Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58

1932-06-11 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1932:58, Bevillningsutskottets betänkande Nr 58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1

Sr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1932 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1932/1933, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1932/1933 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag statsverksav

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1932 (bilaga propositionen.

till 1932 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland annat,

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1931 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll uttalade departementschefen

sig till en början örn det ekonomiska läget under år 1931,

vilket han betecknade som ej oväsentligt sämre än nästföregående år.

Beträffande därefter de grunder, på vilka den av departementschefen

uppgjorda finansplanen vilar med hänsyn till utsikterna i ekonomiskt

hänseende för budgetåret 1932/1933, anförde departementschefen, att det

allmänna internationella läget med dess möjligheter till ogynnsamma

återverkningar i olika riktningar vore ägnat att ingiva allvarliga farhågor.

Den fortgående depressionen inom vårt näringsliv och de oberäkneliga

framtidsutsikterna ute och hemma måste sätta sin prägel på det

statsregleringsförslag, som skulle föreläggas riksdagen.

Enligt vad departementschefen anförde vid anmälan av finansplanen,

utvisade kassafonden vid ingången av budgetåret 1931/1932 en behållning

av 75.90 miljoner kronor. Om härifrån avräknades det belopp å 31.98

miljoner kronor, som av 1931 års riksdag tagits i anspråk för finansiering

av statsregleringen för nämnda budgetår, kvarstode i fonden ett belopp

av 43.92 miljoner kronor. Detta belopp bomme emellertid tvivelsutan

att starkt reduceras genom utfallet av statsregleringen för budgetåret

1931/1932. Med hänsyn till den brist i denna, som på grund av olika om
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. U9 haft. (Nr 58.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ständigheter kunde förväntas, vore det uteslutet att ens till någon del

taga kassafonden i anspråk för finansiering av nästkommande statsreglering.

Departementschefen erinrade vidare örn, att enligt 1926 års förordning

angående användningen av intäkterna från rusdryeksmedelstitlarna å

riksstaten — vilken förordning upphör att gälla den 1 juli 1932 — dessa

intäkter för löpande budgetår disponerades sålunda, att endast 75 miljoner

kronor toges i anspråk för allmänna budgetändamål, under det att —

sedan CUo miljon kronor anvisats till rusdrycksmedelsfonden — återstoden,

som beräknats till 33.60 miljoner kronor, användes till avbetalning å

statsskulden. Enligt de ändrade bestämmelser, som departementschefen

komme att föreslå, skulle, bortsett från avsättningen till rusdrycksmedelfonden,

ett bestämt belopp per år av 8 miljoner kronor avses

till amortering av statsskulden, medan återstoden skulle få disponeras

för utgiftstäckning i allmänhet. Genom en dylik anordning skulle

från ifrågavarande inkomsttitlar erhållas ett väsentligen större tillskott

för allmänna budgetändamål, än vad fallet varit med hittillsvarande reglering.

Att användningen av rusdrycksmedlen på detta sätt vidgades,

syntes i förevarande läge vara så mycket mera ofrånkomligt, som det i

år bleve nödvändigt att anskaffa ökade medel för vissa sociala ändamål.

Kesultatet av budgetarbetet bade blivit, enligt vad departementschefen

framhöll, att i riksstatsförslaget skattebudgetens utgiftssida slutade på

ett belopp av 767.51 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens

påräkneliga inkomster utgjorde 693.51 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp

av 74 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens

balansering.

Det underskott som sålunda förelåg, väsentligen såsom en följd av den

rådande depressionens verkningar i olika hänseenden, borde enligt departementschefens

mening belt täckas av nya och böjda direkta och indirekta

skatter. Härutinnan framlades följande förslag.

På rusdryeksmedelstitlarna, vilkas avkastning enligt riksräkenskapsverkets

förslag kunde för nästkommande budgetår beräknas till sammanlagt

103.20 miljoner kronor, borde uttagas ytterligare ett belopp av

22 miljoner kronor, fördelat med 15 miljoner kronor på omsättningsskatten,

5 miljoner kronor på maltskatten och 2 miljoner kronor på partihandelsbolag.

Departementschefen uttalade sig vidare för en skärpning av automobilbeskattningen

därhän, att ifrågavarande inkomsttitel kunde höjas utöver

det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet — 65 miljoner kronor

— med 15 miljoner kronor.

Genom böjning av vissa skattesatser i fråga örn tobaksskatten, vilken

av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 65 miljoner

kronor, syntes departementschefen en årlig merinkomst av 5 miljoner kronor

kunna göras tillgänglig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 3

Beträffande den del av det erforderliga beloppet, som skäligen borde

anskaffas på den direkta beskattningens väg, förklarade sig departementschefen

anse, att detta belopp icke borde uttagas genom en böjning

av det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten

utgår. I stället förordades åvägabringandet av en fristående

direkt beskattning av tillfällig natur, så anordnad att den träffade

den skattekraft, som representerades av de högre inkomsterna och de

större förmögenheterna, men lämnade fria dels aktiebolag och med dem

i huvudsak likställda juridiska personer, dels inkomsttagare, vilkas be:

skattningsbara belopp understege 6,000 kronor, motsvarande en genomsnittlig

inkomst av något mer än 8,000 kronor. Den extra inkomst- och

förmögenhetsskatten, vilken förutsattes bliva progressiv, beräknades inbringa

12 miljoner kronor.

Det belopp av 20 miljoner kronor, som härefter återstod för att få budgeten

att balansera, ansåg departementschefen böra anskaffas genom höjning

av vissa tullar och införande i samband därmed av accis på inhemsk

tillverkning.

I överensstämmelse med de grunder, som här översiktligt återgivits, ernåddes

balans i statsregleringsförslagets skattebudget.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 124,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 12,000,000

Utjämningsskatt ...................................... » 4,100,000

Utskiftningsskatt .................................... » 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

................................................ » 500,000

Stämpelmedel ........................................ » 48,000,000

Automobilskattemedel ................................ » 80,000,000

Tullmedel ............................................ » 150,000,000

Acciser på vissa varor ................................ » 3,000,000

Tobaksskatt .......................................... » 70,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .......................... » 16,200,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag .................................. » 12,000,000

Detaljhandelsbolag .................................. » 22,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 53,000,000

Maltskatt ........................................... » 22,000,000

Postverket (överskott) ............................... » 14,500,000.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå med 145

s. 4 Kontrollera mot PDF

Proposition

nr 59 m. fl.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp.

Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört

i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan

omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 23—29 och 32 samt den

därtill fogade bilagan I sid. 8—36 och 58—65).

Närmare utformade förslag i de hänseenden, som i finansplanen angivits,

hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.

Sålunda har i propositionen nr 59 framlagts förslag örn tilläggstullar

för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor. Sedan

denna proposition bifallits av riksdagen, har förordning i ämnet utfärdats,

vilken trätt i kraft den 1 februari 1932. Samma dag har även en

av riksdagen, med bifall till propositionen nr 61, antagen förordning örn

accis å silke trätt i tillämpning.

Förslag örn höjning av maltskatten har förelagts riksdagen genom proposition

nr 31 och har av riksdagen godkänts. Likaså har i proposition

nr 32 föreslagen höjning av skattesatserna för vissa tobaksvaror vunnit

riksdagens gillande. I överensstämmelse härmed utfärdade författningar

örn ändringar i förordningen angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker samt i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket hava tillämpats från och med den 1 mars 1932.

Sedan riksdagen i allt väsentligt godkänt i proposition nr 174 föreslagna

ändringar i fråga örn automobilbeskattningen, hava i ämnet utfärdade

författningar beträffande de särskilda skatterna å automobilgummiringar

samt å bensin trätt i kraft den 1 maj 1932. Den samtidigt

utfärdade författningen örn ändring i vissa delar av förordningen örn

automobilskatt gäller däremot först från och med den 1 januari 1933.

I anledning av i proposition nr 30 föreslagen höjning av omsättningsoch

utskänkningsskatten å spritdrycker har riksdagen dels beslutat vidtaga

höjning av omsättningsskatten för tiden den 1 februari 1932 till

utgången av löpande budgetår dels oek i samband med beslut örn fortsatt

tillämpning under nästkommande budgetår av förordningen angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker beslutat ytterligare

höjning av omsättningsskatten.

I proposition nr 33 framlagt förslag örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt

har numera vunnit riksdagens bifall.

I nyssnämnda proposition nr 59 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen,

i vad angår tullmedlen, beräkna dessa till ett belopp av 152 miljoner

kronor.

Vidare har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 61 föreslagit

riksdagen att, i stället för den i statsverkspropositionen föreslagna in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 5

komsttiteln »acciser på vissa varor», i riksstaten för budgetåret 1932/1933

upptaga en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1 miljon kronor.

I en den 20 maj 1932 dagtecknad proposition, nr 261, bar Kungl. Majit

framlagt nytt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för

budgetåret 1932/1933. Av vad chefen för finansdepartementet anfört till det

vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

må här följande redogörelse lämnas.

Den 29 april 1932 hade riksräkenskapsverket jämlikt dess instruktion

framlagt beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering. Enligt

denna beräkning, vilken grundade sig på uppgifter från de olika ämbetsverken

och myndigheterna, kunde skattebudgetens sammanlagda inkomster

beräknas överstiga de i riksstaten uppförda med 9.69 miljoner

kronor. Bland inkomsterna har härvid inräknats den medelsförstärkning

till bekämpande av arbetslösheten å 15 miljoner kronor, som enligt

innevarande riksdags beslut tillförts budgeten över den under rubrik

»I anspråk tågna kapitaltillgångar» uppförda titeln »Fonden för statsskuldens

amortering». De s. k. rusdrycksmedelstitlarna utvisa ett beräknat

överskott å 4.80 miljoner kronor, vilket belopp skall tillföras fonden

för statsskuldens amortering. Å de titlar i övrigt, vilkas inkomster skola

användas för särskilda utgiftsändamål, har beräknats ett sammanlagt

överskott av O.73 miljon kronor. Såsom slutresultat för skattebudgetens

samtliga inkomsttitlar framgår ett underskott, att ersättas av kassafonden,

på 10.84 miljoner kronor.

Vad utgifterna beträffar beräknas dessa medföra en nettobelastning

av kassafonden med 13.96 miljoner kronor.

Kiksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning, enligt vilken belastningen

av kassafonden skulle komma att stiga till inemot 25 miljoner

kronor, har departementschefen ansett vara i huvudsak väl grundad.

Kassafondens behållning skulle, enligt vad beräkningen utvisar, vid början

av budgetåret 1932/1933 komma att nedgå till ej fullt 20 miljoner

kronor.

Departementschefen har vidare erinrat, att under riksdagens lopp åtskilliga

ökningar vidtagits i avseende å det i statsverkspropositionen

framlagda budgetförslagets utgiftssida ävensom att å andra sidan vissa

anslagsminskningar vore att anteckna. Frånsett ett anslag a 15 miljoner

kronor, som Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under nionde huvudtiteln

anvisa för utlämnande av stödlån åt jordbrukare, kunde man

med utgångspunkt från för det dåvarande av riksdagen beslutade utgifter

och, i den mån beslut ännu ej av riksdagen fattats, från Kungl. Majlis förslag

i ännu icke avgjorda anslagsfrågor, enligt vad verkställt överslag gåve

vid handen, räkna med att skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen

ökats med i runt tal 7.22 miljoner kronor. Givetvis hade

Proposition

nr 261.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vid denna beräkning hänsyn ej kunnat tagas till motionsvis gjorda

framställningar i anslagsfrågor, som ännu ej blivit av riksdagen av
siorda;

- iaÄ

Beträffande konjunkturutsikterna har departementschefen framhållit,

hurusom utvecklingen under de gångna månaderna av detta år förvisso

icke kunde sägas hava medfört någon ljusning i konjunkturerna vare sig

för världen i allmänhet eller för vårt lands vidkommande. För Sveriges

del hade i stället i viss mån en skärpning av den ekonomiska krisen inträtt

i samband med de allmänt kända händelser, som under den senaste

tiden inträffat. Under förhandenvarande förhållanden hade departementschefen

ansett det ofrånkomligt att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna

till förnyad prövning.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande hade departementschefen

i likhet med vad som skett även föregående år, anmodat cheferna

för vederbörande verk och företag att inkomma med förnyade beräkningar

rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av vissa inkomsttitlar

i riksstaten, som vore av större betydelse, nämligen stämpelmedel,

tullmedel, tobaksskatt, överskotten å affärsverken samt rusdrycksmedlen.

Enligt de mottagna svaren skulle i fråga örn de angivna inkomsttitlarna

anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna

beräkningarna föreligga beträffande stämpelmedlen med 4 miljoner

kronor eller från 48 miljoner kronor till 44 miljoner kronor, beträffande

tullmedlen med likaledes 4 miljoner kronor från 152 miljoner kronor till

148 miljoner kronor samt beträffande överskotten å postverket och statens

järnvägar — vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats

till respektive 14.50 miljoner kronor och 23 miljoner kronor — med respektive

1.50 miljon kronor och 7 miljoner kronor. Dessa minskningar utgjorde

tillhopa 16.50 miljoner kronor. Höjning hade icke föreslagits beträffande

någon av ifrågavarande inkomsttitlar.

Departementschefen har, med vissa jämkningar av de föreslagna beloppen

å nyssnämnda inkomsttitlar, ansett dessa böra uppföras med följande

belopp, nämligen stämpelmedlen med 45 miljoner kronor, tullmedlen

med 148 miljoner kronor samt överskotten å postverket och statens

järnvägar med respektive 13.so miljoner kronor och 17 miljoner kronor.

Härjämte har departementschefen räknat med en höjning av det i

riksstatsförslaget upptagna överskottet av telegrafverkets rörelse från

24.50 till 25 miljoner kronor. Vid beräknandet av överskotten för de affärsdrivande

verken har departementschefen förutsatt vissa ändringar i

grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Vad angår avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten har departementschefen

på grundval av verkställda beräkningar ansett försiktigheten

bjuda att nedsätta det i riksstatsförslaget upptagna inkomst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 7

beloppet med 2 miljoner kronor till 122 miljoner kronor. Vidare bar departementschefen

tillstyrkt, att den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten,

som enligt riksstatsförslaget beräknats giva 12 miljoner

kronor, upptages med ett till ll.so miljoner kronor nedsatt belopp.

Beträffande de från riksgäldskontorets förvaltning härflytande inkomsterna

har departementschefen anfört, att enligt inhämtad uppgift överskotten

å allmänna järnvägslånefonden och å fonden för låneunderstöd,

vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive 1,178,000

kronor och 1,000,000 kronor, torde böra sänkas med respektive 48,000 kronor

och 400,000 kronor. Vidare vore i detta sammanhang att märka, att å riksstaten

borde uppföras de ränteinkomster, som kunde väntas inflyta till

riksgäldskontoret i samband med de av riksdagen beslutade krediterna åt

Skandinaviska kreditaktiebolaget. I fråga örn sättet för redovisning å

budgeten av dessa ränteinkomster, vilka enligt vad som inhämtats kunde

för nästkommande budgetår beräknas uppgå till 10,290,000 kronor, förordades,

att i riksstaten upptoges en särskild inkomsttitel under rubrik

»Riksgäldskontorets inkomstmedel». Å denna titel, vilken syntes lämpligen

kunna införas omedelbart före inkomsttiteln »Andel i riksbankens

vinst», borde redovisas även de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m.,

vilka hittills ingått bland »Diverse inkomster». I riksstatsförslaget hade

ifrågavarande ränteinkomster inräknats i sistnämnda inkomsttitel med

ett belopp av 3,190,000 kronor. Enligt vad som inhämtats ansåges denna

siffra nu böra sänkas till 1,260,000. Den föreslagna nya titeln »Riksgäldskontorets

inkomstmedel» borde i enlighet med vad sålunda anförts upptagas

med 11,550,000 kronor.

Mot ränteinkomsterna å stödkrediterna svarade emellertid beräknade

ränteutgifter å tillhopa 6,522,000 kronor. Härtill komme vissa andra ökningar

i riksgäldskontorets utgifter för statsskuldens förräntning, vilka —

efter avdrag av uppkommande minskningar å vissa i statsverkspropositionen

upptagna ränteanslag — beräknades uppgå till i runt tal 805,000 kronor.

Den sammanlagda utgiftsökningen under rubriken »Räntor å statsskulden

m. m.» skulle följaktligen utgöra 7,327,000 kronor.

Inkomsttiteln »Diverse inkomster» borde i överensstämmelse med vad sålunda

förordats minskas med 3,190,000 kronor och syntes kunna beräknas

till 4,425,000 kronor.

Enligt de nu återgivna beräkningarna skulle, örn det bortsåges såväl från

besparingen till följd av de ändrade bestämmelserna angående dyrtidstilläggen

som ock från det å riksgäldskontorets förvaltning uppkommande

överskottet, bristen i allmänna skattebudgeten uppgå till omkring 25

miljoner kronor. De minskade utgifterna för dyrtidstilläggen ävensom

sagda överskott nedbragte det belopp, för vilket täckning nu erfordrades,

till i runt tal 20 miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Här vore icke inräknat det föreslagna anslaget å 15 miljoner kronor till

stödlån åt jordbrukare. Ehuru departementschefen med hänsyn till de

ovissa framtidsutsikterna och de svårigheter, som kunde väntas möta för

uppgörande av nästa statsreglering, funne det eljest böra i stort sett undvikas,

att besparade kapitaltillgångar anlitades för att finansiera det nu

föreliggande budgetförslaget, hade departementschefen dock, i betraktande

av den tillfälliga karaktären av ifrågavarande anslag, ansett sig kunna

tillstyrka, att fonderade medel foges i anspråk för att bereda täckning för

denna utgift. Härvid syntes endast kunna ifrågakomma att anlita fonden

för statsskuldens amortering. Beträffande denna fonds ställning har erinrats

örn följande:

»Vid ingången av innevarande budgetår hade fonden en behållning av

63.05 miljoner kronor. Avsättningen till fonden har i löpande riksstat beräknats

uppgå till 27.24 miljoner kronor. Enligt beslut av 1931 års riksdag

skola under budgetåret 1931/1932 av fonden tagas i anspråk dels 16.96 miljoner

kronor för riksstatens inkomstsida, dels 0.23 miljon kronor för täckande

av vissa lånemedelsförluster. Till förstärkning av de för arbetslöshetens

bekämpande för innevarande budgetår anvisade medlen har vidare årets

riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t beviljat ett belopp av 15 miljoner

kronor, för vilket täckning beretts ur fonden. Vid en avsättning till fonden

under innevarande budgetår med det i riksstaten upptagna beloppet

skulle fondens behållning vid nästkommande budgetårsskifte uppgå till

58.10 miljoner kronor.

För budgetåret 1932/1933 skulle enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag avsättningen till fonden begränsas till i runt

tal 4 miljoner kronor. Fondens behållning skulle följaktligen stiga till

62.10 miljoner kronor. Härifrån skola emellertid avgå dels för nedskrivning

av statens järnvägars lånekapital i enlighet med den av 1929 års

riksdag beslutade planen ett belopp av 2.60 miljoner kronor, dels ock för

budgetens inkomstsida ett belopp av 5 miljoner kronor, motsvarande den

föreslagna och numera av riksdagen beslutade avsättningen till fonden

för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan. I huvudsaklig anslutning

till en av 1931 års lånemedelsrevision framlagd plan har Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen vidare föreslagit riksdagen besluta, att

för nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet

ävensom för täckande av förluster å lånemedelskapital skall av

fonden användas ett belopp av 27.53 miljoner kronor. I det numera inträdda

läget kan det ifrågasättas, huruvida icke med den slutliga prövningen av

lånemedelsrevisionens förslag bör anstå. Jag förutsätter emellertid, att denna

synpunkt kommer att beaktas vid ärendets behandling inom vederbörande

riksdagsutskott. Därest ifrågavarande avskrivningsåtgärder icke vidtagas,

skulle vid bifall till vad jag i övrigt föreslagit beträffande dispositionen

av fondens tillgångar ett belopp av 54.50 miljoner kronor komma

att kvarstå i fonden vid nästa budgetårs utgång.»

Med hänsyn till ställningen å fonden har departementschefen funnit

hinder icke böra möta, att för täckande av utgifterna för ifrågavarande

stödlån ett belopp av 15 miljoner kronor tillföres budgeten ur fonden.

Nyssnämnda belopp av 54.ön miljoner kronor skulle härigenom nedbringas

till 39.50 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 9

På sätt riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 29 april

1932 meddelat kunde, enligt vad departementschefen vidare anfört, å de

s. k. rusdrycksmedelstitlarna under löpande budgetår beräknas uppkomma

ett överskott av 4.80 miljoner kronor utöver dessa titlars i riksstaten beräknade

avkastning. Till väsentlig del torde detta överskott vara att hänföra

till de av årets riksdag beslutade skattehöjningarna beträffande vissa

av hithörande titlar. Enligt gällande bestämmelser tillfördes överskottet

amorteringsfonden. Då det i nuvarande budgetläge icke syntes lämpligt,

att till fonden under innevarande budgetår avsattes större belopp än som

i riksstaten beräknats, tillstyrkte departementschefen, att ifrågavarande

överskott, avrundat till 5 miljoner kronor, toges i anspråk för det nu föreliggande

budgetförslaget.

För budgetens balansering erfordrades härefter ett belopp av 15 miljoner

kronor. Efter övervägande av olika möjligheter bar departementschefen

funnit sig böra förorda, att detta belopp i sin helhet uttages genom en böjning

av omsättningsskatten å spritdrycker. I enlighet härmed skulle inkomsttiteln

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken i

riksstatsförslaget beräknats till 53 miljoner kronor, i stället uppföras i

riksstaten med 68 miljoner kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda av departementschefen anförts, bar

Kungl. Majit i förevarande proposition nr 261 föreslagit riksdagen att,

med ändring av i statsverkspropositionen och, såvitt angår tullmedlen, i

propositionen nr 59 framlagda förslag angående upptagande i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 av vissa inkomsttitlar, i nämnda riksstat bland

annat beräkna bevillningarna sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 122,000.000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 11,500,000

Stämpelmedel ....................................... » 45,000,000

Tullmedel ............................................ » 148,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 68,000,000

Postverket .......................................... » 13,500,000.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna inkomsttitel har i riksstatsförslaget, under förutsättning av

oförändrat procenttal, upptagits med 124 miljoner kronor.

Enligt vad som anförts i förenämnda proposition nr 261 hava emellertid

sedermera verkställda beräkningar givit vid handen, att det under nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

inträdda förhållanden icke vore tillrådligt att bibehålla förevarande inkomsttitel

vid det i statsverkspropositionen beräknade beloppet. Det

sammanlagda debiterade skattebeloppet syntes visserligen kunna beräknas

komma att tämligen nära ansluta sig till det belopp, som enligt statsverkspropositionen

legat till grund för beräkningen av inkomsttillflödet

å titeln. I nuvarande läge måste emellertid förutsättas, att inbetalningen

av den debiterade skatten komme att lämna ett något sämre resultat än

sorn tidigare varit anledning förmoda. Med hänsyn härtill hade departementschefen

ansett försiktigheten bjuda att nedsätta det i riksstatsförslaget

upptagna inkomstbeloppet med 2 miljoner kronor till 122 miljoner

kronor.

Rörande utfallet av 1932 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt

har inom finansdepartementet före avlåtandet av omförmälda proposition

upprättats följande promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt,

där taxeringsarbetet hunnit avslutas vid medio av innevarande

maj. För landsbygden föreligger härvid ett relativt betydande material.

Jämväl för städerna hava uppgifter inkommit för ett avsevärt antal

taxeringsdistrikt. För Stockholms stad föreligga emellertid ännu ej

några motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten. Ett

antal i Stockholm taxerade bolag har dock underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag

Övriga

Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:

Stockholm ...................................................................

160

678

Göteborg............................................................................

56

191

Malmö...............................................................................

18

91

Övriga städer med mer än 10,000 invånare ...........

61

443

Städer med mindre än 10,000 invånare....................

16

179

Samtliga städer

311

1,582

Landsbygd ........................................................................

27

610

Gemensamt taxeringsdistrikt........................................

—

18

Hela riket

338

2,210

Beräknad skatteprocent i medeltal (under förutsätt- ning att inkomst- och förmögenhetsskatten skall

utgå med 145 procent å skattens grundbelopp)...

6 «

5.1

Uträknad skatt miljoner kronor ................................

20.3

113.8

134.1

Härav beräknas inflyta 91 procent eller miljoner

kronor................................................................................

122.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 11

Genom beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor efter det propositionen

nr 261 avlåtits, har skattebudgetens utgiftssida höjts med omkring

1.4 miljoner kronor utöver vad i propositionen beräknats. Enligt vad statsutskottet

meddelat lärer emellertid detta belopp komma att täckas genom

att statsutskottet kommer att i fråga örn statsverkets inkomster av statens

affärsverksamhet samt diverse inkomster föreslå höjningar utöver

i propositionen nr 261 upptagna belopp med omkring 1.4 miljoner kronor.

Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon

ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten

enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå.

Utskottet har därför föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten

skall utgå efter ett procenttal av 145. Med stöd av ovan införda, inom

finansdepartementet upprättade promemoria rörande utfallet av 1932 års

taxering, har utskottet ansett sig kunna för nästa budgetår beräkna, att

i inkomst- och förmögenhetsskatt skall inflyta ett belopp av 122 miljoner

kronor.

Utskottet hemställer följaktligen,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

angående skatteprocenten, besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå med 145 procent

av de i 18 § förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1932/1933 beräknas till kronor 122,000,000.

2:o.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Riksdagen har numera på hemställan av bevillningsutskottet bifallit

propositionen nr 33 med förslag till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Mot det i propositionen nr 261 framställda förslaget att

upptaga denna inkomsttitel till 11.5 miljoner kronor har utskottet icke

något att erinra. Utskottet hemställer därför,

att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte under

egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande

inkomsttitel sålunda:

extra inkomst- och förmögenhetsskatten,

bevillning ................ kronor 11,500,000.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

3io.

Utjämningsskatten.

Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har

ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1932/1933

beräknas till ........................ kronor 4,100,000.

4:o.

Utskiftningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Majit föreslagna

beräkningen, får hemställa,

att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1932/

1933 beräknas till......................kronor 100,000.

5:o.

Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas

till.................................kronor 500,000.

6:o.

Stämpelmedlen.

Inkomsttiteln stämpelmedel har, såsom framgår av det föregående, i

riksstatsförslaget upptagits med 48 miljoner kronor men i propositionen

nr 261 föreslagits skola nedsättas till 45 miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Utskottet, som icke har något att erinra mot sistnämnda beräkning,

hemställer,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1932/1933

beräknas till........................kronor 45,000,000.

7:o.

Automobilskattemedlen.

Denna inkomsttitel bar i riksstatsförslaget uppförts med 80 miljoner kronor,

varvid räknats med att av Kungl. Majit förebådade förslag till ändringar

i automobilbeskattningen skulle inbringa omkring 15 miljoner kronor.

Ifrågavarande förslag hava sedermera i huvudsak godkänts av riksdagen.

Under erinran härom och då enligt uppgift från finansdepartementet anledning

icke kan anses förefinnas att beräkna automobilskattemedlen till

lägre belopp än som skett i riksstatsförslaget, hemställer utskottet,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1932/

1933 beräknas till .................. kronor 80,000,000.

8:o.

Tullmedlen.

I statsverkspropositionen bar, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel

beräknats till 150 miljoner kronor. Sedermera har i propositionen nr

59 angående tilläggstullar föreslagits, att tullmedlen i stället skola uppföras

med 152 miljoner kronor.

Enligt vad i propositionen nr 261 upplysts, bar generaltulldirektören i

sin under maj månad till chefen för finansdepartementet avlämnade uppgift

räknat med en nettouppbörd, frånsett tilläggstullarna, av 133 miljoner

kronor under framhållande av att detta icke vore mera än ett antagande

men ett antagande, som hade åtskilliga skäl för sig. Den uppbörd av tullmedel

under budgetåret 1932/1933, som vore att hänföra till tilläggstullarna,

har generaltulldirektören trott sig icke böra upptaga till högre belopp än 12

miljoner kronor eller, med en något mera optimistisk beräkning, möjligen

15 miljoner kronor. Med dessa utgångspunkter har generaltulldirektören —

under förutsättning att inga nya mera ingripande importregleringsåtgärder

komme att vidtagas samt med utgångspunkt från nu gällande ordinarie

tullar och tilläggstullar — ansett nettouppbörden av tullmedel under

budgetåret 1932/1933 kunna approximativt uppskattas till 148 miljoner

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

kronor. Denna slutsiffra Ilar chefen för finansdepartementet funnit sig

kunna godtaga.

Då icke heller utskottet funnit anledning till erinran mot nämnda beräkning,

hemställer utskottet,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas

till ........................ kronor 148,000,000.

9:o.

Accis å silke.

I riksstatsförslaget har upptagits en inkomsttitel »acciser på vissa varor»,

beräknad till 3 miljoner kronor. På sätt framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen har emellertid i propositionen nr 61 föreslagits, att

i stället skall upptagas en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1

miljon kronor.

Med tillstyrkande av sistnämnda förslag hemställer utskottet,

att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte under

egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel

sålunda:

accis å silke, bevillning ............kronor 1,000,000.

10:o.

Tobaksskatten.

Under erinran att riksdagen bifallit den skattehöjning å tobaksvaror,

vars genomförande utgjort förutsättning för den i riksstatsförslaget gjorda

beräkningen av tobaksskatten, hemställer utskottet, som icke bar något

att invända mot Kungl. Maj:ts förslag,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas

till..........................kronor 70,000,000.

lim.

Brännvinstillverkningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna

beräkningen, får hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

15

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1932/1933 beräknas till ........ kronor 16,200,000.

12:o.

Rusdrycksförsäljningsmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen

bar utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1932/1933 beräknas sålunda:

Rusdrycksf örsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag .............. kronor 12,000,000.

Detaljhandelsbolag ............ » 22,000,000.

13 :o.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Såsom förut erinrats, har Kungl. Majit i proposition nr 30 förelagt

riksdagen förslag angående höjning av omsättningsskatten å spritdrycker,

vilket förslag av riksdagen bifallits för tiden intill utgången av

löpande budgetår. I sitt i ärendet avgivna, av riksdagen godkända betänkande,

nr 1, uttalade bevillningsutskottet, att utskottet med hänsyn till

de ändrade förhållanden, som kunde uppkomma rörande hehovet av skattemedel

för nästkommande budgetår, icke hade ansett sig för det dåvarande

böra fatta beslut angående omsättnings- och utskänkningsskatten

under nästa budgetår. I enlighet med riksdagens beslut utgår ifrågavarande

skatt för närvarande med dels en fast grundavgift av 60 öre per

liter försålda spritdrycker, dels ock 55 procent å det belopp, som, skatten

oberäknad, betingas vid detaljhandelsbolagens inköp av dryckerna i buteljerat

skick.

I propositionen nr 261 har, på sätt ovan omnämnts, förordats, att ett för

budgetens balansering erforderligt belopp av 15 miljoner kronor i sin he!-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

het uttages genom att omsättningsskatten å spritdrycker höjes. Med ledning

av inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar har föredragande

departementschefen kommit till den slutsatsen, att berörda skattesatser

borde för ernående av nämnda merinkomst höjas, grundavgiften från

60 öre till 1 krona för liter och den procentuella avgiften från 55 till 60

procent. Särskild proposition örn ändring i nu angiven riktning av Kungl.

Maj:ts förslag angående omsättnings- och utskänkningsskatten för nästa

budgetår syntes icke behöva avlåtas till riksdagen utan ansåge sig departementschefen

med hänsyn till bevillningsutskottets nyss återgivna uttalande

hava anledning förutsätta, att utskottet vid behandling av förslaget,

i vad detsamma avsåge tiden 1 juli 1932—30 juni 1933, vidtoge de ändringar,

som i enlighet med vad sålunda anförts påkallades i det riksdagen

förelagda författningsförslaget.

Departementschefen har alltså föreslagit, att omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres

med 68 miljoner kronor.

I enlighet med förslag av bevillningsutskottet i betänkande nr 53 har

riksdagen numera beslutat den av departementschefen förordade skattehöjningen

för nästa budgetår. Under erinran härom och då utskottet icke

haft något att invända mot den av departementschefen under sådan förutsättning

gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, hemställer

utskottet,

att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

måtte för budgetåret 1932/

1933 beräknas till .................. kronor 68,000,000.

14:o.

Maltskatten.

På sätt av det föregående framgår har det för årets riksdag framlagda

förslaget örn höjning av maltskatten blivit av riksdagen bifallet. Inkomsten

av denna skatt, efter genomförande av den föreslagna höjningen,

har i statsverkspropositionen beräknats till 22 miljoner kronor. Utskottet

hemställer i överensstämmelse härmed,

att maltskatten måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas

till.......................... kronor 22,000,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

17

15 :o.

Postverket (överskott).

Mot den av Kungl. Majit i proposition nr 261 föreslagna beräkningen

av överskottet å postverket har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att överskottet å postverket måtte för hudgetåret

1932/1933 beräknas till..............kronor 13,500,000.

Stockholm den 11 juni 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Härvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Björnsson, Wohlin, Aström,

Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Olsson i Golwasta, Olsson

i Gävle, Nilsson i Hörby, Andersson i Boda, Larsson i Örbyhus, Ericson i Boxholm,

Werner, Johansson i Krogstorp och Larson i Tönnersa.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. ''irJ höft. (Nr 98.)

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:382 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1932/1933, m. m. a1 i texten