Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43

1932-05-12 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:43, Bevillningsutskottets betänkande Nr 43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1932 kl- 5 e- m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om tull å vissa slag av fisk samt om reglering utav importen

av fisk och skaldjur.

Till bevillningsutskottet hava för förberedande behandling hänvisats

följande motioner, avseende införande av tull å vissa slag av fisk samt

örn reglering utav importen av fisk och skaldjur, nämligen:

de likalydande motionerna nr 87 i första kammaren av herr Sundberg

m. fl. och nr 122 i andra kammaren av herr Olsson i Berg m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte besluta åsättande av en importtull å torkad

färsk långa av 1 krona per kilogram»;

motionen nr 344 i andra kammaren av herr Olsson i Berg m. fl., i vilken

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att rubriken nr 27 i gällande

tulltaxa skall liava följande lydelse:

Fisk, stor sill, kryddad i tunnor:

kryddad ........................................ T 1 kg. 0:05 kronor»;

motionen nr 345 i andra kammaren av herr Andersson i Grimbo, däri

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att kryddad eller sockersaltad

sill i tunnor skall komma under samma rubrik i tulltaxan som konserver

med en tullsats av 50 öre för kilogram oavsett förpackning»;

motionen nr 81 i andra kammaren av herr Osberg m. fl., däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att rubriken nr 27 i gällande tulltaxa

skall hava följande lydelse:

Fisk, skarpsill (vassbuk) kryddad eller saltad i tunnor:

kryddad .......................................... T 1 kg. 0:10 kronor»;

samt

motionen nr 237 i andra kammaren av herr Hammarlund, däri hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla örn utredning

och förslag i syfte att reglera importen av fisk och skaldjur geBihang

till riksdagens protokoll 19,32. 7 sami. .‘16 höft. (Nr b3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Utskottet

Gällande

tulltaxa.

Uppgifter örn

fångst och beredning

av

långa m. m.

norn under statlig kontroll stående importorganisationer, varvid hänsyn

bör tagas till att förefintligt importbehov av färsk fisk tillgodoses utan

att därigenom skada de svenska fiskarenas existensmöjligheter».

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för dessa yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna.

Den del av tulltaxan, som upptager fisk och skaldjur, har för närvarande

följande lydelse: * i

12

13

14

C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:

i tunnor .............................................................

annan; ävensom sardeller, saltade eller inlagda

andra slag ...................................................................

Tull

för 100 kg

kronor

E

fri

50: - fria

15

16

17

18

19

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

torskrom i tunnor, enbart saltad, sockersaltad eller

rökt ................................................................................

kaviar (störrom)............................................................... T

andra slag ........................................................................ T

Ostron................................................................................... B

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm, må tullfritt införas i riket,

därest vid införseln företes av vederbörande fiskeriintendent

utfärdat intyg därom, att desamma äro avsedda att användas

uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur; ävensom musslor, ej särskilt nämnda ......

fri

500: —

125: —

100: —

fria

Tullfrihet är sålunda gällande för alla slag av fisk utom sådan, som

hänföres till taxenummer 13, samt för httmmer och andra kräftdjur ävensom

för musslor, dock med undantag av ostron. Konserver av fisk och

skaldjur, alla slag, äro däremot belagda med tull (taxenummer 142 och

143), alla med undantag av ansjovis därjämte med tilläggstull enligt beslut

av innevarande års riksdag (prop. nr 59, riksdagens skrivelse nr 16).

Till belysning av frågan örn införande av tull å torkad färsk långa har

utskottet emottagit följande, av fiskeriintendenten i västerhavets distrikt

sammanställda uppgifter rörande fångsten av långa vid det bohuslänska

storsjöfisket, beredning av långa till spillånga samt införseln av

spillånga och s. k. stockfisk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Fångst av

Beredning av spillånga

i Bohuslän (vikt färdig spillånga)

långa vid

Spillånga

Spillånga

Summa

År

bohusl, stor-

beredd av

beredd av

beredd

sjöfisket1

svenskfångad

importerad

spillånga

kg-

långa, kg.

långa, kg.*

kg-

1920 ..........

.......... 3,185,301

275,840

—

275,840

1921..........

.......... 3,001,681

287,200

—

287,200

1922 ..........

.......... 3,850,599

245,675

—

245,675

1923 ..........

.......... 3,087,845

231,608

13,000

244,608

1924 ..........

.......... 2,390,950

230,840

37,000

267,840

1925 ..........

.......... 2,227,300

214,905

111,050

325,955

1926 ..........

.......... 2,184,200

197,020

93,950

290,970

1927 ..........

.......... 2,045,100

212,338

167,730

380,068

1928 ..........

.......... 1,647,000

121,210

167,537

288,747

1929 .........

.......... 1,679,700

132,388

196,000

328,388

1930 ..........

.......... 1,807,000

145,429

193,485

338,914

1931 .........

.......... .

175,678

117,268

292,946

1 Långan hemföres dels färsk, dels saltad. Av den färska beredes färskspilad spillunga.

av den salta dels sjösaltad spillånga (numera jämförelsevis obetydlig kvantitet, ^ ar 1930

37,436 kg.) dels kabeljo. Till 1 kg. färskspilad spränga åtgår cirka 4.5 kg. färsk långa, till

1 kg. sjösaltad spillånga cirka 2.8 å 3 kg. saltad långa.

2 Importen av färsk långa för beredning av spillånga började i samband med att kvantiten

av färsk långa, som hemfördes av de bohuslänska storsjöfiskarna, minskades.

Från Norge Ilar de sista tre åren enligt uppgift importerats färdigberedd

spillånga (förut Ilar spillånga ej heretta i Norge) till följande kvantiteter:

år 1929 4 ton, år 1930 12 ton och 1931 72 ton.

Till lutfisk användes ej blott spillånga utan även »stockfisk» (torkad

gråsej m. m.), som är väsentligt billigare.

Den sammanlagda importen av spillånga och stockfisk:

Kg.

Kg.

1921 ..................

................. 1,548,579

1926 ..................

.................. 1,892,372

1922 ..................

.................. 1,650,540

1927 ..................

.................. 1,663,802

1923 .................

...... ......... 2,042,554

1928 ..................

.................. 1,593,385

1924 ..................

.................. 1,600,344

1929 ..................

.................. 1,638,386

1925 ..................

.................. 1,512,261

1930 ..................

.................. 1,073,146

Särskilt under nuvarande ekonomiska förhållanden måste det anses

önskvärt, att svenska fiskare beredas tillfälle att genom utövande av sin

näring i största möjliga utsträckning förse den svenska marknaden med dess

behov av fisk. Med hänsyn till fiskerinäringens exportintressen samt den

omständigheten, att tull- och andra skyddsåtgärder äro ägnade att fördyra

jämväl den inhemska varan och därigenom menligt påverka de säkerligen

i fråga örn fisk mer än för de flesta andra livsförnödenheter för prisstegring

ömtåliga avsättningsmöjligheterna, har det dock synts utskottet tveksamt,

huruvida dylika åtgärder till stöd för havsfisket verkligen i längden

komma att bliva till nytta för fiskerinäringen.

Med avseende å de särskilda slag av fisk, varå förslag örn införande av

utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

tull framställts i de nu föreliggande motionerna, må därjämte framhållas

följande.

Vad angår torkad färsk långa (spillånga) är särskilt att taga i betraktande,

att det här gäller en vara som, beredd till lutfisk, allmänt konsumeras

även inom de bredare folklagren samt att vid prisstegring å varan

konsumtionen lätt kan komma att i icke ringa mån inriktas på en annan,

på liknande sätt beredd men billigare fisk, nämligen stockfisk (torkad

gråsej m. m.), som redan nu i viss utsträckning ersätter spillånga.

I fråga örn kryddad eller sockersaltad sill — de föreliggande motionerna

örn tull å sill avse icke vanlig salt sill, för vilken sålunda den nu

stadgade tullfriheten skulle bibehållas — gäller även, att denna vara i

stor utsträckning konsumeras inom de djupare folklagren, och ansjovis,

vilken beredes av skarpsill (vassbuk), kan ej heller anses utgöra en lyxvara.

Samtliga de omförmälda varorna kunna visserligen anses vara

umbärliga, men en genom tull framkallad prisstegring därå — beträffande

ansjovis genom tull å den viktigaste råvaran, skarpsillen — framstår

dock ur foikhushållets synpunkt såsom varande mindre tilltalande. Särskilt

avseende måste jämväl fästas därvid, att kryddad eller sockersaltad

sill samt kryddad skarpsill i tunnor komma till användning inom konservindustrien.

Förslagen örn tull å dessa slag av fisk äga sålunda nära

samband med frågan örn denna industris tullskydd, vilken jämte andra

skyddsfrågor för närvarande är föremål för utredning av 1928 års tullkommitté.

Med hänsyn till vad sålunda framhållits och de upplysningar i övrigt,

utskottet förskaffat sig, bar utskottet funnit vad motionärerna anfört icke

innefatta tillräckliga skäl för bifall till de av dem föreslagna tullåtgärderna.

Då utskottet sålunda funnit sig böra avstyrka dessa förslag, bar

utskottet emellertid ansett sig kunna utgå från, att 1928 års tullkommitté

kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt den i förhållande till svensk

fisk gynnade ställning importen av utländsk fisk för närvarande intager,

i det att, såsom motionärerna framhållit, vid import av kryddad eller sockersaltad

sill och kryddad skarpsill eljest stadgad tull å kryddor och socker

icke utgår.

Vad slutligen angår frågan örn skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan

örn utredning och förslag i syfte att reglera importen av fisk och skaldjur

genom under statlig kontroll stående importorganisationer har utskottet,

i anslutning till sin ovan uttalade allmänna uppfattning, icke funnit

sig kunna biträda det därutinnan framställda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, 1

1) att de likalydande motionerna I: 87 av herr Sundberg

m. fl. och II: 122 av herr Olsson i Berg m. fl., örn

tull å torkad färsk långa, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

2) att motionerna II: 344 av herr Olsson i Berg m. fl.,

om importtull å kryddad storsill i tunnor, och II: 345

av herr Andersson i Grimbo, örn importtull å kryddad

eller sockersaltad sill i tunnor, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen 11:81 av herr Osberg m. fl., örn tull

å kryddad skarpsill i tunnor, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

4) att motionen II: 237 av herr Hammarlund, angående

reglering av importen utav fisk och skaldjur,

icke heller måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne*, Ericson i Oberga, Aström, Jönsson i Boa*,

Lövgren i Nyborg*, Olsson i Ramsta, Björklund, Lithander, Olsson i Gävle,

Nilsson i Hörby, Forssberg, Wijkström*, Östergren, Larsson i Örbyhus, Ehrnberg*,

Sjödahl, Anderson i Storegården, Heiding och Eklund.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

vid punkten 1):

1) av herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Boa, Lithander, Forssberg,

Wijkström, Ehrnberg och Anderson i Storegården, vilka anfört:

»Den svenska marknadens behov av spillånga har tidigare helt tillgodosetts

av fisk, hemförd till landet utav svenska fiskare. Under senare år,

då de fångster de bohuslänska fiskarena hemfört varit mindre än tidigare,

har emellertid rätt betydande kvantiteter färsk långa importerats

och härstädes beretts till spillånga. Sedan under år 1931 de svenska fiska
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

rena börjat isa sina fångster (en del därav bar alltid måst saltas), Ilar

dock denna import kunnat begränsas. På de allra senaste åren har även

torkad färsk långa börjat införas, enligt uppgift år 1929 4 ton, år 1930 12

ton och år 1931 72 ton, allt från Norge.

På sätt anförts i de likalydande motionerna I: 87 och II: 122 torde det

finnas anledning befara, att i Norge torkad färsk långa skall vinna ökat

insteg på den svenska marknaden. Den norska fisken är nämligen betydligt

billigare än den som fiskas av de svenska fiskarena, vilket, såsom

motionärerna anfört, väsentligen beror därpå, att norrmännen kunna med

små och billiga båtar taga upp fisken i omedelbar närhet av kusten, medan

de svenska fiskarena måste med större och mera dyrbara fartyg uppsöka

fisken på avlägset belägna fångstplatser. Varje fiskeresa lär med

de svenska fartygen taga en tid av flera veckor. Enligt vad motionärerna

uppgivit hava de norska firmor, vilka börjat bereda spillånga, under

år 1931 kunnat köpa fisken för 20 öre per kilogram, utan huvud, medan

de svenska fiskarena icke kunnat till de inhemska beredarna sälja

sin fisk billigare än 35 öre per kilogram med huvud. Då till 1 kilogram

torkad långa åtgår 4.5 kilogram färsk fisk och då huvudet, som medräknats

i det svenska priset, utgör 20 procent av totalvikten, hava de norska

beredarna haft en kostnad för färsk fisk av 90 öre per kilogram torkad

vara, medan motsvarande kostnad för de svenska beredarna uppgått till

ej mindre än 1 krona 89 öre. En prisskillnad i råvarukostnad till de norska

beredarnas förmån av omkring 1 krona per kilogram har alltså varit

rådande. Enligt uppgift i en norsk tidskrift, utgiven av fiskeridirektören,

har år 1932 priset å färsk långa varit än lägre, i det att betydande fångster

försålts till 10 å 13 öre per kilogram. Även örn en väsentlig prissänkning

skulle kunna äga rum jämväl beträffande av svenska fiskare fångad

långa, kan denna sänkning icke antagas bliva så stor, att den ger den

svenskfångade långan möjlighet att konkurrera med den norska under

lika förutsättningar. Därest icke särskilda åtgärder vidtagas, torde det

kunna antagas, att de svenska fiskarena av långa liksom beredarna därav

till spillånga skola nödgas upphöra med sin näring. Detta skulle såväl

för dem själva som för de samhällen i Bohuslän, där de hava sitt hemvist,

vara ytterst beklagligt, särskilt som utkomstmöjligheterna därstädes numera

äro så begränsade främst till följd av saltsjöfiskets i övrigt minskade

avkastning.

Vad sålunda anförts synes starkt tala för nödvändigheten av att genom

införande av en tull å torkad färsk långa stödja det svenska fisket. Bestämmes

tullen, såsom motionärerna föreslagit, till 1 krona per kilogram,

torde någon förhöjning av det nuvarande priset på den svenska spillångan

icke komma till stånd och konsumenterna sålunda icke på annat sätt beröras

av tullen, än att de skulle gå miste örn möjligheten att till något lägre

priser få inköpa norsk fisk. Med avseende å de norska intressena i denna

fråga är att märka, att torkning av färsk långa, på sätt i vårt land sedan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

gammalt ägt rum, i Norge först på de allra senaste åren förekommit och då

allenast, såvitt känt, för export hit samt att man därför näppeligen lär

kunna från norsk sida framställa några erinringar mot att i detta fall åtgärder

vidtagas till skydd för den svenska fiskerinäringen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning till den

av motionärerna förebragta motiveringen hava vi ansett oss böra hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 87 av herr Sundberg m. fl. och II: 122

av herr Olsson i Berg m. fl., besluta, att från och med

dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, i gällande tulltaxa

skall efter taxenummer 13 intagas ett nytt taxen

limm er av den lydelse, nedan angives:

1

Tull i

för 100 kg

kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

långa, färsktorkad ................ N

100: —

2) av herrar Ericson i Oberga, Nilsson i Hörby och Heiding, som anfört:

»Vad som anförts i förevarande motioner visar, att den svenska fiskerinäringens

intressen allvarligt äventyras genom ohämmad och okontrollerad

import av vissa fiskslag, som erhållas vid det s. k. storsjöfisket. Det

torde vara av betydelse för vårt land att genom lämpliga åtgärder bereda

dessa svenska storsjöfiskare möjlighet att fortsätta med sin verksamhet,

varvid en väl avvägd tullsats synes kunna bidraga till att underlätta avsättningen

av deras fångst på den svenska marknaden och tillförsäkra

dem en skälig arbetsförtjänst.

Som i motionerna I: 87 och II: 122 framhållits, är t. ex. spilning av långa

en specifikt svensk uppfinning, som kommit till användning blott inom

Sverige för beredning av lutfisken och som ger arbete åt ett stort

antal av fiskarebefolkningen. Därigenom att även utländska firmor på

sista tiden börjat bereda spillånga — icke för användning i eget land utan

uteslutande för export till Sverige — hotas nu många svenska fiskare av

utsikten att nödgas upphöra med detta sedan gammalt bedrivna arbete,

varav de i stor utsträckning haft sin utkomst. Med anledning härav hava

vi funnit oss böra tillstyrka den av motionärerna föreslagna tullsatsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

På grund av det anförda ha vi sålunda ansett, att utskottet bort hemställa.

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna 1:87 av herr Sundberg m. fl. och 11:122

av herr Olsson i Berg m. fl., besluta, att från och

med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, i gällande

tulltaxa skall efter taxenummer 13 intagas ett nytt

taxenummer av den lydelse, nedan angives:

Tull

för 100 kg

kronor j

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

långa, färsktorkad

N

100: —

vid punkten 2):

3) av herrar Ericson i Oberga, Nilsson i Hörby och Heiding, vilka anfört:

»Rörande det förslag, som framställts i motionen II: 345, örn införande alen

tullsats å kryddad eller sockersaltad sill i tunnor, synes bland annat

det förhållandet, att svenska fiskare under sin verksamhet i vissa avlägsna

fiskevatten icke åtnjuta samma förmåner som utländska fiskare

i svenska farvatten, utgöra ett starkt skäl till en förändring av vår tulltaxa

i den riktning, som föreslås i motionen. Såsom i motionen framhållits,

belägges sill av ifrågavarande slag med ett tullskydd av 50 öre per

kilogram i och med att den nedlägges i bleckkärl. Härigenom skyddas

visserligen konservprodukten men ej halvfabrikatet, och olägenheterna

härav drabba fiskets utövare.

Då enligt vår uppfattning konservindustriens tullskydd i detta fall är

rätt kraftigt tilltaget och då vi anse, att en del av detta tullskydd borde

tillkomma leverantörerna av råvaran eller halvfabrikatet, d. v. s. fiskarebefolkningen,

vilja vi som en lämplig fördelning föreslå, att kryddad eller

sockersaltad sill i tunnor åsättes en tullsats av 15 öre per kilogram.

På grund av vad sålunda anförts och i anslutning till vår i reservation

vid punkten 1) uttalade allmänna uppfattning, hava vi ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna II: 344

av herr Olsson i Berg m. fl. och 11:345 av herr Andersson i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Grimbo, besluta, att från och med dag, som Kungl.

Majit bestämmer, i gällande tulltaxa skall efter taxenummer

13 intagas ett nytt taxenummer av den lydelse,

nedan angives:

Tull

för 100 kg.!

kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

sill, annan, kryddad eller soc- kersaltad, i tunnor N

15: -

4) av herrar Jönsson i Boa och Anderson i Storegården, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna II: 344

av herr Olsson i Berg m. fl. och 11:345 av herr Andersson i

Grimbo, besluta, att från och med dag, som Kungl.

Majit bestämmer, i gällande tulltaxa skall efter taxenummer

13 intagas ett nytt taxenummer av den lydelse,

nedan angives:

j

Tull

för 100 kg |

kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

sill, annan, kryddad eller soc-

kersaltad, i tunnor

N 1 10: —

vid ''punkten 3):

5) av herrar Jönsson i Boa och Anderson i Storegården, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 81

av herr Osberg m. fl., besluta, att från oell med dag,

som Kungl. Majit bestämmer, taxenummer 12 i gällande

tulltaxa skall uppdelas i två så lydande taxenummer:

Bihang till riksdagens protokoll 19X2. 7 sami. 36 haft. (Nr U3.) U

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Tull

för 100 kg.

kronor

12 a

12 b

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

i tunnor:

kryddad ....................... N

saltad ............................

10: - fri

ifråga om motiveringen:

6) av herr Lithander beträffande viss del av motiveringen.

S21585. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:366 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om tull å torkad färsk långa. a1 i texten