Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion otti höjning av tullsatsen för kondenserad mjölk.

1932-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:26, Betänkande, i anledning av väckt motion otti höjning av tullsatsen för kondenserad mjölk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1932 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion otti

höjning av tullsatsen för kondenserad mjölk.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av kerr Bengtsson i Kullen m. fl. väckt,

till bevillningsutskottet känvisad motion, nr 233, kai- kemställts, »att

riksdagen ville besluta sådan ändring av tulltaxan (nr 20) att den nu

utgående tullsatsen för kondenserad mjölk köjes från 10 kronor till 20

kronor per 100 kilogram».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Vid behandlingen av motionen kar utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Vid 1931 års riksdag framställdes i två likalydande motioner, nr 160

i första kammaren ock nr 37 i andra kammaren, enahanda förslag örn

tullförhöjning å kondenserad mjölk som i den nu föreliggande motionen.

I avgivet betänkande nr 16 i anledning av motionerna lämnade bevillningsutskottet

vid nämnda riksdag till en början en redogörelse för tullbestämmelserna

på området, såväl de tidigare gällande som de vid 1929

års tulltaxerevision beslutade, för produktionen av kondenserad mjölk

inom landet och de därmed förenade kostnaderna samt för införselns

storlek och värde.

Utskottet anförde vidare i huvudsak följande,

Då tullen före år 1930 utgick med 15 procent av varans värde, innebure

den år 1929 beslutade vikttullen av 10 öre per kilogram för den å

fat förekommande varan, som vore den utan jämförelse största importartikeln

och som betingade ett pris av 60 öre per kilogram, snarare en höjning

än en sänkning av förut utgående tull. Av de upplysningar, som

kommit utskottet till handa, framginge, att den inhemska produktionen

av kondenserad mjölk utvecklats i sådan omfattning, att den redan fyllde

större delen av landets behov. Tillverkningen utgjorde nämligen under

år 1930 omkring 1,200 ton, under det att införseln, som under de senaste

åren påtagligen gått avsevärt tillbaka, endast uppgick till något mer än

200 ton, d. v. s. ungefär en sjättedel av produktionen. Avsättningen av

mjölk för den inhemska kondenseringsindustrien kunde enligt utskottets

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 20 haft. (Nr 26.)

Utskottet.

1931 års

riksdag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrar de.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

mening icke nämnvärt påverka mjölkpriset. I förhållande till den mjölkkvantitet,

vilken funne avsättning för smörproduktion, vore det nämligen

en jämförelsevis obetydlig kvantitet, som åtginge för kondenseringsindnstrien.

Sistnämnda kvantitet kunde vid en produktionskvantitet som

den nämnda uppskattas till omkring 3,600 ton för år. I varje fall syntes

osannolikt, att en höjd tull å kondenserad mjölk skulle kunna medföra

ett högre mjölkpris för producenterna ens inom de områden, där mjölken

funne användning för ifrågavarande ändamål. En höjning av tullen

å kondenserad mjölk kunde därför icke få nämnvärd betydelse såsom

stöd för vår modernäring.

Anledning syntes sålunda icke finnas för riksdagen att, innan resultatet

förelåge av 1928 års tullkommittés utredning, upptaga denna tullskyddsfråga

till slutlig prövning.

Med denna motivering hemställde utskottet, att motionerna icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd. Av nio reservanter inom utskottet

yrkades emellertid bifall till desamma. Vid behandling av frågan stannade

kamrarna i olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag,

som innefattades i reservationen, medan andra kammaren biföll

vad utskottet hemställt. Vid gemensam omröstning beslöt riksdagen i

enlighet med andra kammarens mening. Motionerna föranledde alltså

icke någon riksdagens åtgärd.

Enligt den utredning, som verkställdes i anledning av de vid 1931 års

riksdag väckta motionerna örn höjning av tullen å kondenserad mjölk,

kunde den årliga mjölkförbrukningen för dåvarande inhemska produktion

av nämnda vara uppskattas till omkring 3.6 miljoner liter. Ehuru

förbrukningen under det senaste året torde hava något ökats, kan densamma

givetvis icke jämföras med mjölkåtgången för landets smörproduktion.

Betydelsen av kondenseringsfabrikernas fortbestånd, särskilt

för mjölkproducenterna inom fabrikernas inköpsområden, synes dock icke

böra underskattas. Oavsett de avsättningsmöjligheter för mjölken, som

erbjudas, befrämjar denna fabrikation, som endast har användning för

mjölk av högsta kvalitet vad renhetsgraden beträffar, ett systematiskt

genomförande av hygienisk mjölkskötsel, vilket måste anses utgöra en nödvändig

förutsättning för upprätthållandet av en hög kvalitet på våra mejeriprodukter.

Fördelarna av en inhemsk produktion av kondenserad mjölk

komma även andra näringar till godo, bland dem de industrier, vilka tillverka

trä- och bleckemballage.

Införseln av kondenserad mjölk, som under år 1930 utgjorde omkring

207,000 kilogram, har visserligen år 1931 nedgått till omkring 165,000

kilogram, men denna företeelse sammanhänger i främsta rummet med

valutaförhållandena och är därför sannolikt av mera tillfällig natur.

I det bekymmersamma läge vår modernäring för närvarande befinner

sig bör enligt utskottets mening den möjlighet till en om också obetydlig

förbättring tillvaratagas, som en tullförhöjning å kondenserad mjölk bör

kunna medföra. Den merkostnad, tullförhöjningen skulle innebära,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

torde utan nämnvärd olägenhet kunna bäras av karamell- och chokladfabrikerna,

vilka äro de egentliga förbrukarna av varan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen II: 238

av herr Bengtsson i Kullen m. fl., besluta, att nr 20 i

gällande tulltaxa skall från och med dag, som Kungl.

Majit bestämmer, hava följande ändrade lydelse:

Tull tor

100 kg.

kronor

N 20:—.

Stockholm den 15 mars 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Mjölk och grädde:

20 kondenserad ____

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bergman, Ericson i Oberga, Björnsson, Wohlin,

Åström, Jönsson i Slätåker, Lövgren i Nyborg, Lithander, Olsson i Gävle,

Wijkström, Östergren, Hjalmarsson, Anderson i Storegården, Werner, Heiding,

Johansson i Krogstorp, Eklund, Ander och Svedberg,

Reservation

av herrar Bergman, Björnsson, Aström, Lövgren i Nyborg, Olsson i Gävle,

Östergren, Hjalmarsson, Werner, Eklund och Ander, vilka ansett, att

utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»De skäl, som förra året föranledde riksdagen att i enlighet med bevill

ningsutskottets hemställan avslå de då föreliggande motionerna örn höjning

av tullen å kondenserad mjölk, äga alltjämt giltighet. I nu föreva

rande motion har, utöver de av fjolårets motionärer åberopade skälen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

i huvudsak allenast anlörts, att det sedan år 1929 inträdda prisfallet i

vårt land å kondenserad mjölk nu uppgår till 7 å 8 öre per kilogram

mot 4 å 5 öre förra året.

Vad beträffar den prisreduktion, som sedan förra året inträtt, torde

densamma icke kunna vara beroende på någon skärpt utländsk konkurrens

och detta så mycket mindre som den holländska valutan — införseln

sker huvudsakligen från Holland — nu står avsevärt högre än förra året.

Införseln av kondenserad mjölk, som år 1930 uppgick till omkring 207,000.

kilogram, har också under år 1931 visat minskning. Enligt utskottet

tillhandakommen preliminär uppgift angående införselkvantiteten sistnämnda

år uppgick densamma till omkring 165,000 kilogram. Den inhemska

produktionen har däremot enligt uppgift något ökats.

Då enligt irtskottets uppfattning anledning sålunda icke föreligger för

riksdagen att till denna fråga intaga annan ståndpunkt än förra året, får

utskottet hemställa,

att motionen II: 238 av herr Bengtsson i Kullen

m. fl., örn höjning av tullen å kondenserad mjölk, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:99 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om höjning av tullsatsen för kondenserad mjölk. a1 i texten