Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner dels arn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska oljor m. m., dels ock om accis å inom riket tillverkat margarin m. m.

1932-05-20 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:44, Betänkande, i anledning av väckta motioner dels arn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska oljor m. m., dels ock om accis å inom riket tillverkat margarin m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1932 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

dels arn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska

oljor m. m., dels ock om accis å inom riket tillverkat

margarin m. m.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 165

i första kammaren av herr Trygger m. fl. och nr 223 i andra kammaren

av herr Lindman m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,

att gällande tulltaxa från och med den dag Kungl. Majit hestämmer måtte

i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Statis
tiskt
nr
-

259

| Tull för I Redovisi

100 kg. ningskr.

grund

262 I

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272 !

273

i Tullt axe-!

! nummer

Stearin....................................................... T

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och

andra vegetabiliska fettämnen, ej hänförliga

till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna härdade

vegetabiliska fettämnen, ej hän-,

förliga till annat nummer:

på glas- eller lerkärl .................... E

på andra kärl:

oliv- eller bomolja samt sesamolja

jordnöt- eller arachidolja ................

bomull sfrö- eller cottonolja .............

majsolja...............................................

sojaolja ................................................

ricinolja samt andra flytande oljor,

ej särskilt nämnda.......................

palmolja ............................................

kokosolja och palmkärnolja:

renade (till födoämne) ................

andra............................................

härdat vegetabiliskt fett ................

vegetabiliska fettämnen, ej hänförliga

till annat nummer................

Bihang lill riksdagens protokoll 1032. 7 sinni. 37 haft. (Nr H.)

14: — ; kg. kr.

110

5: — kg. kr.'' 112

7: — kg. kr.

113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utskottet.

Förslag vid

1931 års

riksdag örn

tull å vegetabiliska

oljor m. m.

Statis-

tiskt

nr

Tull för

100 kg.

kr.

Kedovis-

nings-

grund

Tulltaxe-

nummer

274

Smör, konstgjort (margarin) ........

........ T

20: -

kg.

kr.

114

598

Såpa................ T; turkrödolja........

....... N

8: —

kg.

kr.

266

599

Ljus ....................................................

....... E

17: —

kg.

kr.

267

I samband med nämnda motioner har utskottet till behandling föreliaft

följande till utskottet hänvisade tvenne motioner, nämligen:

motionen nr 243 i första kammaren av herr Per Gustafsson, däri

hemställts, »att riksdagen matte besluta, att å margarin, som tillverkas

inom riket, skall från dag, som Konungen bestämmer, sättas en accis

av 50 öre per kilogram samt att tullsatsen å importerat margarin höjes

med samma belopp»; samt

motionen nr 231 i andra kammaren av herr Hollertz m. fl., i vilken hemställts,

»att riksdagen för sin del ville besluta att åsätta det inom landet

förbrukade margarinet en accis av 10 öre per kilogram».

Enligt förslag i de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren

och nr 223 i andra kammaren skulle tullen å margarin höjas från 15

till 20 kronor för 1ÖÖ kilogram (taxenr 114, stat. nr 274) samt ett antal

hittills tullfria vegetabiliska fettarter och oljor (taxenr 113, stat. nr 263

273), som utgöra råvaror framför allt för margarintillverkning samt

såp- och ljusfabrikation, åsättas en tull av 7 kronor för 100 kilogram eller

samma tull som enligt gällande tulltaxa utgår vid införsel av åtskilliga

andra vegetabiliska fettämnen såsom t. ex. linolja, rå, samt rov- och

rapsolja, även blåsta (taxenr lil, stat. nr 260, 261). Därjämte skulle enligt

motionärernas förslag tullen å följande varuslag höjas, nämligen å

såpa och turkrödolja från 5 till 8 kronor (taxenr 266, stat. nr 598), å stearin

från 9 till 14 kronor (taxenr 110, stat. nr 259) samt å ljus från 12 till

17 kronor (taxenr 267, stat. nr 599), allt för 100 kilogram.

Motionen nr 243 i första kammaren avser införande av accis å inom riket

tillverkat margarin till ett belopp av 50 öre för kilogram samt höjning

av tullen å margarin med samma belopp. Motionen nr 231 i andra

kammaren åter avser, att inom landet förbrukat margarin skall åsättas

en accis av 10 öre för kilogram.

Jämväl vid 1931 års riksdag framställdes förslag örn tull å vegetabiliska,

feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska fettämnen. Vid

nämnda riksdag hemställdes nämligen i två likalydande motioner, nr 112

i första kammaren och nr 171 i andra kammaren, att riksdagen måtte be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 3

sluta, att för tiden intill dess riksdagen, på grundval av 1928 års tullkommittés

blivande betänkande, komme att fatta definitivt beslut rörande

ifrågavarande industris tullskydd, tull skulle utgå å till taxenummer

112 och 113 hänförliga varor med 7 kronor för 100 kilogram.

1931 års bevillningsutskott erinrade i sitt i anledning av motionerna

avgivna betänkande (nr 31), att från enskilda intressenters sida framställningar

örn enahanda tullskydd för tillverkningen av vissa vegetabiliska

oljor ingivits såväl till 1928 års tullkommitté som till Kungl. Maj:t.

I anslutning därtill återgav utskottet ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt den 16 mars 1931 i ämnet avgivet utlåtande,

vilket utmynnade i en hemställan att den till Kungl. Majit ingivna framställningen

icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att

handlingarna i ärendet överlämnades till 1928 års tullkommitté. — För

egen del anförde utskottet följande. På sätt framginge av ämbetsverkens

utlåtande vore frågan örn beredande av tullskydd för den inhemska

tillverkningen av vegetabiliska oljor av tämligen invecklad natur.

Frågan syntes uppenbarligen icke böra företagas till avgörande annat

än i samband med en omprövning av tullskyddet för margarin- och tvättmedelsindustrierna.

Då erforderlig utredning därför icke förelåge, hade

utskottet, med hänvisning till att frågan redan förelagts 1928 års tullkommitté,

ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna. Utskottets i

överensstämmelse därmed avfattade hemställan bifölls av båda kamrarna.

De omförmälda handlingarna hava sedermera av Kungl. Majit

överlämnats till 1928 års tullkommitté för att tagas i övervägande vid

fullgörandet av det åt kommittén lämnade uppdraget.

För innebörden av yrkandena i de nu föreliggande motionerna har utskottet

i det föregående redogjort.

Uti de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren och nr 223

i andra kammaren rörande tull å margarin och vegetabiliska, feta oljor

har bland annat framhållits följande.

Inom jordbruksnäringen vore jämväl den animaliska produktionen och

främst smörhanteringen under nuvarande konjunkturförhållanden i behov

av stöd. Såsom en åtgärd till förbättring av den inhemska smörproduktionens

konkurrenskraft borde tullen å margarin höjas samt tullbeläggning

av dess råämnen genomföras. Fortbeståndet av den inhemska

industrien för framställning av vegetabiliska oljor m. m. skulle därigenom

tryggas, i det att tillverkningen kunde fortsätta vid Nya margarinaktiebolaget

Sveas oljefabrik i Kalmar samt ånyo upptagas vid Reymersholms

gamla industriaktiebolags fabrik i Karlshamn, som sedan förra året legat

nere. Ett återupptagande av driften i sådan skala, att landets behov ungefärligen

tillgodosåges, skulle innebära att 500 å 1,000 arbetare bereddes

sysselsättning. I omfattning skulle oljeindustrien därmed kunna mäta sig

med margarinindustrien. Lika viktig som arbetslöshetssynpunkten vore

frågan örn oljetillverkningens betydelse för handelsbalansen och återställandet

av jämvikten däri. Än vidare finge ej vid ståndpunktstagandet

De föreliggande

motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utredning i

anledning av

motionerna

1:165 och

IT: 223.

Utskottets

yttrande.

den svenska självförsörjningens intressen underskattas eller förbises. Genom

att de tropiska växtämnena, som nu pressades eller extraherades vid

oljefabrikerna för margarintillverkning, i nödfall kunde ersättas av senapsfrön

eller andra inhemska växtämnen, innebure ett uppehållande av

oljefabrikerna en garanti för ett någorlunda tillgodoseende av landets fettvaruhehov

i händelse av en avstängning eller någon annan oförutsedd

isolering.

För jordbrukets vidkommande skulle med hänsyn till oljefahrikernas

fodermedelstillverkning inga olägenheter följa av införandet utav de föreslagna

tullsatserna. Eftersom ingen ändring ifrågasattes beträffande den

tullfrihet, som de skilda fodermedelsslagen hittills åtnjutit, komme fortfarande

fri konkurrens att upprätthållas och någon fördyring vore sålunda

icke tänkbar. Tvärtom borde i vissa fall fördelar stå att vinna

för det svenska jordbruket genom en i stor omfattning bedriven inhemsk

produktion med olika vegetabiliska foderkakor, helst som den hittillsvarande

produktionen därav företrätt erkänt goda kvaliteter. Från nationell

näringssynpunkt måste det i vart fall endast hälsas med tillfredsställelse,

örn Sverige på kraftfoderområdet i största möjliga utsträckning

kunde tillgodose en större del av det egna behovet.

Såsom en konsekvens av den föreslagna tullen å vegetabiliska oljor och

andra dylika fettämnen hade förslag framställts örn höjning av tullsatserna

för ljus och stearin samt såpa och turkrödolja.

Beträffande den i nämnda motioner i övrigt anförda motiveringen

ävensom i fråga örn de skäl, som i motionerna nr 243 i första och nr 231

i andra kammaren anförts till stöd för de däri framställda förslagen

örn accis å margarin, får utskottet hänvisa till motionerna.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit ett av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen

gemensamt avgivet utlåtande i anledning av de likalydande

motionerna nr 165 i första kammaren och nr 223 i andra kammaren

jämte vid utlåtandet fogade, till kommerskollegium inkomna yttranden

i ämnet från Sveriges kemiska industrikontor och Margarinfabrikernas

försåtjningsaktiebolag samt från följande tillverkare av margarin eller

vegetabiliska oljor, nämligen ett gemensamt yttrande från aktiebolaget

Pellerins margarinfabrik, aktiebolaget O. Hustad & Son, margarinaktiebolaget

Zenith, aktiebolaget Arboga margarinfabrik och aktiebolaget Agra

margarinfabrik samt särskilda yttranden från verkställande direktören

för Nya margarinaktiebolaget Svea, Ragnar L. Jeansson, Reymersholms

gamla industriaktiebolag och Kooperativa förbundet, förening u. p. a.

Ämbetsverkens utlåtande fogas i avtryck såsom bilaga till detta betänkande,

till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

Vid prövning av den föreliggande frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska

oljor och andra dylika fettämnen, vilken fråga nu föreligger

i mera utrett skick än då riksdagen i fjol hade att taga ställning till den
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

samma, Ilar utskottet funnit sig kunna ansluta sig'' tili de synpunkter, ämbetsverken

anlagt i sitt till utskottet avgivna utlåtande i ämnet. De föidelar,

som enligt vad utredningen giver vid. handen en dylik tullbeläggning

skulle medföra såväl genom tillskapande av arbetstillfällen som

med hänsyn till handelsbalansen, hava för utskottet framstått såsom

synnerligen eftersträvansvärda särskilt under nuvarande ekonomiska

och handelspolitiska förhållanden.

Då tullbeläggningen av margarinfabrikernas ifrågavarande råvaror

skulle kompenseras genom en förhöjd tull å margarin och prisskillnaden

i detaljhandeln mellan margarin och natursmör, vilken prisskillnad torde

vara av betydelse för konsumtionens inriktning med avseende å dessa varor,

icke lärer nämnvärt förändras genom dessa tullåtgärder, torde ui

denna industris synpunkt någon erinran mot tullbeläggningen icke kunna

nied fog framställas. I det av ämbetsverken åberopade yttrandet hava

också de i Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag sammanslutna stora

företagen — utom Nya margarinaktiebolaget Svea, vilket såsom tillverkare

jämväl av vegetabiliska oljor intager en särställning — deklarerat en i

stort sett neutral inställning till frågan. Av vad sålunda anförts beträffande

margarinindustrien torde jämväl framgå, att den föreslagna tullen

å margarin och ifrågavarande råvaror för framställandet därav icke

lärer kunna nämnvärt förbättra den animaliska jordbruksproduktionens

ställning, ehuru det dock måste erkännas, att åtgärderna äro ägnade att,

såsom lantbruksstyrelsen framhållit, i någon mån utjämna det övertag

över smörproduktionen som margarinindustrien nu har.

Enligt ämbetsverkens förslag skulle någon utjämnande tullförhöjning

icke erfordras å stearin och ljus, medan däremot en dylik skulle åvägabringas

beträffande tvål och såpa. Vid bifall till ämbetsverkens förslag

skulle sålunda de industrier, som bedriva tillverkningar av dessa slag av

varor, få sina intressen i den föreliggande frågan i möjligaste mån tillgodosedda.

De skäl, som av ämbetsverken anförts till stöd för den av dem förordade

lösningen av frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska oljor och

andra dylika fettämnen samt av de i anslutning därtill uppkomna spörsmålen

örn jämkningar i tullbeskattningen beträffande av dylika fettämnen

framställda eller eljest närbesläktade varuslag, hava synts utskottet

övertygande. Till följd härav och då de tillfälliga tullhöjningar,

utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka, lämpligen torde, försåvitt

intet oförutsett inträffar, få bliva gällande till den 30 juni 1935, upptager

utskottet i sin hemställan här nedan ämbetsverkens förslag med en

dylik begränsad giltighet av bestämmelserna.

De i motionerna nr 243 i första kammaren och nr 231 i andra kammaren

framställda förslagen örn accis å margarin bär utskottet däremot

icke ansett sig kunna tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna 1:165 av kerr Trygger m. fl. och

II: 223 av herr Lindman m. fl.,

a) besluta, såsom tillägg till den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan,

att varor av nedannämnda slag, vilka införas från

utlandet, skola efter nedan angivna grunder beläggas

med tull, vilken beträffande varor, som enligt tulltaxan

äro underkastade tull, skall utgå såsom tilllägg

till denna:

Tulltaxe
nr
-

ur 108

Stat.

nr

255

Tilläggstull Tull

för 100 kg för 100 kg

kronor kronor

Animaliska oljor samt annat djurfett,

även härdade, ej hänförliga till annat

nummer:

härdat animaliskt fett............... N _ 7:_

Anm. För härdat animaliskt fett,

som är avsett uteslutande för tillverkning

av stearin, skall tull

icke utgå.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett

och andra vegetabiliska fettämnen, ej

hänförliga till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna

härdade vegetabiliska fettämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

112 262 på glas- eller lerkärl ......... E 2:

113 263—273 på andra kärl ..................... N _

Anm. För till nr 113 (statistiskt

nr 263—273) hänförliga

vegetabiliska fettämnen, som

äro avsedda uteslutande för

tillverkning av stearin, skall

tull icke utgå.

, i 274 Smör, konstgjort (margarin)..............T 5: —

| 275—276 Konstister.........................................T _

Anm. Konstister, som är avsett uteslutande

för tillverkning av margarin,

margarinost, konstgrädde eller konstmjölk,

drager en tull av 7 kronor för

100 kg.

Tvål; ävensom tvålsurrogat:

265 597 andra slag

ur 266 ur 598 Såpa .............

... T/E 3:— _

........T 3: — —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

b) förklara, att nämnda tillägg till tulltaxan skall

gälla från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, till och

med den 30 juni 1935; samt

2) att motionerna 1:243 av herr Per Gustafsson

och II: 231 av herr Hollertz m. fl., örn accis å inom

riket tillverkat margarin m. m., icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande:

vid beslut angående punkten 1):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman*, Wohlin, Åström, .Iönsson i Boa,

Lövgren i Nyborg*, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Lithander, Olsson i

Gävle, Nilsson i Hörby, Forssberg, Andersson i Boda, Fernberg*, Sjödahl, Ericson i Boxholm

och Anderson i Storegården.

vid beslut angående punkten 2):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Wohlin, Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg*,

Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Forssberg,

Andersson i Boda, Östergren, Larsson i Örbyhus, Ehrnberg*, Sjödahl, Ericson i Boxholm,

Anderson i Storegården och Johansson i Krogstorp.

*} Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Reservationer:

vid punkten 1):

1) av herrar Bärg, Örne, Bergman, Äström, Lövgren i Nyborg, Olsson

i. Kamsta, Björklund, Olsson i Gävle, Sjödahl och Ericson i Boxholm,

vilka anfört:

»Den utredning i frågan örn tullbeläggning av vegetabiliska, feta

oljor samt växtfett m. m., som ämbetsverken genom sitt till utskottet avgivna

utlåtande förebragt, är enligt vår uppfattning icke så fullständig,

som önskvärt hade varit med hänsyn till frågans betydelse särskilt ur

ekonomisk och handelspolitisk synpunkt. Med avseende å storleken av

det föreslagna tullskyddet, 7 kronor för 100 kilogram, saknas sålunda

konti ollerade produktionskostnadskalkyler eller annan utredning till

bestyrkande av, att just detta tullskydd skulle erfordras. Visserligen äro

åtskilliga vegetabiliska fettämnen såsom linolja, rå, samt rov- och rapsolja,

även blåsta (taxenr lil, stat. nr 260, 261), enligt gällande tulltaxa

åsätta en tull av 7 kronor för 100 kilogram, men detta förhållande lärer,

helst som tullen å dessa varor allmänt anses vara tämligen hög, icke rimligen

kunna anses utgöra skäl för att nu införa samma tull å de oljor

och fettämnen, varom i de föreliggande motionerna är fråga. — Det har

i ärendet framhållits, ’att oljeindustrien i ett nordeuropeiskt land, som

under längre tid levererat dylika oljor till Sverige, systematiskt sålt oljorna

till sina svenska avnämare för priser vida under de noteringar,

den samtidigt under skydd av tull i eget land upprätthållit på sin

hemmamarknad ; och enligt ämbetsverkens uppfattning syntes ostridigt,

att det vore ett pristryck av denna dumpingartade karaktär, som framtvingat

Karlshamns-fabrikens nedläggning. Enligt de uppgifter, som kommit

utskottet tillhanda, torde utgångspunkten för dessa uttalanden icke

vara fullt hållbar åtminstone i ett avseende, nämligen i fråga örn tullförhållandena,

i det att tullrestitution i det åsyftade landet beviljas för

kokosolja eller den i förevarande sammanhang viktigaste produkten

ävensom för bomullsfröolja, i den mån dessa slag av oljor komma till

användning inom margarinindustrien.

I anslutning härtill vilja vi framhålla, att Kooperativa förbundet i

sitt till kommerskollegium avgivna yttrande i ärendet avstyrkt bifall till

motionerna, under anförande bland annat att det såväl för de stora konsumentintressena

i landet som för jordbruket skulle vara synnerligen skadligt,

örn den internationella fettvaru- och margarintrusten genom förhastade

eller illa avvägda åtgärder skulle beredas en förstärkt ställning

i vårt land. I ett år 1931 avgivet yttrande i samma fråga hade Kooperativa

förbundet — med hänsyn till önskvärdheten av att en från

brusten fristående oljeindustri kunde bibehållas örn ej inom så dock

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

utom landet — i sin egenskap av margarinfabrikant till och med förklarat

sig icke hava något att erinra mot margarintullens avskaffande.

Härtill har förbundet nu framhållit såsom ödesdigert, örn ett bifall till

kravet på införande av oljetullar också skulle innefatta ett beviljande

av kravet på höjd margarintull.

Då frågan örn beredande av tullskydd för den inhemska tillverkningen

av vegetabiliska, feta oljor tydligen är av tämligen invecklad natur och

konsekvenserna i olika hänseenden av den nu föreslagna lösningen av

frågan i varje fall icke kunna för närvarande fullt överblickas, hava

vi, med beaktande jämväl av de synpunkter, som framlagts i den vid ämbetsverkens

utlåtande fogade reservationen (sid. 16), ansett skäl intaga

samma ståndpunkt till frågan som 1931 års bevillningsutskott och riksdag

och sålunda, med hänvisning till att densamma redan förelagts 1928

års tullkommitté, avstyrka bifall till motionerna.

Vi hava alltså funnit, att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna 1:165 av herr

Trygger m. fl. och II: 223 av herr Lindman m. fl.,

örn höjning av tullsatserna för margarin och vegetabiliska

oljor m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

vid punktm 2):

2) av herrar Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Jönsson i Boa, Olsson i

Golvvasta, Nilsson i Hörby, Forssberg, Ehrnberg, Anderson i Storegården

och Johansson i Krogstorp, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna

1:243 av herr Per Gustafsson och 11:231 av herr

Hollertz m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

örn utredning rörande möjligheten och lämpligheten

av att genom särskild beskattning av margarinindustrien

i form av accis å denna industris produkter

minska den nuvarande ej minst för det mindre

jordbruket menliga spännvidden mellan priset å

natursmör och priset å margarin, allt i syfte att främja

natursmörets avsättning på den inhemska marknaden;

samt

3) av herr Andersson i Boda.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga.

Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen

och Lantbruksstyrelsen, ang. höjning

av tullsatserna för margarin och vegetabiliska

oljor m. m.

Stockholm den 14 april 1932.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 4 mars 1932 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium,

generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen att gemensamt avgiva

och till riksdagens bevillningsutskott överlämna utlåtande i anledning

av de likalydande motionerna nr 165 i första kammaren av herr

Trygger m. fl. samt nr 223 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., örn

höjning av tullsatserna föl margarin och vegetabiliska oljor m m.

Kommerskollegium har införskaffat yttranden i ärendet från Sveriges

kemiska industrikontor och Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag.

Därjämte har kollegium mottagit yttranden i ämnet från följande

tillverkare av margarin eller vegetabiliska oljor, nämligen ett gemensamt

yttrande från aktiebolaget Pellerins margarinfabrik, aktiebolaget

O. Mustad & Son, margarinaktiebolaget Zenith, aktiebolaget Arboga

margarinfabrik och aktiebolaget Agra margarinfabrik samt särskilda

yttranden från verkställande direktören för Nya margarinaktiebolaget

Svea, Hagnar L. Jeansson, Eeymersholms gamla industriaktiebolag och

Kooperativa förbundet, förening u. p. a. Samtliga dessa yttranden1 överlämnas

härjämte.

Ämbetsverken få för egen del anföra följande.

I de remitterade motionerna angives som huvudsyfte att genom höjd

tull å margarin och tullbeläggning av dess råämnen förbättra den inhemska

smörproduktionens konkurrenskraft. Tullhöjningen å margarinråvaror

m. m. skulle samtidigt, enligt motionärernas förhoppning, skapa förutsättning

för inhemsk tillverkning av vissa vegetabiliska oljor, som f. n.

äro tullfria, och vilkas framställning inom landet på grund härav visat sig

icke vara ekonomiskt lönande. Såsom en konsekvens av de föreslagna nya

oljetullarna räknas med höjda tullar å vissa andra fettprodukter, nämligen

stearin och ljus samt såpa och turkrödolja.

Från jordbrukets synpunkt se motionärerna i en justering uppåt av

margarintullsatsen ett medel att förminska den enligt deras mening förödande

konkurrens, som nu råder mellan margarin och natursmör. De

anse ofrånkomligt, att bondebefolkningens intressen givas ett försteg vid

avvägningen mellan nämnda varor.

Vidkommande margarinindustrien, som i första hand skulle få sitt tullskydd

höjt, nämligen med 5 kronor för 100 kilogram, hava de i Margarinfabrikernas

försäljningsaktiebolag sammanslutna stora företagen — utom

Nya margarinaktiebolaget Svea, vilket såsom innehavare av en oljefabrik

1 Här ej avtryckta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 11

intager en sär,ställning — avgivit ett gemensamt yttrande, vari de deklarerat

en i stort sett neutral inställning till frågan.. Man torde vara berättigad

att tolka deras hållning så, att de icke särskilt eftersträva ökad tull

å margarin eller dess råvaror, men å andra sidan icke befara någon större

olägenhet därav. Importen av utländskt margarin är i allt fall. med nu

gällande tullskydd obetydlig (cirka 3 procent av Sveriges konsumtion). Då

tullhöjningen är direkt beräknad såsom kompensation för en ny tull å

margarinråvarorna och stannar vid 5 öre för kilogram, torde det enligt

ämbetsverkens mening icke vara anledning förvänta mera vittgående förändringar

i margarinindustriens läge vid bifall till motionerna.

Från näringspolitisk synpunkt får tyngdpunkten i förslaget väl anses

vara tullbeläggningen av ett antal hittills tullfria vegetabiliska fettarter

och oljor, som utgöra råvaror framför allt för margarintillverkning samt

såp- och ljusfabrikation. Dessa fettämnen, av vilka de viktigaste äro kokosolja,

jordnötsolja och sojaolja, skulle åsättas en tull av 7 kronor för 100

kilogram. Tullskyddet ifråga beräknas ekonomiskt möjliggöra inhemsk

framställning av dessa oljor jämte motsvarande mängder fodermedel ur

press- eller extraktionsåterstoden. Härigenom skulle fabrikationen vid

Sveas oljefabrik i Kalmar kunna fortsätta och driften vid oljefabriken i

Karlshamn återupptagas i full utsträckning, enligt vad av vederbörande

fabriksledningar i ovan åberopade yttranden försäkrats.

Åtskilliga vägande skäl torde kunna anföras för en sådan ändring av

tullbeskattningen, att sagda inhemska oljeindustri lämnas behövligt stöd

gentemot den utländska konkurrensen. I flera främmande länder bedrives

tillverkning av vegetabiliska fettämnen ur importerade tropiska eller

subtropiska råvaror i en omfattning, som med åren tagit utomordentligt

stora dimensioner och förskaffat vissa företagaregrupper en förhärskande

ställning på detta område. Den framställning av förhållandena på den

internationella fettvarumarknaden, som motionärerna lämnat, kan i sina

allmänna drag av ämbetsverken vitsordas. Ämbetsverken hava under förevarande

utredning haft tillgång till kontrollerade prisuppgifter, vilka visa,

att oljeindustrien i ett nordeuropeiskt land, som under längre tid levererat

betydande kvantiteter dylika oljor till Sverige, systematiskt sålt oljorna

till sina svenska avnämare för priser vida under de noteringar, den samtidigt

under skydd av tull i eget land upprätthållit på sin hemmamarknad.

Att det är ett pristryck av denna dumpingartade karaktär, som framtvingat

Karlshamns-fabrikens nedläggning, synes ämbetsverken ostridigt,

och att pristrycket är mycket hårt torde framgå av den omständigheten,

att man icke ens vid direkt kombination mellan oljetillverkning och margarinframställning

— såsom vid Svea i Kalmar — lyckas få fram tillräckligt

billig olja.

Under nu rådande ekonomiska kris framträda med stor skärpa olägenheterna

av att vårt lands oljeproducenter synbarligen förlorat i denna

dragkamp. Frånsett den ogynnsamma inverkan industriens upphörande

har på arbetstillgången i de orter, där företagen höra hemma, vilja ämbetsverken

särskilt framhålla en inhemsk oljeindustris betydelse i handelsbalansen.

Av Sveas och Karlshamns fabriksledningar var för sig utförda, här bilagda

beräkningar1 över skillnaden mellan å ena sidan att ur importerade

råvaror inom landet tillverka de kvantiteter fettämnen av olika slag, som

flin* ej avtryckta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

åtgå för tillverkning av Sveriges årliga produktion av margarin ock såpa,

och å andra sidan att direkt importera de färdiga oljorna jämte motsvarande

mängder fodermedel, visa, att det förra alternativet från handelsbalansens

synpunkt är enligt Sveas beräkningar omkring 9.4^ och enligt

Karlshamns omkring 8.8 miljoner kronor fördelaktigare. — Kemiska industrikontoret

anser sig icke kunna räkna med mer än att hälften av den

svenska konsumtionen av vegetabiliska fettämnen skulle komma att täckas

av inhemsk tillverkning. Utgår man härifrån, erhålles en vinst i handelsbalansen

av omkring 4.4 miljoner kronor, varjämte statsverket i så fall

kunde påräkna en ökad tullinkomst av omkring 2 miljoner för de importerade

oljorna.

Enligt vad kommerskollegium erfarit, finns det anledning antaga, att

effekten av en tullbeläggning av de vegetabiliska oljorna närmast skulle

visa sig däri, att huvudparten av kokos- och sojaolja bleve tillverkad inom

landet, under det att det mesta av den för margarinindustrien avsedda

jordnötsoljan, åtminstone till en början, fortfarande bomme att importeras.

På grund härav skulle framkomma en vinst i handelsbalansen av

omkring 6.5 miljoner kronor och en ökad tullintäkt av omkring 1 miljon

kronor.

Sannolikt lomme väl resultatet att ligga någonstädes emelian kemiska

industrikontorets beräkning och det sistnämnda antagandet. Man torde

därför vara berättigad att ställa i utsikt en vinst i handelsbalansen av

4—6 miljoner kronor och ökade tullintäkter av 1—2 miljoner kronor genom

stödtullar åt oljeindustrien.

I allt fall torde av det sagda framgå, att det här rör sig örn belopp, som

enligt ämbetsverkens åsikt i nuvarande läge måste tillmätas alldeles särskild

betydelse ur det allmännas synpunkt, icke minst därför, att samtidigt

utsikt vinnes att undgå vissa direkta utgifter för bekämpande av en

eljest synbarligen oundviklig ökning av arbetslösheten. Därtill kommer

åtgärdens inflytande på skatteunderlaget i berörda industriföretags hemorter

m. fl. indirekta fördelar.

Såsom en följd av ifrågavarande oljors tullbeläggning hava motionärerna

räknat med en justering av tullskyddet för vissa inledningsvis omnämnda

industrier, som i sin produktion använda dylika oljor som utgångsmaterial.

Vad först angår stearin- och ljustillverkningen anföres industriens förbrukning

av palmolja såsom motiv för proportionsvis förhöjda tullar å

stearin och ljus. Emellertid användes i fabrikationen även tullfria råvaror

(t. ex. benfett och talg) i sådan utsträckning, att det synes vara önskvärt,

örn en tullförhöjning å produkterna i förevarande sammanhang kunde

undvikas. Detta skulle möjligen kunna ske genom att bibehålla tullfriheten

för palmolja, men å andra sidan skulle en sådan åtgärd otvivelaktigt

föranleda komplikationer i avseende särskilt å tvålindustrien, vars

fettbehov i viss utsträckning täckes med sagda olja. På grund härav torde

palmoljan böra följa de andra oljorna vid en eventuell tullbeläggning. För

att icke rubba stearinfabrikationens tullskydd synes därvid den utvägen

stå öppen att genom en anmärkning till tulltaxenummer 113 (stat. nr 263—

273) föreskriva, att tull icke skall utgå för sådana till sagda nummer hänförliga

vegetabiliska fettämnen, som äro avsedda uteslutande för tillverkning

av stearin. Under sistnämnda förutsättning erfordras ej någon utjämnande

tullförhöjning å stearin och ljus.

Beträffande såpa torde gälla, att dess tullskydd är att betrakta som ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

rent marknadsskydd mot möjligheten av konkurrens från oljeprodueenter

i grannländerna. För prisbildningen å såpa torde oljepriset spela en övervägande

roll, och vid tullbeläggning av oljorna torde det följaktligen vara

berättigat att i motsvarande grad höja såptullen. Då i såpa oljan torde

ingå med 38—40 procent, synes en höjning av tullsatsen med 3 kronor, från

o till 8 kronor för 100 kilogram, icke vara överdriven. Den olja, det här

gäller, är framför allt sojaoljan.

I tulltaxan är s. k. turkrödolja hänförd till samma rubrik som såpa. Turkrödoljan

är en oljeartad vätska, som plägar bestå av recinoljesyrat natron

eller natriumsulforicinat och mest användes till preparering av bomullsvävnader

för färgning eller tryckning med alizarinfärger. Det synes lämpligt,

att, örn en ändring göres ifråga om såptullen, låta turkrödoljans samband

med såpan i tullbeskattningshänseende upphöra, utan att nu gällande

tullsats av 5 kronor för 100 kilogram liöjes.

På de grunder, kemiska industrikontoret anfört, torde tullen å »tvål, andra

slag», tulltaxenummer 265, (stat. nr 597), omfattande tvättvål och andra

tvålsorter av billigaste slag, skäligen böra höjas med samma belopp som

tullen å såpa, eller med 3 kronor för 100 kilogram, så att nuvarande, i och

för sig knappa tnllskydd (10 kronor för 100 kilogram) till sin effekt icke

rubbas.

Höjd tullsats har av motionärerna icke föreslagits för de rena, såsom

direkta födoämnen använda oljor, som införas å glas- eller lerkärl (tulltaxenummer

112, stat. nr 262). Importen består huvudsakligen av raffinerad

olivolja för finare matlagning. Till undvikande av missbruk torde

tullen å oljor, som inkomma i glas eller lerkärl, böra höjas i nivå med tullen

för oljor på andra kärl. En sådan höjning synes så mycket mindre

möta betänklighet, som importen torde få anses vara av umbärlig karaktär,

och beskattningsåtgärden därför vore i viss överensstämmelse med de

genom beslut vid årets riksdag (riksdagens skrivelse nr 16, 1932) införda

tilläggen till gällande tulltaxa. Överväganden av handelspolitisk natur

synas jämväl numera icke behöva hindra en dylik åtgärd.

Vissa av de inom margarinindustrien och närstående industrier använda

fetterna införas i sådan isterliknande konsistens, att de med nu gällande

bestämmelser bliva hänförliga till konstister (tulltaxenummer 114; stat. nr

275—276). För att icke dessa fetter skola beläggas med den för konstister

utgående tullen av 15 kronor för 100 kilogram har i en anmärkning till

tulltaxenummer 114 föreskrivits, att tull icke skall utgå för konstister, som

är avsett uteslutande för tillverkning av margarin, margarinost, konstgrädde

eller konstmjölk. Dylikt konstister. som företer en hög grad av

bearbetning, bör givetvis icke i tullhänseende ställas förmånligare än råfel

terna. I anmärkningen till tulltaxenummer 114 avsett konstister bör

sålunda upptagas med samma tull, varmed de vegetabiliska fettämnena

eventuellt komma att beläggas.

Vad beträffar den föreslagna tullförhöjningens inverkan till den animaliska

jordbruksproduktionens förbättrande, vill lantbruksstyrelsen för sin

del uttala, att styrelsen, som till alla delar kan vitsorda motionärernas

uppfattning rörande den svenska, för hela jordbrukets ekonomi så betydelsefulla

smörproduktionens nuvarande mycket betryckta läge, utan att

överskatta verkningarna i förevarande hänseende av en något ökad tullbelastning

å margarinindustrien, likväl finner den föreslagna åtgärden

vara ägnad att i någon män utjämna det övertag över smörproduktionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

margarinindustrien nu har, bland annat i sitt lägre produktionspris samt

sin koncentrerade organisation av tillverkning och försäljning. Örn på

grund av införandet av här ifrågavarande tullar bearbetning inom landet

av vegetabiliska oljeråvaror komme att försiggå i väsentligt större örnfattning

än eljest, och följaktligen den inhemska tillverkningen av foderkakor

komme att ökas, anser lantbruksstyrelsen, att detta ur jordbrukets

synpunkt måste betraktas som en fördel. Därigenom vunnes nämligen ett

i viss mån förstärkt skydd mot uppdrivna priser å utländska fodermedel,

något som vore av icke ringa vikt, då det svenska jordbruket under överskådlig

framtid icke lärer kunna bliva helt oberoende av fodermedelsimport.

Ur den synpunkt, som generaltullstyrelsen har att i första hand anlägga

på förevarande frågor, nämligen den rent tulltekniska, synas, för den händelse

motionärernas huvudsyften skulle vinna bifall, vissa ytterligare bestämmelser

i tullhänseende böra genomföras.

Det av motionärerna avgivna förslaget till ändrade tulltaxebestämmelser

innebär, att härdat vegetabiliskt fett skulle tullbeläggas, under det att

härdat animaliskt fett fortfarande skulle vara tullfritt. Emellertid erbjuder

det även efter grundlig laboratorieundersökning stora svårigheter att

fastställa ett härdat fetts ursprung, och dessa svårigheter äro nästan

oöverkomliga, då fråga är örn blandningar av animaliska och vegetabiliska

fettämnen. På grund härav och då utvägen att genom intyg låta styrka

en fett varas beskaffenhet icke synes framkomlig, torde det vara nödvändigt

att belägga härdat animaliskt fett med samma tull som det härdade

vegetabiliska fettet. En dylik tullbeläggning står även så tillvida i överensstämmelse

med motionernas syfte, som den största artikeln bland de

härdade animaliska fetterna, härdad valolja, är en viktig beståndsdel i

vissa slag av margarin, speciellt bagerimargarin. Då härdade animaliska

tetter torde finna någon användning även för stearintillverkning, bör i

överensstämmelse med vad ovan föreslagits för vegetabiliska fettämnen i

en anmärkning införas föreskrift örn tullfrihet för sådant härdat animaliskt

fett, som är avsett uteslutande för tillverkning av stearin.

Med hänsyn till de ovissa förhållanden, som den världsekonomiska krisen

framkallat, vilja ämbetsverken, då de i huvudsak tillstyrka de remitterade

motionerna, likväl framhålla, att de icke funnit sig kunna tillråda den

mera definitiva omläggning av tullagstiftningen, som ett införande i tulltaxan

av här ifrågavarande nya bestämmelser skulle innebära. En förnyad

prövning av hithörande omständigheter efter viss tids förlopp —

förslagsvis högst tre år — lärer tvärtom vara synnerligen önsklig, och

ämbetsverken föreslå därför, att tullhöjningarna i likhet med vad som

skett i fråga örn de genom förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) införda

tullarna givas formen av ett tillägg till gällande tulltaxa.

I överensstämmelse med vad ovan anförts torde tilläggsbestämmelserna

böra upptaga följande tilläggstullar och nya tullar:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

15

Tulltaxe- Stat.

nr nr

ur 108 255

Tilläggstull Tull

för 100 kg. för 100 kg.

kronor kronor

Animaliska oljor samt annat (Njurfett,

även härdade, ej hänförliga till annat

nummer:

härdat animaliskt fett ................ N — 7: —

Armi. För härdat animaliskt fett,

som är avsett uteslutande för tillverkning

av stearin, skall tull

icke utgå.

Vegetabiliska, feta oljor samt växtfett

och andra vegetabiliska fettämnen, ej

hänförliga till annat nummer:

andra slag, härunder inbegripna härdade

vegetabiliska fettämnen, ej

hänförliga till annat nummer:

112 262 på glas- eller lerkärl............ E 2: —

113 263—273 på andra kärl ........................ N

Anm. För till nr 113 (statistiskt

nr 263 — 273) hänförliga

vegetabiliska fettämnen, som

, äro avsedda uteslutande för

tillverkning av stearin, skall

tull icke utgå.

11 . I 274 Smör, konstgjort (margarin)................ T 5: —

( 275—276 Konstister ................................................ T —

Anm. Konstister, som är avsett uteslutande

för tillverkning av margarin,

margarinost, konstgrädde eller konstmjölk,

drager en tull av 7 kronor för

100 kg.

7: —

Tvål; ävensom tvålsurrogat:

265 597 andra slag .................................... T/E 3: — —

ur 266 ur 598 Såpa ...:.................................................... T 3:— —

Utdrag av protokoll, hållet vid ämbetsverkens sammanträde för ärendets

behandling, utvisande av kommerserådet Matz anförd skiljaktig mening,

bifogas.

För Kommerskollegium:

K. A. Fryxell.

Ragnar Sohlman.

Siegfrid Matz.

För Generaltullstyrelsen:

E. Beyer.

Ivar Olson.

Edv. Sandquist.

För Lantbruksstyrelsen:

Erik Insulander.

Elis Bjurstedt.

Georg von Zweigbergk.

jG. Holmberger.

/

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utdrag av protokoll, hållet vid gemensamt sammanträde den 14 april

1932 med kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

§ 1.

Kommerserådet Sohlman föredrog skrivelse från Kungl. Majit den 4

mars 1932, varigenom kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen

anbefallts att gemensamt avgiva och till riksdagens bevillningsutskott

överlämna utlåtande i anledning av de likalydande motionerna

nr 165 i första kammaren av herr Trygger m. fl., samt nr 223 i andra

kammaren av herr Lindman m. fl., örn höjning av tullsatserna för margarin

och vegetabiliska oljor m. m., och beslöts utlåtande i ärendet av den

lydelse registratur utvisar.

Kommerserådet Matz anmälde därvid skiljaktig mening och anförde i

sådant hänseende följande:

»Den föreslagna höjningen av tullen å margarin kan jag, med hänsyn

till den fördyring av en för stora befolkningslager behövlig livsförnödenhet,

som därav skulle vållas, ej förorda. Ej heller kan jag biträda förslaget

örn införande av tull å vegetabiliska oljor, enär därigenom en av de

viktigaste råvarorna för margarinindustrien skulle fördyras. I varje fall

synes mig, att, innan man skrider till en sådan åtgärd, en undersökning

borde ske angående den internationella Unilevertrustens ställning till den

svenska olje- och margarinindustrien. Uppmärksamhet torde även böra

ägnas frågan i vad mån det ifrågasatta tullskyddet kan komma, att medföra

nackdelar för den från trasten fristående inhemska margarinindustrien

i avseende å anskaffningen av de för tillverkningen erforderliga

oljorna».

In fidem:

G. Holmberger.

321623. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.