Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tull å ägg, äggula och flytande äggvita.

1932-04-07 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:30, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tull å ägg, äggula och flytande äggvita.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 7 april 1932 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående tull å ägg, äggula och flytande äggvita.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner angående tull

å ägg, äggula och flytande äggvita, nämligen:

de likalydande motionerna nr 169 i första kammaren av herr Trygger

m. fl. och nr 221 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen ville besluta att gällande tulltaxa fr. o. m. den

dag Kungl. Maj:t bestämmer måtte i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

Statistiska

nr

71 ägg.............................................

72 äggula och flytande äggvita

Tull tor

Redovis-

Tull-

100 kg.

nings-

taxe-

kronor

grund

nr

20: —

kg. kr.

25

1

O

(M

kg. kr.

25»

de likalydande motionerna nr 170 i första kammaren av herr von Heland

m. fl. och nr 348 i andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.,

i vilka hemställts, »att ägg (tulltaxa nr 25) måtte beläggas med en tullsats

av 50 kronor för 100 kilogram»; samt

motionen nr 227 i andra kammaren av herr Jönsson i Fridhill m. fl.,

däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande

tulltaxa, att den erhåller följande lydelse:

Rubrik D. 71 Ägg........................................................................ 20 öre per kg.»

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till

motionerna.

Enligt gällande tulltaxa, taxenuinmer 25, äro ägg (stat. nr 71) ävensom

äggula och flytande äggvita (stat. nr 72) tullfria. Jämlikt generaltullstyrelsens

anvisningar till tulltaxan hänföras till stat. nr 72 även blandningar

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 24 käft. (Nr 30.) 1

Utskottet.

Gällande tulltaxa.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

av äggula och äggvita, innehållande konserverande ämnen, t. ex. horsyra

och salt, samt äggtärningar, utgörande torkade och förmalda ägg med tillsats

av salt. Torkad äggvita (albumin) faller däremot under taxenummer

217 (stat. nr 533) och är liksom flytande äggvita tullfri.

ten^och^ian- Beträffande äggproduktionens storlek och värde i vårt land må lämnas

delsomsätt- nedanstående kalkyl, hämtad ur jordbruksutredningens den 10 februari

”''utlandet 1931 avSiyna betänkande angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande

(Statens offentliga utredningar 1931:6):

Produktion

Pris

Värde

ton

kr. per ton

kr.

1927. Totalproduktionen: Götaland .....................

26,466

1,400

37,052,400

Svealand .....................

7,424

1,550

11,507,200

Norrland .....................

1,691

1,700

2,874,700

Hela riket

35,581

1,446

51,434,300

Avgår för kyckli^''produktion och genom

förstöring 3 % ..........................,............

1,067

1,446

1,543,000

Nettoproduktion .......................................

34,514

1,446

49,891,300

1929. Nettoproduktionen 1927 ökad med 7 %, 1927

års pris ökat med 10 öre pr kg...............

36,930

1,546

57,100,000

De i de båda sista kolumnerna angivna beloppen avse prisen till respektive

värdena hos producenterna.

Äggen finna avsättning huvudsakligen inom landet, men under de senaste

åren har produktionen vunnit en sådan omfattning att ganska betydande

kvantiteter kunnat exporteras, såsom närmare framgår av följande översikt

av in- och utförseln av ägg åren 1925—1931.

Införsel Utförsel Exportöverskott

ton kronor ton kronor ton kronor

1925 ............................ 638 1,236,000 818 1,664,000 180 428,000

1926 ............................ 1,092 1,838,000 1,830 3,485,000 738 1,647,000

1927 ............................ 161 284,000 3,920 6,607,000 3,759 6,323,000

1928 ............................ 248 523,000 3,888 6,584,000 3,640 6,061,000

1929 ............................ 253 502,000 5,267 8,976,000 5,014 8,474,000

1930 ........................... 453 659,000 4,665 6,687,000 4,212 6,028,000

1931 (prelim. uppg.) 1,420 1,769,000 3,055 3,840,000 1,635 2,071,000.

Införsel av ägg förekommer huvudsakligen från Danmark och Finland,

enligt vad efterföljande sammanställning av införseln under de senaste fem

åren utvisar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

3

............ -■

1927

1928

1929

1930

1931

(prehm, uppg.)

Hela införseln............ton

kr.

161

284,260

248

522,656

253

501,907

453

659,177

1,420

1,769,145

därav Danmark ......ton

kr.

148

261,093

241

505,340

203

397,424

112

189,171

808

1,015,725 |

» Finland ........ton

kr.

9

13,930

1

16

38,120

305

398,638

558 \

675,251

» Norge ........ton

kr.

3

6,323

9

7,792

62,520

36

67,310

48

66,932

» övriga länder ton

kr.

1

2,914

3

9,524

3,843

4,058

7

11,237

1 Under »övriga länder» ingår möjligen en mindre kvantitet från Finland.

Beträffande fördelningen av införseln å olika månader under de senaste

åren får utskottet hänvisa till en av generaltullstyrelsens statistiska avdel.

ning lämnad uppgift å totala införseln till Sverige ävensom införseln från

Danmark och Finland under tiden januari 1930—20 februari 1932, vilken

uppgift i avtryck åtföljer detta betänkande såsom bilaga.

Utförseln från Sverige av ägg sker nästan uteslutande till Storbritannien

och Tyskland. Av bela utförseln kommo sålunda åren 1929—1931 följande

procenttal å dessa länder:

1931

1929

1930

Storbritannien ..................

............... 74.4

65.3

65.2

Tyskland.............................

............... 25.i

34.3

34.6

Till belysande av prisutvecklingen å ägg må följande sammanställningar

lämnas.

Svensk

äggnotering 1

Exportpris

enligt

handels-

statistiken

Importpris

enligt

handels-

statistiken

Partipris i

Stockholm

vid försälj- ning till mi- nuthandlare 2

Minutförsäljningspris 8

Stockholm

Medeltal

49 orter

1925 ............

174

203

194

—

248

221

1926 ............

161

190

168

—

233

206

1927 ............

150

169

177

—

218

193

1928 ............

152

169

211

218

201

1929...........

154

170

199

223

201

1 1930 ............

125

143

146

168

190

176

1931............

105

126

125

150

170

161

1 Medeltal av den utav Sveriges allm. lantbrukssällskap satta noteringen för ägg, avseende

nettopriset till producenterna. Utöver noteringen, vilken närmast har karaktären

av en index, hava äggföreningarna i allmänhet betalat ett överpris till producenterna. Jfr

Statens offentliga utredningar 1931:6, sid. 42 o. ff., särskilt sid. 45 och 46.

2 Efter Sveriges allm. lantbrukssällskaps noteringar, medeltal av pris för »nyvärpta» och

»färska prima* ägg.

8 Omräknade från pris per tjog med användande av reduktionstalet 1 tjog =1.2 kg.

Äggpriser,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Exportbevis

för hönsägg

Finland.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Friser å ägg under åren 1930 —1932.

Månadsmedeltal (öre per kg).

1930

Svensk

äggnotering

Tartipris i Stockholm

vid försäljning till

minuthandlare1

januari....................

............... 146.5

186.3

februari .................

............... 131.5

181.5

mars.........................

............... 99.o

138.8

april.........................

............... 90.o

127.5

maj .........................

............... 92.2

130.8

juni .........................

.............. 87.o

127.5

juli .........................

............... 90.8

130.6

augusti.....................

.............. 110.5

153.5

september ..............

.............. 121.5

165.8

oktober ..................

............... 155.2

206.8

november .............

............... 200. o

262.5

december.................

............... 169.2

211.o

januari......................

............... 134.5

175.3

februari ..................

.............. 110.5

155.8

mars.........................

.............. 100.8

159.4

april..........................

............. 73.o

122.0

maj .........................

............... 70. o

111.5

juni ..........................

............... 70.4

105.8

juli ..........................

............... 76.o

105.o

augusti......................

............... 80.5

113.7

september..................

............... 109.2

159.0

oktober......................

.............. 130.0

177.8

november..................

.............. 157.5

211.5

december..................

.............. 152.0

200.4

januari.....................

.............. 119.5

157.0

februari ..................

.............. 90.5

133.6

mars..........................

.............. 67.2

115.6

I Finland har sedan några år tillbaka tillämpats ett system med exportpremier

för hönsägg, för vilket en redogörelse här må lämnas.

Enligt finsk lag den 29 december 1928 om exportbevis för hönsägg och

fläsk, vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1929, är envar, som från landet

utför i Finland producerade och enligt gällande stadganden exportdugliga

hönsägg, under vissa villkor berättigad att av tullverket erhålla

exportbevis, som utom den exporterade varans beskaffenhet och nettovikt

utvisar det penningbelopp, som i tull bort vid införsel erläggas för motsvarande

mängd av samma vara, förtullad enligt lägsta under exporttiden 1

1 Efter lantbrukssällskapets noteringar, medeltal av pris för »nyvarpta- och »färska» ägg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

5

gällande konventionstariff. Denna tull utgör 5 Fink eller för närvarande

omkring 43 öre i svenskt mynt per kilogram. För erhållande av exportbevis

skall, jämlikt finska statsrådets beslut den 29 december 1928, exportör

på samma gång utföra ur landet minst 7,200 stycken ägg, motsvarande

fem bellådor. Enligt nämnda lag i dess ursprungliga lydelse kunde exportbevis

av emottagaren transporteras endast å andelslag eller kooperativ

centralorganisation, men kan numera jämlikt en genom lag den 17 april 1931

vidtagen ändring även transporteras å partiaffär, som bedriver importhandel,

eller sädesimporterande kvarnverk. Emottagaren av exportbevis eller

sådan innehavare därav, till vilken dylikt bevis sålunda må överlåtas, är berättigad

att inom sex månader från dagen för exportbevisets utfärdande mot

detta bevis tullfritt till landet införa bönsägg, färskt, saltat och rökt fläsk,

ister och smält flott samt råg och korn ävensom enligt förenämnda lag den

17 april 1931 vete, malet eller omalet, sammanlagt högst i så stora mängder,

att det penningbelopp, som vid förtullning av dessa varor enligt den

under införseltiden gällande tulltariffen bort erläggas i tull, är lika stort

som det penningbelopp, som det inlämnade exportbeviset angiver.

ökningen av den finska exporten av ägg, sedan från och med år 1929

statspremieringen av denna export började, framgår av nedanstående

ur Huvudstadsbladet (Helsingfors) hämtade siffror rörande äggexporten:

Kvantitet Värde

ton Fmk

1928 ....................................... 6 152 400

1929 ........................................ 40 914 233

1930 ....................................... 433 6 277 929

1931 ........................................ 1 874 25 451 984

Enligt samma tidning uppgick år 1931 sammanlagda utförselvärdet av

ägg och fläsk till 45,650,267 Fmk och det för dessa varor i form av exportpremier

utbetalta statsbidraget till 14,550,267 Fmk, motsvarande 31.8 procent

av varornas sammanlagda värde.

Åren 1927 och 1929, för vilka på sätt ovan anförts kalkyler rörande den

svenska äggproduktionens storlek föreligga, motsvarade införseln av ägg

endast omkring 0.5 respektive 0.7 procent av nettoproduktionen, medan exporten

för samma år uppgick till ll.o respektive 14.3 procent av nettoproduktionen.

Det är enligt utskottets uppfattning redan härav tydligt, att

i vårt land en tull å ägg under normala förhållanden icke har någon uppgift

att fylla.

Det är också särskilda omständigheter, som föranlett de föreliggande

förslagen örn tull å ägg. Till stöd därför bar nämligen främst åberopats,

att i ett par av våra grannländer export- respektive produktionspremier

å ägg vunnit tillämpning. Särskilt avseende har därvid fästs vid det i

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Finland med 1929 års ingång införda och under år 1931 ytterligare utbyggda

systemet med exportpremier och de verkningar därav, som efterhand

gjort sig gällande å den svenska äggmarknaden.

För bedömande av denna fråga är det av intresse att taga del av de ovan

återgivna siffrorna rörande vår handel somsättning av ägg med utlandet

under de senaste åren. Medan totalinförseln av ägg till riket åren 1927,

1928 och 1929 uppgick endast till 161, 248 och 253 ton, ökade densamma år

1930 till 453 ton och år 1931 till icke mindre än 1,420 ton. Ökningen av införseln

under de hada senaste åren skedde samtidigt med att utförseln av

ägg avsevärt minskades. Denna utgjorde åren 1929, 1930 och 1931 5,267,

4,665 och 3,055 ton. Genom dessa förändringar med avseende å in- och utförseln

har vårt exportöverskott i fråga örn ägg, som år 1929 omfattade

5,014 ton, sjunkit år 1930 till 4,212 ton och år 1931 till 1,635 ton. Denna

ogynnsamma utveckling av handelsomsättningen torde visserligen delvis

vara en följd av ökad inhemsk konsumtion av ägg. Sålunda lär den avsevärda

införsel av ägg, som förekom under mars och april månader år

1931 och vilken omfattade 810 ton mot ej fullt 56 ton under motsvarande

månader närmast föregående år, vara att hänföra till den omständigheten,

att svenska ägg icke funnos i marknaden i tillräcklig mängd för att tillgodose

efterfrågan, en omständighet vartill emellertid även en tillfällig

minskning i produktionen uppgives hava bidragit. Därest man till följd

av dessa förhållanden bortser från införseln under mars och april månader

1931, är dock den sammanlagda införseln under årets övriga tio månader

anmärkningsvärt stor. Denna uppgick nämligen till icke mindre än

610 ton eller till en kvantitet, mer än en halv gång till så stor som den redan

år 1930 betydande införselkvantiteten under motsvarande månader,

397 ton. Av nämnda 610 ton infördes 418 ton eller 68.5 procent från Finland.

»

Det tillbakaträngande av svensk vara till förmån för utländsk, som på

sätt de anförda siffrorna utvisa ägt rum och vilken enligt vad utskottet

erfarit huvudsakligen berört äggmarknaden i Stockholm och Norrland, är

enligt utskottets uppfattning ägnat att ingiva betänkligheter ej minst under

nuvarande förhållanden, då inom våra exportländer strävan till självförsörjning

gör sig gällande även å förevarande produktionsområde. Erfarenheten

har jämväl visat, att det i utlandet tillämpade systemet med

exportpremier å ägg innebär en fara för en för de svenska producenterna

ogynnsam prisutveckling å den svenska marknaden, ett förhållande som

mäste antagas skärpa de redan genom det fallande världsmarknadspriset

uppkomna svårigheterna för producenterna. Till förebyggande av dessa

olägenheter har utskottet, som i detta sammanhang även beaktat, att 1930

års riksdag (skr. nr 376) uttalat sig rörande önskvärdheten av åtgärder

mot en genom exportpremier eller liknande medel åstadkommen dumping,

ansett sig böra tillstyrka införande av tull å ägg. För att fullt neutralisera

verkan av de exportpremier, varmed den finska äggexporten under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 7

stödjes, skulle erfordras en tull å ägg av mer än 40 öre för kilogram. Av

hänsyn till andra länders intressen och till det för upprätthållande i möjligaste

mån av vår äggexport förefintliga behovet av viss införsel till

täckande av konsumtionen, särskilt vid tillfällig minskning i produktionen

till följd av väderleks- eller andra förhållanden, har utskottet emellertid

ansett sig för närvarande icke höra förorda en högre tull å iigg

än 20 öre för kilogram. Denna tull hör beräknas efter vikten av varan

utan emballage, den verkliga nettovikten, samt gälla även äggula och

flytande äggvita.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna 1:169 av herr Trygger m. fl. och II: 221 av

herr Lindman m. fl. samt motionen 11:227 av herr

Jönsson i Fridhill m. fl. ävensom i anledning av de

likalydande motionerna 1:170 av herr von Heland m. fl.

och 11:348 av herr Andersson i Dunker m. fl., besluta,

att nummer 25 i gällande tulltaxa skall från och med

dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, hava följande ändrade

lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

25

Ägg; ävensom

vita ...............

äggula och flytande ägg- ......................................... N

20: —

Stockholm den 7 april 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Ericson i Oberga, Björnsson,

Jönsson i Slätåker, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i

Golvvasta, Lithander, Olsson i Gävle, Forssberg, Wijkström, Östergren, Hjalmarsson,

Anderson i Storegården, Werner, Larson i Tönnersa och Svedberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Reservation

av herrar Bärg, Bergman, Björnsson, Lövgren i Nyborg, Björklund, Olsson

i Gävle, Östergren, Hjalmarsson och Werner, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan hort hava följande lydelse:

»Det handelspolitiska hjälpmedel, varmed den finska äggexporten understödjes,

är ägnat att ingiva betänkligheter såväl av principiella skäl

som ur de svenska äggproducenternas synpunkt. En tull komme dock

icke att enbart rikta sig mot Finland utan även mot andra länder, huvudsakligen

Danmark, som ju icke använder sig av nämnda handelspolitiska

hjälpmedel.

Det är dessutom att märka, att äggproduktionen i vårt land uppehälles

i sådan omfattning, att ett betydande exportöverskott förefinnes, samt att

införseln alltjämt måste anses ringa i förhållande till konsumtionens omfattning.

En tull å ägg kan därför icke förväntas i avsedd omfattning

påverka prisutvecklingen å ägg inom landet.

Enligt vad erfarenheten givit vid handen beträffande andra av vårt

jordbruks exportvaror är uppehållandet av en någorlunda jämn export av

den största betydelse för prisbildningen på exportmarknaden. En viss införsel

av ägg måste därför antagas vara till fördel för våra äggproducenter,

särskilt örn den sker under sådana tider av året, då den inhemska

produktionen eljest icke skulle räcka till för någon nämnvärd export.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet ansett sig böra avstyrka de

föreliggande motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna 1:169 och 170 samt 11:221, 227 och

348, angående tull å ägg och äggpreparat, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 24 höft- (Nr 30 J

Bilaga,

tc

Uppgift å totala införseln till Sverige ävensom införseln från Danmark och Finland av ägg (stat. nr 71) under

tiden jan. 1930—20 febr. 1932.

Månad

Totala

införseln

D

irav

f r

& n

1 9

3 1

Danmark

Finl

and

3 0

1 9

1 9

3 0

1 9

3 1

1 9

1

30 |

1 9

3 1

kg.

kr.

kg.

kr.

kg.

kr.

kg.

kr.

kg-

kr.

kg.

kr.

Januari ..................

1

... 19,668

29,580

35,411

43,753

8,527

14,038

4,229

5,749

9,577

13,000

25,833

29,999

Februari ..............

... 42,855

76,853

80,746

111,430

30,075

49,102

14,462

21,230

6,818

13,076

60,656

82,051

Mars ....................

... 29,946

31,416

425,100

556,493

6,194

6,995

330,464

421,477

21,336

20,872

86,395

126,034

April ....................

... 25,565

28,480

385,090

458,780

73

164

329,867

399,393

23,950

25,956

53,458

56,814

Maj ......................

... 54,597

71,424

119,360

123,517

106

916

27,480

32,914

53,197

66,901

91,286

87,923

Juni ...................

... 24,629

29,339

56,582

51,928

9

161

3,645

5,701

23,372

27,000

52,226

45,369

Juli......................

41,505

46,039

22,468

21,005

18

261

“

—

39,307

42,823

21,888

20,171

Augusti .................

... 46,376

63,186

27,349

30,160

15,149

22,094

42

50

29,650

38,843

24,704

27,088

September .............

...i 47,667

70,625

121,314

168,435

4,190

6,357

52,489

76,907

42,008

62,025

56,706

75,395

Oktober.................

63,274

113,703

56,559

73,065

20,232

43,269

26,041

31,417

34,603

53,458

30,164

41,089

November ..............

... 24,088

46,010

49,268

76,358

13,241

22,734

9.891

11,551

3,207

6,564

28,782

47,508

... 32,666

52,522

40,998

54,221

14,547

23,080

9,021

9,336

17,510

28,120

25,459

35,810

Summa; 452,836

659,177

1,420,245

1,769,145

112,361

189,171

807,631

1,015,725

304,535

398,638

557,557

675,251

1 9

3 2

1 9

3 2

1 9

3 2

Januari .................

... 18 482

22,478

5,757

6,290

11,315

14,203

Februari 1 — 20........

... 30,654

36,691

—

25,105

29,317

Anm. Siffrorna för ären ISSI och 1932 äro endast preliminära.

CD

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:117 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående tull å ägg, äggula och flytande äggvita. a1 i texten