Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å potatis. Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner om tull å potatis, nämligen: de likalydande motionerna nr 239 i första kammaren av herr Pettersson m. fl. och nr 858 i andra kammaren av herr Hammarlund m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att potatis, rå, nyskördad

1932-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:34, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å potatis. Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner om tull å potatis, nämligen: de likalydande motionerna nr 239 i första kammaren av herr Pettersson m. fl. och nr 858 i andra kammaren av herr Hammarlund m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att potatis, rå, nyskördad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1932 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om tull å potatis.

Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner om tull å potatis,

nämligen:

de likalydande motionerna nr 239 i första kammaren av herr Pettersson

m. fl. och nr 858 i andra kammaren av herr Hammarlund m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte besluta att potatis, rå, nyskördad (färsk)

och inkommande under tiden 1 januari—15 juli åsättes en tullsats av 4

kronor för 100 kilogram, samt

att annan potatis, ävensom potatisflingor, åsättes en tullsats, gällande

för hela året, av 2 kronor för 100 kilogram»; samt

motionen nr 243 i andra kammaren av herr Persson i Fritorp m. fl., i

vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tull å potatis skall

utgå med 1 krona per 100 kilogram».

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till

motionerna.

Till en början må erinras, att riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet

i avgivet betänkande nr 3, antagit ett av Kungl. Majit med proposition

nr 59 framlagt förslag till förordning med tillägg till gällande

tulltaxa, varigenom bland annat potatis, rå, nyskördad (färsk) och inkommande

under tiden 1 januari—30 juni (tulltaxenummer 50, stat. nr 106)

åsatts en tilläggstull av 7 kronor 50 öre för 100 kilogram. I nämnda betänkande

besvarade utskottet jämväl de förevarande motionerna nr 239

i första och nr 358 i andra kammaren, i vad desamma avsåge tullen å

dylik, under förra delen av året inkommande potatis, ävensom två likalydande

motioner nr 172 i första och nr 124 i andra kammaren, i vad de

avsåge samma varuslag.

Det återstår nu för utskottet att yttra sig över det i motionerna nr 239

i första och nr 358 i andra kammaren framställda förslaget om åsättande

av en tull av 2 kronor för 100 kilogram å annan rå potatis, ävensom

potatisflingor (tulltaxenummer 51, stat. nr 107) samt över det i motionen

nr 243 i andra kammaren framställda förslaget om införande av en tilli

å dylik potatis av 1 krona för 100 kilogram.

Hiliana lill riksdagens protokoll 19.''I2. 7 sami. 2.S’ haji. (Nr lili.)

Utskottet.

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Gällande

skydd för

potatisodlingen.

1931 års

riksdag.

Statistik.

Potatisodlingen, åtnjuter för närvarande icke något tullskydd, om man

bortser från tullen å färsk potatis, inkommande under tiden 1 januari—- 30 juni, vilken tull mera har avseende å trädgårdsodlingen än å jordbruket

men även i viss mån är att betrakta som en finanstull. Indirekt åtnjuter

emellertid potatisodlingen ett skydd dels genom den jämförelsevis

höga tullen å stärkelse (20 kronor för 100 kilogram), dels därigenom att

en särskild skatt skall jämlikt förordning av den 25 juli 1912 (nr 170) erläggas

för utländsk potatis liksom även för majs samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning av stärkelse, dels oek slutligen därigenom att för brännvin,

tillverkat vid bränneri under tid, då nyssnämnda slags ämnen där användas

för brännvinstillverkning, skall enligt 27 § brännvinstillverknings - förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) erläggas en särskild avgift, vartill

motsvarighet icke finnes för brännvin, framställt ur uteslutande svensk

potatis.

Vid 1931 års riksdag föreslogs i två likalydande motioner, nr lil i första

och nr 168 i andra kammaren, en tull å till taxenummer 51 hänförlig potatis,

ävensom potatisflingor, av 2 kronor för 100 kilogram. Dessa motioner

föranledde emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan,

icke någon riksdagens åtgärd.

Jämlikt statistiska centralbyråns beräkningar uppgick skörden av potatis

åren 1926—1931 till följande kvantiteter:

år 1926 ........................ 1,952,676 ton år 1929 ........................ 1,885,430 ton

» 1927 ........................ 975,192 » » 1930 ........................ 1,758,903 »

» 1928 ........................ 1,707,689 » » 1931 (prehm, uppg.) 1,497,778 »

Enligt tillgängliga uppgifter uppgick införseln av potatis, »annan rå»,

ävensom potatisflingor (taxenummer 51) under samma år samt första

kvartalet 1932 till följande kvantiteter och värden (uppgifterna för år

1931 och Ira kvartalet 1932 äro preliminära):

Kvantitet

Värde

ton

kronor

1926 ..............................

................. 675

46,678

1927 ...............................

................. 16,460

1,447,434

1928 ...............................

................. 28,365

3,576,825

1929 ...............................

................. 427

49,666

därav 1/i—slh.................

............... 270

35,410

» Vs—51/12 ..............

................ 157

14,256

1930 ...............................

................. 1,542

101,769

därav l/i—31/-. ..............

................ 670

52,299

» Vs-31/i= ..............

................ 863

49,470

1931 ...............................

................. 14,199

785,514

därav 1/i—31 h................

................ 13,159

722,684

» V8—31/13...............

................ 1,040

62,830

1932 7j —sl/3...................

................. 1,363

109.299

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 3

Beträffande införselns fördelning på tullkammardistrikt ina anföras,

att. år 1928 infördes till Stockholm 21,104 ton och till Göteborg 4,891 ton,

tillhopa 25,995 ton eller 91.6 (74.4 +17.2) procent av totalinförseln. Ar 1931

voro motsvarande siffror1 för Stockholm 11,174 ton och för Göteborg 2,989

ton, tillhopa 14,163 ten eller 99.8 (78.7 + 21.i) procent av totalinförseln.

Införseln av potatis (taxenummer 51) skor huvudsakligen iian Östland.

År 19311 infördes sålunda 14,091 ton från Estland, medan införseln från

samtliga övriga länder uppgick till endast 108 ton. därav 49.5 ton i juni

från Tyskland och 23.5 ton i juli från Italien.

De ovan återgivna statistiska siffrorna giva vid handen att, ehuru införseln

av potatis år 1931 kraftigt ökat, denna dock alltjämt är mycket

ringa i förhållande till skördens storlek. Införseln mäste även antagas

vara tämligen liten i förhållande till de kvantiteter inhemsk vara, som

utbjudas och avsättas på den svenska marknaden. Till stöd för de föreliggande

förslagen har emellertid främst åberopats, att det vore tämligen

onödigt att till riket införa potatis, då tillgången på inhemsk vara vore

fullt tillräcklig för att tillgodose behovet. Sålunda har i motionen nr 243

i andra kammaren framhållits, att det även vid låg potatisskörd inom

landet förefunnes ett betydande överskott av potatis, som måste användas

till utfodring av djur eller för tekniska ändamål, varjämte påpekats,

att vid ökade avsättningsmöjligheter för matpotatis produktionen därav

kunde utan svårighet ökas. Jämväl utskottet har funnit dessa synpunkter

värda beaktande särskilt med hänsyn till det svåra läge, vari den

svenska jordbruksnäringen för närvarande befinner sig. En väsentligt

minskad eller helt utebliven import — densamma omfattade år 1931 omkring

14,200 ton med ett värde av nära 800,000 kronor — skulle otvivelaktigt

innebära en icke oväsentlig förbättring av avsättningsmöjligheterna

för svensk matpotatis och jämväl såtillvida vara till gagn för jordbruket,

att ett högre pris i allmänhet bör av odlarna kunna utvinnas vid

försäljning av potatisen till människoföda än vid dess användning till

utfodring av djur. En tull å potatis bör därför, med den hämmande inverkan

å införseln denna skulle utöva, enligt utskottets uppfattning vara

ägnad att åvägabringa bättre avsättningsförhållanden för svensk potatis.

Därjämte må framhållas att, även örn tullen, med hänsyn till den

inhemska produktionens omfattning, icko kan beräknas nämnvärt påverka

priset å matpotatis inom landet, tullen dock i så måtto bör kunna

främja odlarnas intressen beträffande prisbildningen, att tullen försvarar

uppkomsten av sådana störningsföreteelser å marknaden inom våra

större konsumtionsområden, som nu stundom åtföljt utbuden därstädes

av utländsk potatis.

Då utskottet sålunda funnit sig böra tillmäta en tull å potatis värde ur

skyddssynpunkt för jordbruket, har utskottet härvid dock icke förbisett,

1 Uppgifterna arn endast preliminära.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

att, såsom jämväl 1931 års bevillningsutskott (betänkande nr 21) erinrade,

frågan örn åvägabringande av bättre avsättningsförliållanden inom

landet för svensk potatis i icke ringa mån är en fråga örn organisation

av försäljningen samt örn nedbringande av kostnaderna för transport av

potatisen från produktionsorten till den icke sällan långt därifrån belägna

konsumtionsorten.

Emellertid är för närvarande riksdagens handlingsfrihet i vad avser beredande

av tullskydd åt potatisodlingen i viss omfattning begränsad. Den

nuvarande tullfriheten beträffande potatis är nämligen genom 1926 års

handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket bunden, såvitt

angår potatis, inkommande under tiden 1 augusti—31 december. I

vilken utsträckning andra hänsyn av handelspolitisk natur i detta sammanhang

måste beaktas, undandrager sig dessutom utskottets bedömande.

Utskottet bär därför ansett sig böra förorda, att frågan örn tullskydd

åt potatisodlingen inom riket genom Kungl. Majlis försorg göres

till föremål för närmare utredning vid tidpunkt, som härför må befinnas

lämplig, varvid frågans handelspolitiska sida jämväl bör komma under

övervägande.

Utskottet har emellertid tillika, under beaktande av de allvarliga svårigheter,

med vilka vår jordbruksbefolkning har att kämpa, funnit skäl

tala för att redan nu, i avvaktan på resultatet av nämnda utredning och

med begagnande av den möjlighet som för närvarande står öppen, en

tull av tillfällig karaktär åsättes potatis, inkommande under tiden 1 januari—31

juli. Det skulle visserligen häremot kunna invändas, att införseln,

som hittills till övervägande del ägt rum under nämnda månader

av året, bomme att förskjutas till månaderna närmast före årsskiftet, då

allmän tullfrihet för potatis åtnjutes, och att tullens verkan därför skulle

bliva av tämligen ringa betydelse. Ehuru denna invändning måste anses i

viss mån befogad, hava dock de olägenheter i nämnda hänseende, som kunna

tänkas uppkomma, synts utskottet vara mindre betydande i jämförelse

med de fördelar, som stå att vinna genom en under årets sju första månader

gällande tull å potatis. Utskottet har därför stannat vid att föreslå

en sådan tillfällig tull, vilken synts utskottet böra tillsvidare utgå

nied en krona för 100 kilogram.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

i anledning av ej mindre de likalydande motionerna

I: 239 av herr Pettersson m. fl. och II: 358 av herr

Hammarlund m. fl. än även motionen II: 243 av herr

Persson i Fritorp m, fl., 1

1) besluta att i skrivelse till Kungl. Hajd anhålla,

dels att frågan örn beredande av tullskydd åt potatis
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

odlingen inom riket måtte göras till föremål för närmare

utredning vid tidpunkt, som härför må befinnas

lämplig, och frågans handelspolitiska sida därvid

jämväl tagas under övervägande, dels ock att Kungl.

Majit ville för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må föranleda; samt

2) besluta, såsom tillägg till gällande tulltaxa, att

från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, vid

införsel från utlandet av vara av nedan omförmält

slag tull skall utgå efter följande grund!

I

1 Tulltaxe-i Statistiskt

i nr nr

| |

Varuslag

Tull lör

100 kg

kronor

|

Potatis:

oCÖ

ur 51

ur 107

annan, inkommande un-

1

der tiden 1 januari—

31 juli .................... N

Stockholm den 25 april 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Ericson i Oberga”, Björnsson, Jönsson

i Slätåker, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Björklund, Nilsson i Hörby,

Forssberg5, Wijkström*, Östergren* Larsson i Örbyhus*, Ericson i Boxholm,

Anderson i Storegården, Werner, Heiding*, .lohansson i Krogstorp och Ander*.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 2S haft. (Nr 3''i.)

o

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Reservation

av herrar Bärg, Örne, Björnsson, Lövgren i Nyborg, Björklund, Östergren,

Ericson i Boxholm och Werner, vilka anfört:

»De av utskottet lämnade uppgifterna angående skörd och import av

potatis visa bland annat, att den totala årsförbrukningen av potatis, däri

inräknat vad som åtgår för brännvinsbränning och stärkelsetillverkning,

efter ett missväxtår sådant som 1928 icke nämnvärt överstiger 1,000,000

ton. Då medelskörden av potatis under de senaste årtiondena överskridit

donna siffra med icke mindre än 7 å 800,000 ton, framgår härav, att en

mycket betydande del av potatisskörden under normala år måste utnyttjas

till kreatursfoder. Det kommer därför i vanliga fall alltid att finnas

ett stort överskott av till människoföda användbar potatis, och priset å

denna regleras då av priset på andra stärkelsehaltiga fodermedel, särskilt

majs. Även en mycket liög tullsats måste under sådana omständigheter

bli utan verkan, så framt icke producenterna genom monopolistiska

åtgärder kunna reglera utbuden av potatis.

Den obetydliga import av potatis, vilken även under dylika år trots

överskottet på hemmamarknaden äger rum, anses bero därpå, att handeln

med inhemsk potatis icke är tillfredsställande ordnad i fråga örn transporter,

sortering o. d.

Ä andra sidan är en större eller mindre import av potatis alltid nödvändig

efter missväxtår. De redan utan tullskydd höga prisen skulle då

utan tvivel drivas ytterligare i höjden genom en tullsats sådan som den

av utskottsmajoriteten föreslagna. Tullen skulle emellertid då få karaktären

av en konsumtionsskatt, vilken skulle belasta de allra fattigaste

folkgrupperna alldeles särskilt hårt och orättfärdigt, eftersom dessa i allmänhet

konsumera väsentligt mycket mera potatis per hushållsmedlem

än de bättre bemedlade.

De av utskottet lämnade uppgifterna örn vår potatisimport visa också,

att denna till alldeles övervägande del kommer från ett enda land, Estland,

med vilket land vi även i övrigt ha ett ej ringa handelsutbyte. Den

handelspolitiska betydelse, som frågan örn införande av tull på potatis

till följd härav kan lia, synes icke hava tillräckligt beaktats av utskottsmajoriteten.

Under åberopande av det nu anförda hemställa vi,

att riksdagen måtte avslå såväl utskottets hemställan

som de i ämnet väckta motionerna.»

821336. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:216 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn tull å potatis. a1 i texten