Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om accis å silke.

1932-01-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:4, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om accis å silke.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1932 kl. 6 e. in.

‘ Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om accis å silke.

I en den 29 januari 1932 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 61, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om accis å silke.

Härigenom förordnas som följer:

1§.

För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning,

skall efter vad nedan sägs erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt, ofärgat råsilke, ospunna

konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa

framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika fibrer,

dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av

elektrisk ledningstråd eller av glödstrumpor och andra glödnät.

2 $.

Accisen utgår med 300 kronor efter 100 kilogram av varans nettovikt.

3 §.

Den, som ämnar inom riket tillverka accispliktigt silke, skall därom

göra skriftlig anmälan till generaltullstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen

tager sin början.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 4 haft (Nr ''t.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

-‘ Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

4 §-

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en

månad efter varje kalenderkvartals utgång till generaltullstyrelsen avlamna

en på tro och heder avgiven deklaration rörande mängden av det

enligt denna förordning accispliktiga silke, som blivit under kalenderkvartalet

av honom till annan levererat eller taget i bruk för vidare bearbetning.

I deklarationen skola, särskilt för varje dag, angivas de försålda

eller i bruk tagna kvantiteterna.

Har tillverkare under kalenderkvartalet till utlandet utfört silke under

enahanda tullkontroll som i 12 § tullstadgan sägs, äger han att därför

gora motsvarande avdrag i deklaration angående levererad kvantitet.

Harvid skall uppgivas den gränsort, över vilken utförseln skett, dagen

för utförseln samt varupartiets nettovikt.

5 §.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 4 § avlämna deklaration upphör,

sedan skriftlig anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför

ingivits till generaltullstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för

det kalenderkvartal, under vilket rörelsen upphört.

6 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration till generaltullstyrelsen

erlägga den accis, som belöper å den i deklarationen upptagna

accispliktiga kvantiteten silke.

7 §.

Accis, som i 6 § avses, skall inbetalas genom insättning å generaltullstyrelsens

giroräkning i riksbanken eller å generaltullstyrelsens postgirokonto.

Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att den betalningsskyldig»^

på eget ansvar med posten insänder accisbeloppet i check

eller postremissväxel, ställd till generaltullstyrelsen.

Accis, som sålunda mottages av generaltullstyrelsen, skall av styrelsen

levereras till statsverkets giroräkning i riksbanken i enahanda ordning

som tullmedel.

8 §.

Överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves av

generaltullstyrelsen. Den lokala kontrollen utövas av en såvitt möjligt

inom den ort, där tillverkningen skall ske, bosatt kontrollant, som av generaltullstyrelsen

utses, då anmälan enligt 8 § ingivits eller anledning

därtill eljest föreligger. Det åligger sålunda utsedd kontrollant att under

andra månaden efter varje kalenderkvartals utgång genom granskning

av tillverkares bokföring eller annorledes kontrollera riktigheten

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

av dennes under nästföregående månad avlämnade deklaration, oell skall

rapport över granskningen omedelbart tillställas generaltullstyrelsen.

Tillverkares liandelsböcker ävensom erforderliga upplysningar skola i

och för granskningen tillhandahållas kontrollanten.

Kostnaden för kontrollens utövande hestrides av medel, som enligt denna

förordning inflyta till statsverket.

9 §.

Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må accisen utmätas med det belopp, vartill

generaltullstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

10 §.

Visar uppgiftspliktig, att vara, som upptagits i deklaration, blivit

före denna förordnings ikraftträdande försåld, och är den

uppgiftspliktige icke på grund av förbehåll i f ör säl jningsav talet eller

eljest berättigad att hos köparen uttaga accis, som belöper å det försålda

partiet, äger Kungl. Maj:t bestämma, att accisen skall erläggas av köpare,

eller, där skäl därtill föreligger, medgiva befrielse från accisen.

Ansökan örn sådan befrielse skall ingivas inom tre månader efter denna

förordnings ikraftträdande.

11 *.

Näringsidkare äger att vid utförsel av bär i riket framställd vara, vid

vars framställning använts silke, för vilket accis enligt denna förordning

skall utgå, åtnjuta restitution av erlagd accis eller, i fall accisen

ännu icke erlagts, befrielse från dess gäldande. Kätt till sådan restitution

eller befrielse gäller jämväl i avseende å silke, som gått förlorat vid

exportvarans framställning.

I fråga örn rätt till restitution av accis eller befrielse från dess gäldande

skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som beträffande allmän

industrirestitution är stadgat i förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution.

12 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än generaltullstyrelsen eller jämlikt 8 § utsedd

kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin

befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för

någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess

offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

13 §.

Kontrollant, som i 8 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag åtnjuta

i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning enligt

allmänna resereglemente! samt, därest han icke är anställd i tullverkets

tjänst, särskilt arvode, som Kungl. Maj:t bestämmer.

14 $.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,

bote från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må generaltullstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

15 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift,

så att han därigenom undgått att betala accis eller fått erlägga för låg

accis, bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men hajden,

sorn lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den accis, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

16 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 3 § sägs, tillverkar

silke, straffes med böter, ej under tio dagsböter, samt gälde accis

enligt den i 2 § angivna grund för det silke, som av honom tillverkats.

17 i

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring,

må ej i vidare man än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare

sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig

till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 12 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

18 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid allmän

domstol.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4. 5

Förseelse, som i 14, 15 eller 16 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare.

Förseelse, varom i 17 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

19 $.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allman

strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit

bestämmes.

dels ock, i stället för den i statsverkspropositionen föreslagna inkomsttiteln

»acciser på vissa varor», i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga

en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1 miljon kronor.

I proposition nr 59 har Kungl. Majit föreslagit bland annat införande av

tilläggstull å silke. Enligt vad i propositionen framhållits, har därvid förutsatts,

att tilläggstullen för nämnda vara skulle kombineras med accis å den

inhemska tillverkningen därav.

Såsom av det vid nu förevarande proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

framgår, har byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsen, pa uppdrag

av chefen för finansdepartementet, verkställt utredning angående frågan

örn sådan accis samt framlagt resultatet därav i en den 27 januari

1932 dagtecknad promemoria jämte förslag i ämnet. Detta förslag, till

vilket departementschefen anslutit sig, har genom förevarande proposition

förelagts riksdagen till antagande.

I sitt anförande till nämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

redogjort för den verkställda utredningen; och tillåter utskottet sig att, med

hänvisning härtill framhålla, att promemorian bland annat innehåller en

kortfattad historik över utvecklingen av vår tullagstiftning i fråga örn silke

och därav tillverkade artiklar samt en redogörelse för den ståndpunkt, riksdagen

intagit till frågan örn tullsatserna för artiklar av konstsilke.

Till stöd för det framlagda förslaget har departementschefen för egen del

anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen för tillkomsten av nu gällande bestämmelser

angående tullbeskattning av konstsilke och därav framställda aitiklar

framgår, att tullen å förstnämnda varuslag avsetts såsom skydds
-

Utskottet.

Utredning

inom finansdepartementet.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

tall’5(tdau däremot syftet med de vid 1921 års riksdag genomförda tulloihöjmngarna

å artiklar av nämnda spånadsämne uteslutande, varit att

under en tid av sinande statsinkomster bereda förstärkning åt statskassa11-

yid tiden för genomförandet av nämnda tullförhöjningar hade användningen

av konstsilke icke tillnärmelsevis samma omfattning som nu,

och för vårt lands vidkommande spelade konstsilket då en mycket underordnad

roll såsom halvfabrikat för vävnadsindustrien. trikåtillverkningen

och andra grenar av textilindustrien. Helt annorlunda är förhållandet

nu, då det silke, som årligen förbrukas av den inhemska industrien,

uppgår till 1,344 ton, i vilken kvantitet konstsilke ingår med

1,318 ton.

Med anledning av de ändrade förhållanden, varigenom tullarna å

k.<??,stsiIkeartiklar kommit att verka såsom skyddstullar oell sålunda icke

tillfört statskassan den beräknade inkomstökningen, hava, såsom i det

föregående berörts, inom riksdagen vid flera tillfällen påyrkats åtgärder

för att det med tullförhöjningarna avsedda syftemålet skulle vinnas

i större utsträckning än som blivit fallet. Någon sådan åtgärd har emellertid

hittills icke vidtagits.

Såsom ett förslag i nämnda riktning kan betecknas den av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen i yttrandet den 27 februari 1924 framkastade

tanken att höja tullen å konstsilke och samtidigt belägga den inhemska

tillverkningen därav med en mot tullförlidillingen svarande

accis. Da ämbetsverken i sitt yttrande icke förordade detta förslag till

omedelbart genomförande, torde detta hava berott, bland annat, på

vanskligheten att helt eller delvis på denna väg reglera tullskyddet för

de tilli ei kningar, i vilka konstsilke ingår. Tidpunkten för ett slutligt

ordnande av denna fråga lärer, särskilt med hänsyn till pågående tullut

redning, icke heller för närvarande vara inne. Däremot synes, på sätt

ämbetsverken, föreslagit, ett steg nu kunna tagas i nyss angiven riktning.

I direktiven, som meddelats de sakkunniga, vilka tillkallats för att

inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag till vissa

Ändringar i tullbeskattningen, avsedda att bereda statsverket ökade inkomster,

har också meddelats, att i förslaget skulle upptagas förhöjd

tull a silke, varvid förutsatts, att denna skulle kombineras med accis

å.den inhemska, tillverkningen av nämnda varuslag. Då någon berednmg

ai naturligt silke för närvarande icke förekommer inom landet,

är etet konstsilketillverkningen man härvid har att räkna med.

. Med hänsyn, till möjligheten av att beredning av natursilke kan uppstå

inom landet finnes emellertid ingen, anledning att i en blivande förordning

angående accis å silke till verkning göra undantag för detta slag av

silke. Av vissa i utredningen omnämnda tekniska skäl synes accisen böra

omfatta även sadan! silke, som förekommer i mindre uppläggningar.

Någon anledning att nu rubba tullskyddet för konstsilketillverkningen

föreligger icke. Tilläggstullen å det utländska konstsilket och accisen å

den inhemska konstsilketillverkningen böra sålunda utgå med lika belopp.

Vad beträffar tillverkningen av sådana varor, i vilka konstsilke ingår, har

otvivelaktigt en stor del av den tillverkning av vävnader, strumpstolsarbetenin.

fl. konstsilkeartiklar, som för närvarande finnes inom landet,

uppstått till följd av de år 1921 vidtagna, tullförhöjningarna å dessa varnsjag.

Men även oavsett dessa tullförhöjningar torde smakriktningen förr

eller senare även för var industris vidkommande hava framtvingat ett

användande i viss utsträckning av konstsilke. som inom de ledande län
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

denia på textilindustriens område allt mer kommit att ersätta natursilke,

bomull oell ull såsom spånadsämne, särskilt i fråga örn damartiklar. Givet

är emellertid, att smakriktningen härvid icke är den enda faktor,

man har att räkna med. Vid valet av spånadsämne måste nämligen hänsyn

även tagas till priset härå, örn den färdiga varan skall kunna försäljas

till konkurrenskraftigt pris. Vid fastställandet av accisens respektive

tilläggstullens storlek måste tillses, att man icke genom en allt för

hård beskattning fördyrar konstsilket så mycket, att man förorsakar

kännbara rubbningar för den inhemska produktionen. Den verkställda

sakkunnigutredningen har givit vid handen, att sådana rubbningar

knappast äro att befara, örn man stannar vid ett belopp av 300 kronor för

100 kilogram. För egen del har jag också funnit denna skattesats lämplig.

Det förslag till förordning örn accis å silke, som av den sakkunnige

utarbetats, bygger i huvudsak på gällande förordning örn särskild skatt

å automobilgnmmiringar. Mot förslaget, rörande vars detaljer jag hänvisar

till den i det föregående lämnade redogörelsen, har jag, såsom förut

nämnts, ej funnit anledning till erinran. Förordningen torde böra träda

i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Enligt verkställda beräkningar kan accisen förväntas under nästkommande

budgetår inbringa bortåt 900,000 kronor. På sätt jag förut i dag

vid anmälan av proposition med förslag till förordning med tilläggtill

gällande tulltaxa angivit, bör detta belopp avrundas till en miljon

kronor. Enligt vad jag samtidigt framhöll, bör vidare — i stället folden

i statsverkspropositionen föreslagna inkomsttiteln ''accisen på vissa

varor’ — upptagas en inkomsttitel under beteckning ''accis å silke’ till

sistnämnda belopp.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till förordning med tillägg

till gällande tulltaxa innefattar förslag örn en tilläggstull av 300 kronor

per 100 kilogram för silke, nummer 398 och 399 i gällande tulltaxa. Såsom

en förutsättning för denna tullförhöjning Ilar angivits, att en däremot

svarande accis skulle åsättas här i landet tillverkat silke. Förslag örn sådan

accis har i nu förevarande proposition framlagts.

Förslaget är i huvudsak grundat på det förhållandet att, ehuru de år

1921 genomförda tullförhöjningarna å sådana artiklar, i vilka silke till

större eller mindre del ingår, uteslutande tillkommit i syfte att tillföra

statskassan ökade inkomster, dessa tullförhöjningar kommit att i stor

utsträckning verka såsom skyddstullar för de industrier, som upptagit

tillverkning av strumpstolsarbeten, vävnader och andra artiklar, i vilka

silke — företrädesvis konstsinne — ingår. Detta förhållande har uppmärksammats

redan av 1923 års riksdag och föranlett utredningar angående

de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för att tullförhöjningarna

icke skulle få andia verkningar än vad riksdagen åsyftat.

Genom det i förevarande proposition framställda förslaget skulle ett steg

i utjämnande riktning tagas så tillvida, att genom den ökade beskattningen

å silke n et t ot u 11 sk y dd e t för ilo industrier, vilka i sina tillverkningar

använda silke såsom halvfabrikat, kommer att i motsvarande

grad minskas.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Ehuru deu föreslagna beskattningen skulle tillföra statskassan en avsevärd

merinkomst och i viss mån neutralisera de icke förutsedda verkningarna

av ovannämnda tullförhöjningar, kan givetvis en beskattning av

den inhemska konstsilketillverkningen vara ägnad att ingiva betänkligheter,

med hänsyn ej mindre till de naturliga förutsättningar, som denna

tillverkning hör hava inom vårt land, än även till den ökade användning

konstsilket på grund av dess prisbillighet och allt mera fulländade kvalitativa

egenskaper erhållit såsom ersättning för andra spånadsämnen.

Utskottet, som förutsätter, att den nu ifrågasatta beskattningen av

konstsilke endast kommer att erhålla provisorisk karaktär, intill dess

frågan örn tullskyddet för såväl denna fabrikation som tillverkningen av

konstsilkeartiklar blivit slutligt ordnad, har i frågans nuvarande läge

ansett sig böra tillstyrka bifall till det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 61, i vad den avser accis

å silke, antaga ovannämnda förslag till förordning

örn accis å silke.

Beträffande vad Kungl. Majit i samma proposition föreslagit i fråga

örn upptagande i riksstaten för budgetåret 1932/1933 av en inkomsttitel

med beteckning »accis å silke», kommer utskottet att avgiva yttrande i

annat sammanhang, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 januari 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Ericson i Oberga, Björnsson, Wohlin,

Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Olsson i Golfvasta,

Lithander, Olsson i Gävle, Wahlmark, Forssberg, Larsson i Örbyhus, Anderson

i Storegården, Andersson i Katrineholm, Werner och Heiding.

320364. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:17 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning om accis å silke. a1 i texten