Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Mag-.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 guni 1922

1932-04-21 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:32, Betänkande, i anledning av Kungl. Mag-.ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 guni 1922

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1

Sr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1932 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Mag-.ts proposition

med förslag till förordning örn ändring i vissa

delar av förordningen den 2 guni 1922 (nr 260) örn automobttskatt

m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 26 februari 1932 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 174, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

1) förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) örn automobilskatt,

2) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit,

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den

1932, och

4) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) örn automobilskatt b

Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 5 och 18 §§ förordningen den 2 juni

1922 örn automobilskatt skola, 1 och 2 §§ i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse, dels ock att i förordningen skall införas en ny

paragraf, betecknad såsom 14 a § och av nedan angivet innehåll:

1 §•

För automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit

här i riket registrerad, skall årligen erläggas skatt enligt nedan meddelade

bestämmelser.

Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken, ehuru den

1 Senaste lydelse: Se beträffande 5 § 1927 : 188 och beträffande 18 § 1930:280.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 20 höft. (Nr .12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

bort bär i riket registreras, icke blivit i automobilregister införd, gäller

vad i 14 § bär nedan stadgas.

Med automobil---på skenor.

Vad i denna förordning stadgas om släpvagn skall gälla allenast beträffande

sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som kopplas

till automobil.

2 $.

Från skatteplikt--— svensk undersåte.

Från skatteplikt undantages jämväl automobil eller släpvagn, som är

Inrättad uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller

sjuka.

5 §.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest med tjugo

kronor;

b) för motorcykel med bi vagn med trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med fjorton

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med sexhundra kilogram, dock minst med sextio

kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt;

e) för släpvagn, beträffande vilken den beräknade vikten av den största

last och det största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad

(maximilast), uppgår till ettusen kilogram eller däröver, med etthundra

kronor; samt

f) för annan släpvagn med femtio kronor.

14 a §.

Vad i 3, 4, 6, 7, 9—11, 13 och 14 §§ stadgas örn automobil skall äga motsvarande

tillämpning beträffande släpvagn.

18 §.

Efter vilka grunder samt på vad sätt den, som tillverkar eller bedriver

handel med automobiler eller släpvagnar, skall erlägga skatt för användande

i trafik av automobil eller släpvagn, som av honom hålles till

salu, så ock örn och i vad mån skatt skall utgå för automobil, som för tillfälligt

brukande i riket från utlandet införts, bestämmes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1933.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

3

F örslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr

62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit\

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 örn särskild

skatt å bensin och motorsprit skall i nedan angiven del erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall i den ordning

nedan stadgas erläggas särskild skatt av åtta öre för liter. För motorsprit

skall erläggas särskild skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Maj:t förordnar.

Förslag

till

förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1932.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För bensin, som den 1932 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall

i den ordning nedan sägs till staten erläggas skatt av två öre för liter.

Med bensin förstås i denna förordning mineraloljor och skifferoljor, vilka

enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin

och motorsprit hänföras till bensin. Är bensin blandad med annan vara,

skall vid skattskyldighetens bestämmande hänsyn tagas till den myckenhet,

varmed bensin ingår i blandningen.

2 §.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där ej

annat föranledes av vad nedan i 9 § stadgas, den, som vid den i 1 § angivna

tid innehade bensin till myckenhet överstigande 1,000 kilogram.

Senaste lydelse: se 1931 : 245.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast inom en månad

från dagen för denna förordnings ikraftträdande på heder och samvete

avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin, han vid den i

1 § angivna tid innehade, varvid tillika skall angivas den plats, där bensinen

då förvarades.

Skyldighet att avgiva deklaration för annan än enskild person åligger

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, ombud och, för oskiftat

stärbhus, den som sitter i boet.

Deklaration skall avgivas till länsstyrelsen i det län, där den uppgiftspliktige

författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, örn han

är avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller

syssloman eller ombud är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med

deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna

tid.

4 §.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma

från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar bandel

med eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.

Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas

vara deklarationspliktig eller som avgivit ofullständig deklaration, må

föreläggas att inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga

uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes

inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta

örn sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid,

i mån av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse

eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller

annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring

och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan

kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas

av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Majit må ock förordna örn granskning av deklarationer

och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Majit förordnad granskningsman

äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 5

dersökning av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

....

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj:t förordnat, bestrides av

medel, som i 2 mom. sägs.

5 §.

Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer oell eljest

inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,

samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas

enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §.

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev

med allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår,

tillika med underrättelse örn tid och sätt för skattens erläggande samt

vad den skattskyldige har att iakttaga, örn han vill överklaga länsstyrelsens

beslut eller eljest söka befrielse fran påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning

avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för

lågt belopp, skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom

berörda förfarande eller underlåtenhet undandraga.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1937.

8 §.

1 moni. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt

förfarit, må besvär anföras hos kammarrätten.

Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd

skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad,

ingiva eller på eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insända

besvären till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd,

örn den tid försittes, att besvären icke varda till prövning upptagna;

dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen

ingivits eller avsänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras

upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången

av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten

omedelbart överlämnas till länsstyrelsen för vidare behandling

på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,

översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga

handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*’ Bevillningsutskottets betänkande Ar 32.

9 §.

Visar skattskyldig, att bensin, som lian vid don i 1 § angivna tid innehaft,

till annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Majit,

dar den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma, att skattskyldigheten

skall åligga köpare, eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse

från eller återbäring av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt

och år, efter det skatt vederbörande avfordrats.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna

i förenämnda förordning örn särskild skatt å bensin och

motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad

person. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin

befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för

någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess

offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill

utgången av år 1931, varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,

bote från och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må länsstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

13 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så

att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt,

bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har

den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 7

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs

bokföring, må ej i vidare mån, än hans tjänsteutövning fordrar, yppa

vare sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare

underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig

skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite enligt

12 §.

Åtal för förseelse, som i 13 eller 14 § omförmäles, skall anhängiggöras

vid allmän domstol.

Förseelse, som omförmäles i 13 §, är föremål för allmänt åtal. Förseelse,

varom i 14 § sägs, må ej åtalas av allmän åklagare, där den ej av målsägande

till sådant åtal angives.

16 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

17 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,

så ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning

erfordras, meddelas av Kungl. Maj :t.

18 §.

Angående fördelning av influten skatt gäller vad som är stadgat angående

fördelning av de jämlikt förordningen örn särskild skatt å bensin

och motor sprit influtna skattemedel.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit förordnar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922 (nr

261) om särskild skatt å automobilgummiringarx. |

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 2 juni 1922 om särskild

skatt å automobilgummiringar skall i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

1 *.

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som införas till eller tillverkas

inom riket, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt yttergummi

eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar,

skall i den ordning nedan stadgas erläggas skatt av tre kronor femtio öre

för kilogram.

Vad sålunda stadgas örn ringar till automobiler och motorcyklar skall

jämväl äga tillämpning i avseende å ringar till släpvagnar och traktorer

ävensom å ringar till bärgnings- och andra transportabla maskiner,

Kungl. Majit dock obetaget att i särskilda fall, där omständigheterna därtill

föranleda, medgiva befrielse från skattskyldighet.

I första och andra styckena omförmälda varuslag benämnas i denna förordning

automobil gummin''n ga r.

För automobilgummiringar---denna förordning.

På Kungl. Maj :ts prövning---skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit förordnar; och

skall härvid iakttagas följande:

1) För automobilgummiringar, som inom riket finnas den

1932, och för vilka icke skatt erlägges uti den i 2 och 5 §§ stadgade ordning,

skall, i den mån ej nedan i punkten 2 annorlunda sägs, erläggas, utöver

den skatt av 2 kronor för kilogram, som utgår enligt 1 § förordningen

örn särskild skatt å automobilgummiringar i dess äldre lydelse, ytterligare

skatt med 1 krona 50 öre för kilogram.

2) En var ägare av automobil åtnjuter befrielse från skyldighet att er
lägga

genom denna förordning beslutad höjning av den särskilda skatten

å automobilgummiringar för den uppsättning ringar, som finnes anbragt

å automobilens hjul den 1932 med tillägg av ytterligare

hälften av nämnda antal.

3) Annan än tillverkare av automobilgummiringar, vilken den

1932 innehar sådana ringar, för vilka skatt enligt denna för
1

Senaste lydelse: se 1929:63.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 9

ordning skall erläggas, är pliktig att före utgången av månad

1932 till länsstyrelsen i det län, där lian Ilar sitt hemvist, eller örn han

yrkesmässigt driver handel med automobilgummiringar, i det län, där rörelsen

drives, avgiva deklaration rörande de av honom den

1932 innehavda automobilgummiringar, med angivande av antal, varuslag

och vikt.

Skatt för ringarna skall erläggas vid avgivandet av deklarationen; dock

att, örn skattens belopp överstiger ettusen kronor, den skattskyldige må

åtnjuta anstånd med betalningen av vad som överstiger nämnda belopp

intill utgången av juni månad 1933. Kungl. Majit äger att, örn så finnes

skäligt, medgiva ytterligare anstånd.

4) Vad i 12 och 13 §§ stadgas för det fall, att deklarationsskyldighet enligt

4 § ej behörigen fullgöres, skall jämväl äga tillämpning i avseende å

deklaration, varom under 3) sägs.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört till motivering för förslagen, får utskottet,

i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda

statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

Ilo) de likalydande motionerna nr 337 i första kammaren av herr Löfvander

och nr 491 i andra kammaren av herr Johanson i Hallagården m. fl., i

vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl.

Majlis proposition nr 174, att fordonsskatten för automobiler med ringar

av mjuk kautschuk bestämmes att utgå med 14 kronor för varje påbörjat

tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 800 kilogram,

dock minst med 60 kronor; samt

att vederbörande utskott måtte vidtaga de författningsändringar, som

betingas härav»;

2io) motionen nr 499 i andra kammaren av herr Edberg, däri hemställts,

»att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av Kungl. Majits

förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) örn automobilskatt, att automobiler inrättade för drift med

träkolsgas undantagas från skatteplikt»;

3io) motionen nr 500 i andra kammaren av herr Lindmark, i vilken hemställts,

»att riksdagen måtte bifalla vad Kungl. Majit föreslagit i propositionen

nr 174 med allenast den ändringen i 5 §, c i ''Förslag till förordning

örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 örn n.utomobilskatt’

att fjorton kronor ändras till tolv kronor; och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

att i 1 § i ''Förslag till förordning om Undrad lydelse av 1 § förordningen

den 2 juni 1922 om särskild skatt å automobilgummir ingar’ orden tre kronor

femtio öre ändras till två kronor femtio öre»;

4:o) motionen nr 501 i andra kammaren av herrar Persson i Grytterud

och Gustafson i Kasenberg, i vilka hemställts, »att riksdagen vid behandling

av proposition nr 174 angående förhöjning av automobilskatterna ville

med iakttagande av vad i motiveringen framhålles företaga de förändringarna

i Kungl. Maj:ts förslag, dels att fordonsskatten å personautomobiler

må utgå efter nu gällande grunder, dock med sänkning av skatteminimum

till 60 kronor, dels att fordonsskatten å motorcyklar likaledes må

bibehållas orubbad, dels att, därest vid bifall till de ovan gjorda yrkandena

så skulle bli oundgängligt nödigt, erforderlig utfyllnad av bilskattemedlen

må uttagas genom en förhöjning av ringskatten till 4 kronor per kilogram»;
5:o)

motionen nr 502 i andra kammaren av herr Bengtsson i Kullen, däri

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att skatt icke skall utgå å motorsprit

för tiden från och med den 1 juli 1933» samt »att vederbörande utskott

måtte verkställa härav påkallade ändringar i förordningen örn särskild

skatt å bensin och motorsprit»;

6:o) motionen nr 503 i andra kammaren av herrar Adersson i Rasjön

och Pettei''sson i Hällbacken, i vilka hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Majlis proposition nr 174 med förslag örn ändring i vissa

delar av förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt måtte besluta

sådan ändring i § 5 i sagda förordning, att för automobil, som drives med

träkolgas, skatt skall erläggas med hälften av de i paragrafen bestämda

skattesatserna och att denna skattenedsättning skall gälla till den 1 januari

1938»; samt

7:o) motionen nr 504 i andra kammaren av herrar Andersson i Rasjön

och Pettersson i Hällbacken, däri hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 174 måtte besluta sådan ändring i

§ 5 i förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt, att skatt för släpvagn,

beträffande vilken den beräknade vikten av den största last och det

största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad, ej uppgår till

500 kilogram, skall utgå med 25 kronor».

Till behandling i samband med förevarande proposition bar utskottet

funnit lämpligt att jämväl upptaga följande, under motionstiden vid riksdagens

början väckta motioner, vilka hänvisats till utskottet, nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 11

8:o) de likalydande motionerna nr 24 i första kammaren av kerr Nylander

m. fl. och nr 51 i andra kammaren av herr Björkman m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att

Kungl. Majit ville låta verkställa utredning örn, huruvida i beskattningshänseende

s. k. bärgningsautomobiler böra undantagas helt eller delvis

från skatteplikt enligt automobilskatteförordningen, samt att Kungl.

Majit måtte, sedan utredningen verkställts, vidtaga den åtgärd, vartill utredningen

kan föranleda»;

9:o) de likalydande motionerna nr 179 i första kammaren av herrar Johan

Nilsson i Malmö och Hjalmarsson samt nr 245 i andra kammaren av herr

Winkler m. fl., däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta /sådan ändring

av 5 § i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin

och motorsprit att restitution av i förordningen avsedd skatt ina åtnjutas

för bensin eller motorsprit, som med eller utan tillsats av annat

ämne användes för framdrivande av tåg eller fordon å järnvägsspår»;

samt

lilio) motionen nr 219 i andra kammaren av herr Björnberg, i vilken

hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i författningen,

att bilskatten, av den som därom ansöker, måtte få erläggas månads- eller

kvartalsvis, mot kupongkvitto, vilket företes då bilen användes».

Beträffande de skäl. som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid anmälan den 4 januari 1932 av finansplanen och av beräkningen av

statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 angav föredragande departementschefen

en höjning av automobilskattemedlen såsom en av de

möjligheter, som kunde komma i fråga för att ernå balans i budgeten.

Då det i och för sig syntes rimligt, att motortrafiken finge bära en

större del av utgifterna för vägväsendet än vad för närvarande

vore fallet, förordade departementschefen i anslutning härtill, att från

och med nästa budgetår samtliga kostnader för statens bidrag till

allmänna vägunderhållet på landet och för den lokala vägorganisationen

täcktes av automobilskattemedel, liksom ock statens bidrag till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar. I enlighet härmed skulle anslagen

för utgifter från automobilskattemedlen ökas med sammanlagt 13.38 miljoner

kronor. För bestridande härav samt för att dessutom möjliggöra någon

ökning av det belopp, som med gällande grunder skulle stå till förfogande

för att fördelas mellan städer och landsbygd, föreslog departementschefen

en skärpning av automobilbeskattningen därhän, att ifrågavarande

inkomsttitel höjdes utöver det av riksräkenskapsverkot beräknade

beloppet, 65 miljoner kronor, med 15 miljoner kronor. 1 samband

därmed uttalades, att en omläggning av motorfordonsskatten borde företagas;

och tillkännagav departementschefen tillika sin avsikt att framdeles

anmäla förslag i ämnet.

Utskottet.

Bestridandet

av kostnaderna

för

vägväsendet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

I riksstatslör slaget upptogs, i överensstämmelse med vad departementschefen

sålunda anfört, inkomsttiteln automobilskattemedel till 80 miljoner

kronor.

Enligt det vid den nu föreliggande propositionen fogade statsrådsprotokollet

har föredragande departementschefen framhållit, att en överflyttning,

på sätt i statsverkspropositionen föreslagits, av dels det

anslag till bidrag till vägunderhållet på landet, som hittills gäldats

med vanliga statsmedel, dels anslaget till byggande av landsvägar och

vanliga bygdevägar, dels ock de två anslag till vägorganisationen i länen,

vilka hittills gäldats med vanliga statsmedel, att utgå av automobilskattemedel,

skulle medföra, att med dylika medel kunde beräknas komma att

gäldas år 1932 59.5 procent av sammanlagda kostnaderna för städernas

för automobiltrafiken viktiga vägar och gator sam£ för vägväsendet å

landsbygden och likaledes 59.5 procent av enbart sistnämnda kostnader

samt år 1933 65.5 procent respektive 67 procent av samma kostnader.

En överflyttning redan nu i sådan omfattning av statens utgifter för vägväsendet

från den egentliga skattebudgeten till att täckas med automobilskattemedel

kunde antagas hålla sig inom ramen för vad en utredning

komma att utvisa i fråga örn den procentuella storleken av det bidrag,

som automobiltrafiken borde lämna till bestridande av kostnaderna för

vägväsendet. Er det material, som hopbragts vid de sistlidet år företagna

trafikräkningarna, hade stickprov tagits för att vinna upplysning örn

motorfordonstrafikens omfattning i förhållande till hästfordonstrafiken.

Samtliga dessa prov häntydde på, att icke ens med det förslag till ytterligare

beskattning av motorfordonen, som i propositionen framlades,

dessa fordon bomme att deltaga i kostnaderna för vägväsendet i den omfattning,

som motsvarade deras andel i den vägslitande trafiken.

Historik över Ender den relativt korta tid, som förflutit, sedan beskattning av motorbeskåttningen.

^or<^on infördes i-vårt land, har denna beskattning varit föremål för åtskilliga

ändringar, huvudsakligen betingade av de ökade kostnader för

vägväsendet, som motorfordonstrafiken förorsakat.

1922 års Beskattning av motorfordon kom till stånd i vårt land första gången

riksdag. efter beslut vid 1922 års riksdag. I den proposition, nr 199, som på

grundval av ett av den s. k. vägkommissionen avgivet förslag nämnda

år förelädes riksdagen, föreslog Kungl. Majit dels en å själva fordonet

lagd skatt, för automobil med ringar av mjuk kautschuk utgående med

8 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av automobilens egen

vikt, dels skatt å automobilgummiringar utgörande 1 krona 50 öre för

kilogram. Sedan propositionen i huvudsak vunnit riksdagens bifall, utfärdades

den 2 juni 1922 förordningar örn automobilskatt och örn särskild

skatt å automobilgummiringar (S. F. S. nr 260 och 261).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

13

Emellertid ansågs snart nog det bidrag till vägväsendet, som sålunda

uttogs av automobiltrafiken, icke svara mot de kostnader denna trafik

pålade vägväsendet. Redan vid 1924 års riksdag framlade Kungl.

Majit i proposition, nr 206, förslag örn viss böjning av den för fordonen

utgående skatten samt örn upptagande av, förutom en mindre tullavgift,

en särskild skatt å bensin. Riksdagen ansåg, att någon böjning av

skatten å själva fordonen icke borde vidtagas, men godkände förslaget

örn särskild bensinskatt, därvid, i syfte att sålunda erhålla vederlag för

det skattebelopp, som beräknats skola inflyta genom den föreslagna höjningen

av fordonsskatten, det av Kungl. Majit föreslagna skattebeloppet,

4 öre för liter, böjdes till 5 öre. Tillika beslöt riksdagen, att den särskilda

skatten skulle omfatta jämväl motorsprit; bestämmelserna i denna

del skulle emellertid träda i tillämpning först den 1 juli 1929.

Emellertid visade sig, att ej heller med den sålunda genomförda skärpningen

av beskattningen av automobiltrafiken denna trafik i skälig omfattning

deltog i kostnaderna för vägväsendet. I syfte att i än större

utsträckning än vad dittills varit fallet bereda ersättning för de ökade

utgifter för väghållningen, som sagda trafik förorsakade, föreslog Kungl.

Majit ånyo vid 1927 års riksdag i proposition, nr 173, ökad beskattning

av automobiltrafiken, såväl vad fordon som förbrukningsartiklar anginge.

Vidkommande fordonsskatten innebar det förslag, som i denna proposition

framlades, sådan omläggning av beskattningen, att till grundval

för skattens beräknande föreslogs fordonets tjänstevikt, d. v. s. vikten

av fordonet i fullt driftfärdigt skick, i stället för såsom förut fordonets

egen vikt (skattevikt). Det framhölls att, då det vore den rullande

vikten, som borde beskattas, det uppenbarligen vore mera följdriktigt

att till grund för skatten lägga automobilens vikt i driftfärdigt skick,

ökad med vikten av det antal personer eller den last, som automobilen

kundo beräknas i medeltal föra. Då emellertid fastställandet av denna

vikt vore förenat med stora vanskligheter, syntes det dock vara ett steg

i rätt riktning att låta tjänstevikten utgöra grund för skattens beräknande.

I förslaget berördes även andra beskattningssystem — skattens

beräknande efter hästkraftantal och efter cylindervolym — men ansågs

intet av dessa system vara att förorda vid uttagandet av en efter fordonens

vägslitning på rättvist sätt avpassad skatt. Såsom skäl härför

anfördes bland annat, att i vissa länder, där ettdera av sistberörda

system tidigare tillämpats, övergång helt eller delvis till viktbeskattning

ägt rum. Förslaget innebar i övrigt i fråga örn fordonsskatten dels

införandet av ett skattefritt viktsavdrag av 300 kilogram, varigenom en

efter vagnarnas vägförstörando verkningar i viss mån avpassad progressivitet

i skatteskalan skulle vinnas, dels en höjning av skattesatsen

från förutvarande 8 kronor till 10 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av fordonets på förenämnt sätt bestämda vikt, dels ock infö
-

1924 års

riksdag.

1927 ars

riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1929 års

riksdag.

1931 års

riksdag.

Gällande bestämmelser.

Fordonsskatt.

rande av en minimiskatt av 75 kronor. Beträffande gummiringskatten föreslogs

höjning från 1 krona 50 öre till 1 krona 75 öre för kilogram och i

fråga om bensinskatten en ökning från 5 till 6 öre för liter.

Riksdagen biföll förslaget i vad det avsåg bensinskatten samt i huvudsak

beträffande fordonsskatten, varvid dock det skattefria viktsavdraget

för åstadkommande av en mera lämpligt avvägd skatteskala bestämdes

till 400 kilogram. I fråga örn gummiringskatten beslöts — i syfte

att utjämna den minskning av den föreslagna fordonsskatten, som ökningen

av det skattefria viktsavdraget innebar — en höjning med 50 öre

till 2 kronor för kilogram. Förordningar örn ändrad lydelse i enlighet med

riksdagens beslut av förut gällande författningar i ämnet utfärdades

den 3 juni 1927 (S. F. S. nr 188—190).

Genom beslut vid 1929 års riksdag förlängdes skattefriheten för motorsprit

intill den 1 juli 1933, varjämte bestämdes, att skatten därå skulle

under tiden från och med den 1 juli 1933 till den 1 juli 1934 utgå med

halvt belopp eller med 3 öre för liter. Vidare beslöts vid nämnda riksdag

sådan ändring av bestämmelserna örn skatt å bensin, att dessa, som förut

omfattat endast importerad bensin, även kommo att omfatta inom landet

framställd bensin. I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades

den 3 maj 1929 ny förordning (S. F. S. nr 62) örn särskild skatt å

bensin och motorsprit.

Vid 1931 års riksdag beslöts i anledning av väckta motioner, att, utöver

den i förenämnda förordning den 3 maj 1929 örn särskild skatt å

bensin och motorsprit stadgade skatten å bensin, å denna vara skulle

under tiden från och med den 4 juni 1931 till och med den 30 juni 1933

erläggas en provisorisk tilläggsskatt av 2 öre för liter. Förordning härom

utfärdades den 2 juni 1931 (S. F. S. nr 137).

Den egentliga automobilskatten, fordonsskatten, utgår för närvarande

med följande belopp för helt kalenderår räknat:

a) för motorcykel utan bivagn med 10 kronor, då motorcykelns tjänstevikt

icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 15 kronor;

b) för motorcykel med bivagn med 25 kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med 10 kronor

för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt

minskad med 400 kilogram, dock minst med 75 kronor; samt

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens

tjänstevikt.

Fri från fordonsskatt är automobil, som äges av medlem av konungahuset

samt, under villkor av ömsesidighet, automobil tillhörig främmande

makts härvarande beskickning eller konsulat tillhörande personal,

som icke är svensk undersåte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 15

Fordonsskatt utgår ej keller för automobil, som är inrättad uteslutande

för brandväsen eller för transport av sårade och sjuka.

Med automobils tjänstevikt, vilken beräknas efter direkt vägning av

automobilen, avses enligt motorfordonsförordningen den 20 juni 1930

(S. F. S. nr 284) vikten av automobilen i normalt, fullt driftfärdigt skick

vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri, däri inbegripen

vikten av dels till automobilen hörande verktyg, reservdelar och

reservgummi ävensom bränsle, smörjolja och vatten (tillbehör), dels ock

den för automobilen nödvändiga bemanningen.

Skatt utgår endast å motorfordon, vilka enligt motorfordonsförordningen

äro registreringspliktiga. På grund härav äro bland annat släpvagnar

samt traktorer och andra motorredskap skattefria.

Skatteplikt inträder med den kalendermånad, under vilken motorfordonet

första gången införes i automobilregistret, samt upphör med utgången

av den kalendermånad, under vilken fordonet avförts ur registret

utan att hava blivit i annat sådant register infört. Varder fordonet,

innan det registrerats, i avbidan därå använt i trafik lika med registrerat

fordon, skall dock skatten utgå från och med den kalendermånad,

varunder det tagits i bruk.

Debitering av automobilskatt verkställes av registreringsmyndigheten,

d. v. s. i Stockholm Överståthållarämbetet och i länen länsstyrelserna.

Skatten skall vara inbetald senast den 15 februari varje år. I Stockholms

stad inbetalas skatten, efter erhållet meddelande örn dess storlek,

kontant å uppbördsstämma. I länen betalas skatten genom postförskott,

dock må, i den mån så av tillkomna omständigheter påkallas, riksräkenskapsverket

i samråd med generalpoststyrelsen föreskriva, att inbetalning

må ske medelst postgiroinbetalningskort i stället för postförskottsan

visning.

Särskilt kvitto, automobilskattekvitto, meddelas å erlagd skatt. Ådiket

kvitto skall under färd medföras å fordonet.

Såsom behörigt automobilskattekvitto må för vissa motorfordon i a\''- bidan å registrering under högst tre veckor gälla av postverket eller annan

myndighet i behörig ordning utfärdat interimskvitto, vilket vid

fordonets registrering makuleras och utbytes mot i \Tanlig ordning utfärdat

automobilskattekvitto.

Skatt å automobilgummiringar utgår för följande arbeten av mjuk kautschuk,

vilka införas eller tillverkas inom riket, nämligen massiva hjulringar

(även i längder) samt yttergummi eller delar därtill för ringar till

automobiler eller motorcyklar. Skatt för inom riket tillverkade ringar

av nyss nämnt slag erlägges av tillverkaren i enlighet med av honom till

vederbörande länsstyrelse avgiven deklaration, i den mån ringarna av tillverkaren

levereras till annan eller tagas i bruk för egen räkning. För

importerade ringar erlägges skatten till tullverket i samband med beta!-

Skatt å automobilgummiringar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skatt å bensin

och motorsprit.

Trafik
försäkring.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

ning av tullen. Institution av skatt må under vissa villkor åtnjutas beträffande

icke begagnade ringar, vilka utföras ur riket.

Såväl den särskilda skatten som tilläggsskatten å bensin erlägges för

till riket införd bensin till tullverket samtidigt som å varan belöpande

tull gäldas. Inbetalning av skatt för här i riket tillverkad bensin samt

för motorsprit verkställes genom insättning å statsverkets giroräkning i

riksbanken. Skatten erlägges, vad bensin av omhandlade slag beträffar,

av tillverkaren samt för motorsprit av den, för vilkens räkning denaturering

sker.

Restitution av skatt åtnjutes under vissa villkor för bensin och motorsprit,

som i oförändrat skick utföres ur riket eller som med eller utan

tillsats av annat ämne användes för framdrivande av tåg eller fordon å

för allmän trafik upplåten järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt

vid yrkesmässigt utövande av fiske, samt för bensin, som med eller

utan tillsats av annat ämne användes för annat tekniskt ändamål än

motordrift.

Skatt för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes

för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske,

återbäres på det sätt att årligen ett belopp, motsvarande en tredjedels

procent av de under nästförutgångna budgetår influtna bensinskattemedlen,

dock högst 50,000 kronor, samt av tilläggsskatt högst 20,000 kronor

ställes till lantbruksstyrelsens förfogande att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

användas för fiskerinäringens främjande. I 11

I detta sammanhang torde även höra omnämnas den ägare av motorfordon

enligt lagen den 10 maj 1929 örn trafikförsäkring å motorfordon

åvilande skyldigheten att hava fordonet försäkrat för skada i följd av

trafik med fordonet här i riket. Trafikförsäkring meddelas av dels 19

försäkringsföretag, anslutna till svenska automobiltarifföreningen, dels

11 utanför sagda förening stående försäkringsföretag. Enligt vad som

inhämtats, tillämpa till tariff öreningen anslutna företag för närvarande

vid lagstadgade försäkringssummor i allmänhet följande premier för

den obligatoriska trafikförsäkringen:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

17

Automobil med

ordinarie garage

Automobil med

Automobil i

i Stockholm eller

registrerings-

övriga delar av

Göteborg med

omnejd

bokstav il1

landet

Kronor

Kronor

Kronor

Personautomobiler för privat bruk......

Personautomobiler för affärsbruk an- vända av handelsresande, resehand-

133

103

77

lande eller reseinspektör ...............

Tunga lastautomobiler med en last-

133

133

133

ningsförmåga av minst 3,000 kg.......

Lätta lastautomobiler med lastnings-

125

125

110—125

förmåga under 3,000 kg................

120

120

105—120

Motorcyklar utan sidvagn ..................

100

77

45

Motorcyklar med sidvagn ..................

68

53

42

Droskautomobiler i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Norrköping samt

170

hyrverks- och droskautomobiler i Stockholms omnejd

Hyrverksautomobiler och droskautomobiler i övriga delar av landet ......

132

Omnibussar med linje berörande Stockholm med viss omnejd (med undan-

225

150—225

tag av bussar tillhörande Stockholms spårvägar) ......

Omnibussar i övriga delar av landet ........................

Samtliga premier äro beräknade för 5-åriga försäkringar med årlig

premiebetalning. Vid försäkring på kortare tid än 5 år jämkas premien

uppåt. De till tarifföreningen icke anslutna försäkringsföretagen lära

i allmänhet tillämpa något lägre premier än medlemmarna i tarifföreningen.

Motorfordon äro, såsom av förestående premietabell framgår, för trafikförsäkring

indelade i grupper med hänsyn till det med användningen av

olika slag av fordon förenade större eller mindre riskmomentet. Inom de

särskilda grupperna förekommer däremot icke någon gradering av premierna

i förhållande till fordonens vikt eller värde eller med hänsyn till

deras större eller mindre användning. För skadefritt år lämnas viss nedsättning

i premien, s. k. bonus.

I anledning av vissa vid 1931 års riksdag väckta motioner hemställde

riksdagen i skrivelse den 28 maj 1931, nr 292, att Kungl. Majit måtte låta

verkställa utredning rörande automobilbeskattningens anordnande samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Därvid åberopade riksdagen bevillningsutskottets betänkande i

ämnet, nr 40, däri utskottet anfört bland annat:

Det vore uppenbart, att med den snabba utveckling, som ägt och alltjämt

ägde rum på automobiltrafikens område, beskattningen visade ten- 1

1 Malmöhus län.

Bihang till riksdagens protokoll 19.12. 7 sami. 26 höft. (Nr 32.)

1931 art

riksdag.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Motorfordons

beståndet

under åren

1923—1931.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

dens att hastigt föråldras och att förty inom en näraliggande framtid beskattningen

vore i behov av omläggning. Så hade otvivelaktigt lagen örn

trafikförsäkring å motorfordon skärpt de olägenheter, som fordonsskatten

i många fall medfört. Vidare torde under senare år gjorda förbättringar

i fråga örn ringarnas konstruktion ökat dessas livslängd, vilket i sin ordning

medfört en sänkning av den anpart av skatten ringarna hade att bära.

Det syntes sannolikt, att framdeles även andra ämnen än bensin med

fördel kunde komma att utnyttjas såsom motorbränsle. Utskottet ville

endast erinra örn den ökade betydelse, råoljan syntes komma att erhålla,

särskilt för framdrivande av automobiler i yrkesmässig trafik samt lastautomobiler.

Då bensinskatten utgjorde den ojämförligt största delen av

automobilskatten, måste det anses angeläget, att statsmakterna i så god

tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga örn beskattningen,

vilka kunde bliva en följd av en dylik övergång från bensin

till andra slag av motorbränslen. Slutligen torde den ökade användningen

av automobilomnibussar och lastautomobiler påkalla en utredning beträffande

beskattningen av dylika automobiler.

På grund härav hade utskottet ansett frågan rörande beskattning av

automobiltrafiken böra göras till föremål för utredning. Redan av det

anförda vore likväl uppenbart, att utskottet saknat möjlighet att närmare

angiva riktlinjerna för den blivande utredningen i ämnet. Utskottet ville

emellertid framhålla önskvärdheten av att densamma gjordes allsidig.

Då det måste anses såsom en riktig utgångspunkt för beskattningen, att

automobiltrafiken finge så vitt möjligt bära de merkostnader denna förorsakade

vägväsendet och denna trafik för närvarande knappast syntes bestrida

erforderlig del av dessa kostnader, torde utredningen även böra omfatta

frågan örn storleken av det bidrag automobiltrafiken borde lämna.

Frågan örn fördelningen av skatten å de olika beskattningsföremålen

borde givetvis ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid syntes man böra bibehålla

de grundläggande principerna för gällande beskattning, nämligen

att denna skulle drabba såväl innehavet av automobil som även och

främst utgå i förhållande till den omfattning, i vilken automobilerna

brukades.

Automobil- och motorcykelbeståndens utveckling under de år, varunder

skatt utgått å dessa fordon, framgår av följande tabeller, vilka beträffande

tiden från och med år 1923 till och med den 30 september 1931

återfinnas i propositionen men beträffande förhållandena vid utgången

av år 1931 fullständigats av utskottet:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 19

A u

t O

m o

b i 1

e r

i r

Personvagnar

Personomni-

bussar

Lastvagnar

Specialvagnar

S

u m m

a

antal

ökning

anta]

ökning

antal

ökning

antal

ökning

antal

ökning under

årets

sint

under

årets

slut

under

årets

slut

under

årets

slut

under

årets

slut

året

året

året

året

antal

O/

/o

1923......

37,823

_

731

_

11,906

_

50,460

10,547

26.4

1924......

46,557

8,734

1,017

286

15,246

3,340

—

—

62,820

12,360

24.6

1925......

59,122

12,565

1,283

266

19,203

3,957

—

—

79,608

16,788

26.7

1926......

70,454

11,332

1,608

325

22,863

3,660

—

—

94,925

15,317

19.2

1927......

81,465

11,011

1,827

219

26,230

3,367

376

—

109,898

14,973

15.8

1928......

94,301

12,836

2,192

365

30,677

4,447

490

114

127,660

17,762

16.2

1929......

99,144

4,843

2,511

319

34,591

3,914

581

91

136,827

9,167

7.2

1930......

103,664

4,520

2,837

326

38,071

3,480

686

105

145,258

8,431

6.2

•,0/9 1931

110,343

6,679

3,265

428

41,880

3,809

1,002

316

156,490

11,232

7.7

1931......

105,283

1,619

3,372

535

40,626

2,555

2231

—

149,504

4,246

2.9

1 Antalet specialvagnar har vid den senaste beräkningen uppskattats efter andra grunder

än tidigare.

i r

M o t o

roy

klar

utan bivagn

med bivagn

8

u

m m

a

antal

vid årets

slut

ökning

resp.

minskning

under året

antal

vid årets

slut

ökning

resp.

minskning

under året

antal

vid årets

slut

ökning resp. minsk- ning under året

antal

%

1923 ..................

14,749

_

5,729

20,478

1,028

— 4.8

1924 ..................

14,892

+ 143

7,056

+ 1,327

21,948

+

1,470

+ 7.2

1925 .................

16,074

+ 1,182

7,575

+ 519

23,649

+

1,701

+ 7.»

1926 ..................

16,748

+ 674

9,130

+ 1,555

25,878

+

2,229

+ 9.4

1927 ..................

26,969

+ 10,221

8,371

— 759

35,340

+

9,462

+ 36.e

1928 ..................

41,052

+ 14,083

8,551

+ 180

49,603

+ 14,263

+ 40.4

1929 ..................

46,818

+ 5,766

8,028

— 523

54,846

4-

5,243

+ 10.c

1930 ..................

48,693

+ 1,875

7,985

— 43

56,678

+

1,832

+ 3.3

S0/6 1931...............

49,499

+ 806

9,002

+ 1,017

58,501

-1-

1,823

+ 3.2

1931 ..................

46,553

— 2,140

8,636

+ 651

55,189

—

1,489

— 2.6

Tabellerna utvisa, att bestånden av automobiler och motorcyklar undergått

en stadig ökning intill senare delen av år 1931, då ökningen avstannat.

Den starka ökningen av antalet motorcyklar åren 1927 och 1928 sammanhänger

därmed, att lättviktsmotorcyklar i samband med de år 1927 vidtagna

ändringarna i automobilskatteförordningen inordnades under registrerings-

och skattepliktiga fordon.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Den sammanlagda

motorfordonsbeskattningen

under åren

1923—1931.

Intäkterna av motorfordonsbeskattningen från och med år 1923 till och

med budgetåret 1930/1931, fördelade på de olika skatteobjekten, redovisas i

efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, grundade

tabell:

i r

Antalet

motor- fordon

vid ka- lender- årets

slut

Ökn.

under

året i

%

Fordons-

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

%

Gummi-

ring-

skatt

kronor

Ökn.

resp.

minsk- ning

under

året i

%

Bensin-

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

%

Summa

skatt

kronor

Ökn.

under

året i

%

1923 .........

70,938

4,140,992

2,565,513

6,706,505

1924 .........

84,768

19.5

5,310,873

28.3

2,868,220

5,026,291

13,205,384

1925 .........

103,257

21.8

7,006,140

31.9

3,509,036

22.3

9,160,725

19,675,901

1926 .........

120,803

17.0

8,382,838

19.6

3,342,178

— 4.8

9,868,719

7.7

21,593,735

9.7

1927 l/i-»%

9,276,896

2,110,959

4,690,031

16,077,886

1927

145,238

20.2

1927/1928 ...

12,454,087

5,761,340

14,805,391

33,020,818

1928

177,263

22.1

1928/1929 ...

14,716,572

18.2

6,670,977

15.6

18,447,989

24.6

39,835,538

20.6

1929

191,673

8.1

1929/1930 ...

16,239,790

10.4

7,098,760

6.4

20,934,067

13.5

44,272,617

11.1

1930

201,936

5.4

1930/1931 ...

17,556,575

8.1

7,377,036

3.9

26,505,394

26.6

51,439,005

16.2

Skatteökningen har under de tre senast förflutna budgetåren utgjort:

Ökning i förhållande till föregående budgetår

Budgetår

fordonsskatt

kronor

gummiringskatt

kronor

bensinskatt

kronor

summa skatt

kronor

1928/1929............................

2,262,485

909,637

3,642,598

6,814,720

1929/1930...........................

1,523,218

427,783

2,486,078

4,437,079

1930/1931 .............................

1,316,785

278,276

5,571,327

7,166,388

Den sammanlagda skatt, som motorfordonstrafiken från och med år 1923

till och med den 30 juni 1931 lämnat, utgör i runt tal 246 miljoner kronor.

Enligt vad nu återgivna tabeller utvisa, har beträffande fordonsskatten

ökningen av uppbörden nedgått allt efter som fordonsbeståndets tillväxt

avtagit. Den avtagande tendensen i fråga örn ökningen av fordonsbeståndet

har dock något motverkats av den förskjutning uppåt, som ägt rum

ifråga örn vagnarnas tjänstevikt. Med avseende å gummiringskatten bör

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

bemärkas, att dennas ökning under de tre sistförflutna kalenderåren procentuellt

sett ej oväsentligt understiger ökningen av motorfordonsbeståndet.

Förklaringen härtill torde vara att finna dels däri, att ringarnas slitstyrka

avsevärt ökats dels ock i den förbättrade väghållningen. Vad bensinskatten

beträffar, utvisa tabellerna en avsevärt minskad ökning budgetåret 1929/

1980 jämfört med föregående år, medan under budgetåret 1930/1931 en anmärkningsvärd

ökning åter inträtt. Förhållandet torde i viss mån bero på

den ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under år 1931. Bidragande orsaker

torde jämväl vara dels förbättrad väghållning, varigenom särskilt

vinterkörningen kunnat upprätthållas i större utsträckning än tillförene,

dels ökad intensitet i omnibuss- och lastvagnstrafiken, dels ock att automobiler

av senare årsmodeller äro tyngre och utrustade med starkare motorer,

vilka förbruka mera bränsle än motorer av äldre typ.

Det torde böra anmärkas, att i den förut angivna, under budgetåret 1930/

1931 influtna bensinskatten tilläggsskatt enligt förordningen den 2 juni

1931 ingår med allenast 138,584 kronor, vadan denna tilläggsskatt icke nämnvärt

medverkat till den under budgetåret 1930/1931 inträdda ökningen av

bensinskatten.

De genomsnittliga skattebeloppen per fordon och år framgå av nedanstående

tabell:

Å r

Fordonsskatten

i medeltal per

fordon

Kr.

Gummiring- skatten i medel- tal per fordon

Kr.

Bensinskatten

i medeltal per

fordon

Kr.

Summa skatt

i medeltal per

fordon

Kr.

1923 ....................................

62. c

—

—

—

1924 ..................................

68.2

36.8

—

—

1925 ...................................

74.5

37.3

97.4

—

1926 ....................................

74.8

30.2

89.3

194.3

Budgetåret1:

1927/1928..............................

85.7

39.7

97.0

222.4

1928/1929..............................

83.0

37.6

104.1

224.7

1929/1930..............................

84.7

37.0

109.2

230.9

1930/1931.............................

86.9

36.5

131.3

254.7

Beträffande den skattebelastning, som åvilar olika slag av motorfordonstrafik,

hänvisas till propositionen oell därvid fogade tabeller.

1 Siffrorna för budgetåren 1927/1928—1930/1931 hava beräknats på grundval av rnotorfordonsbestånden

vid slutet av kalenderåren 1927-1930, vilka torde kunna anses något så

när representera medelbestånden under respektive räkenskapsår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

tionen?före- Såsom fram§år av det föregående Ilar såväl vid framläggandet av fisiagna

and- dansplanen för budgetaret 1932/1933 som i den nu föreliggande proposiAutomobil-

*ion.ei1 förutsatts- att av motor fordonstrafiken skall uttagas en skattebeskattningen.

ökning med i raat tal 15 miljoner kronor per år. Beträffande fördelningen

av denna skattebörda på olika beskattningsföremål har i propositionen

föreslagits, att omkring 8 miljoner kronor skola uttagas genom

höjning av bensinskatten, omkring 5 miljoner kronor genom höjning av

gummiringskatten samt omkring 2 miljoner kronor genom ökad fordonsskatt.

Ilen ifrågasatta skatteökningen innefattar en höjning av nuvarande

fordonsskatt med i genomsnitt omkring 11 procent, en höjning av

bensinskatten med 25 procent och en höjning av gummiringskatten med

75 procent.

Höjning av För vinnande av den erforderliga ökningen av automobilskattemedlen

bensinskatten, har det ansetts nödvändigt att företaga en höjning av bensinskatten med

2 öre för liter. I propositionen har alltså föreslagits, att den enligt förordningen

örn särskild skatt å bensin och motorsprit utgående skatten å

bensin höjes från 6 till 8 öre för liter. Enär tillika enligt 1931 års förordning

örn tilläggsskatt a bensin skatt skulle utgå med 2 öre för Uter,

komme sålunda bensinskatten enligt förevarande förslag att utgöra sammanlagt

10 öre för liter.

I detta sammanhang har i propositionen erinrats örn att, när bensinskatten

år 1927 fastställdes till 6 öre för liter, detaljhandelspriset å bensin

i Stockholm utgjorde 31 öre för liter, medan samma pris för närvarande

utgör allenast 22 öre för liter. I övrigt har hänvisats till vissa genom

socialstyrelsen införskaffade uppgifter rörande detaljpriserna å

bensin under tiden från och med år 1924.

Den inhemska bensinförbrukningen under budgetåret 1930/1931 motsvarade,

enligt vad i propositionen upplysts, omkring 439 miljoner liter.

Därest bensinförbrukningen under budgetåret 1932/1933 ej komme att understiga

denna kvantitet, skulle en höjning av skatten å bensin med 2

öre för liter för nästinstundande budgetår medföra en inkomstökning

av i runt tal 8,800,000 kronor. Merinkomsten av denna skatteökning har

dock i propositionen icke beräknats till högre belopp än 8,000,000 kronor.

Ifrågasatt be- När särskild skatt å bensin år 1924 infördes, intog riksdagen den ståndanna^motår-

Punkten> att den särskilda skatten borde omfatta jämväl motorsprit. För

bränsle än att stödja framställningen av ett inhemskt motorbränsle under den tid,

bensin. som ansågs erforderlig för inarbetande i marknaden av ett dylikt bränsle,’

medgav riksdagen emellertid, att motorspriten under en tid av fem år

skulle åtnjuta befrielse fran den särskilda skatten. Den sålunda medgivna

skattefriheten utsträcktes genom beslut vid 1929 års riksdag att gälla

ytterligare fyra år eller till den 1 juli 1933, och beslöts därvid tillika, att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 23

skatten å motorsprit under tiden från ock med den 1 juli 1933 till den 1

juli 1934 skall utgå med allenast 3 öre för liter. När riksdagen därefter

sistlidet år beslöt, att å bensin skulle under tiden till och med den 30 juni

1933 erläggas en tilläggsskatt av 2 öre för liter, inbegreps emellertid icke

motorspriten i den sålunda beslutade skatten. Till stöd härför anfördes i

bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande i ämnet, att da

skatteplikt för motorsprit inträdde först efter den 30 juni 1933, bleve det

icke erforderligt att för det dåvarande fatta ståndpunkt till frågan örn böjning

av skatten å motorsprit.

På sätt framgår av det vid nu föreliggande proposition fogade statsrådsprotokollet,

bar föredragande departementschefen bänvisat till att

den uti innevarande års statsverksproposition föreslagna förändringen

i fråga örn sättet för gäldandet av kostnaderna för vägväsendet, vilket

förslag föranlett nu förevarande proposition örn böjning av den automobiltrafiken

åvilande beskattningen, förutsatt, att skatt å bensin komme

att jämväl efter den 1 juli 1933 utgå med belopp motsvarande,

förutom den till 8 öre för liter föreslagna särskilda skatten å bensin, jämväl

den för närvarande med 2 öre för liter utgående tilläggsskatten. Frågan

örn bensinbeskattningen syntes sålunda böra bliva föremål för prövning

jämväl vid 1933 års riksdag. Det bar vid sådant förhållande synts

föredragande departementschefen mest lämpligt, att frågan örn beskattningen

av motorspriten i sist angivet sammanhang upptoges till behandling.

I det betänkande av bevillningsutskottet, som av riksdagen åberopats

i dess förberörda skrivelse av den 28 maj 1931, däri riksdagen hemställt

örn utredning rörande automobilbeskattningens anordnande, anförde utskottet

bland annat, att det måste anses angeläget, att statsmakterna i

så god tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga

örn beskattningen, vilka kunde bliva en följd av en övergång fran nyttjande

av bensin till användande av andra slag av motorbränslen.

Föredragande departementschefen bär nu framhållit, att användandet

i den egentliga motorfordonistrafiken av annat bränsle än bensin och

motorsprit bär i landet hittills ej syntes hava förekommit i större omfattning

utan väsentligen endast försöksvis. De försök, som sålunda

ägt rum, bade huvudsakligen varit inriktade på användandet av råolja

och träkolsgas såsom drivmedel för automobilmotorer. I viss utsträckning

hade ock bensol, vilken för närvarande i likhet med motorsprit är skattefri,

i blandning med bensin och motorsprit kommit till användning för automobildrift.

Såvitt av verkställd undersökning kunnat utrönas, hade dock, enligt vad

departementschefen anfört, användandet av andra motorbränslen än bensin

och motorsprit hittills icke nått sådan omfattning, att vidtagandet

av åtgärder i beskattningshänseende kunde anses för närvarande oundgängligen

påkallat. Då departementschefen förordat, att frågan örn beskattningen

av motorspriten upptoges till behandling vid nästkommande

s. 24 Kontrollera mot PDF

Höjning av

gammiringshatten.

Höjning av

fordonsskatten

för automobiler.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

års riksdag, syntes det mest följdriktigt, att i sistnämnda sammanhang

jämväl nu förevarande spörsmål upptoges till omprövning.

Vad gummiringskatten beträffar har föredragande departementschefen

ansett omständigheterna så till vida gynnsamma för en höjning av

denna skatt sorn, på grund av under senare år ernådda tekniska förbättringar

i fråga örn tillverkningen av automobilgummiringar, ringarnas

slitstyrka avsevärt ökats. Såsom belysande för utvecklingen i detta hänseende

hava meddelats vissa uppgifter örn konsumtionen av automobilgummiringar

i Amerikas förenta stater, utvisande bland annat att ringförbrukningen

per motorfordon därstädes från år 1927 till år 1930

minskats med omkring en tredjedel.

En på grundval av nämnda uppgifter, vilka ansetts återspegla utvecklingen

även i vårt land, företagen beräkning av den skattesats, som

år 1930 skulle kunnat anses motsvara den år 1927 till 2 kronor per kilogram

fastställda automobilgummiringskatten, har givit till resultat, att

för automobilgummiringar borde år 1930, för att å desamma skulle

hava vilat samma skattebörda som år 1927, hava utgått en skatt av 3

kronor 14 öre för kilogram. Med hänsyn härtill och i syfte att ernå en

utjämning av skattebelastningen för olika fordonskategorier har föredragande

departementschefen ansett ökningen av gummiringskatten ej

böra bestämmas till lägre belopp än 1 krona 50 öre för kilogram.

I propositionen har såsom en ytterligare omständighet, som föranleder,

att en ökning av gummiringskatten med sist angivna belopp icke synes

bliva . alltför betungande för ringkonsumenterna, framhållits den nedgang

i priserna å gummiringar, som på senare år, trots inträdda kvalitetsförbättringar,

ägt rum.

I anslutning till de i propositionen anförda synpunkterna har där föreslagits,

att skatten å autofmobilgummiringar höjes från 2 kronor till 3

kronor 50 öre för kilogram.

Konsumtionen av automobilgummiringar utgjorde, enligt vad som

upplysts i propositionen, under budgetåret 1930/1931 omkring 3.6 miljoner

kilogram. Under förutsättning att den totala ringförbrukningen för

nästkommande budgetår icke komane att understiga sistnämnda kvantitet,

skulle en skattehöjning med 1 krona 50 öre för kilogram för budgetår

1932/1933 medföra en inkomstökning av omkring 5,400,000 kronor.

Försiktigheten har dock ansetts bjuda, att denna merinkomst icke beräknas

till högre belopp än 5,000,000 kronor.

I propositionen åberopat utredningsmaterial giver vid handen att, under

förutsättning att den av automobiltrafiken orsakade vägslitningen

kan anses proportionell mot produkten av den rullande vikten och den

tillryggalagda vägsträckan, den lättare automobiltrafiken för närvarande

i skattehänseende drabbas hårdare än den tyngre trafiken. Emeller
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 25

tid har i propositionen framhållits, att man icke lärer kunna bortse från

hastigheten som en faktor av betydelse vid vägslitningen. På grund

härav har det synts befogat att antaga, att vid en beräkning av den vägslitning

de olika fordonskategorierna utöva och vid en avvägning av automobilbeskattningen

mellan dessa olika kategorier personautomobilerna

vålla förhållandevis större vägslitning och i beskattningshänseende träffas

något hårdare än som föranledes av allenast en jämförelse beträffande

de olika fordonsslagen av produkten av den rullande vikten och fordonens

årskörning. Dessutom har framhållits, att samtliga motorfordon,

oavsett deras vikt, hastighet och årskörning, böra erlägga viss minimiskatt.

Den föreslagna höjningen av bensinskatten kommer att hårdast drabba

personautomobilerna, medan gummiringskattens höjning tyngst träffar

lastautomobilerna. Omnibussarna komma att av berörda två skatter träffas

avsevärt lindrigare än de två andra fordonsslagen.

Fordonsskatten för automobiler har i anslutning till vad nu sagts av

föredragande departementschefen ansetts böra så avvägas, att densamma

dels vid jämförelse mellan de olika fordonsslagen i genomsnitt per tonmil

räknat träffar omnibussarna förhållandevis hårdare än person- och lastautomobilerna,

dels ock över huvud åstadkommer en förskjutning av

skattebelastningen från de lättare till de tyngre fordonen. I den föreliggande

propositionen hava övervägts möjligheterna av att anordna fordonsskatten

efter automobilernas lastningsförmåga eller efter deras hjultryck.

Emellertid hava nyssnämnda syften ansetts kunna tillgodoses med bibehållande

av tjänstevikten såsom grund för fordonsskattens beräknande.

En förskjutning av skattetrycket till förmån för de lättare fordonen skulle

enklast vinnas på det sätt, att, samtidigt som skattesatsen för utfående

av erforderlig merinkomst ökas, det skattefria avdraget å tjänstevikten

höjes. Härigenom åvägabringas ökad progressivitet i skatteskalan, vilket

i sin tur medför, att de tyngre fordonen, d. v. s. i första hand omnibussarna,

vilka per tonmil räknat drabbas förhållandevis lindrigast av

bensin- och gummiringskatterna, men jämväl de större lastvagnarna få

en relativt tyngre fordonsskatt. En särskild lättnad för de minsta vagnstyperna

kan därjämte åstadkommas genom sänkning av fordonsskattens

minimibelopp.

Efter ingående prövning av olika alternativ för fordonsskattens beräknande

med bibehållande av tjänstevikten såsom grundval, har i propositionen

föreslagits, att fordonsskatten för automobiler med ringar av

mjuk kautschuk bestämmes att utgå för helt kalenderår räknat med 14

kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt

minskad med 600 kilogram, dock minst med 60 kronor.

En dylik omläggning av fordonsskatten skulle, enligt vad i propositionen

beräknats, därest till grund för beräkningarna lägges fordonsbeståndet

den 30 september 1931, medföra en ökning av fordonsskattens totalbelopp

med niira 2,000,000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Höjning av

fordonsskatten

för motorcyklar.

Beskattning av

släpvagnar.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Beträffande verkningarna av den föreslagna omläggningen av automobilbeskattningen

för olika kategorier hänvisas till propositionen (sid.

59—65).

I anslutning till den föreslagna höjningen av fordonsskatten för automobiler

har i propositionen jämväl föreslagits en ökning av fordonsskatten

för motorcyklar. Vid en ökning av 5 kronor per fordon skulle enligt

förslaget denna skatt, för kalenderår räknat, utgå för motorcykel utan

bivagn med 15 kronor, där motorcykelns tjänstevikt icke överstiger 75

kilogram, men eljest med 20 kronor, samt för motorcykel med bivagn med

30 kronor.

En skattehöjning av denna storlek har i propositionen antagits medföra

en ökning av skatteintäkterna, beräknade å motorcykelbeståndet den

30 september 1931, med i runt tal 290,000 kronor.

I propositionen har tillika upptagits frågan örn beskattning av släpvagnar.

Motorfordonsförordningen skiljer mellan släpvagnar för stadigvarande

bruk och släpvagnar för tillfälligt bruk. De förra utgöras av sådana

släpvagnar, vilka äro avsedda att öka ett motorfordons lastförmåga,

släpvagnar i egentlig mening, under det att den senare kategorien av släpvagnar,

enligt vad av 1927 års motorfordonssakkunnigas betänkande framgår,

ansetts omfatta transportabla maskiner och redskap — såsom tröskverk,

slåttermaskiner och asfaltkokare — vilka tillfälligt framforslas medelst

motorfordon.

Förebragt utredning har utvisat, att släpvagnstrafiken på senare tid

avsevärt vuxit i omfattning. Föredragande departementschefen har utgått

från att användandet av släpvagnar ytterligare komme att tilltaga.

Höjdes nämligen fordonsskatten för automobiler, syntes detta få till följd,

att transport medelst lättare motorfordon i kombination med släpvagn i

flera fall komme att ställa sig ekonomiskt gynnsammare än transport

medelst tyngre motorfordon, som jämförelsevis hårt drabbades av de föreslagna

skattehöjningarna. Då härtill komme att släpvagnarna orsakade

ett ej oväsentligt vägslitage, syntes enligt föredragande departementschefens

mening tidpunkten nu vara inne, då jämväl släpvagnarna bleve

föremål för särskild beskattning.

Vad angår det sätt, på vilket en särskild beskattning av släpvagnarna

lämpligast bör anordnas, har föredragande departementschefen funnit av

1927 års motorfordonssakkunniga ifrågasatt tillvägagångssätt att uttaga

skatt å släpvagnar enbart i form av skatt å gummiringar icke kunna förordas.

Skatt utginge redan för närvarande för gummiringar å släpvagnar;

och att låta skatt å gummiringar avsedda för släpvagnar utgå med

högre belopp än skatt å andra gummiringar, kunde ej lämpligen ifrågasättas.

Det har därför synts departementschefen erforderligt, att släpvagnarna

beläggas med en särskild fordonsskatt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

27

Fordonsskatt har föreslagits skola utgå allenast för sådan för stadigvarande

bruk avsedd släpvagn, som kopplas till automobil, under det att

annan släpvagn har ansetts böra lämnas fri från denna skatt.

Skatten skall enligt förslaget fixeras till visst belopp per släpvagn. Vad

angår skattens storlek har föredragande departementschefen förordat, att

viss hänsyn tages till släpvagnarnas användning och lastförmåga. Släpvagnar

avsedda att kopplas till personautomobiler, personomnibussar och

lätta lastautomobiler skulle sålunda beskattas lindrigare än släpvagnar

avsedda för kombination med tyngre lastvagnar. Att så skedde, syntes

befogat med hänsyn till den jämförelsevis mindre vägslitande inverkan

förstnämnda kategori av släpvagnar utövade. Släpvagnar avsedda att

kopplas till personautomobiler och omnibussar syntes i regel vara avsedda

för maximilast understigande 1,000 kilogram och jämväl de till lättare

lastautomobiler kopplade släpvagnarnas lastkapacitet understege

vanligtvis denna vikt. Det syntes därför lämpligt att för släpvagnar,

beträffande vilka den beräknade maximilasten understege 1,000 kilogram,

fastställdes en lägre skatt än för släpvagnar avsedda för 1,000 kilograms

maximilast eller däröver.

I anslutning till vissa i propositionen återgivna beräkningar har fordonsskatten

föreslagits skola fastställas att utgå för helt kalenderår räknat

med följande belopp:

för släpvagn för stadigvarande bruk, beträffande vilken den beräknade

vikten av den största last och det största antal passagerare, varför släpvagnen

är inrättad, uppgår till 1,000 kilogram eller däröver, med 100 kronor;

samt

för annan släpvagn för stadigvarande bruk med 50 kronor.

En sålunda avvägd skatt har i propositionen antagits skola inbringa

cirka 200,000 kronor för år.

I propositionen har föreslagits sådant förtydligande av förordningen

örn särskild skatt å automobilgummiringar, att av förordningens ordalydelse

framgår, att gummiringskatt skall utgå för gummiringar, använda

till släpvagnar, oavsett örn särskild fordonsskatt skall utgå. Kungl. Majit

skall dock för släpvagnar ävensom för vissa andra, tyngre fordon kunna

medgiva befrielse från skatt i särskilda fall, exempelvis för fordon, avsedda

att uteslutande användas inom järnvägs- eller fabriksområde eller

annat dylikt område.

Den merinkomst, som vid de i propositionen föreslagna förändringarna

av motorfordonsbeskattningen skulle inflyta, därest till grund för beräkningarna

lägges motorfordonsbeståndet den 30 september 1931 samt förbrukningen

av bensin och gummiringar under budgetåret 1930/1931, har

i propositionen beräknats utgöra i runda tal:

Inkomst
beräkning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

fordonsskatt:

av automobiler ...................

.....................kronor 1,970,000

» motorcyklar ...................

..................... » 290,000

» släpvagnar ...................

..................... » 200,000 kronor

2,460,000

bensinskatt .............................

................................................... »

8,800,000

gummiringskatt ......................

.................................................. »

5,400,000

eller tillhopa kronor

16,660,000

Med hänsyn därtill, att för närvarande icke kan avgöras, huru förhållandena

på grund av den nu rådande ekonomiska krisen i framtiden komma

att gestalta sig, samt med beaktande av att de föreslagna skattehöjningarna

möjligen komma att medföra viss återhållsamhet i såväl nyanskaffningen

av automobiler och motorcyklar som i förbrukningen av bensin

och gummiringar, har föredragande departementschefen ansett försiktigheten

bjuda att icke uppskatta ifrågavarande ökning av skatteintäkterna

till högre belopp än tillhopa 15,000,000 kronor, fördelad på de olika

beskattningsobjekten sålunda:

ökning i fordonsskatten........................ kronor 2,000,000

» » bensinskatten ........................ » 8,000,000

» » gummiringskatten ................ » 5,000,000

eller sammanlagt kronor 15,000,000

Nedanstående i propositionen återgivna tablå utvisar de sammanlagda

skatteintäkter, vilka sålunda beräknats komma att inflyta av motorfordonsbeskattningen

under budgetåret 1932/1933. I tablån meddelas jämväl

för jämförelse de under budgetåret 1930/1931 influtna skattemedlen, angivna

i runda tal.

Fordonsskatt ...............

Bensinskatt..................

Influtna skatte- intäkter

budgetåret

1930/1931

kronor

Av riksräken- skapsverket be- räknade skatte- intäkter under

budgetåret

1932/1933

kronor

Beräknad ökning

i skatteintäkter

— genom skatte- höjningarna —

under budgetåret

1932/1933

kronor

Summa skatte- intäkter under

budgetåret

1932/1933

kronor

17.500.000

26.500.000

7,400,000

18.500.000

38.800.000

7,800,000

2,000,000

8,000,000

5,000,000

20.500.000

46.800.000

12.800.000

Summa

51,400,000

65,100,000

15,000,000

80,100,000

Den sammanlagda inkomsten av automobilskattemedel har sålunda

efter föreslagna höjningar för budgetåret 1932/1933 i propositionen ansetts

kunna beräknas till i runt tal 80,000,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 29

I propositionen har förordats sådan ändring i de i förordningen om Restitution av

särskild skatt å bensin och motorsprit meddelade bestämmelserna örn re- bensin8kattstitution

av erlagd skatt, att restitution kan medgivas, därest bensin eller

motorsprit användes för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg, oavsett

örn denna upplåtits för allmän trafik. I fråga örn de närmare villkor,

enligt vilka restitution må beviljas, har vidare i propositionen uttalats,

att det belopp, varmed restitution må åtnjutas för bensin eller motorsprit,

som användes för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg

eller luftfartyg eller för annat tekniskt ändamål än motordrift, bör höjas

från 5.5 till 7.5 öre för liter. Ytterligare har den andel, som utgår till

fiskerinäringens befrämjande, jämväl ansetts böra höjas med skäligt belopp.

Enligt vad i propositionen uttalats, har det synts föredragande departe- Tid för ikraftmentschefen

lämpligt, att de föreslagna höjningarna av skattesatserna å trafö^giågnade

bensin och automobilgummiringar träda i kraft redan under innevarande skattebudgetår.

Det skulle överlämnas åt Kungl. Majit att närmare bestämma ,l0jningarnatidpunkten

härför. Höjningen av fordonsskatten däri inbegripet skatten

å släpvagnarna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1933.

I anslutning till de föreslagna höjningarna av bensin- och gummiringskatterna

hava förslag framlagts till efterbeskattning av inneliggande

lager av bensin och automobilgummiringar. Förslaget örn efterbeskattning

av bensin avviker i vissa avseenden från den förordning i samma

ämne, som i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades den 2

juni 1931. Sålunda har i 2 § av förslaget skattskyldigheten föreslagits

skola omfatta partier överstigande 1,000 kilogram. Enligt 1931 års förordning

i ämnet var skattskyldigheten bunden vid att vederbörande erhållit

eller bort söka tillstånd att innehava större eller mindre upplag av eldfarliga

oljor av första klassen. Ändringen är föranledd av att denna senare

formulering givit upphov till olika meningar örn stadgandets innebörd.

Vidare har 9 §, som meddelar bestämmelser om överflyttning av

eller befrielse från skatt för bensin, som vid förordningens ikraftträdande

av innehavaren varit försåld men icke levererad, i vissa avseenden förtydligats.

Slutligen hava straffbestämmelserna undergått de förändringar,

som påkallats av lagen örn dagsböter.

Förslaget örn efterbeskattning av automobilgummiringar överensstämmer

i huvudsak med de stadganden, som meddelades i övergångsbestämmelser

till förordningen örn särskild skatt å automobilgummiringar den 2

juni 1922. Någon motsvarighet till de i nyssnämnda 9 § i förordningen

örn tillfällig skatt å bensin meddelade bestämmelserna har icke föreslagits

beträffande försålda men icke levererade gummiringar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Utskottets

yttrande.

Den av Kungl. Majit föreslagna skattehöjningen innebär en avsevärd

ökning av den automobiltrafiken pålagda beskattningen. Såsom

departementschefen uppgivit, innefattar sålunda den ifrågasatta

skatteökningen en höjning av nuvarande fordonsskatten med i genomsnitt

omkring 11 procent, en höjning av bensinskatten med 25 procent och

en höjning av gummiringskatten med 75 procent. Med utgångspunkt

från de belopp, som influtit i skatt å de olika beskattningsföremålen, kan

den ifrågasatta beskattningen beräknas motsvara en skärpning av den

nu gällande med i genomsnitt 27 procent. För nästa budgetår beräknas

genom skattehöjningen inflyta ett ökat skattebelopp av 15 miljoner kronor.

Givetvis bade det varit önskvärt, att den av 1931 års bevillningsutskott

och riksdag förordade utredningen av frågan örn storleken av det

bidrag till vägväsendet, automobiltrafiken skäligen bör lämna, förelegat,

innan ställning tages till frågan örn en så kraftig skattehöjning som den

i propositionen föreslagna. Emellertid synes det bland annat på de av

föredragande departementschefen anförda skälen sannolikt, att även med

den föreslagna ökade beskattningen automobiltrafiken icke kommer att

deltaga i kostnaderna för vägväsendet i större omfattning än som motsvarar

dennas andel i den vägslitande trafiken. Ur principiell synpunkt

har utskottet därför icke funnit anledning till erinran mot att automobilbeskattningen

höjes. Oaktat det måste ingiva vissa betänkligheter att under

en utpräglad depressionstid så kraftigt som föreslagits öka skattebördan

för ett nyttigt och viktigt transportmedel, bar utskottet under hänsynstagande

jämväl till rådande statsfinansiella läge alltså ansett sig

böra förorda en höjning av beskattningen i den omfattning, som i propositionen

föreslagits. Till följd av nuvarande låga priser å de skatteobjekt

— bensin och gummiringar — som relativt hårdast drabbas av skatteförhöjningen,

torde densamma icke komma att kännas så tryckande som eljest

skulle blivit fallet, Härtill kommer att i jämförelse med den skattebörda,

som flerstädes i utlandet lagts å automobiltrafiken, de föreslagna

skattesatserna icke kunna anses oskäliga.

Vad angår frågan örn skattens fördelning å de olika beskattningsföremålen

ansluter sig förslaget till de riktlinjer, som 1931 års bevillningsutskott

och riksdag förordat. Sålunda liava de grundläggande principerna

för gällande beskattning bibehållits, nämligen att denna skall drabba såväl

innehavet av automobil som även och främst utgå i förhållande till

den omfattning, i vilken automobilerna brukas. Såväl den föreslagna fördelningen

av skatteökningen mellan de olika beskattningsföremålen som

även den i propositionen förordade förskjutningen av skattebördan mellan

fordon av olika kategorier och tyngd har utskottet funnit i stort sett

väl avvägd och ägnad att innebära ökad rättvisa i beskattningen av motortrafiken.

Med det nu anförda har utskottet jämväl angivit sin ståndpunkt till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

31

de yrkanden, som framställts i motionerna nr 337 i första kammaren

samt nr 491, 500 och 501 i andra kammaren.

I motionen nr 504 i andra kammaren av herrar Andersson i Rasjön

och Pettersson i Hällbacken har föreslagits, att skatt för släpvagn, beträffande

vilken den beräknade vikten av den största last och det största

antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad, ej uppgår till 500 kilogram,

skall utgå med 25 kronor. Såsom skäl härför har anförts, att den

föreslagna skattesatsen av 50 kronor för mindre släpvagnar skulle verka

obillig i fråga örn de lätta släpvagnar till personautomobiler, som i stor

utsträckning användas av mindre jordbrukare, trädgårdsmästare och

handlande m. fl. Vad i motionen sålunda anförts har utskottet funnit

förtjäna beaktande. Utskottet har emellertid ansett skatten å släpvagnar,

beträffande vilka den beräknade vikten av maximilasten understiger 500

kilogram, höra bestämmas till 30 kronor eller det skattebelopp, som skall

påföras motorcykel med bivagn. Därjämte har utskottet funnit skäl tala

för att den lastningsförmåga, vid vilken den högsta skattesatsen av 100

kronor inträder, nedsättes från den i propositionen föreslagna eller 1,000

kilogram till 800 kilogram ävensom att skatten för släpvagn, för vilken

den beräknade lastningsförmågan uppgår till 500 men icke 800 kilogram,

bestämmes till 60 kronor.

I de likalydande motionerna nr 24 i första kammaren av herr Nylander

m. fl. och nr 51 i andra kammaren av herr Björkman m. fl. har förslag

framställts örn utredning, huruvida undantag helt eller delvis från fordonsskatten

borde medgivas för s. k. bärgningsautomobiler. För närvarande

äro från skatteplikt fritagna — förutom automobil, som äges av

medlem av konungahuset, samt under vissa villkor automobil, tillhörig

främmande makts härvarande beskickning eller konsulat tillhörande person,

som icke är svensk undersåte — allenast sådana automobiler, som äro

inrättade uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller

sjuka. Däremot åtnjuta automobiler i det allmännas tjänst såsom exempelvis

automobiler för ordningsmaktens behov icke några förmåner i beskattningshänseende.

Enligt utskottets mening föreligger desto mindre

anledning att utsträcka skattebefrielsen till bärgningsautomobiler som

dessa i regel torde utnyttjas för tillgodoseende av enskilda ekonomiska

intressen.

I motionerna nr 499 i andra kammaren av herr Edberg och nr 503 i

samma kammare av herrar Andersson i Rasjön och Pettersson i Hällbacken

har beträffande automobiler, som inrättats för drift med träkolsgas,

föreslagits i förstnämnda motion befrielse från fordonsskatt och i den

sistnämnda, att skatten skall till den 1 januari 1938 utgå med hälften av

de för automobiler i allmänhet föreslagna skattesatserna. I likhet med

motionärerna har utskottet funnit angeläget, att användningen av ett inhemskt

motorbränsle befrämjas. Då emellertid träkolsdrivna automobi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

ler icke träffas av bensinskatten, bär utskottet icke ansett sig böra föreslå

fullständig befrielse från fordonsskatt för dylika automobiler utan

allenast den lindring i beskattningen, som påyrkats i motionen nr 503

i andra kammaren. Med hänsyn till svårigheten att för närvarande bedöma

förutsättningarna för de träkolsdrivna automobilernas konkurrenskraft,

har utskottet ansett skattelindringen böra gälla tills vidare och icke

såsom i sistnämnda motion föreslagits under 5 år.

Vidkommande motionen nr 502 i andra kammaren av herr Bengtsson

i Kullen har utskottet med sin nu angivna ståndpunkt till frågan örn

understödjande av förbrukningen av inhemska motorbränslen funnit motionärens

syfte beaktansvärt. Då emellertid enligt vad departementschefen

anfört frågan örn motorspritens beskattning kommer att göras till

föremål för utredning och förslag i ämnet är avsett att föreläggas nästa

års riksdag, har utskottet icke ansett sig nu böra taga ståndpunkt till

denna fråga. Enligt utskottet tillhandakomna uppgifter har under den

senaste tiden bensol vunnit ökad användning som motorbränsle, och förutsätter

utskottet, att vid en blivande utredning även frågan örn bensolens

beskattning göres till föremål för undersökning.

Då enligt beslut av 1931 års riksdag skatten å bensin höjdes med 2 öre

för liter, skedde detta genom införande av en särskild förordning örn tillläggsskatt

å bensin. Det i propositionen föreslagna skattesystemet utgår

från, att skatten å bensin framdeles skall utgöra 10 öre för liter. Med

hänsyn härtill har utskottet föreslagit, att i förordningen örn särskild

skatt å bensin och motorsprit skattesatsen för bensin bestämmes till 10

öre för liter samt att förordningen örn tilläggsskatt upphäves.

I enlighet med vad i de likalydande motionerna nr 179 i första kammaren

av herrar Johan Nilsson i Malmö och Hjalmarsson samt nr 245 i andra

kammaren av herr Winkler m. fl. hemställts, har utskottet föreslagit

ändring i de i 5 § förordningen örn särskild skatt å bensin och motorsprit

meddelade restitutionsbestämmelserna.

Då inom bensinhandeln varans myckenhet numera beräknas i liter och

icke efter vikt, har utskottet föreslagit att i 2 § förordningen örn tillfällig

skatt å bensin, som finnes i riket, orden »1,000 kilogram» utbytas mot

»1,200 liter».

Enligt utskottet tillhandakomna uppgifter torde det förekomma, att

automobilgummiringar försäljas genom leveransavtal utan att därvid träffas

avtal rörande skyldighet för köparen att svara för den ökade skatt,

som kan drabba ringarna. Utskottet har därför ansett, att, i överensstämmelse

med vad som stadgats beträffande bensin liksom i fråga örn kaffe

i samband med den innevarande år verkställda tullförhöjningen därå, en

bestämmelse bör införas, som möjliggör befrielse från skatt för hos skattskyldig

befintliga ringar, som tillhöra annan person, samt överflyttning

av skatten å denne.

Vad slutligen angår det i motionen nr 219 i andra kammaren av herr

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Björnberg framställda yrkandet om rätt att erlägga fordonsskatten i terminer,

har utskottet med hänsyn till de avsevärda kostnader, en dylik anordning

otvivelaktigt skulle komma att medföra, icke kunnat biträda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ta förevarande proposition, nr 174, icke kunnat

oförändrad bifallas, och med anledning av de likalydande

motionerna 1:179 av herrar Johan Nilsson i

Malmö och Hjalmarsson samt II: 245 av herr Winkler

m. fl. ävensom motionerna II: 499 av herr Edberg

samt 11:503 och 11:504 av herrar Andersson i Håsjön

och Pettersson i Hällbacken, samt med avslag å

de likalydande motionerna 1:24 av herr Nylander

m. fl. och 11:51 av herr Björkman m. fl., de likalydande

motionerna I: 337 av herr Löfvander och II: 491

av herr Johanson i Hallagården m. fl., motionerna

11:219 av herr Björnberg, 11:500 av herr Lindmark,

II: 501 av herrar Persson i Grytterud och Gustafson i

Kasenberg samt II: 502 av herr Bengtsson i Kullen,

för sin del

a) antaga ovan införda förslag till förordning örn

ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) örn automobilskatt med den ändringen att

5 § erhåller följande lydelse:

5 %.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest med tjugo

kronor;

b) för motorcykel med bivagn med trettio kronor;

e) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med fjorton

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med sexhundra kilogram, dock minst med sextio

kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram

av automobilens tjänstevikt; samt

e) för släpvagn efter den beräknade vikten av den största last och

bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 20 haft. (Nr 32.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

det största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad (maxiinilast):
om

vikten understiger femhundra kilogram, med trettio kronor;

örn vikten uppgår till femhundra men icke åttahundra kilogram, med

sextio kronor; samt

örn vikten uppgår till åttahundra kilogram, med etthundra kronor.

För automobil, som är inrättad för och drives med träkolsgas, utgår

skatt med hälften av de i denna paragraf stadgade skattesatserna.

b) antaga nedan införda

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 5 §§ förordningen den 3 maj

1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit k

Härigenom förordnas, att 1 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929 om

särskild skatt å bensin och motorsprit skola i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

1 i

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall, i den ordning

nedan stadgas, erläggas särskild skatt av tio öre för liter. För motorsprit

skall erläggas särskild skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

5 §.

Restitution av skatt, som i denna förordning avses, må åtnjutas:

a) för bensin---svensk frihamn;

b) för bensin eller motorsprit, som med eller utan tillsats av annat

ämne användes för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg eller av

luftfartyg eller av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske; samt

c) för bensin---än motordrift.

Vid restitution —■ — —- belöpande tullen.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit förordnar; och

skall från och med samma dag förordningen den 2 juni 1931 (nr 137)

om tilläggsskatt å bensin upphöra att gälla.

c) antaga ovan införda förslag till förordning örn

tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den

1982, med den ändringen att 2 § erhåller

följande lydelse:

1 Senaste lydelse av 1 § se 1932: 64; jfr 1931: 137.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

2 $.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där ej

annat föranledes av vad nedan i 9 § stadgas, den, som vid den i 1 § angivna

tid innehade bensin till myckenhet överstigande 1,200 liter.

d) antaga ovan införda förslag till förordning örn

ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar

med den ändringen att de vid förordningen fogade

övergångsbestämmelserna i nedan angiven del erhålla

följande lydelse:

Denna förordning —--ytterligare anstånd.

4) Visar den, som enligt denna förordning skulle vara skyldig att er
lägga

genom förordningen beslutad höjning av den särskilda skatten å

automobilgummiringar, att ringar, som han den 1932

innehaft, till annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,

som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger

Kungl. Majit, där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i förtsäljningsavtalet

eller eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma,

att skattskyldigheten skall åligga köpare, eller, då skäl därtill

äro, medgiva befrielse från eller återbäring av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt

och år efter det skatt vederbörande avfordrats.

5) Vad i 12 och 13 §§ stadgas för det fall, att deklarationsskyldighet enligt

4 § ej behörigen fullgöres, skall jämväl äga tillämpning i avseende å

deklaration, varom under 3) sägs.

Stockholm den 21 april 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Bergman, Klaeson i Oberga, Månsson

i Furuvik*, .lönsson i Boa, Olsson i Hamsta, Björklund, Olsson i Oolvvasta,

Olsson i Gävle*. Wahlmark, Forssberg, Wijkström*, Ostergren, Hjalmarsson,

Anderson i Storegården, Werner, Heiding oell Karson i Tönnersa.

* leke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32,

Reservationer:

1) av herrar Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta och Heiding, vilka

anfört:

»Det torde vara mycket tveksamt, huruvida det under nuvarande ekonomiska

konjunkturer är lämpligt att pålägga automobiltrafiken en så avsevärt

ökad skattebörda som i propositionen föreslagits. En skärpning

av denna beskattning med icke mindre än 27 procent får givetvis till

följd icke blott dyrare frakter utan även svårigheter för en hel del trafikutövare

att överhuvud taget fortsätta driften, varvid risk för ökning

av arbetslösheten uppstår. För vissa fordonsägare torde den ökade beskattningen

innebära, att de nödgas göra sig av med sina fordon, och i

trakter med dåliga järnvägsförbindelser, där biltrafiken har stor betydelse

för ortsbefolkningen, kommer den ökade skattebördan säkerligen

att medföra avsevärda olägenheter.

Därtill kommer att, trots bilbeskattningens ökning med omkring 15

miljoner kronor, vägväsendet icke blir bättre tillgodosett än hittills. På

grund av att dels det bidrag till vägunderhållet på landet, som hittills

gäldats med vanliga statsmedel, dels anslaget till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar, dels ock de två anslag till vägorganisationen

i länen, vilka hittills gäldats med vanliga statsmedel, nu skola utgå

av automohilskattemedel, kommer skärpningen av automobilbeskattn

ingen icke heller att i något avseende bringa lättnad i vägskatten.

Vad beträffar fordonsskatten har även denna enligt Kungl. Maj:ts proposition

i det stora hela betydligt skärpts. Det synes dock vara ett berättigat

önskemål — för vilket även uttryck gavs i 1931 års riksdagsskrivelse

i ämnet — att fordonsskatten något lindras till förmån för de

bilägare, som endast i jämförelsevis ringa utsträckning använda sina

fordon. Vi hava därför varit av den meningen, att utskottet hort tillstyrka

det i motionerna 1:337 och 11:491 gjorda yrkandet, att fordonsskatten

måtte bestämmas till 14 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av automobilens tjämstevikt minskad med 800 kilogram, dock minst

med 60 kronor, och ansett att utskottet därför bort, med bifall till utskottets

hemställan i övrigt, föreslå riksdagen,

att 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om

automobilskatt måtte erhålla följande lydelse:

5 %.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 37

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest me<l tjugo

kronor;

b) för motorcykel med bivagn med trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med fjorton

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med åttahundra kilogram, dock minst med sextio

kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram

av automobilens tjänstevikt; samt

e) för släpvagn efter den beräknade vikten av den största last och det

största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad (maximilast):

örn vikten understiger femhundra kilogram, med trettio kronor;

örn vikten uppgår till femhundra men icke åttahundra kilogram, med

sextio kronor; samt

örn vikten uppgår till åttahundra kilogram, med etthundra kronor.

För automobil, som är inrättad för och drives med träkolsgas, utgår

skatt med hälften av de i denna paragraf stadgade skattesatserna.»

2) av herrar Östergren, Hjalmarsson och Larson'' i Tönnersa, vilka ansett,

att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Den av Kungl. Maj:t föreslagna skattehöjningen innebär en mycket

avsevärd ökning---de föreslagna skattesatserna icke kunna anses

oskäliga.

Vad angår frågan örn skattens fördelning å de olika beskattningsföremålen

finner utskottet, i likhet med vad som framförts i motion II: 501,

att fordonskatten å personbilar bör utgå efter nu gällande grunder, dock

med sänkning av skatteminimum till 60 kronor och att erforderlig utfyllnad

av bilskattemedel må uttagas genom en förhöjning av gummiringskatten

till 4 kronor per kilogram. I riksdagens skrivelse av den 28

maj 1931 till Kungl. Maj:t angående utredning rörande automobilbeskattningen

anfördes bland annat att man borde ''bibehålla de grundläggande

principerna för gällande beskattning, nämligen att denna skulle

drabba såväl innehavet av automobil som även och främst utgå i förhållande

till den omfattning, i vilken automobilerna brukades’. Utskottet,

som finner, att till det senare har vid utredningen fästs mindre avseende,

anser, att större rättvisa skipas mellan, å ena sidan innehavet av en automobil,

som brukas mindre, och å andra sidan cn som är strängt i bruk,

därest man bibehåller cn relativt låg fordonsskatt, men däremot uttager

en förhållandevis hög gummiringsskatt.

Genom förhöjningen av gummiringsskatten till 4 kronor per kilogram

tillföres statskassan ett belopp ungefär motsvarande den brist, som uppstår

därigenom att nuvarande fordonsskatt icke liöjes.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 82.

Beträffande fordonsskatten å motorcyklar finner, utskottet ingen anledning

tillstyrka bifall till motion 11:501.

Med det nu anförda har utskottet----biträda förslaget.»

På grund av det sålunda anförda hava vi inom utskottet yrkat, att

riksdagen måtte med bifall till utskottets hemställan i övrigt föreslå riksdagen,

a) att 5 § förordningen den 2 .juni 1922 (nr 260) örn

automobilskatt mätte erhålla följande lydelse:

5 §.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest med tjugo

kronor;

b) för motorcykel med bivagn med trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med tio kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens tjänstevikt

minskad med fyrahundra kilogram, dock minst med sextio kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt; samt

e) för släpvagn efter den beräknade vikten av den största last och det

största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad (maximilast):

örn vikten understiger femhundra kilogram, med trettio kronor;

örn vikten uppgår till femhundra men icke åttahundra kilogram, med

sextio kronor; samt

örn vikten uppgår till åttahundra kilogram, med etthundra kronor.

Föi automobil, som är inrättad för och drives med träkolsgas, utgår

skatt med hälften av de i denna paragraf stadgade skattesatserna.

b) att 1 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 261) örn

särskild skatt å automobilgummiringar måtte erhålla

följande lydelse:

1 §•

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som införas till eller tillverkas

inom riket, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt yttergummi

eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar, skall

i den ordning nedan stadgas erläggas skatt av fyra kronor för kilogram.

Vad sålunda stadgas örn ringar till automobiler och motorcyklar skall

jämväl äga tillämpning i avseende å ringar till släpvagnar och traktorer

ävensom å ringar till bärgnings- och andra transportabla maskiner, Kungl.

Majit dock obetaget att i särskilda fall, där omständigheterna därtill föranleda,

medgiva befrielse från skattskyldighet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 39

I första och andra styckena omförmälda varuslag benämnas i denna för

ordning automobilgummiringar.

För automobilgummiringar--— denna förordning.

På Kungl. Marits prövning---skall erläggas.

Särskilt yttrande

av herr Bärg, som anfört:

»Enligt beslut vid 1927 års riksdag vidtogs sådan ändring i bestämmelserna

angående skatt å bensin, att restitution av sådan skatt skulle_för
utom

för bensin, som begagnas för annat tekniskt ändamål än motordrift

— få åtnjutas för bensin, som användes för framdrivande av tåg eller fordon

å järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt vid yrkesmässigt utövande

av fiske.

Skälet till införande av ifrågavarande restitutionsbestämmelser var, att

intäkterna av bensinbeskattningen ingå bland automobilskattemedel ’ och

sålunda komma vägväsendet till godo, men användningen av bensin till

ovannämnda ändamål icke har något samband med vägarna och vägslitningen.

\ ad beträffar motorbatarna kan den för dessas drift erforderliga bensinen

restitueras allenast i den omfattning, motorbåtarna nyttjas vid yrkesmässigt

utövande av fiske.

En sådan begränsning, som alltså gäller för restitution av bensin för

motorbåtar, synes icke vara befogad. Då bensinskatten endast är avsedd

att medverka till täckande av kostnader för vägväsendet, är det uppenbarligen

oegentligt, att motorbåtarna belastas härmed. Särskilt i de fall,

då motorbåtarna icke användas för nöjesändamål utan såsom ett nödvändigt

fortskaffningsmedel, kan bensinskatten verka synnerligen betungande,

så mycket mer som bränslekonsumtionen för motorbåtar i regel torde

ställa sig kostsammare än vid automobildrift. Även örn det förefaller

mindre betänkligt, att motorbåtar för nöjesändamål träffas av bensinskatten,

bör dock härvidlag uppmärksammas, att ifrågavarande beskattning

ingalunda är anordnad såsom en lyxskatt utan såsom ersättning för vägslitningen.

Av nu anförda skäl har jag ansett önskvärt, att vid en kommande utredning

rörande beskattningen av motorbränslen jämväl den frågan tages

under övervägande, huruvida skatterestitution i någon form kan anordnas

löi bensin, använt även lör andra motorbåtar jin sådana som användas

för yrkesmässigt fiske.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 s. 1 i texten