Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom i ämnet väckta motioner.

1932-06-07 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:54, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

1

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1932 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående rätt för

Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom i ämnet

väckta motioner.

I en den 20 maj 1932 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 263, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

Förordning

angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Härigenom förordnas som följer:

Varor, som från utlandet införas, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med särskild tilläggstull, utöver den enligt tulltaxan utgående

tullavgift, till högst tre gånger samma belopp som denna senare

eller, där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst en fjärdedel

av det belopp, vartill varans värde uppgår.

Särskild tullavgift, enligt vad nu är sagt, må åsättas allenast å tid, då

riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst sammanträdande

riksdag inom tio dagar efter riksdagens öppnande och gäller,

där riksdagen icke godkänner detsamma oförändrat, högst tio dagar

efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling,

och gäller till och med den 30 juni 1933.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. >16 hafi. (Nr 5''i.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 6 mars 1931 (nr

30) angående fortsatt tillämpning av förordningen den 27 april 1923 (nr

93) örn rätt för Konungen att i visst fall åsätta särskild tullavgift.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anfört till motivering För ifrågavarande

förslag får utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa

till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling har överlämnats en i anledning av propositionen

inom första kammaren väckt motion nr 372, däri herr Örne hemställt,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 263».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

funnit lämpligt att jämväl upptaga följande under motionstiden vid riksdagens

början väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

l:o) de likalydande motionerna nr 65 i första kammaren av herr Reuterskiöld

och nr 360 i andra kammaren av herr Lindgren, däri hemställts,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn uppsägande

av alla sådana överenskommelser med främmande makt, vilka möjligen

kunna anses lägga hinder i vägen för en importreglering av vissa varor»;

2:o) de likalydande motionerna nr 235 i första kammaren av herr Westman

m. fl. och nr 353 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., däri hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit ville till innevarande års riksdag inkomma med

utredning och förslag rörande de författningsändringar och åtgärder i

övrigt, som kunna vara erforderliga för att, under beaktande av de synpunkter,

som i motionerna anförts, utbilda och anvisa riktlinjer för en

omläggning av Sveriges handelspolitiska system efter nu rådande handelspolitiska

förhållanden»;

3:o) de likalydande motionerna nr 236 i första kammaren av herr Martin

Svensson m. fl. och nr 362 i andra kammaren av herr Anderson i Storegården

m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta en sådan förändring

av gällande förordning angående rätt för Konungen att i visst

fall åsätta särskild tullavgift, att Konungen därutöver medgives en generell

rätt att å tid då riksdag icke är samlad och intill nästa lagtima

riksdags öppnande fastställa tilläggtullar till högst tre gånger den i

tulltaxan åsätta tullavgiften samt, där varan enligt taxan är tullfri, påföra

tull till högst det belopp, vartill varans värde uppgår»; samt »att vederbörande

utskott ville utforma de förändringar och tillägg i lagtexten,

som föranledas av ovan angivna yrkande»;

4:o) motionen nr 230 i andra kammaren av herr Laurin m. fl., däri

hemställts, »att riksdagen ville besluta att automatisk importreglering,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 3

baserad på gällande indextal, må införas för alla varor, som helt eller

huvudsakligen tillverkas inom landet, samt speciell importreglering för

varor, som huvudsakligen tillverkas utom landet, samt anhålla, att Kungl.

Maj:t snarast måtte utfärda de närmare föreskrifter, som härav kunna

föranledas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I den föreliggande propositionen har inledningsvis erinrats örn att chefen

för handelsdepartementet jämlikt Kungl. Majrts den 22 januari 1932

givna bemyndigande den 27 i samma månad tillkallat ett antal sakkunniga

(1932 års handelskommitterade) för att enligt av departementschefen

angivna riktlinjer verkställa utredning rörande vissa handelspolitiska

spörsmål m. m.

Då chefen för handelsdepartementet på sin tid hegärde och erhöll

det Kungl. Maj:ts bemyndigande, med stöd varav handelskommitterade

tillkallades, framhöll departementschefen,. att detta skedde i ett

läge, som på grund av aktuella valuta- och finanssvårigheter blivit

alltmera tillspetsat och i vilket den allmänna isoleringstendensen i de

skilda ländernas handelspolitik kommit till allt kraftigare uttryck genom

tullförhöjningar, importförbud eller importkontingenteringar samt

inskränkningar i handeln med utländska betalningsmedel. De handelspolitiska

förhållandena påkallade under sådana omständigheter skärpt uppmärksamhet

från det allmännas sida, därvid enligt sakens natur de aktuella

handelspolitiska svårigheterna i första hand krävde beaktande.

Sedan 1932 års handelskommitterade den 28 april 1932 avgivit utlåtande

med förslag till vissa handelspolitiska beredskapsåtgärder, har nu ifrågavarande

förslag av Kungl. Majit framlagts för riksdagen.

I sitt utlåtande hava kommitterade uttalat, att den för dem närmast

föreliggande uppgiften bestått uti att följa den handelspolitiska utvecklingen

samt att framlägga förslag till åtgärder, som i förekommande fall

kunde vara ägnade att utjämna svårigheterna eller mildra verkningarna

för det svenska näringslivet av de i skilda länder vidtagna skyddsåtgärderna.

Under de månader, som förflutit sedan kommitterade började

sitt arbete, hade denna uppgift tagit de kommitterades uppmärksamhet

helt i anspråk. Kommitterade hade genom aktgivande på andra länders

åtgöranden sökt att vinna allmän orientering med avseende å de handelspolitiska

förhållandena i stort ävensom att ernå och bibehålla känning med

utvecklingen å alla områden, där sådant folie inom kommitterades uppgift.

I sitt utlåtande hava kommitterade lämnat en översikt över den

handelspolitiska utvecklingen under senare tid, vilken översikt finnes

återgiven i propositionen. Såsom sammanfattning liava kommitterade

framhållit, att det nuvarande handelspolitiska världsläget företer en

förvirrad och kaotisk bild. Grundvalarna för de handelspolitiska syste
-

Handelskom
mitterade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5i.

meri hava starkt rubbats under trycket av de politiska och finansiella

svårigheter, som hemsöka staterna på olika håll. Den ekonomiska och

kommersiella avspärrningen mellan nationerna har nått en sådan utveckling,

att endast världskrigets dagar kunna uppvisa någon motsvarighet.

Det internationella varuutbytet möter snart sagt överallt hinder

och skrankor, som i ständigt ökad grad försvåra dess uppehållande.

Intressemotsättningarna mellan nationerna hava ökats, konkurrensen har

skärpts och de kommersiella metoderna hava brutaliserats. Någon tendens

till förbättring i dessa förhållanden är icke för närvarande skönjbar.

En allmän osäkerhet kännetecknar läget och utvecklingen ter sig

även för den närmaste framtiden helt oberäknelig.

Inför denna i hög grad ovissa situation hava kommitterade funnit sig

i främsta rummet böra söka utröna på vad sätt verkningarna av de från

utlandets sida hittills vidtagna åtgärderna drabbat vår export samt tillse,

vilka åtgöranden från det allmännas sida, som i det nuvarande läget

kunna krävas.

I sådant hänseende .hava kommitterade framhållit, att den svenska

exporten för närvarande otvivelaktigt har att kämpa med mycket stora

svårigheter. Till en inom stora marknadsområden starkt minskad köpkraft

och därav föranledd nedgång i efterfrågan å varor av olika slag

komme de importhämmande åtgärder, som vidtagits i flertalet av den

svenska exportindustriens viktigare avsättningsländer.

Dessa förhållanden hava, enligt vad kommitterade framhållit, självfallet

föranlett åtgärder från statsmyndigheternas sida i den utsträckning sådant

påkallats och kunnat ske med till buds stående medel. Sveriges

diplomatiska representanter hava varit verksamma för tillvaratagande

av de svenska exportörernas intressen genom hänvändelser till de utländska

myndigheterna eller annorledes. Då anledning därtill förekommit,

hava ävenledes förhandlingar med de främmande myndigheterna

förts genom utrikesdepartementet i ändamål att vinna beaktande för

svenska synpunkter och krav, vilka därigenom i icke ringa mån blivit

tillgodosedda.

Med hänsyn härtill och då förhållandena hittills icke utvecklat sig så,

att ett ur svensk synpunkt mera gynnsamt läge kunnat förväntas uppkomma

genom omedelbart vidtagande från vårt lands sida av allmänna

handelspolitiska försvars- eller repressalieåtgärder, hava kommitterade

icke funnit sig höra för närvarande väcka förslag av sådan innebörd.

Situationen kunde emellertid när som helst ändra sig och händelserna

kunde därvid tänkas utveckla sig med sådan snabbhet, att ett hastigt ingripande

bleve nödvändigt. I betraktande härav hava kommitterade

funnit själva ovissheten örn de förutsättningar, varmed man kan hava

att räkna, innebära en anvisning örn vad som närmast bör åtgöras. Kommitterade

hava, med andra ord, ansett situationen kräva genomförandet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 5

av ett antal beredskapsåtgärder, avsedda att medgiva ett snabbt ingripande

i olika tänkbara lägen.

Då kommitterade härefter ingå på vilka beredskapsåtgärder, som

de funnit vara att anbefalla, hava kommitterade — under framhållande

att de med hänsyn till arten av dem anförtrodda uppgifter icke ansett

andra än rent handelspolitiska synpunkter böra av dem anläggas — till

en början gjort det uttalandet, att även örn Sverige under normala förhållanden

icke syntes böra övergiva de mera liberala principer, som hittills

i stort sett kännetecknat dess handelspolitik och som, allmänt tilllämpade,

torde vara till gagn för dess intressen, så borde vårt land dock

icke underlåta att i en tid, då det rådde ett allas krig mot alla på det

handelspolitiska området, skaffa sig den rustning och de försvarsmedel,

som erfordrades för att skydda de egna intressena. Huvudsyftet med de

tilltänkta åtgärderna borde, enligt vad kommitterade framhållit, vara försvar

mot sådana utländska åtgöranden, som innebure ett allvarligt hot

mot våra ekonomiska intressen. Vid val av medel härvidlag borde, enligt

kommitterades mening, huvudsynpunkten vara den, att statsmakterna,

utan att binda sig för visst tillvägagångssätt, genom erforderliga förhandsåtgärder

skapade största möjliga handlingsfrihet i växlande lagen,

varvid det synts kommitterade ur flera synpunkter ligga nära till

hands att förbereda åtgärder av samma eller liknande slag som dem,

vilka man avsåge att motverka.

Härvid hava kommitterade i främsta rummet funnit sig böra taga

i betraktande å ena sidan de importregleringssystem i form av importförbud

med eller utan kontingentering, som äro i tillämpning i åtskilliga

länder, och å andra sidan det medel, som består uti tullförhöjningar, vilket

under senare år kommit till allt vidsträcktare användning i olika

länder.

Med avseende å importreglering som handelspolitiskt hjälpmedel hava

kommitterade framhållit, hurusom de i vissa länder genomförda importregleringarna

i form av införselförbud med eller utan kontingentering redan

medfört betydande olägenheter för den svenska exporten och allt

fortfarande syntes utgöra ett allvarligt hot mot densamma. Vidare hava

kommitterade uttalat, att det läge nära till hands att utnyttja en importreglering

så, att vissa stater gynnades på andras bekostnad och att, örn

ett sådant system skulle vinna större utbredning, vilket icke syntes osannolikt,

en stat, som icke hade motsvarande förhandlingsmedel, säkerligen

skulle utsätta sig för risken att få sina intressen mer eller mindre åsidosatta.

Därtill kommo enligt kommitterades mening, att ett land, som

lämnade porten helt öppen för utländska importvaror, medan flertalet

andra stater utestängde importen, kunde få lida mycket kännbara olägenheter

genom att under hänsynslös konkurrens från olika håll bliva

översvämmat av utländska varor under en tid, då den inhemska produk
-

Import
reglering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

tionen måhända hade att kämpa med stora svårigheter och då rubbningar

i handelsbalansen kunde hava ödesdigra verkningar. Med hänsyn till

dessa förhållanden syntes det kommitterade vara angeläget, att nödiga

förberedelser vidtoges för genomförande även i vårt land av importreglering

av ett eller annat slag, därest omständigheterna skulle göra sådant

erforderligt.

I utlandet hava enligt av kommitterade lämnade uppgifter ett flertal

olika system tillämpats, då det gällt att begränsa importen. De rena importförbuden

höra till undantagen men förekomma dock. De förbindas

vanligen med licensgivning, utan att någon särskild grund för densamma

finnes angiven (s. k. fri licensgivning). Så är fallet t. ex. i Norge beträffande

trävaror. I de flesta fall har man emellertid valt s. k. importkontingentering,

det vill säga man fastslår på förhand den myckenhet,

som får under viss period till landet införas av ett varuslag.

Handelskommitterade hava framhållit, att det icke skulle vara lämpligt

oller ens möjligt att pa förhand uppställa regler, som ovillkorligen

skulle vara bindande för alla fall, då statens ingripande för reglering av

införseln kunde finnas erforderligt, utan att man i varje särskilt fall

måste taga i övervägande vilka åtgärder, som bäst tjänade ändamålet

med regleringen. Emellertid hava kommitterade stannat vid att förorda

dels fri licensgivning utan kontingentering och dels kontingentering med

licensgivning. Vilket av dessa system, som borde tillämpas, skulle enligt

kommitterades mening bliva beroende på omständigheterna i varje särskilt

fall. Örn kontingentering skulle ifrågakomma, borde detta uttryckligen

angivas vid förordnandet örn importreglering. Men det vore enligt

kommitterades mening icke lämpligt att generellt på förhand meddela

bindande föreskrifter angående grunden för beräkning av kontingenterna,

utan borde Kungl. Majit därvid ha fullt fria händer för varje fall.

tefo9enhet^att Vad tullarna augår hava kommitterade till en början erinrat örn, att

åsätta sär- talfförhöjningar kunna påkallas jämväl å tid, då riksdagen icke är sam*

8kav *ftl *ad'' * ^a^ föreligger för närvarande ingen annan möjlighet för

aVgiff'' Kungl. Majit än den, som erbjudes genom förordningen örn rätt för Konungen

att i visst fall åsätta särskild tullavgift. Denna förordning, för

vars tillkomst redogörelse lämnats i propositionen, är till giltighetstiden

begränsad och gäller enligt beslut av 1931 års riksdag för tiden intill

1932 års utgång. Förordningen är av följande innehåll!

»Varor, som från visst land införas, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöver den enligt tulltaxan utgående

tullavgift, till högst tre gånger samma belopp som denna senare eller, där

varan enligt taxan är tullfri, paföras tull till högst det belopp, vartill

varans värde uppgår.

Särskild tullavgift, enligt vad nu är sagt, må åsättas allenast å tid, då

riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 7

manträdande riksdag inom tio dagar efter riksdagens öppnande och gäller,

där riksdagen icke godkänner detsamma oförändrat, högst tio dagar

efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

I de till riksdagen avlåtna propositionerna i ämnet Ilar framhållits såsom

en förutsättning, att Kungl. Maj:t, som hittills icke begagnat sig

av bemyndigandet, icke heller i fortsättningen skulle göra bruk därav

under annan förutsättning, än att så visade sig oundgängligen nödvändigt.

Handelskommitterade hava rörande förordningen örn rätt för Konungen

att i visst fall åsätta särskild tullavgift framhållit, att av denna förordnings

såväl historiska utveckling som formulering syntes framgå, att

densamma vore avsedd att användas antingen såsom repressaliemedel mot

visst land, som behandlade svenska handels- och sjöfartsintressen ogynnsamt

i jämförelse med andra länders, eller ock, i fall av behov, såsom

allmänt handelspolitiskt påtryckningsmedel riktat mot visst land. På

grund av att bestämmelsen, som nämnts, vore inskränkt till varor, som

från visst land infördes, erhölle varje med stöd av densamma vidtagen

tullförhöjning karaktären av utpräglad diskriminering, innebärande ett

synnerligen markerat avsteg från mestgynnadnationsprincipen. Dylik

åtgärd komme enligt sakens egen natur att framkalla ett skärpt förhållande

till det land, varom fråga vore, och måste följaktligen anses föga

lämplig såsom inledning till eller medel för handelspolitiska förhandlingar.

Förordningen i fråga torde därför i sin nuvarande avfattning, enligt

kommitterades mening, icke kunna tagas i praktiskt bruk för annat ändamål

än såsom vapen vid ett eventuellt handelskrig med visst land.

Kommitterade hava ansett synnerligen angeläget, att Kungl. Maj :t i här

ifrågavarande hänseende utrustades med effektivare och smidigare förhandlingsmedel.

Förhållandena krävde enligt kommitterades mening en

utvidgning av Kungl. Maj:ts befogenhet att vidtaga tullförhöjningar i

så måtto att denna befogenhet skulle icke blott såsom hittills gälla i förhållande

till visst land utan jämväl avse tullförhöjningar med generell

tillämpning. Behovet av en dylik vidgad befogenhet för Kungl. Majit

gjorde sig, enligt vad i utlåtandet framhållits, gällande såväl vid mera

isolerade handelspolitiska aktioner som ock vid avtalsförhandlingar av

större omfattning. Även med avseende å förhandlingar av sistnämnda

slag kunde nämligen, enligt vad kommitterade betonat, förhållandena utveckla

sig med sådan snabbhet, att tullförhöjningar kunde erfordras jämväl

under tid, då riksdagen icke vore samlad.

Kommitterade hava ansett en revision i nu antydd riktning av bestämmelserna

rörande Kungl. Maj:ts rätt att åsätta särskild tullavgift utgöra

en oundgänglig beredskapsåtgärd, vars omedelbara genomförande

av kommitterade förordas. Till utlåtandet finnes fogat förslag till ändrad

lydelse av 1923 års förordning i ämnet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

I fortsättningen av sitt utlåtande hava kommitterade pekat på den med

enkeltariffsystemet förenade olägenhet, som sammanhänger med dess

konstitutiva egenskap att icke upptaga mer än en tullsats för ett och samma

varuslag. Sedan riksdagen godkänt ett fördrag, som innefattar tariff

bestämmelser, ändras den svenska tulltaxan på sådant sätt, att ifrågakommande

högre tullsatser upphävas och ersättas med de genom avtalet

leducerade. Utlöper sedermera det fördrag, vari tullnedsättningar medgivits,

^ inverkar detta emellertid icke på tulltaxan, och motparten kommer

sålunda trots avtalets upphörande alltfort i åtnjutande av de gjorda

tullnedsättningarna. Häremot skulle enligt kommitterades mening icke

ur vare sig principiell eller praktisk synpunkt vara något att erinra,

därest de fördelar, i utbyte mot vilka tullnedsättningarna lämnats, fortfarande

komme oss till godo. Detta syntes emellertid särskilt i fråga örn

oss medgivna tullreduktioner icke kunna påräknas. De länder, med vilka

Sverige slutit fördrag, innefattande tariff bestämmelser, tillämpade nämligen,

såsom kommitterade framhållit, allmänt system med dubbeltariffer,

vilket innebure, att konventionella tullnedsättningar i regel automatiskt

ersattes av en general- eller maximitariffs högre tullsatser, när det

fördrag upphörde att gälla, vari nedsättningarna gjorts. Härtill komme

ytterligare den omständigheten, att en eventuellt föreliggande benägenhet

att uppsäga en med Sverige sluten tarifftraktat kunde ökas av medvetandet

örn, att vederbörande stat, även efter utlöpandet av fördraget,

finge åtnjuta av Sverige däri beviljade nedsättning i tullsatser.

Nu berörda förhållanden hava föranlett kommitterade att till övervägande

upptaga frågan, huruvida vår tullagstiftnings allmänna struktur

kan anses ändamålsenlig i handelspolitiskt hänseende. Ett spörsmål,

som därvid närmast komme i betraktande, vore det, huruvida det svenska

enkeltariffsystemet borde utbytas mot ett system med dubbla tariffer.

Detta problem, som vore av stor principiell betydelse, krävde

emellertid en mera ingående och omfattande utredning, än tiden hittills

medgivit kommitterade att verkställa. Med hänsyn till rådande ovisshet

örn den handelspolitiska utvecklingen i andra länder förefinnes för övrigt

enligt kommitterades mening för närvarande knappast tillräckliga förutsättningar

för ett bestämt ställningstagande till berörda principfråga.

Emellertid hade kommitterade funnit en utväg erbjuda sig genom ett

under överläggningarna framkommet förslag, som, utan att innebära

något principiellt avståndstagande från hittills gällande system, skulle

undanröja de väsentligaste i berörda hänseende därmed förknippade

olägenheter. Förslagets innebörd är den, att i samband med godkännande

av handelsavtal, i vilka tullnedsättningar förekomma, särskilt beslut

skulle fattas av innehåll, att genom det ifrågavarande tariffavtalet nedsatta

tullsatser automatiskt skulle återföras till sin ursprungliga höjd i

och med att avtalet upphörde att gälla. Då vidare enligt förslaget endast

de nedsatta tullsatserna skulle tillämpas under tariffavtalets giltig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 9

hetstid och de ursprungliga tullsatserna skulle träda i generell tillämpning

i och med avtalets upphörande, och sålunda allenast en tullsats

kunna samtidigt tillämpas för ett och samma varuslag — vilket utgör

enkeltariffsystemets kännemärke — skulle förändringen enligt kommitterades

förmenande icke innebära någon rubbning uti det hittills konsekvent

tillämpade enkeltariffsystemet.

I anledning av handelskommitterades utlåtande hava kommerskollegium,

generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen avgivit infordrade yttranden.

Kommerskollegium har tillstyrkt handelskommitterades förslag. I en

vid utlåtandet fogad reservation har dock kommerserådet Matz på anförda

skäl principiellt avstyrkt vidtagande från statsmakternas sida av åtgärder

i importreglerande syfte.

Lantbruksstyrelsen har likaledes tillstyrkt förslagens antagande.

Generaltullstyrelsen, som icke ansett sig höra ingå på förslagens lämplighet

ur handelspolitiska synpunkter eller eljest på deras ändamålsenlighet

för det därmed avsedda syftet, har anfört bland annat, att genomförandet

av en importreglering enligt styrelsens uppfattning lämpligast

borde ske i huvudsaklig överensstämmelse med de av kommitterade angivna

grunderna. Beträffande förslaget till förordning angående rätt

för Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom den därmed sammanhängande

frågan örn automatisk höjning av tullsatserna, då handelstraktat

upphört att gälla, har styrelsen inskränkt sig till att med avseende

å sistnämnda förslag förorda att, då pa grund av handelstraktat tullsatser

nedsättas, i tulltaxan tillika angivas de högre tullsatser, som vid

traktatens upphörande skola tillämpas.

Föredragande departementschefen har enligt det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Under trycket av den rådande ekonomiska depressionen med därav följande

minskning i produktion och utrikeshandel samt ökad arbetslöshet

hava flertalet länder tillgripit handelspolitiska skyddsmedel i alltmera

vidgad omfattning och av stegrad skärpa. Tullarna, som redan förut

på många håll varit av ansenlig höjd, hava ytterligare ökats och hava i

flera länder kompletterats med andra i den fria samfärdseln djupt ingripande

åtgärder såsom importförbud och importkontingenteringar samt

reglering av handeln med utländska betalningsmedel. Åtgärder i ett land

hava dragit med sig motåtgärder i ett annat och i mån som krisen skärpts

hava restriktionerna och hindren för varuutbytet folken emellan givits

ökad omfattning. Som ett särskilt framträdande drag i utvecklingen på

detta område under senaste tiden märkes, att folkrepresentationerna i

skilda länder utrustat regeringarna med utomordentliga befogenheter

Remiss
yttranden.

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

att under nuvarande ekonomiska kristid träffa omedelbara avgöranden rörande

tullar, import- och exportrestriktioner samt valutafrågor eller andra

för det ekonomiska livet betydelsefulla spörsmål, allt givetvis i syfte att

möjliggöra ett snabbt ingripande till skydd för det egna landets intressen,

då vederbörande regering anser så vara av omständigheterna påkallat.

Bemyndiganden av sådant slag som nu åsyftats — ehuru av olika omfattning

och innebörd — hava givits regeringarna i Storbritannien, Frankrike,

Tyskland, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Finland. Estland med flera

länder.

. '' '' '' ''

Nu angivna utveckling på det handelspolitiska området under senare

tid har medfört avsevärda hinder och svårigheter för svensk export. Med

hänsyn härtill och då det handelspolitiska läget präglas av en allmän

osäkerhet med däri liggande möjligheter till hastiga och oförutsedda förändringar,

finner jag lika med handelskommitterade nödvändigt, att tjänliga

beredskapsåtgärder vidtagas, vilka äro ägnade att möjliggöra ett

snabbt och efter omständigheterna lämpat ingripande, då så av förhållandena

påkallas.

En viktig uppgift för vår handelspolitik torde i fortsättningen liksom

hittills bliva att genom underhandlingar med de länder, där man tillämpar

för vår export hindrande bestämmelser, söka uppnå överenskommelser, som

mildra verkningarna av de restriktiva åtgärderna. Örn för sådant ändamål

skulle visa sig påkallat och lämpligt, att importreglerande åtgärder

vidtagas jämväl från svensk sida för tillvaratagande med erforderligt eftertryck

av den svenska exporthandelns intressen, böra enligt min uppfattning

dylika åtgärder också tillgripas som nödtvungna handelspolitiska

hjälpmedel.

Handelskommitterade hava i sitt utlåtande jämväl berört den av importhindren

i utlandet uppkommande risken för ökad import till ett land,

som icke vidtager motsvarande restriktiva åtgärder. Ett sådant land

kunde, enligt vad kommitterade uttalat, få lida mycket kännbara olägenheter

genom att under hänsynslös konkurrens från olika håll bliva översvämmat

av utländska varor under en tid, då den inhemska produktionen

måhända hade att kämpa med stora svårigheter och då rubbningar i handelsbalansen

kunde hava ödesdigra verkningar. Hen av kommitterade

sålunda berörda synpunkten anser jag böra i detta sammanhang uppmärksammas.

Det är enligt min mening icke uteslutet, att importreglerande

åtgärder kunna komma att visa sig behövliga jämväl för beredande av erforderligt

skydd i fall som nu antytts.

Emellertid förbiser jag ingalunda de stora vanskligheter, som äro förenade

med det praktiska handhavandet av ett restriktionssystem för importhandeln.

Lika med handelskommitterade vill jag därför uttryckligen

betona, att ingripanden av denna art icke böra ske förrän händelsernas utveckling

gör sådant motiverat. De för en eventuell importreglerings ge
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 11

nomförande erforderliga författningsbestämmelserna torde kunna meddelas

av Kungl. Majit i administrativ ordning.

Vad därefter angår frågan örn förlängd och i samband därmed vidgad

befogenhet för Kungl. Majit att åsätta särskilda tullavgifter, delar jag

kommitterades uppfattning, att det nu gällande bemyndigandet i detta hänseende

icke är av den innebörd, att det utom i särskilda undantagsfall

utgör något användbart handelspolitiskt hjälpmedel. För att så skall

bliva fallet erfordras, såsom kommitterade framhållit, att Kungl. Majits

befogenhet med avseende å tullarna under den tid, då riksdagen icke är

samlad, utvidgas till att avse rätt att åsätta särskilda tullar med generell

tillämpning. Jag tillstyrker därför kommitterades förslag i denna del.

Det nu åsyftade bemyndigandet skulle sålunda innefatta rätt för Kungl.

Majit att under tid, då riksdagen icke är samlad, besluta örn särskild

tilläggstull utöver den enligt tulltaxan utgående tullavgift samt örn

tull å tullfria varor. Liksom fallet är med det nuvarande bemyndigandet

av motsvarande slag, torde av Kungl. Majit fattade beslut örn sådana

tullar böra underställas näst sammanträdande riksdag inom viss

kortare tid, förslagsvis tio dagar efter riksdagens öppnande. Sådant beslut

bör, där riksdagen icke godkänner detsamma oförändrat, gälla högst

tio dagar efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

Beträffande de särskilda tullavgifternas storlek hava handelskommitterade,

såvitt tullpliktiga varor angår, icke ifrågasatt någon ändring i

den i ämnet nu gällande bestämmelsen. Tilläggstull skulle alltså för

dylika varor kunna åsättas till högst tre gånger samma belopp som den

enligt tulltaxan utgående tullavgiften. Dylikt tulltillägg skulle beräknas

och utgå oberoende av förekommande särskilda tilläggstullar av det slag,

som av innevarande års riksdag beslutats. Icke heller för egen del finner

jag anledning föreslå någon ändring i nu berörda hänseende. Yad däremot

angår tullfria varor är jag. lika med kommitterade, av den uppfattningen,

att en sänkning av maximigränsen för den särskilda tullavgiften

lämpligen bör vidtagas i syfte att åvägabringa ett riktigare förhållande

mellan eventuella tullavgifter för dessa varor och för de eljest tullpliktiga

varorna. Härvid torde särskilt beaktas, att de tullfria varorna i huvudsak

utgöras av råvaror och halvfabrikat, som användas för den inhemska

industrien och jordbruket. En fjärdedel av varuvärdet synes för här avsedda

fall vara en fullt tillräcklig maximigräns för tullsatsen.

Såsom en allmän förutsättning för bemyndigandets tillämpning bör

självfallet gälla, att Kungl. Majit icke begagnar sig därav annat än då så

med hänsyn till det handelspolitiska läget visar sig nödvändigt.

Bemyndigandet torde lämpligen böra gälla till utgången av juni månad

1933.

Vad därefter angår handelskommitterades förslag örn automatisk återgång

till de högre tullsatserna, då handelsfördrag, som innefattar ned
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

Utskottets

yttrande.

sättning och bindning av fastställda tullar, upphör att gälla, finner jag

en sådan anordning utgöra en ur flera synpunkter värdefull komplettering

av det i vårt land tillämpade enkeltariffsystemet utan att den för

ifrågavarande system utmärkande grundprincipen frångås. Jag uttalar

därför min anslutning i princip till förslaget ifråga. Såsom kommitterade

framhållit, påkallas emellertid icke något beslut av statsmakterna

rörande detta spörsmål förrän i samband med godkännande framdeles av

eventuella tariffavtal.

Slutligen torde jag få nämna, att handelskommitterade i ett den 17 maj

1932 avgivet utlåtande framlagt förslag till ytterligare en beredskapsåtgärd,

avsedd att bereda möjlighet till betalningsutjämning, s. k. valutaclearing,

mellan vårt land och sådana främmande länder, som vidtagit inskränkningar

i rätten att förfoga över betalningsmedel. Denna fråga

torde jag i annat sammanhang få tillfälle att anmäla.»

I sitt den 28 april 1932 avgivna utlåtande med förslag till vissa handelspolitiska

beredskapsåtgärder hava 1932 års handelskommitterade erinrat

om de abnorma förhållanden, som råda i fråga örn den internationella

handeln, samt örn de därav föranledda betydande svårigheterna

för den svenska exporten. Vad sedermera inträffat torde närmast vara

ägnat att inge ökade farhågor, att sådana situationer skola kunna uppkomma,

att en vidgad handlingsfrihet för Kungl. Majit är av behovet påkallad

för ett effektivt skyddande av svenska intressen särskilt å exportens

område.

Vid övervägande av frågan örn vilka beredskapsåtgärder, som nu böra

genomföras för ett möjliggörande av ett efter förhållandena lämpat ingripande,

då så påkallas, har utskottet helt anslutit sig till vad Kungl.

Majit föreslagit.

Såsom departementschefen uttalat samt jämväl framhållits i motionerna

nr 235 och 236 i första kammaren samt nr 353 och 362 i andra kammaren,

är den Kungl. Majit för närvarande lämnade befogenheten att åsätta

särskilda tullavgifter icke av den innebörd, att den utom i särskilda

undantagsfall utgör något användbart handelspolitiskt hjälpmedel. Det

föreslagna bemyndigandet åter, som innefattar rätt för Kungl. Majit att

under tid, då riksdagen icke är samlad, åsätta tullar med generell tillämpning,

synes rätt utnyttjat kunna utgöra ett väl avpassat skydd för

svenska exportintressen. Enligt utskottets uppfattning innebär ett dylikt

bemyndigande icke något avsteg i princip från den utpräglat defensiva

hållning, som den svenska handelspolitiken hittills intagit, utan allenast

ett anpassande efter de förändrade förhållandena av det särskilda handelspolitiska

försvarsmedel, med vilket Kungl. Majit jämväl tidigare varit

utrustad. Det ligger i sakens natur, att de befogenheter, som äro av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

sedda att tillförsäkras Kungl. Majit, icke böra utnyttjas i vidare mån än

som kräves för att åt svenska intressen tillförsäkra en så gynnsam behandling

som möjligt, så att dessa icke bliva tillbakasätta.

Vad departementschefen och handelskommitterade anfört med avseende

å importreglering såsom ett handelspolitiskt hjälpmedel samt rörande

förslaget örn automatisk återgång till de högre tullsatserna, då handelsfördrag,

som innefattar nedsättning och bindning av fastställda tullar,

upphör att gälla, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Med det nu anförda har utskottet jämväl angivit sin ståndpunkt till

de yrkanden om revision av gällande förordning angående rätt för Konungen

att i visst fall åsätta särskild tullavgift, vilka framställts i motionerna

nr 235 och 236 i första kammaren samt nr o53 och 362 i andra

kammaren.

Såväl i de likalydande motionerna nr 235 i första kammaren och nr 353

i andra kammaren som i de ävenledes likalydande motionerna nr 65 i

första kammaren och nr 360 i andra kammaren hava vissa önskemål uttalats

beträffande gällande handelsavtal eller andra överenskommelser

med främmande makter samt rörande riktlinjerna för blivande handelsavtal.

Vad sålunda påyrkats har icke givit utskottet anledning till annat

uttalande än att det lämpligen bör ankomma på Kungl. Majit att i

varje särskilt fall, under hänsynstagande till föreliggande omständigheter,

pröva, huruvida en uppsägning av handelsavtalen skulle kunna förväntas

gagna Sveriges intressen, ävensom att det under nu rådande osäkra

förhållanden i handelspolitiskt hänseende icke kan vara lämpligt att

genom förhandsdirektiv binda Kungl. Majits handlingsfrihet i fråga örn

avslutande av nya handelsavtal.

Utskottet har icke kunnat biträda vad i motionen nr 230 i andra kammaren

föreslagits angående automatisk importreglering av vissa varor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.

Majits förevarande proposition nr 263 samt med anledning

av de likalydande motionerna Ii 236 av herr

Martin Svensson m. fl. och lii 362 av herr Anderson

i Storegården m. fl. ävensom med avslag å motionen

Ii 372 av herr Örne, antaga ovan införda vid propositionen

fogade förslag till förordning angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift;

2) att de likalydande motionerna 1165 av herr

Reuterskiöld och lii 360 av herr Lindgren samt motionen

lii 230 av herr Laurin m. fl. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

3) att de likalydande motionerna 1:235 av herr

Westman m. fl. och II: 353 av herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., i den mån motionerna icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet under punkten

1) hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Björnsson,

Wohlin, Åström*, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Nylander i Stockholm,

Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Nilsson i

Hörby, Forssberg, Larsson i Örbyhus, Ericson i Boxholm och Anderson i

Storegården.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

1) av herrar Bärg, Björnsson, Åström, Lövgren i Nyborg, Björklund,

Olsson i Gävle och Ericson i Boxholm, vilka anfört:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 263 föreslås bestämda åtgärder för

att hävda vårt lands intressen i handelspolitiskt avseende vid underhandlingar

med länder, som tillämpa för viss export hindrande bestämmelser.

Därjämte ifrågasättea vidtagande av importregleranda åtgärder

för beredande av erforderligt skydd för den inhemska produktionen.

I förstnämnda avseende hemställes örn bemyndigande för Kungl. Majit

att under tid, då riksdagen ej är samlad och då så med hänsyn till det

handelspolitiska läget visar sig nödvändigt, belägga varor som från utlandet

införas med särskild tilläggstull till högst tre gånger enligt tulltaxan

utgående tullavgift eller, örn varan enligt gällande tulltaxa är tullfri,

en tull motsvarande högst fjärdedelen av varans värde.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54. 15

Körande frågan om importreglering erinras i propositionen örn Kungl.

Majit tillkommande rätt att vidtaga åtgärder, då händelsernas utveckling

gör sådant motiverat, och att erforderliga författningsbestämmelser

därom kunna meddelas av Kungl. Majit i administrativ ordning.

•Ehuru vi på intet sätt underskatta de svårigheter, som vållats för våra

exportnäringar genom de mångskiftande importhindren i andra länder

och ej heller den risk dessa innebära för våra för hemmamarknaden arbetande

industrier, äro vi likväl icke för närvarande beredda att förorda

de åtgärder, som i propositionen förutsättas.

Även med bortseende från det principiellt betänkliga i att även

vårt land skulle tillgripa sådana handelspolitiska åtgärder, som, enligt

vad allmänt erkännes, endast kunna förvärra, icke förbättra, det världsekonomiska

läget, manar dock erfarenheten till den största försiktighet.

Andra staters försök att genom tullförhöjningar eller handelspolitiska

restriktioner av annat slag komma till rätta med de svårigheter, som

vållats av krisen och dess olika följdföreteelser, synas nämligen icke ha

givit åsyftat resultat. Det lär icke kunna göras gällande, att de länder,

som gått i spetsen, då det gällt att hindra eller bromsa det internationella

varuutbytet, nu lia vare sig mindre arbetslöshet, bättre statsfinanser

eller mera stabila inrepolitiska förhållanden än de länder, som antingen

helt underlåtit att vidtaga dylika extraordinära skyddsåtgärder

eller endast tveksamt följt föregångsländerna i spåren.

Till detta mera allmänna skäl för vår avvisande hållning gentemot

Kungl. Majlis förslag hava vi också mera speciella sådana. Även örn

den s. k. kamptullsparagrafen, vilken av oss förutsättes få förlängd giltighet,

endast är begränsat användbar som handelspolitiskt påtryckningsmedel,

så länge vissa handelstraktater ännu äga gällande kraft,

förefaller det oss dock icke tillrådligt att, såsom Kungl. Majit synes förutsätta,

tillgripa allmänna tullförhöjningar, förrän läget blivit så allvarligt,

att riksdagens medverkan till nödvändiga åtgärder ändock blir

behövlig.

Det får ej heller förbises, att en allmän tullförhöjning vid sidan örn

sin eventuella verkan som påtryckningsmedel kan få andra icke avsedda

och icke önskvärda verkningar för vårt näringsliv.

Effekten av en viss tullförhöjning på importens storlek synes också

vara mycket svår att på förhand bedöma. Vi hysa därför den uppfattningen,

att, örn en minskning av vår import till skyddande av våra näringar

eller vår valuta kommer att visa sig oundgängligen nödvändig,

den måste åvägabringas på annat sätt.

För genomförandet av importreglering kunna emellertid olika metoder

tänkas komma till användning. Så har man under nu rådande kris

sökt nå målet genom monopolisering helt eller delvis av utrikeshandeln

i statens hand, genom importförbud med licensgivning, genom kontingentering,

genom valutaransonering o. s. v. Av propositionen framgår

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

icke, huruvida det genom Kungl. Marits försorg undersökts vilka olägenheter

den ena eller andra metoden vid tillämpning i vårt land skulle

medföra, än mindre vilken metod Kungl. Maj:! vid förefallande behov

ämnar tillgripa. Ehuru vi hålla för troligt, att man med ett statligt

handelsmonopol skulle ha större utsikter än med andra metoder att

hindra allmän prisfördyring och begränsa lagöverträdelser, kunna vi

självfallet icke utan en jämförande undersökning förorda ens denna

metod.

Vi äro emellertid övertygade örn att en importreglering av vilket slag

den vara månde innebär ett så allvarligt ingrepp både i allmän medborgerlig

frihet och enskild näringsfrihet, att den måste uppbäras av en

stadgad folkmening, örn den skall medföra åsyftat resultat. Härför fordras

först och främst, att den icke skall i största hast improviseras, och i

överensstämmelse med denna vår uppfattning finna vi det icke rimligt,

att riksdagen skall taga ställning till frågan, förrän ett i fråga örn formen

för importregleringens genomförande närmare utarbetat förslag

föreligger.

Då en allmän tullförhöjning även kan få mycket omfattande verkningar

och bliva upptakten till en principiell omläggning av hela vår handelspolitik,

synes oss även ett förslag härom böra vara utformat, innan riksdagen

därom beslutar.

Även örn vi sålunda anse, att man i det allra längsta bör undvika att

vidtaga extraordinära handelspolitiska åtgärder av restriktiv art och i

överensstämmelse härmed hoppas, att ett uppskov — i varje fall till nästa

års riksdag — skall visa sig möjligt, förbise vi icke, att det handelspolitiska

läget i världen kan så hastigt förvärras, att ett snabbare avgörande

kan bliva nödvändigt och att urtima riksdag kan behöva sammankallas

trots de kostnader och olägenheter i övrigt, som detta skulle medföra. Men

bliva förhållandena sådana, att importreglering i en eller annan form

blir ofrånkomlig, förefaller det sannolikt, att sammankallandet av urtima

riksdag jämväl av annan anledning blir nödvändig.

Såväl i de likalydande motionerna nr 235 i första kammaren och nr 353

i andra kammaren som i de ävenledes likalydande motionerna nr 65 i

första kammaren och nr 360 i andra kammaren hava vissa önskemål uttalats

beträffande gällande handelsavtal eller andra överenskommelser

med främmande makter samt rörande riktlinjerna för blivande handelsavtal.

Vad sålunda påyrkats har icke givit utskottet anledning till annat

uttalande än att det lämpligen bör ankomma på Kungl. Maj:t att i

varje särskilt fall, under hänsynstagande till föreliggande omständigheter,

pröva, huruvida en uppsägning av handelsavtalen skulle kunna förväntas

gagna Sveriges intressen, ävensom att det under nu rådande osäkra

förhållanden i handelspolitiskt hänseende icke kan vara lämpligt att

genom förhandsdirektiv binda Kungl. Maj:ts handlingsfrihet i fråga örn

avslutande av nya handelsavtal.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 54.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen I: 372,

avslå såväl Kungl. Maj:ts proposition som motionerna

1:65, 1:235, 1:236, 11:230, 11:353, 11:360 och

II: 362»; samt

2) av herr Örne, som med åberopande av motiveringen i sin motion

1:372 hemställt, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 263.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. t>G höft. (Nr 9i.)

<>)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom i a1 i texten