Betänkande, i anledning av väckt motion örn importtull å hö.
1932-03-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1932:16, Betänkande, i anledning av väckt motion örn importtull å hö.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1932 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion örn
importtull å hö.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren av herr Aronsson m. fl. väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 248, har hemställts, »att riksdagen för sin
del ville besluta, att gällande tulltaxa från och med den dag Kungl. Maj :t
bestämmer måtte i nedan angivna del erhålla följande förändrade lydelse:
Statistiskt
Tull lör
Kedovisnings-
Tulltaxans
nr
100 kg.
grund
nr
122 Hö..............................
............................. 1.50
kg/kr.
62».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motior en.
Det föreliggande förslaget avser, att hö, som för närvarande är tullfritt
(tulltaxenummer 62), skulle åsättas en tull av 1.5 öre per kilogram.
Enligt tillgängliga statistiska uppgifter omfattade Sveriges in- och utförsel
av hö nedannämnda år följande kvantiteter och värden:
I n f ö
reel
Utför
s e 1
Kvantitet
Värde
Kvantitet
Värde
Ton
Kr.
Ton
Kr.
År
1929...................................
2,212
160,509
11,620
963,980
»
1930...................................
.. 4,913
314,584
3,315
225,292
»
1931 (prel. uppgifter)
.. 6,133
•
1,317
•
Av den totala införseln under åren 1930 och 1931 hänförde sig enligt en
av generaltullstyrelsens statistiska avdelning lämnad uppgift 4,590 respektive
5,804 ton eller 93.4 respektive 94.6 procent å Haparanda tullkammardistrikt.
Enligt den av kommerskollegium publicerade månadsstatistiken över
handeln har införseln till riket av hö under nedannämnda månader ut
gjort:
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. V< höft. (Nr 16—18 >
Utskottet.
Statistik,
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
1931 års
riksdag.
September 1930 ................ 139 ton
Oktober » 192 »
November » 363 »
December » 534 »
Januari 1931 ................ 531 »
Summa 1,759 ton
September 1931.................... 41 ton
Oktober » 89 »
November » 119 »
December » 340 »
Januari 1932 .................... 391 »
Summa 980 ton
Jämlikt statistiska centralbyråns preliminära beräkningar rörande årsväxten
i Sverige åren 1929—1931 uppgick skörden av hö nämnda år till
följande kvantiteter:
År 1929, hela riket .......
Hö från odlad
jord
Ton
....... 4,821,595
Hö från naturlig
äng
Ton
599,370
Summa
Ton
5,420,965
därav Västerbottens
län.....
177,204
71,880
249,084
» Norrbottens
» .....
114,416
108,213
222,629
År 1930, hela riket ........
....... 5,044,928
654,054
5,698,982
därav Västerbottens län .....
181,553
70,926
252,479
» Norrbottens
» .....
129,162
156,113
285,275
År 1931, hela riket ........
...... 5,343,091
658,169
6,001,260
därav Västerbottens
län .....
189,513
70,206
259,719
» Norrbottens
» .....
152,836
160,925
313,761
Jämväl vid 1931 års riksdag förelåg förslag örn införande av en tull
å hö av 1.5 öre för kilogram. I avgivet betänkande nr 17 i anledning av
motionen i ämnet, nr 167 i andra kammaren, redogjorde bevillningsutskottet
bland annat för innehållet i två i februari månad 1931 avgivna yttranden
av förvaltningsutskotten inom hushållningssällskapen i de två nordligaste
länen angående ifrågasatt fraktnedsättning för hö, i vilka förvaltningsutskotten
avstyrkte ett återinförande av den s. k. norrlandstariffen
för stråfoder. För egen del anförde bevillningsutskottet följande:
Rikets införsel av hö skedde i övervägande grad till övre Norrland. Av
gammalt hade denna del av landet i viss utsträckning fyllt sitt behov av
hö dels från andra delar av landet och speciellt från de inom Norrland
befintliga områden, varest hö producerades utöver det lokala behovet,
dels ock genom import huvudsakligen från Finland. Genom det väckta
förslaget örn åsättande av en tull å hö av 1.5 öre för kilogram hade motionärerna
i främsta rummet åsyftat, att för det överskott av hö, som inom
vissa produktionsorter särskilt i mellersta Sverige förefunnes, vinna ökade
avsättningsmöjligheter i övre Norrland. Enligt de omförmälda, av förvaltningsutskotten
inom hushållningssällskapen i de två nordligaste länen
avgivna yttrandena rörande fraktnedsättning för hö framstode det
emellertid icke för dessa förvaltningsutskott såsom något önskemål för
jordbruket inom övre Norrland, som alltmer inriktats på att under normala
skördeförhållanden vara självförsörjande beträffande stråfoder, att
bliva tillgodosett med överskottsproduktionen av hö från övriga delar av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3
riket. Beträffande Norrbottens län hade dock, enligt vad som framhållits,
en ej önskvärd finsk konkurrens å den svenska hömarknaden i viss utsträckning
förekommit, en konkurrens som hushållningssällskapets i
nämnda län förvaltningsutskott emellertid ej ansett möjligt utestänga
genom ifrågasatt fraktnedsättning för s. k. sörlandshö.
Enligt bevillningsutskottets uppfattning skulle den föreslagna tullen icke
i någon mera avsevärd mån kunna verka återhållande på importen av
hö till övre Norrland, då det här i allmänhet syntes gälla en på naturliga
förutsättningar grundad gränshandel. Denna hade för övrigt, av
vissa av utskottet anförda siffror att döma, haft en i förhållande till höproduktionen
inom dessa trakter av landet jämförelsevis ringa omfattning.
Med beaktande av vad sålunda anförts hade bevillningsutskottet,
utan att i övrigt ingå på de skäl, som kunde anföras mot förslaget, ansett
sig böra avstyrka bifall till detsamma.
Utskottets enhälliga hemställan, att motionen icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd, bifölls av båda kamrarna.
Av de anförda siffrorna framgår, att införseln till riket av hö, vilken
alltjämt i övervägande grad äger rum till övre Norrland, åren 1929, 1930
och 1931 uppgått till 2,212, 4,913 och 6,133 ton samt att höskörden inom
Norrbottens län under samma år enligt verkställda uppskattningar utgjort
222,629, 285,275 och 313,761 ton. Totalinförseln av hö, vilken icke
för något av dessa år uppgått till fulla 2 procent av höskörden inom Norrbottens
län, har sålunda år 1931 varit 3,921 ton större än år 1929, medan
siffrorna för samma år beträffande höskörden inom nämnda län utvisa
en skördeökning av icke mindre än 91,132 ton. Emellertid har införseln
under tiden september 1931-—januari 1932 varit 779 (1,759—980) ton mindre
än under motsvarande tid närmast föregående förbrukningsår, vilken
minskning torde kunna antagas väsentligen bero på den ökade höskörden
inom Norrbottens län.
De ovan anförda siffrorna kunna måhända anses lämna ett visst stöd
för motionärernas påståenden därom, att transporterna av hö till Norrbottens
län från andra delar av riket minskats samt att införseln från utlandet
åtminstone delvis är att hänföra till annan handel än egentlig
gränshandel. Dessa förhållanden, varom närmare uppgifter icke stått
utskottet till buds, och de därmed förbundna avsättningssvårigheterna för
det inom vissa delar av landet förekommande överskottet av hö hava av
motionärerna i främsta rummet åberopats till stöd för förslaget örn införande
av en tull å hö av 1.5 öre för kilogram. Ett bifall till förslaget skulle
emellertid enligt utskottets uppfattning medföra åtskilliga olägenheter.
Tullen skulle sålunda komma att träffa jämväl den fullt legitima gränshandeln
samt därigenom oskäligt betunga det norrländska jordbruket i
gränsbygden. Tullen skulle vidare genom sin prisfördyrande verkan skärpa
svårigheterna för jordbruket i övre Norrland i fall av missväxt, som
ej sällan — mer eller mindre utbredd — plägar inträffa i dessa trakter.
Utskottets
yttrande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Härtill kommer, att tullens förmåga över huvud att verka återhållande
på införseln och därigenom befrämja avsättningen i dessa trakter för
överskottet av hö inom andra delar av landet icke torde böra överskattas.
I detta hänseende må erinras, att Norrbottens läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott i sitt yttrande förra året rörande fraktnedsättning för
hö framhöll, att även örn fraktfrihet beviljades för »sörlandshöet» kunde
detta ändock ej i gränstrakterna konkurrera ut det billigare framställda
finska höet.
Av nu i korthet anförda skäl och under erinran att svårigheterna att
inom landet vinna avsättning för överskottshöet i icke ringa mån torde
vara en följd av den genom automobilismens utbredning minskade förbrukningen,
har utskottet ansett sig höra, i anslutning till den ståndpunkt
1931 års bevillningsutskott och riksdag intogo till denna fråga, avstyrka
det väckta förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 248 av herr Aronson m. fl., örn importtull
å hö, icke mätte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1932.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Bergman, Ericson i Oberga, Björnsson,
Åström, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta,
Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Forssberg, Leo, Wijkström, Anderson i Storegården,
Werner, Johansson i Krogstorp och Larson i Tönnersa.
Reservationer:
av herrar Anderson i Storegården, Johansson i Krogstorp och Larson
i Tönnersa, vilka yrkat bifall till den i ämnet väckta motionen; samt
av herrar Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta och Nilsson i Hörby.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.