagande att

lägre ersättningar än avtalsenliga eller skäliga skola komma att utgå.

Emellertid har utskottet lämnat sin anslutning till vad departementschefen

uttalat därom, att det från statsmakternas sida förutsättes, att bet
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillning a utskottets betänkande Nr 10.

odlarna vid användande av lejd arbetskraft under 1932 ej tillämpa sådana

lönesatser, att det sociala syftet med statens medverkan till betodlingens

upprätthållande äventyras.

Den i propositionen föreslagna anordningen bygger på, att de båda

sockerbolagen under tiden till och med februari 1933 erhålla ensamrätt

till import av socker. Då under de senare åren även andra än bolagen

till riket infört socker, skulle härigenom ett intrång komma att äga rum

i dessa importörers näring, därest de icke i fortsättningen tillförsäkras

rätt att genom bolagen inköpa erforderliga kvantiteter socker. Utskottet

förväntar därför, att sockerbolagen skola, under den tid ensamrätten till

införsel av socker består, medgiva nämnda importörer rätt att till gällande

priskurantpriser och med åtnjutande av grossister i sockerbranschen

tillerkända rabatter och andra förmåner av bolagen inköpa socker.

Slutligen har i motionen nr 424 i andra kammaren föreslagits, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit hemställa örn vidtagande av åtgärder för

att, örn statens medverkan till sockerbetsodlingens stödjande skulle påkallas

jämväl för följande år, förmå sockerbolagen att i möjligaste mån

använda egna resurser för betodlingens och sockernäringens vidmakthållande.

Då Kungl. Majit, därest ett stöd till betodlingen även framdeles

anses böra lämnas, säkerligen kommer att så långt möjligt söka tillgodose

konsumenterna, i den mån därigenom vederbörande parters berättigade

intressen icke trädas för nära, har utskottet icke ansett sig böra föreslå

skrivelse i det uti motionen avsedda syftet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Majits förevarande proposition

nr 76 samt med avslag å motionerna nr 168, 174,

240, 290 och 291 i första kammaren och nr 224, 225, 347,

421, 423 och 425 i andra kammaren ävensom motionen

nr 424 i sistnämnda kammare, i vad angår yrkandet

under punkten lio) i motionen,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 mars

1932 eller den tidigare dag, Kungl. Majit bestämmer,

till och med den 28 februari 1933 rätt att till riket

införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av

Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma

annan än staten eller den eller dem, åt vilken eller

vilka Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare

föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande

av nu angivna ensamrätt;

3) godkänna de såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade förslagen till kon
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

trakt mellan svenska staten och svenska soekerfabriksaktiebolaget

samt mellan svenska staten och

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag; samt

B) att motionen nr 424 i andra kammaren, i vad arn

går yrkandena under punkterna 2:o) och 3:o) i motionen,

måtte anses besvarad genom vad utskottet i

detta betänkande anfört.

Stockholm den 17 februari 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOE. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman* Björnsson, Jönsson i Slätåker

Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Björklund, Lithander, Olsson

i Gävle*, Nilsson i Hörby, Forssberg, Andersson i Boda, Hjalmarsson, Larsson

i Örbyhus, Heiding, Larson i Tönnersa och Bergström i Hälsingborg.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

av herrar Bärg, Örne, Björnsson, Lövgren i Nyborg, Björklund, Olsson

i Gävle, Hjalmarsson och Bergström i Hälsingborg, vilka anfort:

»Vid huvudvoteringen inom utskottet hava vi röstat för avslag på Kungl.

Maj:ts proposition. Skulle denna vår mening vinna riksdagens bifall torde

förhandlingar mellan betodlarna och sockerbolagen komma att ånyo

upptagas. Enligt vår uppfattning är det i ett sådant läge önskvärt, att

Kungl. Maj:t av skäl som utvecklats i motionen II: 424 av herr Sköld m. fl.

har riksdagens medgivande att höja tullen på råsocker. Även vid förhandlingar

örn villkoren för nästkommande års betodling skulle ett sådant

medgivande hava en uppgift att fylla.

I motionerna 1:240 och II: 347 ävensom I: 291 och II: 425 innefattas

bland annat yrkanden örn definitiva tullhöjningar å råsocker, vilka enligt

vår mening sträcka sig onödigt långt. Vi finna det tillräckligt, att Kungl.

Majit får nödig handlingsfrihet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 21

På grund av vad nit anförts anse vi, att utskottet bort föreslå riksdagen

besluta,

A) att avslå Kungl. Martts proposition nr 76;

B) att medgiva rätt för Kungl. Majit att för tiden

från den 1 mars 1932 t. o. m. den 28 februari 1933 åsätta

råsocker (gällande tulltaxa nr 119) en tilläggstull av

högst 2 öre per kilogram.»

Därjämte hava herrar Björnsson, Björklund, Hjalmarsson och Bergström

i Hälsingborg anfört, att de vid förberedande votering inom utskottét

röstat för bifall till motionen II: 424 av herr Sköld m. fl.

av herr Lithander, som anfört:

»I de likalydande motionerna 1:168 av herr Trygger m. fl. och II: 224

av herr Lindman m. fl. yrkas i samband med en tullförhöjning under ett

år från och med den 1 mars 1932 av 6 kronor för 100 kilogram socker (tulltaxenummer

120) vissa anordningar till betodlingens befrämjande, därvid

betodlarna skulle tillförsäkras ett betpris av 2 kronor 45 öre för 100 kilogram

sockerbetor av 16 procent sockerhalt.

Att genom tullskydd bispringa svenskt näringsliv är en beprövad väg,

som smidigare och lättare än den i Kungl. Maj:ts proposition nr 76 föreslagna

kan i fortsättningen anpassas efter behovet vid olika tidslägen samt

är förmånligare för såväl betodlarna och deras arbetare som sockerindustrien

utan att i verkligheten betunga konsumenterna.

Den i propositionen föreslagna anordningen verkar därhän, att varken

betodlingen eller sockerindustrien komme att lämna något överskott och

detta måste självfallet även trycka ned arbetslönerna.

Den i ovannämnda motioner föreslagna tullförhöjningen av 6 öre för

kilogram betyder omkring 1 krona 80 öre per individ och år i utgiftsökning,

och därvid är att märka att nu gällande sockerpris är ungefär hälften av

vad som gällde från 1907 till 1919 och 1923 till 1927 samt fjärdedelen av

vad som gällde under tiden från 1920 till 1922.

Genom ett bifall till propositionen skulle ett nytt monopol tillskapas,

något som stadgandet i § 60 regeringsformen på grund av gångna tiders

erfarenheter velat skydda svenska folket för.

Då jag anser den i omförmälda motioner angivna vägen nu liksom tidigare

vara den rätta och i längden innebära biista lösningen till betodlingens

befrämjande, hemställer jag,

att riksdagen ville bifalla de likalydande motionerna

1:168 av herr Trygger m. fl. och TT: 224 av herr Lindman

m. fl.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

av herrar Ahlsson i Hörby, Andersson i Boda och neuling, som anfört:

»I enlighet med i motionerna I: 240 och II: 347 framställt förslag hava

vi inom utskottet yrkat pa en höjning av tullsatserna för socker meri 3

öre per kilogram för att möjliggöra en sådan förbättring av betpriset, att

en inhemsk sockerbetsodling av någorlunda normal omfattning kunde åstadkommas,

vilket under nuvarande förhållanden synes vara ett allmänt

omfattat önskemål såväl med hänsyn till läget å arbetsmarknaden som

den ofördelaktiga inverkan på vår handelsbalans, som en sockerimport av

större omfattning skulle medföra.

Vid en jämförelse mellan Kungl. Maj:ts förslag och de av oss förordade

motionerna framgår, att belastningen av konsumenterna av allt att döma

icke bleve större genom en tullförhöjning av 3 öre per kilogram än genom

det av Kungl. Majit på grundval av importmonopol föreslagna lägsta

pris av 31 öre per kilogram krossad melis. Under de tre sista månaderna

av år 1931 var sockerpriset respektive 28.4, 28.3 och 27.6 öre per kilogram,

alltså i medeltal ungefär 28 öre. Då man knappast har anledning

antaga ett högre genomsnittligt sockerpris för innevarande år, fordrar

såväl Kungl. Maj:ts förslag som ifrågavarande motionsvis framlagda förslag

ett tillskott av 3 öre per kilogram för genomförandet av föreslagen

betprisförbättring. Tager man i betraktande verkningarna i övrigt av de

båda förslagen, kunna vi icke finna annat än att tullförhöjningen är att

föredraga framför monopolförslaget. Bortsett från att ett monopol på

grund av därmed förenade olägenheter icke torde böra tillgripas annat

än i trängande nödfall, när annan lösning ej kan vinnas, kännetecknas

Kungl. Maj:ts förslag av åtskilliga brister, som i och för sig äro ägnade

att ingiva betänksamhet. Vid bifall till tullförslaget skulle sockerbolagen

t. ex. icke kunna skörda någon extra vinst, vilket däremot kan bliva

fallet vid ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag. Enligt propositionen

skulle nämligen sockerbolagens ekonomiska fördel av uppgörelsen bli

större i den mån den svenska betodlingen minskas och likaledes i den

mån sockerpriset på världsmarknaden sjunker under nuvarande nivå.

För sockerbolagen kommer sålunda bland annat en betodling av större omfattning

icke att framstå som eftersträvansvärd, ehuru betodlingens uppehållande

varit motivet för statsmakternas ingripande.

Vi finna dessutom det i Kungl. Maj:ts förslag stipulerade minimipriset

av 2 kronor 30 öre för 100 kilogram sextonprocentiga betor alltför lågt

för att kunna uppmuntra till en odling av den omfattning, att stödaktionens

syftemål vinnes. Så vitt vi kunnat utröna, anses allmänt 2 kronor

45 öre vara den lägsta gräns, vid vilken odling utan direkt förlust kan

ske, varför detta pris torde vara nödvändigt såsom garanti för odlarna,

om avsett resultat skall kunna påräknas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

23

Under åberopande av vad som anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 240 och II: 347 samt i anledning av ej

mindre de likalydande motionerna I: 168 och II: 224

än även de jämväl likalydande motionerna I: 291 och

11:425 ävensom med avslag å såväl Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 76 som motionerna nr 174 och

290 i första kammaren samt nr 225, 421, 423 och 424 i

andra kammaren,

1) besluta, att för socker, liänförligt till tulltaxenummer

119 och 120 i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxa, skall från

och med den 1 mars 1932 eller den tidigare dag, Kungl.

Maj:t bestämmer, tullen utgå med respektive 10 och

13 kronor för 100 kilogram; samt

2) befullmäktiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser, som kunna finnas erforderliga för

uppnående av i motionerna I: 240 och II: 347 avsedda

prisförbättringar m. m. för sockerbetor.»

av herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa,

Forssberg och Larson i Tönnersa, vilka anfört:

»Läget på sockermarknaden är alltjämt sådant att ett fortsatt extra

stöd åt den inhemska sockerproduktionen måste anses vara nödvändigt.

I den kungl, propositionen föreslås nu ändrade grunder härför. Vid förhandlingar

med de båda sockerbolagen och betodlareföreningens styrelse

har överenskommelse träffats örn införande av ett importmonopol å socker

samt åsättande av ett minimipris av 31 öre per kilogram krossad melis,

varigenom betodlarna skulle garanteras ett lägsta pris av 2 kronor 30 öre

per 100 kilogram sextonprocentiga betor. Utredningarna på området ådagalägga

emellertid, att ett betpris av 2 kronor 30 öre per 100 kilogram ur

odlingssynpunkt icke kan anses tillfredsställande. Med hänsyn såväl till

handelsbalansen som den rådande arbetslösheten hade ett betpris, som

kunnat stimulera odlingen fram mot självförsörjning varit önskvärt. Såsom

i motionerna 1:168 och II: 224 framhålles, torde ett betpris vid 16

procent sockerhalt av lägst 2 kronor 45 öre därför vara erforderligt.

Utöver de olägenheter, som i allmänhet följa med halvstatliga monopol,

lider det föreliggande förslaget av den bristen, att vid ett lågt sockerpris

å världsmarknaden, bolagen ha ekonomiskt intresse utav att få en så liten

inhemsk sockerbetsodling som möjligt. Riktigare vore väl, att göra det

med sockerbolagens ekonomiska intressen förenligt, att i största möjliga

utsträckning använda svenska råvaror vid sin förädlingsverksamhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Under bolagens tidigare verksamhet har ett lovvärt intresse från. deras

sida visats för främjande av den inhemska betodlingen och vi ha all anledning

förmoda, att detta intresse skall utgöra en garanti för att de även

i fortsättningen i tillräcklig omfattning skola använda sig av svensk betodling.

Den i de tidigare gällande femårskontrakten mellan betodlarna och sockerbolagen

förekommande bestämmelsen örn viss inskränkning i bolagens

rätt att nedlägga driften vid råsockerfabriker har borttagits i förslaget,

varför bolagen i detta hänseende skola hava fria händer i fråga örn betleveranserna.

Betydande odlare- och arbetareintressen äro knutna till de

nuvarande råsockerfabrikerna och vi vilja uttala förväntan om, att sådana

fabriker icke utan starkt tvingande skäl nedläggas.

Vi vidhålla vår tidigare uppfattning att ett förstärkt tullskydd varit

det ändamålsenligaste medlet för sockernäringens stödjande. Sedan emellertid

betodlareföreningens styrelse godkänt det av regeringen framlagda

förslaget och preliminära avtal mellan parterna träffats, torde denna utväg

vara den enda möjliga för åvägabringande av förstärkt stöd åt betodlingen

under innevarande år. Oaktat de betänkligheter vi sålunda hysa

angående lämpligheten av de åtgärder och tillräckligheten av det stöd,

som Kungl. Maj.-t föreslagit, ha vi därför icke velat undandraga oss att

medverka till förslagets genomförande.»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

25

Bilaga A.

Förslag till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 i

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § första stycket omförmälda

tid, att annan än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119

och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

den under s) upptagna eller enligt G eller 8 § samma förordning.

2 %.

Bolaget förbinder sig att i enlighet med därom inför den av Kungl.

Maj:t den 8 januari 1932 tillsatta kommissionen rörande sockerbetsfrågan

gjord utfästelse inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1932 samt i kontrakten i avseende å beräkningen av betpriset

intaga bland annat följande bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid

försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars. 1932

till och med den 28 februari 1933, sedan därifrån dragits den i noteringen

ingående grossistrabatten 4 %. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset

utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram

sockerbetor med 16 % sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda

grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må understiga

2 kronor 30 öre.

För varje 1/10 % ökning eller minskning i medelsockerhalten röner betpriset

ett tillägg eller avdrag av Vigo av grundpriset.

3 i

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 10 haft. (Nr 10.) ''3

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*> Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

4 §.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

^ Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills efter

läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 31 öre per

kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

5 §-

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer.

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke

stå i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, har den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat

beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att,

vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga

för kontrollens utövande. .

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

6 i

Bolagets, åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga^ ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana

åtgärder, under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning av

melass vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter att

vinna avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 §.

Detta kontrakt, som är giltigt endast under förutsättning av riksdagens

godkännande, träder i kraft den dag, Kungl. Majit bestämmer, dock

senast den 1 mars 1932, och gäller till och med den 28 februari 1933.

Har någon före den 2 februari 1932 träffat avtal örn inköp i fast räkning

av visst parti socker att importeras efter tiden för kontraktets

ikraftträdande samt anmält detta för den i 5 § omförmälda nämnd senast

den 15 mars 1932, äger han, i den mån inköpet ej skäligen kan antagas

hava skett i uppenbart spekulativt syfte, efter tillstånd av nämnden

verkställa ifrågavarande införsel, men vare därvid skyldig att till statsverket

erlägga en avgift, motsvarande skillnaden mellan å ena sidan värdet

å varan, beräknat efter de vid importtillfället i Sverige gällande pris

enligt bolagets noteringar — efter avdrag av 4 % grosshandelsrabatt —■

för märket F, örn införseln avser hårt socker såsom bit- och toppsocker,

och för K 5, örn införseln avser annat socker, samt å andra sidan det

belopp, som han styrker sig hava erlagt för partiet, däri inräknat förekommande

tullavgifter. Skäligheten av sist nämnda belopp skall i varje

fall prövas av nämnden, inför vilken importören skall avgiva deklaration

på heder och samvete angående tiden och villkoren för köpet. Där

särskilda skäl därtill föranleda, äger Kungl. Majit medgiva befrielse

från eller återbäring av den avgift, varom ovan sägs.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

27

Bilaga B.

Förslag till

Kontrakt

mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks
aktiebolag.

Mellan svenska staten å ena sidan saint å andra sidan mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande

överenskommelse träffad.

1 %.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § första stycket omförmälda

tid, att annan än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall

äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfringer

av nyss omförmäld vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning. .

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som ml ores

1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under

år 1932 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande

bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant

vid försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars

1932 till och med den 28 februari 1933, sedan därifrån dragits den i noteringen

ingående grossistrabatten 4 %. Det sålunda framräknade effektiva

krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram

sockerbetor med 16 % sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda

grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må understiga

2 kronor 30 öre.

För varje ‘/io % ökning eller minskning i medelsockerhalten röner betpriset

ett tillägg eller avdrag av Vinö av grundpriset.

Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1932 års sockerbetsodling

att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder

som för 1931.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

3 *.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

_ som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

4 $.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å krossmelis

(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget

saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset

å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 31

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

5 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer.

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, bär den att meddela

bolaget detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget heretta

tillfälle yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger

bolaget att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna

anser erforderliga för kontrollens utövande.

Körande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

6 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana

åtgärder. under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning av

melass vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter att

vinna avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 §.

Detta kontrakt, som är giltigt endast under förutsättning av riksdagens

godkännande, träder i kraft den dag, Kungl. Maj it bestämmer, dock

senast den 1 mars 1932, och gäller till och med den 28 februari 1933.

Har någon före den 2 februari 1932 träffat avtal örn inköp i fast räkning

av visst parti socker att importeras efter tiden för kontraktets

ikraftträdande samt anmält detta för den i 5 § omförmälda nämnd senast

den 15 mars 1932, äger han, i den mån inköpet ej skäligen kan antagas

hava skett i uppenbart spekulativt syfte, efter tillstånd av nämnden

verkställa ifrågavarande införsel, men vare därvid skyldig att till statsverket

erlägga en avgift, motsvarande skillnaden mellan å ena sidan värdet

å varan, beräknat efter de vid importtillfället i Sverige gällande pris

enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets noteringar — efter avdrag av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 1U. 29

4 % grosshandelsrabatt — för märket F, om införseln avser hårt socker

såsom bit- och toppsocker, samt för K 5, örn införseln avser annat socker,

samt å andra sidan det belopp, som han styrker sig hava erlagt för partiet,

däri inräknat förekommande tullavgifter. Skäligheten av sist nämnda

belopp skall i varje fall prövas av nämnden, inför vilken importören

skall avgiva deklaration på heder och samvete angående tiden och villkoren

för köpet. Där särskilda skäl därtill föranleda, äger Kungl. Maj:t

medgiva befrielse från eller återbäring av den avgift, varom ovan sägs.

Bihang lill riksdagens protokoll 7 sami. 10 haft. (Nr 10.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande.'' s. 1 i texten