Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923
1932-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1932:24, Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 11 I. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition
nied förslag till förordning om vissa ändringar i
förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker, m. m.
(2:a avd.)
I en den 26 februari 1932 dagtecknad proposition, nr 168, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, i vad den avser förslag till förordning om
vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, bland annat föreslagit riksdagen att antaga
nämnda förslag, som är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr
140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 morn., 6 § 2 och 3 morn., 37 § 1 morn.,
38 §, 41 § 1 mom. och 42 § förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker1 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
5 §.
2. överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.
Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde vid de
skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud. Närmare bestämmelser
angående dessa kontrolltjänstemäns antagande, befogenheter och åligganden
meddelas av Kungl. Maj:t.
Där kontrollstyrelsen beträffande visst skattefritt bryggeri finner erforderligt,
att överkontrollören vid tillsynens utövande biträdes av sär1
Senaste lydelse av 37 § 1 mom. och 41 § 1 mom. se 1928: 116.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 18 höft. (Nr 24.)
1
Vörtens
extrakthalt
vid jästens
tillsättande
m. m.
Brygd
anmälan.
Utdrag ur
bryggjournal
samt erläggande
av
kontrollkostnadsersättning.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
skild, kontrolltjänsteman, äger styrelsen förordna tillsyningsman vid
bryggeriet samt meddela föreskrifter angående dennes befogenheter och
åligganden.
Angående ersättning till kontrolltjänstemännen är särskilt stadgat.
I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall kostnaden
för kontrollens utövande bestridas av statsverket.
6 $.
2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler skola
iakttagas föreskrifterna i 5 § bokföringslagen den 31 maj 1929 ävensom
de särskilda föreskrifter, som meddelas av kontrollstyrelsen.
Där tillverkare ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsbod
ker, skall han hålla sådan bok, att därur kan inhämtas, huru stor mängd
malt och övriga råämnen, som inköpts för tillverkningen.
3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker eller bok, som i 2 mom.
sägs, jämte tillhörande verifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen
eller av kontrollstyrelsen befullmäktigad person, så ock för Överkontrollör.
37 $.
1. Vid tillverkning av maltdryck i skattefritt bryggeri må, då jästen
tillsättes, extrakthalten hos vörten icke understiga fyra procent eller
överstiga i fråga örn svagdricka sex procent och i fråga örn maltdricka
tio och en halv procent.
Innan med jäsande vört eller färdig maltdryck vidtages åtgärd, varigenom
den ursprungliga extrakthalten ändras, skall tillverkaren därom
göra anmälan till överkontrollören.
Bestämmelser angående uppmätning och numrering av jäskar samt undersökning
av vörtens volym- och extrakthalt ävensom uträkning av
extraktutbyte, provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av
kontrollstyrelsen.
38 §.
Minst ett dygn före början av varje brygd i skattefritt bryggeri skall
tillverkaren hava tillställt överkontrollören skriftlig anmälan örn tiden
för brygden. Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för
en tidrymd av högst en månad.
41 §.
1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall före den femtonde dagen i
månaden näst efter utgången av kvartal, varunder tillståndsbevis varit
gällande vid bryggeriet, till överkontrollören i två exemplar insända utdrag
ur bryggjournalen och samtidigt härmed såsom ersättning för kostnaden
för kontroll vid bryggeriet å statsverkets giroräkning i riksbanken
för statskontorets räkning inbetala, oavsett om tillverkningen bedrivits
hela kvartalet eller del därav, ett belopp av trettiosju kronor femtio öre
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24. 3
eller, där jämlikt föreskrift i 5 § 2 mom. tillsyningsman varit förordnad
vid bryggeriet, ett belopp av sjuttiofem kronor. Uppgår maltavverkningen
för den tid av tillverkningsår, varunder tillståndsbevis varit gällande
vid bryggeriet, till mer än femtontusen kilogram för helt tillverkningsår
räknat, skall tillverkaren dessutom inom femton dagar efter tillverkningsårets
utgång eller, då tillstånd dessförinnan upphört att gälla, inom femton
dagar efter sistnämnda tidpunkt erlägga ett halvt öre för varje kilogram
malt, varmed avverkningen överstigit nyss angivna myckenhet.
Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal å inbetalning, som
nu sagts, skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till överkontrollören.
42 $.
Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången
av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen
anmäla detta för överkontrollören med uppgift örn dagen, då tillverkningen
kommer att avslutas; och åligger det överkontrollören att lämna tillverkaren
bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen underrätta
kontrollstyrelsen.
När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat avslutas.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932; dock skall 41 § 1
mom. även efter sagda dag tillämpas enligt sin äldre lydelse beträffande
avgifter, som belöpa å tid dessförinnan.
I förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker finnas bland annat även bestämmelser meddelade
i fråga örn kontroll över tillverkningen vid de skattefria bryggerierna.
Denna kontroll, i vilken främst ingår övervakandet av att skattepliktiga
maltdrycker icke framställas vid nämnda bryggerier, utövas av
överkontrollörer och tillsyningsmän under överinseende av kontrollstyrelsen.
Den löpande kontrollen handhaves närmast av tillsyningsmännen,
som genom besök vid bryggerierna följa tillverkningen. I viss omfattning
utövas kontroll å färdiga skattefria maltdrycker genom analys
å maltdrycksprover, som insändas till kontrollstyrelsens laboratorium.
Med skrivelse den 21 december 1931 har kontrollstyrelsen för Kungl.
Majit framlagt förslag örn vissa ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen
i syfte att ernå förenkling av det kontrollsystem, som enligt
förordningen för närvarande tillämpas beträffande tillverkningen i de
skattefria bryggerierna.
Kontrollstyrelsen har ansett de erfarenheter, som numera vunnits rö
-
Tillverknings
avslutande
före tillverk*
ningsrättens
upphörande.
Ikraft
trädande.
Utskottet.
Gällande bestämmelser.
Förslag av
kontroll8
ty reisen.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
rande den hittillsvarande kontrollen vid de skattefria bryggerierna, giva
vid handen, att en eftersyn rörande dennas anordning borde komma till
stånd. Styrelsen har framhållit, hurusom utvecklingen under tiden efter
den nuvarande kontrollens tillkomst år 1903, i samband med maltskattens
införande, i många avseenden medfört förändrade betingelser i fråga
örn kontrollens anordnande. Under hänvisning till att den nu tillämpade
kontrollen påkallade en omfattande organisation och droge betydande
kostnader, har styrelsen ifrågasatt, huruvida kontrollsystemet vore i motsvarande
grad effektivt. Styrelsen har genom stickprov å maltdrycker
konstaterat, att, trots den vid bryggerierna anordnade kontrollen medelst
tillsyningsmän, förseelser kunnat förekomma i icke ringa omfattning.
Det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget innebär i huvudsak, att
tillsyningsmännen indragas, utom för särskilda undantagsfall, att bryggerierna
i kontrollhänseende ställas direkt under överkontrollörernas tillsyn
samt att cn mera omfattande systematisk analyskontroll å de färdiga
maltdryckerna införes, kompletterad med vissa andra kontrollmoment.
Överkontrollörerna skola vid sina kontrollbesök å bryggerierna bland annat
taga prov å färdiga maltdrycker samt insända dem till kontrollstyrelsens
laboratorium för undersökning. Försök skola även göras att överflytta
någon del av analysverksamheten å överkontrollörerna. Kontrollstyrelsen
har ansett, att den av styrelsen föreslagna omläggningen av
kontrollsystemet kan vidtagas utan äventyrande av statens skatteintresse
och utan olägenheter ur nykterhetssynpunkt.
Ett genomförande av kontrollstyrelsens förslag skulle enligt styrelsens
beräkning innebära en betydande årlig kostnadsbesparing. Sålunda skulle
inbesparas kostnader för arvoden till tillsyningsmän med omkring 155,000
kronor samt kostnader för dyrtidstillägg med omkring 23,000 kronor.
Däremot skulle kostnaderna för överkontrollörérnas tjänsteresor ökas
med omkring 15,000 kronor, varjämte viss förstärkning av arbetskrafterna
å kontrollstyrelsens laboratorium skulle bliva erforderlig, medförande en
merkostnad av 2,000 kronor. Omläggningen skulle alltså i sin helhet möjliggöra
en årlig kostnadsminskning av omkring 160,000 kronor.
De kostnader för kontrollverksamheten vid de skattefria bryggerierna,
som efter omläggningens genomförande alltjämt skulle kvarstå, hava av
kontrollstyrelsen uppskattats till omkring S0,000 kronor örn året, vartill
skulle komma vissa till särskilt belopp ej beräknade kostnader för analysers
verkställande och för andra kontroll göromål hos styrelsen.
Vad angår gäldandet av ifrågavarande kostnader har kontrollstyrelsen
uttalat, att det principiellt riktiga syntes styrelsen vara, att staten av de
skattefria bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst, erhölle
gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet. Då dessa bryggeriers
bidrag till nämnda kostnad under senare år uppgått till belopp, som jämförelsevis
nära överensstämma med vad kontrollstyrelsen nu beräknar
kontrollverksamheten efter omläggningen komma att kosta, har styrelsen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
5
icke ansett ändring böra vidtagas i storleken av det belopp, varmed tillverkare
i skattefritt bryggeri bar att bereda statsverket gottgörelse för
kontrollkostnad.
Däremot har styrelsen föreslagit ändring i fråga örn sättet för ersättningens
beräkning. Ersättningen beräknas för närvarande i första hand
efter antalet helgfria dygn, under vilka tillståndsbevis vid vederbörande
bryggeri varit gällande, och motsvarar i genomsnitt för helt kvartal räknat
omkring 37 kronor 50 öre. För ernående av större enkelhet har kontrollstyrelsen
nu föreslagit, att tillverkare i stället skall hava att erlägga
en fixerad avgift för kvartal av nämnda storlek. I undantagsfall, där
skärpning av kontrollen anses behövlig och tillsyningsman erfordras härför,
skulle ersättningen utgöra dubbla beloppet eller 75 kronor, motsvarande
nuvarande ersättning i fall, då förstärkt kontroll förekommer. Den
tilläggsersättning, som är stadgad för mera omfattande maltavverkning,
och som för närvarande utgår med ett halvt öre för varje kilogram av
den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat överstiger
en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång, skulle —
likaledes i förenklingssyfte — enligt kontrollstyrelsens förslag i stället
utgå med ett halvt öre för kilogram av en för helt tillverkningsår angiven
maltavverkning. Denna maltavverkning har kontrollstyrelsen för
ernående av ungefär samma inkomstbelopp som för närvarande föreslagit
till 15,000 kilogram.
Enligt vad som framgår av det vid föreliggande proposition fogade Departementsutdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden har föredragande chefen.
departementschefen tillstyrkt det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget.
Departementschefen har bland annat anfört följande:
Såsom styrelsen framhållit, hade utvecklingen efter tillkomsten för nära
trettio år sedan av den nuvarande kontrollen över tillverkningen vid
de skattefria bryggerierna medfört förändrade förhållanden, vilka väsentligt
påverkade de allmänna betingelserna i fråga örn kontrollens anordnande.
Den kontroll, som bestode i undersökning genom analys av stickprovsvis
uttagna maltdrycker och som redan nu i viss utsträckning förekomme,
hade visat sig synnerligen verksam, och ett vidare utbyggande
av denna analyskontroll i förening med en utvidgad kontrollverksamhet
från överkontrollörernas sida syntes vara ägnat att möjliggöra ett tillräckligt
effektivt övervakande av tillverkningen. Såsom ett vägande
skäl att frångå det nuvarande systemet, där tyngdpunkten varit lagd på
kontroll på platsen genom lokala tillsyningsmän, framstode jämväl den
avsevärda kostnadsminskning av omkring 160,000 kronor om året, som
därigenom skulle vinnas.
I likhet med kontrollstyrelsen funné departementschefen icke anledning
att ifrågasätta ändring i avseende å storleken av den till statsverket utgående
ersättningen för kontrollkostnad. Däremot syntes sättet för cr
Bihang
till riksdagens protokoll 19-12. 7 sami. IS hafi. ISr 2''iJ 2
!
Utskottets
yttrande.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
sättningens beräkning böra förenklas i överensstämmelse med styrelsens
förslag.
I det av kontrollstyrelsen upprättade förslaget till ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen
bade vissa redaktionella jämkningar vidtagits.
I likhet med kontrollstyrelsen ansåge departementschefen icke
behövligt, att i förordningens 7 § uttryckligen utsädes, att tillverkare
skulle vara skyldig att kostnadsfritt ställa till förfogande sådant kärl och
emballage, som erfordrades för den i paragrafen omförmälda provtagningen
av maltdrycker.
Den nu föreslagna omläggningen av kontrollen vid de skattefria maltdrycksbryggerierna
anser utskottet sig böra tillstyrka. Ett utbyggande
av analyskontrollen å färdiga maltdrycker synes, på sätt departementschefen
och kontrollstyrelsen framhållit, vara ägnat att främja maltdryckskontrollens
effektivitet samtidigt som en avsevärd kostnadsminskning
skulle ernås genom omläggningen. De i propositionen angivna grunderna
för det nya kontrollsystemet föranleda ingen erinran från utskottets
sida. Icke heller har utskottet något att invända mot det upprättade
författningsförslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 168, i vad densamma hänvisats
till bevillningsutskottet, antaga ovan införda,
vid propositionen fogade förslag till förordning örn
vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140)
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Stockholm den 11 mars 1932.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Bergman, Björnsson, Wohlin, Åström,
•Iönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Björklund,
Lithander, Olsson i Gävle, Andersson i Boda, Sjödahl, Ericson i Boxholm,
Heiding, Larson i Tönnersa och Svedberg.
120863. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten