Bankoutskottets memorial Nr 1
1932-01-16 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1932:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1932 kl. 5 e. m,.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1931, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1932.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindley,
Lindgren, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,
Wikström, Höglund i Göteborg, Carlsson i Solberga och Edberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 käft. (Nr l.j
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1931. Sifferredogörelserna i denna berättelse
omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder av
fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den
av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående
riksbanken.
Innan fullmäktige ingå på en redogörelse för de ekonomiska förhållandena
i Sverige under år 1931, synes det lämpligt att i korthet angiva huvuddragen
av den internationella ekonomiska utvecklingen under de senaste
åren. Händelserna i vårt land under år 1931 på penning- och kreditväsendets
område torde nämligen enligt fullmäktiges mening böra betraktas såsom
en följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Det konjunkturomslag, som inträffade under år 1929 och som fick ett
tydligt uttryck i sammanbrottet på New Yorks fondbörs under hösten samma
år, blev alltmera framträdande under år 1930. Prisfallet, som inträdde i
samband därmed, fortsatte under sistnämnda år och föranledde en småningom
ökad stagnation inom produktionen med åtföljande arbetslöshet.
Den allmänna depressionen samt motsättningarna mellan Frankrike och
Tyskland och ej minst det inrepolitiska läget i det sistnämnda landet skapade
en brist på förtroende, som i sin tur framkallade obenägenhet för
långfristiga kapitalplaceringar. I Förenta staterna och Frankrike hopades
en allt större del av världens monetära guldförråd, vilket förhållande blev
av betydelse för den senare utvecklingen inom penningväsendet.
Under förra halvåret 1931 blevo dessa förhållanden alltmer utpräglade.
Den 11 maj blev det bekant, att en av Österrikes största banker hade råkat
i betalningssvårigheter. Med internationellt stöd kunde verkningarna härav
för Österrike tillsvidare avvärjas, men den österrikiska krisen verkade som
en alarmsignal för långivare i hela världen och blev upptakten till en verklig
kreditkris, som i första hand drabbade Mellaneuropa men sedan sträckte
sina verkningar till allt flera länder och ej heller lämnade England, Förenta
staterna och Frankrike oberörda.
Redan i början av år 1931 började utlandet draga tillbaka stora belopp
av de kortfristiga krediter, Tyskland upptagit, en rörelse, som under maj
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
och juni alltmera tilltog. Det förslag om ett ettårigt moratorium för samtliga
skadestånds- och krigsskuldbetalningar, som Förenta staternas president
den 20 juni 1931 framställde, fick icke, på grund av den misstro, som
alstrades av de långa underhandlingarna, innan detsamma ledde till åsyftat
resultat, de gynnsamma verkningar, man hade hoppats. Fortsatta stora
uttag ur vissa tyska banker föranledde, att den 13 juli ett tillfälligt moratorium
infördes för bankerna i Tyskland. Kort därefter upptogos underhandlingar
örn en prolongation på 6 månader av utländska bankers fordringar
hos de tyska bankerna. Efter hand infördes alltmer skärpta begränsningar
i valutahandeln.
Dessa händelser framkallade en orosstämning, som utövade ett avgörande
inflytande på penningmarknaderna i olika länder. Särskilt hårt träffades
England. Utlandets korta placeringar därstädes hemtogos i stor utsträckning.
Bank of England tvingades för att stödja pundkursen att dels själv,
dels genom den engelska regeringen upptaga stora utländska lån. Dessa
visade sig emellertid otillräckliga, och den 20 september befanns det nödvändigt
att upphäva Bank of Englands skyldighet att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld.
Prisfallet i Förenta staterna och England under 1930 och förra hälften
av 1931 belyses av följande uppgifter:
Förenta staterna
England
vid utgången av
Bradstreet
Statist
partiprisindex
partiprisindex
1929 ...................
127
128
1930 ....................
103
102
1931 juni ................
nedgång i % från utgången av
95
97
1929 till utgången av juni 1931
25
24
Den allmänna depressionen i
världen träffade relativt sent det svenska
näringslivet.
Prisnivåns förändringar under
översikt:
ovannämnda period
framgå av följande
vid utgången av
Kommerskollegii
partiprisindex
1929......................
........ 134
1930......................
........ 117
1931 juni ..................
........ 110
nedgång i % från utgången av 1929 till utgången av
juni 1931. 18
Prisfallet drabbade betydligt hårdare de varor, som införas till vårt land,
än våra utförselvaror.
Utrikeshandeln, som för år 1929 lämnat ett utförselöverskott å 30 miljoner
kronor, visade för år 1930 ett något minskat värde och ett införselöverskott
av 114 miljoner kronor. Handelsomsättningen med utlandet under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 1. 0
de senaste månaderna av år 1930 gav vad saldo! beträffar ett normalt resultat.
Detsamma var fallet beträffande januari 1931. Först under februari böljade
utvecklingen i detta avseende te sig ogynnsam. Utsikterna för skeppningssäsongen
voro i början av 1931 ej alltför mörka, trots att vissa av
våra exportindustrier arbetade med minskade avsättningsmöjligheter och
fallande priser. .
Resultatet av utrikeshandeln har tidigare varit dominerande beträttande
vår utländska betalningsbalans. Under senare år hava andra förhållanden
måst tillmätas en allt större betydelse. Särskilt har m- och utförseln av
svenska och utländska värdepapper erhållit ökad omfattning.
I detta sammanhang må erinras, att vissa aktier och andelar i Kreugerkoncernens
företag liksom i aktier i andra svenska bolag numera noteras
icke blott å Stockholms fondbörs utan även å flera utländska fondbörser.
Enligt officiella statistiska uppgifter infördes värdepapper under det
sista kvartalet 1930 för ej mindre än 176 miljoner kronor, medan motsvarande
utförsel samma period stannade vid 45 miljoner kronor. Beloppe
för införseln torde dock få anses alltför lågt, då en del av densamma ej
torde omfattas av den officiella statistiken. Under första kvartalet 1931
blev balansen ur betalningssynpunkt gynnsammare. Införseln uppgick nämligen
under sistnämnda tid till 97 miljoner kronor och utförseln till 82
miljoner kronor.
De utländska värdepapper, som under senare år införts till vart land,
hava i betydande omfattning utgjorts av tyska obligationer. Dessa hava
erbjudit en särskilt fördelaktig ränteavkastning, men placeringarna i dylika
papper blevo, såsom händelserna utvecklade sig, en fordran på utlandet,
som ej kunde disponeras, när behov av utländsk valuta uppstod Aven
andra utländska värdepapper, som infördes, hava visat sig vara av likartad
beskaffenhet.
Fullmäktige ansågo sig redan i början av år 1931 böra göra affarsbankerna
uppmärksamma på önskvärdheten att inskränka inköpen av utländska värdepapper.
, ..
Givetvis omfattade såväl införseln som utförseln även förutnämnda a borsen
noterade internationella aktier och andelar. Bland de utförda värdepapperen
hava ingått svenska statsobligationer i tidvis ej obetydlig omfattning.
Riksbanken och även affärsbankerna hava de senaste åren förfogat över
stora utländska behållningar, obligationer häri inberäknade. En viss del av
affärsbankernas placeringar har bland annat på grund av vårt Ian s omfattande
handelsförbindelser med Tyskland skett hos tyska banker och i
tyska värdepapper. .
De svenska affärsbankernas fordring. överskott gentemot utlandet minskades
emellertid avsevärt från mitten av 1930 genom en då mträdande ökning
av utländska bankers insättningar hos do svenska bankinstituten. Affäisbankerna
{ingo sålunda under senare delen av 1930 mottaga insättningar
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
från utländska banker i en utsträckning, som tidigare icke förekommit. De
oroliga förhållandena i vissa andra länder, särskilt Tyskland, hava föranlett
även andra utländska insättare än banker att placera medel i de svenska
bankföretagen.
De svenska bankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar i
form av obligationer inberäknade) vid utgången av åren 1929 och 1930 belyses
av följande översikt (i miljoner kronor):
a ]
E f ä r s b a
n k e r
nas
Eiksban-
vid utgången av
obl.
brutto tillgodo- ha vand en hos
banker
skulder
(incl. rem- burser)
fordrings- k.ens ford''
överskott “fT
skott
1929 .....
135
294
lil
318
265
1930 ....
173
236
246
163
390
Summa
fordrings
överskott
583
553
-
Under januari och februari 1931 ändrades ställningen ej i högre grad.
Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda nettotillgodohavande i förhållande
till utlandet utgjorde nämligen ännu vid utgången av sistnämnda
månad 505 miljoner kronor.
Ehuru vårt lands reserv av utländska valutor sålunda i början av detta
år alltjämt var mycket betydande, förbisågo fullmäktige ej de svårigheter,
som kunde uppstå för landets likviditet, örn de utländska kapitalplaceringarna
i Sverige skulle komma att hastigt dragas tillbaka. Riksbanken sökte
i den mån det var möjligt motverka kapitalinströmningen. Den 6 februari
1931 sänkte riksbanken diskontot från 3 Va till 3 procent. Av olika skäl
ansågs en ytterligare sänkning av diskontot ej böra ifrågakomma.
Efter februari visade utrikeshandeln alltjämt ett betydande införselöverskott.
Prisnivån var i långsamt sjunkande.
Det sammanlagda beloppet av riksbankens ford ringsöverskott och affärsbankernas
bruttotillgodohavanden i förhållande till utlandet nedgick från
utgången av februari till utgången av maj från 771 miljoner kronor till
677 miljoner kronor. Samtidigt minskades bankernas nettotillgodohavanden
i förhållande till utlandet i betydligt högre grad, nämligen från 505 miljoner
kronor till 300 miljoner kronor. Förklaringen härtill är att söka däri, att
affärsbankerna mottogo ökade insättningar från utländska banker. Dessa
stego från 238 miljoner kronor vid utgången av februari till 343 miljoner
kronor i slutet av maj, då de nådde sitt högsta belopp.
En utveckling i dylik riktning var givetvis ägnad att väcka betänkligheter.
Fullmäktige vidtogo i anledning därav vissa försiktighetsåtgärder.
Bankens utländska tillgångar gjordes i möjligaste mån betalbara vid anfordran.
I maj genomfördes på fullmäktiges förslag ändring av 20 § riksbankslagen,
varigenom riksbanken erhöll möjlighet att upptaga större utländska
krediter.
Ovan har berörts, att den internationella kreditkrisen blev i hög grad förvärrad
i och med de österrikiska banksvårigheterna och att den ytterligare
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
försvårades genom den tyska betalningsinställelsen under förra hälften av
juli månad. De svårigheter, som man redan tidigare kunnat befara, blevo
på grund av dessa händelser betydligt större än som kunnat förutses.
Under juni månad började de utländska bankerna hemtaga betydande
belopp av sina placeringar hos de svenska affärsbankerna. Ungefär samtidigt
minskades valutatillgångarna på grund av valutaköp i och för vissa
större finansiella transaktioner. Vid guldmyntfot åligger ju riksbanken att
i varje fall i sista hand ställa utländsk valuta till förfogande. Under sommarens
lopp erhöllo de utländska bankernas indragningar av medel från
Sverige en betydande omfattning. Från utgången av maj till utgången av
augusti minskades affärsbankernas insättningar från utländska banker med
ej mindre än 216 miljoner kronor till 127 miljoner kronor.
Riksbankens och affärsbankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar
i form av obligationer inberäknade) vid utgången av februari, maj
och augusti månader 1931 sammanfattas i nedanstående översikt:
a
f f ä r s b a
n k e r
nas Eiksban-
vid utgången av
obl.
brutto tillgodo- havanden hos
banker
skulder
(incl. rem- burser)
. , . kens ford-
ford rings- öyer.
överskott |kott
fordrings-
överskott
1931 februari . . .
. 169
250
266
153
352
505
maj......
. 161
236
377
20
280
300
augusti . . .
. 139
190
157
172
125
297
Utrikeshandelns införselöverskott för året ökades under ifrågavarande tre
månader med 45 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.
Däremot synes in- och utförseln av värdepapper hava utvecklats gynnsammare
än förut, Den offentliggjorda statistiken angiver för andra kvartalet
ett utförselöverskott av 16 miljoner kronor, och under tredje kvartalet
ett dylikt överskott å 4 miljoner kronor. Det sistnämnda torde sannolikt i
verkligheten hava varit ej obetydligt större.
Den 31 juli höjde riksbanken diskontot till 4 procent.
Ytterligare åtgärder blevo givetvis nödvändiga.
Efter förberedande underhandlingar med fullmäktige i riksgäldskontoret
gjorde fullmäktige den 5 september framställning örn upptagande genom
riksgäldskontoret av ett större utländskt statslån för riksbankens räkning.
Riksgäldsfullmäktige uppdrogo därefter åt v. häradshövdingen Marcus Wallenberg
att såsom representant för det svenska bankkonsortium, som förmedlat
de senaste utländska statslånen, föra låneunderhandlingarna. I första hand
fördes underhandlingarna med amerikanska och sedermera även med vissa
franska banker.
I och med Englands frånträdande den 20 september av guldmyntfoten
inträdde krisen för Sveriges vidkommande i ett avgörande skede. Det var
från början uppenbart, att en stark nedgång av pundets värde skulle få
vittgående följder för stora delar av vårt näringsliv. Efter ingående över
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 1.
läggningar, vari deltogo bland andra representanter för storbankerna, beslöto
emellertid fullmäktige att med till buds stående medel söka upprätthålla
guldmyntfoten. I samband därmed vidtogos följande åtgärder.
För att förhindra införsel av värdepapper med åtföljande anspråk på
utländsk valuta beslöt börsstyrelsen stänga fondbörsen den 21 september.
Samma dag höjde riksbanken diskontot till 5 procent, och den 25 september
vidtogs en ytterligare höjning till 6 procent.
Låneunderhandlingarna i Amerika och Frankrike påskyndades.
Emellertid utsattes riksbanken omedelbart för utomordentligt starka anspråk
på utländsk valuta. Särskilt blev detta fallet, sedan det blivit bekant,
att låneunderhandlingarna med de amerikanska bankerna ej lett till åsyftat
resultat. Från New 5: ork erhölls lördagen den 26 september det slutliga
besked, att under dåvarande kaotiska förhållanden på penningmarknaden
någon kredit icke kunde påräknas. Den 27 september ingick meddelande,
att något långfristigt lån ej kunde erhållas hos franska banker. Möjligen
fanns någon utsikt att i Frankrike erhålla ett lån på kortare tid, i intet fall
dock före kvartalsskiftet.
Riksbankens innehav av guld och utländska valutor minskades den 21—
26 september med omkring 100 miljoner kronor. Härav hade en mindre
del använts för stödköp i utlandet av svenska kronor.
Den 27 september disponerade riksbanken över en guldkassa av omkring
198 miljoner kronor och en valutareserv av omkring 30 miljoner kronor.
En fortsatt minskning av guldkassan kunde vid det förestående kvartalsskiftet
göra det omöjligt att iakttaga bestämmelserna i riksbankslagen örn
sedelutgivningsrätten.
Sedan fullmäktige vid konferens med representanter för de norska,
danska och finska centralbankerna blivit ytterligare informerade örn läget i
våra grannländer, beslöto fullmäktige den 27 september att hos Kungl. Maj:t
hemställa, att riksbanken måtte befrias från skyldigheten att inlösa sina
sedlar med guld och att exportförbud å guld måtte utfärdas.
Genom Kungl. Maj:ts beslut, som fattades samma dag, blev riksbanken
för tiden till och med den 30 november 1931 befriad från sedelinlösningsskyldigheten.
Samma dag utfärdades utförselförbud å guld. Fritagandet
från sedelinlösningsskyldigheten förnyades genom kungl, kungörelsen den
27 november till utgången av februari 1932.
I samband med upphävandet av guldmyntfoten beslöto fullmäktige att
höja diskontot till 8 procent. Åtgärden avsåg att i möjligaste mån minska
försämringen av den svenska kronans värde genom att förhindra en spekulation
i varor och valutor. Fullmäktige uttalade samtidigt, att höjningen
finge anses såsom ett bevis på fullmäktiges bestämda avsikt att bevara valutans
inhemska köpkraft.
Sedan kvartalsskiftet passerats, sänktes diskontot den 8 oktober till 7
procent. Vid nämnda tidpunkt kunde fullmäktige konstatera, att någon
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 1. "
tendens ej längre funnes till spekulativa varuinköp och ej heller till en
allmän prisstegring. Den 9 oktober öppnades åter fondbörsen. Den 19
oktober skedde en ytterligare räntesänkning till 6 procent, vilket diskonto
gällde vid årets utgång.
Genom de omfattande valutaförsäljningarna hade riksbankens utländska
tillgodohavanden såsom ovan nämnts nedgått till omkring 30 miljoner kronor.
Med anledning härav ansåg riksbanken sig ej längre böra fastställa kurserna
å utländska valutor. Att riksbanken överlät noteringen åt affärsbankerna
innebar dock ej, att riksbanken avstod från varje ingripande på valutamarknaden.
Sedan vårt land frånträtt guldmyntfoten, inträdde, såsom var att vänta,
en avsevärd stegring av växelkurserna. En jämförelse mellan kurserna den
26 ooh den 28. september lämnas i följande översikt:
Den 26 september
Den 28 september
Pund sterling.............
.... 14:50
17:85
3: 75
4: 80
Riksmark................
88: 50
115: —
Pariserfrancs.............
14: 70
19: —
....... 52:15
70: —
Schweizerfrancs............
73: 40
95: —
Floriner................
..... 151:30
193: —
Kronor (Köpenhamn).......
..... 85: —
99: —
» (Oslo)............
99: 90
100: —
Finska mark.............
.... 9:38
12: 50
Under de båda återstående dagarna av september månad samt under
tiden till och med den 14 oktober inträdde på det hela taget en ej oväsentlig
nedgång i samtliga noteringar, men från och med senare hälften av oktober
skedde ett omslag med stigande kurser, närmast förorsakat av vissa
större likvider till utlandet.
Såsom ovan berörts, sökte riksbanken vid olika tillfällen reglerande ingripa
på valutamarknaden. Ett av dessa interventionsförsök erhöll en större
omfattning.
Den 17 november noterades en kurs å pund sterling av 18: 15. Samma
dag erhöll riksbanken meddelande, att Danmark ämnade införa valutareglering.
Även i Danmark noterades vid nämnda tidpunkt pundet i 18: 15.
Detsamma var fallet i Norge.
Läget på den svenska valutamarknaden tedde sig i viss mån gynnsamt.
Det var fullmäktige bekant, att vissa extraordinära likvider till utlandet
voro fullgjorda. Minskad efterfrågan å valutor kunde sålunda väntas inträda,
och vidare kunde förväntas, att innehavare av pundvaluta skulle
komma att mera allmänt försälja sitt innehav vid en kurs av 18: 15. Oaktat
riksbankens begränsade egna resurser ansågos därför förutsättningar vara
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
för handen att kunna förhindra, att parikursen på pundvalutan mera konstant
överskredes. Fullmäktige beslöto därför, att riksbanken från och med
den 18 november åter skulle notera växelkurserna och sälja pund sterling
till 18: 15. Valuta skulle dock endast tillhandahållas för sådana ändamål,
som kunde anses för landet önskvärda.
Emellertid hade riksbanken för att stödja den svenska valutan redan den
12 november inlett underhandlingar med affärsbankerna örn vissa kreditinskränkningar.
Från och med den 18 samma månad påskyndades underhandlingarna,
och den 21 november ledde dessa till det resultat, att svenska
bankföreningen till sina medlemmar avlät en av bankföreningen i samråd
med riksbanken utarbetad promemoria, innehållande riktlinjer för vissa kreditinskränkningar
i avsikt dels att åstadkomma en begränsning av sådan
varuimport, som ej kunde anses oundgängligen nödvändig för Sverige, och
dels att söka framkalla ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation
i utländska valutor och i varor. I samband härmed inställdes riksbankens
notering av växelkurserna.
Under de närmast följande dagarna steg visserligen pundkursen och
nådde den 24 november ett maximum av 19: —. Den föll emellertid därefter
snabbt och noterades redan den 28 november åter till 18: 15. Under
återstoden av året har densamma endast under tre dagar överstigit 18: 15.
Dollarkursen nådde sitt högsta läge den 8 december, då densamma utgjorde
5: 59. Därefter har dollarkursen i stort sett oavbrutet sjunkit och
noterades vid utgången av 1931 till 5: 29.
Riksbankens valutareserv sjönk, sedan Sverige frångått guldmyntfoten,
nästan oavbrutet, tills densamma den 21 november nådde ett minimum av
19 miljoner kronor. Från denna tidpunkt har reserven åter stigit och utgjorde
vid årsskiftet 49 miljoner kronor.
Guldkassan ökades från 198 miljoner kronor efter guldmyntfotens upphävande
till 213 miljoner kronor den 24 oktober. Den nedgick åter den
21 november till 206 miljoner kronor, vid vilket belopp den kvarstod vid
årets utgång.
Försämringen av den svenska kronans yttre värde har ej föranlett en
nedgång av kronans inhemska köpkraft.
För att fullfölja den vid upphävandet av guldmyntfoten uttalade avsikten
att bevara kronans inre värde blev det nödvändigt för riksbanken att
noggrant följa prisutvecklingen inom landet och läget på varumarknaden.
Åtgärder vidtogos därför för införskaffande av ett tillförlitligt statistiskt
material, vilket skulle giva riksbanken möjlighet att i detalj följa förändringarna
av priserna och av läget på varumarknaden. Huvudsynpunkterna
beträffande prismaterialet voro, dels att detsamma erhölle en sådan sammansättning,
att det tilläte ett bedömande av örn prisrörelsernas ursprung vore
att söka exempelvis i förändrade växelkurser eller i inflationstendenser på
den inre marknaden, vilka framstodo som primära i förhållande till växel
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
kurserna, och ett bedömande av prisrörelsernas inverkan på levnadskostnadernas
allmänna läge, dels att materialet insamlades med korta tidsintervaller,
lämpligen veckovis. I överensstämmelse härmed hava fullmäktige i
samarbete med socialstyrelsen och kommerskollegium för riksbankens räkning
låtit verkställa vissa prisstatistiska undersökningar, vilka i huvudsak
avse att åstadkomma dels analyser av prisutvecklingen, byggda på veckouppgifter
rörande parti- och detaljhandelspriser i Stockholm samt varuomsättningen
därstädes, dels en veckoindex för konsumtionsvarornas genomsnittliga
prisnivå.
Till grund för veckoindexen ligga uppgifter från femton representativa
orter rörande detalj priserna å viktigare varor och tjänster, som ingå i den
totala konsumtionen inom landet. Indexen, som avser att giva ett sammanfattande
uttryck för den svenska kronans genomsnittliga köpkraft i konsumenternas
händer, har konstruerats så, att priserna under varje vecka jämförts
med priserna under närmast föregående vecka, vilka satts lika med
100. Indextalet för varje vecka angiver alltså förändringarna sedan närmast
föregående vecka med de modifikationer, som betingas därav, att uppgifterna
för priserna å inventarier, beklädnad, tjänster m. m. erhållas månadsvis
och uppgifter för hyra m. m. kvartals- eller årsvis. Urvalet av de
varor, som ingå i indexen, är rörligt, så att det kan anses avspegla det vid
varje tidpunkt rådande läget. Även de vikter, varmed de olika priserna
ingå i medeltalsberäkningen, äro avsedda att ändras vid varje mera avsevärd
förändring av konsumtionsvarorna, så att de så vitt möjligt motsvara
den aktuella konsumtionsinriktningen. Häri ligger den största avvikelsen
gentemot de indexserier, som för närvarande utarbetas i vårt land. I jämförelse
med socialstyrelsens levnadskostnadsindex innebär förevarande indexserie
en utvidgning i två hänseenden, nämligen dels med avseende å
varuurvalets modärnisering och dels med avseende å dess generalisering, i
det att detsamma ej längre begränsats till en särskild typ av levnadsstandard
utan avser att i möjligaste mån vara representativt för den totala konsumtionen
i vårt land.
På grundval av den nu skisserade veckoindexen har utarbetats även en
annan indexserie, som möjliggör en mera direkt jämförelse mellan prisnivån
varje vecka och prisnivån omedelbart före guldmyntfotens upphävande.
Av de hittills verkställda prisstatistiska undersökningarna framgår, att
inom partihandeln priserna stigit för vissa varor, som införas från länder
med guldvaluta, ehuru i regel i mindre grad än som motsvarar höjningen
av växelkurserna. Vad angår priserna å varor, som införas från länder
med valuta, som deprecierats i förhållande till guldet, såsom England, hava
också dessa i flera fall haft en stigande tendens, beroende på prisstegringar
inom dessa länder.
Även priserna å vissa utförselvaror synas i någon mån hava stimulerats
dels av växelkursstegringen, dels av prisförhöjningar i länder, som frånträtt
guldmyntfoten.
12
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vad åter de detaljpriser beträffar, som utgöra materialet för ovannämnda
veckoindex, har den genomsnittliga nivån för desamma praktiskt taget varit
oförändrad under sista kvartalet 1931. Under oktober var tendensen svagt
sjunkande och under november svagt stigande. Nivån under december var
ungefär densamma som omedelbart före guldmyntfotens suspension.
Sammanfattningsvis kan sägas, att en låt vara mycket ojämn prisstegring
inträtt å de varor, som ingå i utrikeshandeln, under det att de egentliga
bemmamarknadsvarorna visa oförändrade, i vissa fall något sänkta
priser. Under förutsättning att i utlandet vidtagna åtgärder ej i alltför hög
grad komma att motverka en sådan utveckling, torde man kunna hoppas,
att den förskjutning av de svenska produktpriserna, som sålunda inträtt,
skall stimulera vår produktion av sådana varor, som äro föremål för utförsel.
Utförseln skulle därigenom komma att ökas. Samtidigt skulle en
höjning av priserna för införda varor kunna väntas minska konsumtionen
av dylika varor ävensom stimulera den inhemska produktionen av de införselvaror,
som kunna framställas inom landet. Införseln skulle därigenom
minskas.
Nedanstående översikt lämnar uppgift å generalindextalen för riksbankens
enligt ovannämnda grunder beräknade konsumtionsprisindex för tiden från
den 11 oktober 1931. Första kolumnen av indextal angiver prisnivån för
varje vecka i procent av prisnivån för närmast föregående vecka. I andra
kolumnen har varje veckas prisnivå ställts i förhållande till prisnivån för
september 1931, vilken satts lika med 100.
Föregående veckas
September
indextal = 100
= 100
u/i0—17/io.......
...... 99.39
'' 99.39
©
CO
1
©
...... 99.96
99.34
85/l0—31/l0.......
99.40
Vit— 7/n........
99.37
7ll-14/!!.......
...... 100.23
99.60
15/u—27ii........
...... 100.09
99.70
27xi—28/xi........
...... 100.25
99.95
27xi— 712........
...... 100.04
99.99
6/l2-12/l2........
...... 100.O7
100.06
“/la-19/l2........
...... 99.97
100.03
2°/x2-26/l2........
...... 99.98
lOO.oi
aVi2— 7x 1932 ....
...... 100.04
100.06
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
Riksbankens rörelse.
Riksbankens rörelse har under år 1931 lämnat ett
överskott av.................................
Vinsten år 1930 utgjorde.....................
kr. 14,658,815: 96
» 16,072,734:03
En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1930 och 1931 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 20 o. ff.
Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.
Riksbankens metalliska kassa har utgjort:
högst.....
lägst.....
i medeltal .
1931
Kronor
3/i 240,795,400: —
17/io 198,546,600: —
. . . 229,307,900: —
1930
Kronor
Vi 244,629,100: —
31/i2 240,831,400: —
242,859,900: —
Sedelcirkulationen har utgjort:
högst................3%
lägst................21/2
i medeltal................
1931
Kronor
594,400,200: —
477,902,900: —
533,641,900: —
1930
Kronor
3% 612,577,000: —
25/i 460,146,400.—
535,007,600: —
De utelöpande sedlarnas guldtäckning har varit:
högst.....
lägst.....
i medeltal .
24/1
so -
1931
%
50.31
33.42
42.97
1930
%
25/i
3% 39.53
45.39
Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1930 haft följande
omfattning:
Bokfört värde vid årets ingång . .
tillkommit under året.........
avgått under året............
Bokfört värde vid årets slut . . . .
Varav saldo i räkning samt växlar
och utländska statspapper......
1931
Kronor
390,299,393: 89
2,203,638,563: 07
2,593,937,956: 96
2,544,714,427: 85
49,223,529: 11
49,223,529: 11
1930
Kronor
265,296,031: 71
2,389,365,410: 11
2,654,661,441: 82
2,264,362,047: 93
390,299,393: 89
326,350,193: 89
63,949,200: —
14
Bankoutskottets memorial Nr 1.
De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:
1931 1930
Kronor Kronor
hogst................ */i 384,847,100: — 18/i0 409,684,900: —
lägst ...............21/n 19,239,500:- 15/* 230,957,600:-
i medeltal................ 207,460,200: — 333,569,800: —
Riksbankens sammanlagda utlåning inom, landet,
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:
1931
Kronor
högst................ 3/io 570,177,100: —
lägst................21/2 162,223,300: —
i medeltal................ 353,457,200: —
omfattande utestående
1930
Kronor
4/i 359,372,000: —
22/n 94,274,400: —
194,888,300: —
Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:
1931
Kronor
högst................ 12/i2 493,449,100: — */i
jägst................ 21/2 98,372,700:— «/i:
i medeltal................ 254,339,400: —
1930
Kronor
259,981,500: —
32,925,100: —
116,103,400: —
varav affärsbankernas rediskontering:
1931
Kronor
högst................ s/10 403,575,700: —
|ägst................21A 74,£75,000: —
1 medeltal................ 208,617,300: —
1930
Kronor
4/i 234,074,200: —
22/n 5,259,500: —
89,045,800: —
Utestående lån ha uppgått till:
1931
Kronor
högst................31/s 147,848,500: —
jägst................ 7/2 61,539,400: —
i medeltal................ 97,245,700: —
1930
Kronor
Vs 97,164,700: —
22/u 59,517,300: —
76,782,500: —
Med avseende på den ställda säkerheten fördela
Lån mot inteckningar: 19 31
Kronor
högst.................. s/j 672,900: —
|ägst...................19/i2 588,500: —
i medeltal................... 617,000: —
sig lånen på följande sätt:
1930
Kronor
18/i 768,500: —
29/''n 671,300: —
724,000: —
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
Lån mot obligationer och kommuners förbindelser:
1931
Kronor
högst................. s/x 55,320,000: —
lägst.................21/u 30,138,800: —
i medeltal................. 40,668,000: —
Lån mot aktier:
Kronor
högst.................10/i 28,403,100: —
lägst.................31/ia 26,547,600: —
i medeltal................. 27,162,900: —
Lån mot andra värdepapper:
Kronor
högst................. 19/9 81,229,800: —
lägst.................10/i 6,100: —
i medeltal................. 28,729,100: —
Lån mot varor: 1931
Kronor
högst................... 31/12 111,800: —
lägst....................... 15,400: —
i medeltal................... 68,700: —
A kassakreditiv har utestått: 1931
Kronor
högst..................37i2 2,179,500: —
lägst.................. 7/3 1,629,800: —
i medeltal.................. 1,872,100: —
Kassakreditiv voro den 31 december åren 1931 och
nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:
Den 31 dec. 1931
Kronor
beviljat belopp.............. 2,808,500: —
därav:
mot inteckningar............. 322,300: —
» obligationer............. 378,600: —
» aktier................. 1,099,000: —
» namnsäkerhet ........... 1,008,600: —
1930
Kronor
7» 67,894,300: —
''Vxi 30,488,300: —
47,599,500: —
1930
Kronor
7i 29,968,400: —
*712 28,213,900: —
28,363,600: —
1930
Kronor
24,400: —
8,600: —
18,100: —
1930
Kronor
74 126,300: —
77,300: —
1930
Kronor
18/x 2,460,700: —
27i2 1,667,800: —
2,002,400: —
1930 beviljade till
Den 31 dec. 1930
Kronor
3,060,600: —
363,800: —
379.400: —
1,095,000: —
1,222,400: —
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Å gir or åkning har i riksbanken innestått:
Statsmedel
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ 3/i 272,037,900: — is/is 314,768,900: —
lägst................ 28/n 74,009,200:— Vn 85,449,700: —
i medeltal................ 165,036,100: — 155,666,100: —
Andra medel
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ 8/n> 48,129,700:— 12/t 52,990,300: —
lägst................ 31/3 5,638,000:— 15/* 1,821,100: —
i medeltal................ 16,845,600: — 15,558,100: —
Summa
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ */i 290,339,100: — ls/ia 323,350,800: —
lägst................sl/io 98,806,000:— 7u 95,084,200: —
i medeltal................ 181,881,700: — 171,224,200: —
För postremissväxlar, som under år 1931 av riksbanken utfärdats respektive
infriats, meddelas följande redogörelse:
Antal
Kronor
Kronor
Utelöpande vid 1930 års slut.....
_
1,121
—
_
1,147,367
60
Utfärdade av huvudkontoret.....
10,848
—
68,624,024
07
—
—
» » avdelningskontoren . .
30,240
41,088
281,705,379
63
350,329,403
70
—
42,209
—
—
351,476,771
30
Infriade av huvudkontoret.......
27,847
—
188,081,814
26
—
—
> » avdelningskontoren ....
13,089
40,936
162,198,652
32
350,280,466
58
Utelöpande den 31 december 1931. .
—
1,273
—
—
1,196,304
72
För riksbankens clearingrörelse meddelas följande uppgifter:
Omsättning
Kronor
Kvittning
Kronor
Reglerat över
giroräkning i
riksbanken
Kronor
Stockholm:
år 1931 ................
23,584,407,436
86
17,751,169,231
36
5,833,238,205
50
» 1930 ................
24,005,151,898
74
19,574,129,524
48
4,431,022,374
26
Göteborg:
år 1931 ................
2,084,755,735
86
1,238,530,542
80
846,225,193
06
» 1930 ................
1,922,444,239
38
1,325,439,191
74
597,005,047
64
Antalet i clearingen deltagande banker, förutom riksbanken, utgjorde år
1931 vid huvudkontoret. ... 11.
» kontoret i Göteborg 7.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
Förvaring av värdepapper samt av gods under försegling.
I huvudräkningen rörande värdehandlingar, lämnade till förvar i riksbanken,
s. k. öppna depositioner, upptages för år 1931:
Depositioner, inneliggande den 31 december 1930. .
» , emottagna under år 1931........
Värdehandlingar, inlämnade i stället för uttagna eller
förfallna sådana, ävensom ökning av inneliggande
Antal
Kronor
deposi-
tioner
värde-
papper
3,918
798
314,913
9,910
13,372
1,115,816,715
23,519,466
154,489,323
70
16
85
Summa
4,716
338,195
1,293,825,505
71
Uttagna depositioner....................
631
7,324
14,557,375
74
Uttagna eller infriade värdehandlingar........
—
13,452
74,717,909
12
Depositioner, inneliggande den 31 december 1931. .
4,085
317,419
1,204,550,220
85
Summa
4,716
338,195
1,293,825,505
71
Antalet depositioner har alltså under året ökats med 167.
Jämförelse av ställningen vid slutet av vart och ett av de senaste åren:
Å r
A n
t a 1
Åsätta värden
Förvarings-
avgifter
deposi-
tioner
värde-
papper
kronor
kronor
1922 .....................
2,866
265,549
610,359,824
12
66,790
20
1923 .....................
2,919
304,464
672,445,558
44
77,844
58
1924 .....................
3,046
317,627
718,584,693
68
100,328
56
1925 ....................
3,153
318,970
751,834,113
49
105.878
91
1926 .....................
3,345
291,415
786,763,207
20
102,260
29
1927 .....................
3,420
311,515
858,904,248
88
97,635
97
1928 .....................
3,583
315,457
894,461,141
91
111,408
10
1929 .....................
3,775
327,871
1,048,045,128
83
116,515
09
1930 .....................
3,918
314,913
1,115,816,715
70
133,428
72
1931.....................
4,085
317,419
1,204,550,220
85
142,010
36
Dessutom förvaras guldplantsar och myntat guld till ett
värde av sammanlagt..........................
Inkasseringen av förfallna värdehandlingar har under
året omfattat
4,906 utlottade eller uppsagda värdehandlingar å tillsammans
...................................
530,731 kuponger, räntor och utdelningar...........
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)
kr. 11,074,986:44
» 15,275,916:64
» 18,203,241: 75
2
18 BanJcoutskoitets memorial Nr 1.
S. k. slutna depositioner, inneliggande den 31 december 1930 ... 42 st.
emottagna under år 1931 ................................ 30 »
Summa 72 st.
uttagna under året .................................... 26 »
inneliggande den 31 december 1931 ........................ 46 st.
De under året för ifrågavarande depositioner influtna avgifterna hava uppgått
till ett belopp av kr. 268: 60.
Under riksbankens förvaltning och utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och sedan år 1930
spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1931 samt å densamma utestående belopp framgår av nedanstående tabell:
Avbetal-
ningslåne-
fonden
Kronor
använt
Kronor
Dä
ray
oanvänt
Kronor
Vid huvudkontoret..............
11,470,000
11,139,455
21
330,544
79
» avdelningskontoret i: Göteborg.....
2,870,000
2,731,304
—
138,696
—
Malmö......
1,900,000
1,781,739
30
118,260
70
Falun.......
1,400,000
1,195,066
—
204,934
—
Gävle ......
1,350,000
1,148,250
—
201,750
—
Halmstad ....
840,000
753,178
—
86,822
—
Härnösand . . .
1,110,000
938,575
—
171,425
—
Jönköping ....
2,180,000
2,076,717
—
103,283
—
Kalmar.....
780,000
772,943
—
7,057
—
Karlskrona . . .
1,200,000
1,103,178
—
96,822
—
Karlstad.....
660,000
630,795
—
29,205
—
Kristianstad . . .
750,000
612,821
—
137,179
—
Linköping ....
1,900,000
1,696,248
—
203,752
—
Luleå.......
2,100,000
2,038,194
20
61,805
80
Mariestad ....
470,000
442,488
—
27,512
—
Norrköping . . .
1,500,000
1,285,965
—
214,035
—
Nyköping ....
750,000
699,766
—
50,234
—
Sundsvall ....
1,350,000
1,243,826
—
106,174
—
Umeå......
1,760,000
1,645,711
—
114,289
—
Uppsala.....
1,650,000
1,631,008
—
18,992
—
Visby.......
1,300,000
1,278,052
32
21,947
68
Vänersborg . . .
620,000
601,972
—
18,028
—
Västerås.....
1,000,000
908,864
—
91,136
—
Växjö......
440,000
328,008
—
111,992
—
Örebro......
1,100,000
1,072,400
—
27,600
—
Östersund ....
1,550,000
1,349,814
—
200,186
—
Summa
44,000,000
41,106,338
03,
2,893,661
97
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Över riksbankens sammanlagda utlåning från denna fond lämnas för
år 1931 följande uppgifter:
Lån på
Summa
7''/a år
5 år
2 1li år
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Den 31
januari . . .
3,765,603
34,742,753
25
3,011,879
14
41,520,235
39
3>
28
februari. . .
3,762,105
—
34,729,378
08
3,021,815
71
41,513,298
79
»
31
mars.....
3,727,917
—
34,550,190
67
3,024,547
32
41,302,654
99
30
april.....
3,714,246
—
34,285,672
20
3,004,676
80
41,004,595
—
30
maj......
3,702,851
20
34,229,230
68
2,978,787
54
40,910,869
42
»
30
juni.....
3,688,407
20
34,043,700
60
2,958,099
13
40,690,206
93
31
juli......
3,661,104
20
33,835,438
62
2,965,636
19
40,462,179
01
31
augusti . . .
3,700,680
20
33,743,089
03
2,960,824
82
40,404,594
05
»
30
september .
3,721,330
20
33,815,026
95
2,931,235
17
40,467,592
32
31
oktober . . .
3,740,929
20
34,016,639
86
2,955,828
73
40,713,397
79
30
november .
3,756,877
20
34,085,424
92
2,945,771
23
40,788,073
35
»
31
december . .
3,791,558
20
34,334,718
33
2,980,061
50
41,106,338
03
Räntesatsen har varit oförändrat 5 % under hela året.
Spannmalshr edit/onden har under året utgjort 2 mill. kronor. Såsom
berättelsen till 1931 års bankoutskott angavs, överfördes härav år 1930 till
avdelningskontoret i Vänersborg kronor 500,000: —. Under år 1931 hava
kronor 300,000: — överförts till kontoret i Malmö.
Utestående å kreditiv vid dessa båda kontor voro den 31 december 1931
vid kontoret i Malmö............kr. 137,445: 72
» » » Vänersborg........ » 83,107:22
Den ej använda delen av såväl denna fond som av avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.
20 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och
1930
19 3 1
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Kronor
Kronor
Kronor
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
44
73
161
87
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
fordringar (ej avbetalningslån)..........
69,787
31
13,238
67
13,400
54
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......
—
—
2,178,519
18
Aktier.
Bankens för internationell betalningsutjamning
aktier (förda inom linjen).............
1,800,000
—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,697
15
7,674
33
Förvaltningskostnad.
Arvoden ock avlöningar:
Fullmäktige:
Arvoden .........................
122,210
68
123,329
26
Ersättningar till fullmäktiges vikarier......
16,535
01
7,996
22
131,325
48
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner ..........................
2,346,517
70
2,384,663
49
Ersättningar för flyttningskostnader........
12,726
71
3,106
83
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
20,329
65
9,328
32
Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
11,260
42
10,982
62
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .
5,456
—
5,529
—
Premier till chaufförerna..............
1,000
—
1,000
—
Läkarvård och begravningshjälp..........
1,573
—
1,517
50
Yikariatsersättningar.................
59,851
36
54,163
97
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medaljsamling.....
600
—
600
—
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö ..............
21,600
—
21,580
27
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.
92,000
—
92,000
—
> » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
4,800
—
4,800
—
» » » t » »Malmö .
3,000
—
3,000
—
» » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå
och Visby.....
1,600
—
1,600
—
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-
bavare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
240,416
74
263,257
41
läkarvård och begravningshjälp.........
400
—
—
—
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
färe.........................
2,973
69
1,659
92
Bidrag till utländska studieresor........
4,000
—
4,000
—
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-
borg .........................
100
—
100
—
Arvoden över stat..................
41,671
33
36,387
90
2,899,277
23
Transport
3,088,15l|48|
- |
7,030,196
76
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
» t hypoteks- och kommunlån.......
» » kassakreditiv o. kredit å löpande räkn.
Avgifter för » ...............
Inkasseringsavgifter och provisioner .......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
U trikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
Statspapper och obligationer.
Räntor...............
Vinst vid utlottning och försäljning
övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
slutna ........................
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guldmynt
och guld efter vikt........... . .
Utdelning å aktier..................
Tillfälliga räntor...................
Provisioner......................
Pappersmagasinet....................
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret
vid avdelningskontoren
1930
Kronor
19 3 1
Kronor
Kronor
Transport
4,986,511 65
11,359,333
79
3,220,475 28
4,451,076
01
103,834 78
98,751
50
23,580 11
19,283
09
2,436 98
3,392
38
872 35
4,301
38
6,659,684 91
3,640,425 9''
i 1,988,746
01
872,345 5
i 1,771,956
40
133,428 7
2 142,010
36
272 8
0 268
60
7,019 7
3 2,064,607
29
- -
93,000
29 9
4 343
96
21,054 4
6 12,112
69
— -
1,316
1,750 -
1,495
34
282,959 8
1 294,291
66
15,936,138
19,956,682|97|
3,760,702
15
41
2,609,445
90
22,306,286|46
22
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1930
19 3 1
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
3,088,151
48
7,030,196
76
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ..............
283,280
—
271,349
—
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade........
5,140
4,046
Å avlöningar och arvoden i riksbanken ....
365,931
69
322,158
19
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . .
38,761
32,579
> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl........
29,279
_
26,895
_
* riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
865
—
671
—
386,349
19
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll ....
72,084
67
66,200
36
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ..............
70,502
83
75,208
35
Fastighetsunderhåll..........
81,180
51
58,990
51
Kontorshyra............
32,025
26,250
Värme och belysning...........
111,906
73
116,805
88
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
51,313
95
44,049
02
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d.........
69,868
81
80,480
93
Annonser och kungörelser.........
27,736
22
30,152
61
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
272,516
18
276,650
02
Lagsöknings- och rättegångskostnader.....
2,610
33
2,687
40
Revisionskostnader vid avdelningskontoren .
14,136
56
13,103
42
Transportkostnader......
6,626
46
9,781
59
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......
71,899
93
73,319
60
873,679
69
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-
persbruk utöver av bruket gottgiorda belopp .
508,839
53
359,576
05
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen . . .
2,969
3,785
Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp...............
477,161
32
447,419
13
Sedelförstöring..........
754
77
880
41
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning .
3,083
66
3,628
03
Renhållning inom bankhuset.......
16,036
45
17,875
37
Bevakning av j
23,682
02
35,823
60
Soliditetsupplysningar...........
25,766
65
25,814
20
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren . . .
10,303
15
17,507
90
Diverse reseersättningar .........
10,445
46
7,872
85
Kostnader för riksbankens historik......
2,800
45,126
77
965,309
31
Övriga utgifter och förluster:
Ränta ä 4''/a % å pensionsfonden..........
76,960
75
83,591
08
Nyköpingskontorets örn- och tillbyggnadskonto
enligt 1928 års riksdagsbeslut *)........
18,265
76
_
Väganläggning Tumba—Uttran enligt 1929 års
riksdagsbeslut................
31,000
—
Transport
5,903,884|87|
83,591108
9,526,883|95
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
1930
1
9
3 1
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
19,956,682
17
22,306,286
16
Transport
19,956,685
971 —
| 22,306,28
3 46
24 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1930
1 9
3 1
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års
riksdagsbeslut...........
5,903,884
87
83,591
1 mk
08
9,526,883
95
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931
års riksdagsbeslut...........
2,804
39,597
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt
1931 års riksdagsbeslut.............
62
Pappersmagasinet...............
6,7 L8
367
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2
Diverse ....................
69
29,748
157,673
10
*) Anm. Övriga byggnadskostnader m. m., för
år 1930, vilka bestritts med medel från kontot
Försäljningssumman för riksbankens fastigheter
i Umeå och Falun å........kr. 396,062:17
hava varit:
Ivy köpingskon terets örn- och till- byggnadskonto, enligt 1928 års
riksdagsbeslut, utöver ovanstå- ende belopp...........kr. 4,522: 05
Falukontorets nybyggnadskonto
enl. 1929 års riksdagsbeslut . . > 214,540:12
Jönköpingskontorets ny- och om- byggnadskonto, enl. 1928 års
riksdagsbeslut..........* 1,000: —
Gävlekontorets ändrings- och re- parationskonto, enligt 1929 års
riksdagsbeslut..........» 1,000: —
Norrköpingskontorets nybygg- nadskonto, enl. 1930 års riks- dagsbeslut .............> 115,000: —
Visbykontorets tillbyggnadskonto
enl. 1929 års riksdagsbeslut . . » 60,000: —
kr. 396,062:17
Välgörenhetsbidrag.
Bankostatens änke- och pupillkassa *).......
200
Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdel- ningskontor och pappersbruk*).........
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stock- holm ......................
Gävle stads barnhus...............
18,000
1,000
150
150
—
Gustavianska barnhuset i Norrköping......
Allmänna barnhuset i Stockholm.........
Frimurarebarnhuset t » ..........
4,500
2,250
450
—
» » Göteborg..........
Änkefru Julie Wiel-Hansen.............
825
3,420
7,920
Pensionstillägg till änkor o. minderåriga barn efter
förutvarande befattningshavare vid riksbanken*)
Understöd till förut i riksbanken anställda stä- derskor och eldare samt deras efterlevande*)
*) Anm. Redovisas för år 1931 härovan under
rubrik Bidrag enligt Bankoreglementets § 45
mom. 1 och 2. Övriga här ovan upptagna bidrag
utgå ej längre.
48
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
5,949,836
14,006,846
04
93
9,684,557
12,621,729
05
41
Summa
19,956,682
97
22,306,286
46
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
19 3 1
1930
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
19,956,682
Summa
26 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
Saldo, vinst....................
1930
19 3 1
Kronor
Kronor
Kronor
15,806
2,065,887
61
10
20,345
2,037,086
10
55
Summa
2,081,693
71
2,057,431
65
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
16,072,734
03
14,658,815
96
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
27
vinsträkning.
KREDIT
1930
19 3 1
Kronor
Kronor
Kronor
2,079,949
1,744
30
41
2,054,281
3,150
47
18
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
Summa
2,081,693
71
2,057,431
65
28
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1930
1
9 3 1
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa,
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
51,566,595
—
45,547,440
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
85,886,388
16
80,321,857
71
Utländskt guldmynt.....
103,378,407
27
79,950,752
63
205,820,050
34
Annan kassat ilig ting.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt......
2,732,227
70
4,100,652
90
Aldre svenskt silvermynt......
583
97
797
70
Brons-, järn- och kopparmynt........
61,221
19
92,530
95
Enskilda hankers postremissväxlar, checkar
m. m.............
23.862,273
90
27,499,133
72
Utländska bankers sedlar.....
84,636
49
116,415
90
31,809,531
17
267,572,333
68
237,629.581
51
Statspapper och obligationer.
In- och utländska statspapper........
67,584,860
06
3,730,429
45
Inhemska obligationer (icke stats-) . .
84,280
—
93,700
—
Upplupna, ej betalda räntor.........
391,286
06
47,217
70
3,871,347
15
Aktier.
Aktier i Banken för internationell betal-
ningsutjåmning.............
1,800,000
—
—
—
—
—
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar......
230,366,095
01
482,363,009
89
Hypoteks- och kommunlån......
88,555,230
—
73,583,435
—
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning
1,770,430
21
2,179,510
52
På indrivning beroende medel ....
5,252
—
14,780
47
Beräknade räntor.....
114,257
59
180,867
25
558,321,603
13
Utrikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
60,127,775
19
154,372
96
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer........
275,685,283
39
53,575,659
37
Beräknade räntor.........
971,355
19
—
53,730,032
33
Diverse räkningar......
1,267,167
40
7,056,545
65
Summa
996,295,60ö|78
—
—
860,609,109
77
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån..........
41,610,440
23
_
_
41,106,338
03
På giroräkning i riksbanken innestående
outlånad fond...........
2,389,559
77
—
—
2,893,661
97
Summa
44,000,000
—
—
—
44,000,000
—
Bankoutskottets memorial Nr 1.
29
balansräkning.
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.
Den 31 december utelöpande sedlar . . . .
Postväxelräkning.
Den 31 december utelöpande postremissväxlar.
....................
Giroräkning.
Å giroräkning bokförd skuld........
Lånerörelsen.
Upp- och avskrivningsräkning.......
Inkassoavgifter för diskonterade växlar .
Beräknade räntor...............
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker.......
Sålda, ej levererade utländska valutor .
Beräknade räntor å köpta växlar . . . .
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med i1! 2% ränta
, » 4 » »
> » 3 » >
tioner
övriga skulder.
utbetalas under nästkommande år . . .
Pensionsfonden................
Diverse räkningar..............
Kapitalbalans.
Grundfond...................
Reservfond ..................
Reserverade medel, utgörande:
vinst för året.
förestående kapitalbalans.
ställning den 31 december.
KREDIT.
Summa
fond
Summa
1930
1
9
3 1
Kronor
Kronor
Kronor
593,881,599
20
—
582,676,510
77
1,147,367
60
—
1.196,304
72
291,922,937
02
—
—
172,081,130
93
15,014
53
24,045
97
15,402
80
59,386
43
425,493
04
3,303,718
95
3,387,151
35
9,024,020
98
4,476,858
87
438,843
71
29,644
35
145,886
01
—
—
4,506,503
22
120,666
88
120,666
88
56,512
49
56,512
49
227
19
227
19
4,005
92
4,022
29
181,428
85
9,500,000
8,000,000
1,826,574
67
1,983,074
08
106,308
92
273,445
07
10,256,519
15
50,000,000
50,000,000
20,000,000
—
20,000,000
—
1,592,010
79
1,664,744
82
16,072,734
-
03
14,658,815
96
86,323,560
78
i 996,295,605
7 £
860,609,109
77
1
. 44,0OO,0OC
-
44,000,001
—
a 44,000,001
)-
—
44,000,001
—
30
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1930 och 1931 års slut.
1930
1931
Tillgångar.
Kronor
Kronor
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre- missväxlar m. m.......
13,650
33,226
12,334
33,226
Metallvärdet av riksbankens mynt- och medaljsamling
22
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation . .
13,028,000
13,115,800
Summa
13,074,876
22
13,161,360
22
Fastigheten i:
Stockholm.............
4,250,000
ann nnn
Göteborg............
800,000
Malmö...............
4.9?» nnn
Falun*)............
Gävle..............
9nn nnn
Halmstad............
37*» nnn
Härnösand............
144 ooo
Jönköping..............
11 ?»nnn
Kalmar.............
2ftn nnn
Karlskrona............
täft nnn
Karlstad............
i ftn nnn
Kristianstad..........
92n nnn
Linköping............
ann nnn
Luleå.............
29ft nnn
Mariestad............
13?» nnn
Norrköping**)...........
82,200
299 nnn
Nyköping.............
Sundsvall..............
9ftn nnn
Uppsala............
62ft nnn
Visby..............
99ft nnn
Vänersborg............
9ftn nnn
Växjö...............
21 ft nnn
Örebro.............
9*n nnn
Östersund............
iift nnn
Tumba ..............
9 224. ann
Anm■ Taxeringsvärde å fastigheten i Falun ännu ej åsatt den
31/n 1930.
**) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt
aen 3''/« 1931.
Jt,UW
“Juli l,OUU
Summa
13,028,000
—
13,115,800
—
Skulder.
Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.........
338,830
1,315,328
40
04
338,825
1,315,328
90
04
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
* med 4 */» % ränta.......
5,527
588
924
417
07
64
61
58
5,527
588
924
417
07
64
61
58
» » 3 % » ......
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)....
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
Summa
1,662,164 |42
1,662,159
92
Bankoutskottets memorial Nr 1.
31
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.
Vinst å riks- bankens eget
kapital
Kronor
Vinst å av
betalnings- lånefonden
Kronor
Summa vinst
år 1931
Kronor
Summa vinst
år 1930
Kronor
Vid huvudkontoret........
8,056,269
15
538,645
33
8,594,914
18
12,446,643
10
Vid kontoret i: Göteborg.....
1,165,660
10
136,504
34
1,302,1651
54
619,244
36
Malmö......
1,365,830
25
89,590
33
1,455,420
58
619,612
33
Falun.......
67,895
32
63,837
32
131,733
14
72,138
79
Gävle.......
176,052
37
59,522
235,574
37
184,058
41
Halmstad ....
31,099
41
38,257
76
69,357
17
37,754
22
Härnösand ....
112,338
86
47,746
90
160,085
76
165,643
70
Jönköping ....
71,875
32
103,463
64
175,338
96
175,121
—
Kalmar......
110,658
55
36,907
63
147,566
18
103,639
87
Karlskrona ....
25,387
84
54,660
18
80,048
02
59,081
71
Karlstad.....
53,748
56
29,764
55
83,513
11
35,556
36
Kristianstad . . .
119,780
01
30,524
28
150,304
29
111,067
87
Linköping ....
99,492
84
88,037
75
187,530
59
148,761
20
Luleå.......
160,410
60
102,366
04
262,776
64
148,305
48
Mariestad ....
—
—
19,813
13
7,915
94
24,153
03
Norrköping . . .
151,786
19
68,119
(50
219,905
79
58,807
82
Nyköping ....
66,901
60
33,404
72
100,306
32
67,348
38
Sundsvall ....
174,354
94
62,194
89
236,549
83
250,566
62
Umeå.......
33,458
62
83,208
07
116,666
69
126,551
92
Uppsala.....
168,202
29
80,041
26
248,243
55
175,932
08
Visby.......
18,565
80
61,724
68
80,290
48
87,052
21
Vänersborg . . .
—
—
24,772
98
21,366
42
19,196
99
Västerås.....
53,851
03
45,072
37
98,923
40
56,746
06
Växjö.......
—
17,327
65
13,868
08
6,592
30
Örebro......
279,294
82
52,024
70
331,319
52
161,114
38
Östersund . . . .
Avgår förlust vid kontoren i:
Mariestad .... kr. 11,897: IS
Vänersborg ...» 3,406: 56
Växjö ...... » 3,459: 51
77,577
12,640,492
18,761
06
Vc
5 35
69,553
35
147,130
41
112,043
04
Kronor
12,621,72l
4
l| 2,037,08(
5&| 14,658,81E
>96| 16,072,731
i 03
32
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Räntesatser.
För riksbankens diskonto- och räntesatser under tiden den 1 januari—
den 15 september 1931 finnes redogörelse lämnad i § 8 av senaste revisionsberättelse
angående riksbanken.
Från och med den 16 september till årets slut hava riksbankens officiella
diskonto- och räntesatser utgjort:
till och med den 20 september 1931:
På högst
tre
På längre
tid än tre,
På högst
en månads
Kassakreditiv:
högst sex
månader
uppsäg-
ning
månader
ränta
avgift
%
%
%
4
4 V*
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa . . .
4
4 Vä
4
4
v«
obligationer, utfärdade av svenska bo- stadskreditkassan, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner, landsting, in- teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs
hypotekskassa...............
4 V»
5
4‘A
4 Vä
v»
mot annan säkerhet..............
5
5 >/ä
—
5
Vä, l
D:o för avbetalningslån 5 %.
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 1 %.
från och med den 21 till och med den 24 september 1931:
På högst
tre
På längre
tid än tre,
högst sex
månader
På högst
en månads
Kassakreditiv:
månader
ning
ränta
avgift
%
%
%
%
%
Växeldiskonto...................
5
5 Vä
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa . . .
5
5 V*
5
5
Vä
obligationer, utfärdade av svenska bo- stadskreditkassan, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner, landsting, in- teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs
hypotekskassa...............
5 Vä
6
5 Vt
5‘/t
V»
mot annan säkerhet..............
6
6 Vä
0
Vä, 1
D:o för avbetalningslån 5 %.
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.
33
Bankoutskottets memorial Nr 1.
från och med den 25 till och med den 27 september 1931:
P& högst
tre
På längre
tid än tre,
På högst
en månads
Kassakreditiv:
m&nader
högst sex
månader
uppsäg-
ning
ränta
avgift
%
%
^ 1
%
%
6
6 V*
_
Ränta för lån:
mot säkerhet av.-
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bo- stadskreditkassan, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner, landsting, in- teckningsbolag och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............
6
6''/a
7
6 1/a
7
7 Vs
6
6 V2
6
6 ’/2
7
V2
V2
,1 D:o för avbetalningslån 5 %■
1
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.
från och med den 28 september till och med den 7 oktober 1931:
Växeldiskonto................
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppsliypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa............
mot annan säkerhet...........
D:o för avbetalningslån 5 %.
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 3
På högst
tre
månader
På längre
tid än tre,
högst sex
månader
På högst
en månads
uppsäg- ning
Kassakreditiv:
ränta
avgift
%
%
%
%
%
8
8 V»
—
8
8 V2
8
8
Va
8 V2
9
8 Va
8 V2
V2
9
9 V2
.-
9
Va, 1
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)
3
34 Bankoutskottets memorial Nr 1.
från och med den 8 till och med den 18 oktober 1931:
Växeldiskonto...................
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............
mot annan säkerhet..............
D:o för avbetalningslån 5 %.
Pä högst
tre
Hiliunder
På längre
tid än tre,
högst sex
månader
På högst
en månads
uppsäg- ning
Kassakreditiv:
ränta
avgift
%
%
%
%
’/•
7
7 V*
—
7
7 V*
7
i
7»
7 V*.
8
7 V>
7 V»
7»
8
8 V*
—
8
7», i
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 V*
från och med den 19 oktober 1931:
Växeldiskonto...............
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostad
skredi tkassan, svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............
mot annan säkerhet..............
D:o för avbetalningslån 5 %.
På högst
tre
månader
På längre
tid än tre,
högst sex
månader
På högst
en månads
uppsäg- ning
Kassakreditiv:
ränta
avgift
%
%
%
%
%
6
6 7»
—
6
6 7»
6
6
‘/2
6 7»
7
6 V*
6 V*
7''»
7
7 7»
7
7», i
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 ‘/j %
Bankoutskottets memorial Nr 1.
35
Riksbankens styrelse m. m.
§ 1.
Under tiden efter avgivandet av fullmäktiges berättelse till riksdagens senast
församlade revisorer och intill 1931 års slut har någon förändring icke
ägt rum inom riksbankens styrelse.
Utöver vad § 9 i revisorernas berättelse innehåller rörande suppleanternas
tjänstgöring hava dels den av Kungl. Maj:t förordnade suppleanten herr
Örne tjänstgjort såsom fullmäktig 5 dagar, dels ock den av riksdagen valde
suppleanten herr Wilhelmsson tjänstgjort såsom fullmäktig 30 dagar, därvid
han uppehållit förordnande såsom andre deputerad.
§ 2.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och förutvarande
fullmäktigen i riksbanken R. Norberg att under år 1932 å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i
direktionen för Göta kanalverk och herr Norberg såsom ombud vid revisionen
av samma verk.
§ 3.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1932 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Widell.
§ 4.
Jämlikt § 40 mom. 4 bankoreglementet hava fullmäktige utsett professorn
vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande, för en tid
av tre år från och med den 1 januari 1932, vara ledamot i den kommission,
som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och justeringsverket.
§ 5.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under år 1931 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.
§ 6.
Beträffande de inventeringar och undersökningar, som under år 1931 ägt
rum vid avdelningskontoren, få fullmäktige hänvisa till § 12 i revisionsberättelsen.
Efter den 16 september eller tiden för revisionsförrättningens
början hava inventeringar och undersökningar förrättats av undertecknad
Amner vid kontoret i Karlstad, av undertecknad Larsson vid kontoren i Malmö,
Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Nyköping, Sundsvall,
Uppsala och Växjö, samt av herr Wilhelmsson vid kontoren i Linköping,
Norrköping och Orebro.
Därjämte hava särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän
Bankens
styrelse.
Göta kanalverk.
Delegerade
för riksdagens
verk.
Ledamot av
myntkommissionen.
Inventeringar
vid
huvudkontoret.
inventeringar
och
undersökningar
vid
avdelningskontoren.
36
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Inrättande
av tjänst
över stat
vid huvudkontoret.
Avdelnings
kontorens
styrelser.
verkställts vid kontoren i Göteborg, Falun, Gävle, Härnösand, Kristianstad,
Linköping, Luleå, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Visby, Västerås, Växjö,
Orebro och Ostersund.
§ 7.
Den senaste tidens händelser hava gjort det oundgängligen behövligt att
med ytterligare en tjänsteman förstärka de arbetskrafter, som äro ställda
till deputerades, i första hand förste deputeradens omedelbara förfogande.
Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål, som skulle anförtros åt
ifrågavarande tjänsteman, har denne ansetts böra hänföras till 24:e lönegraden.
Fullmäktige hava i anledning härav förordnat tjänstemannen i 22:a
lönegraden å statistiska avdelningen Harald Wahlgren att tillsvidare uppehålla
en tjänst över stat i 24:e lönegraden vid huvudkontoret.
§ 8.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren har från tiden för avgivandet
av fullmäktiges berättelse till revisorerna och till utgången av år 1931
annan förändring icke ägt rum än att
vid kontoret i Visby andre suppleanten landsfiskalen Thure Holmqvist på
egen begäran entledigats.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren under
år 1932 hava förordnats samma personer, som vid 1931 års slut voro
därtill förordnade, med följande undantag och förändringar:
vid kontoret i Halmstad hava till suppleanter valts förutvarande förste och
andre suppleanterna byggmästaren Per Zepht och landssekreteraren Gunnar
Vennergren samt direktören filosofie magistern Valter Teodor Höijer;
vid kontoret i Karlskrona hava till ledamöter i stället för ordföranden
vice konsuln Gunnar Liljevall och vice ordföranden fd. borgmästaren Henning
Schultz utsetts förutvarande suppleanterna landssekreteraren Josef Fröberg
och grosshandlaren Svante Lindahl; till suppleanter hava valts förutvarande
tredje suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter och direktören
Seth Liljevall;
vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold
Bruhns förordnande begränsats till den 1 oktober 1932;
vid kontoret i Linköping har till förste suppleant i stället för tf. rektorn
Albert J:son Vaernéus valts förutvarande andre suppleanten brukspatronen
Ivar af Burén och till andre suppleant förutvarande tredje suppleanten länsnotarien
Algot Pehardt;
vid kontoret i Nyköping har till ledamot i stället för vice ordföranden
borgmästaren Gunnar Fant utsetts förutvarande förste suppleanten häradsskrivaren
Nils Odman; till suppleanter hava valts förutvarande andre och tredje
suppleanterna fabrikören Sven Westberg och kakelugnsmakaren Karl Nilsson;
vid kontoret i Sundsvall hava till ledamöter i stället för ordföranden
häradshövdingen Carl Bengtsson och vice ordföranden grosshandlaren Garman
Bergh utsetts rådmannen Ernst Johan Huss och direktören Erik Strömberg;
Bankoutskottets memorial Nr 1.
37
vid kontoret i Visby hava till suppleanter valts förutvarande förste suppleanten
bokhandlaren Sven Lundberg och distriktslantmätaren Göran Hibert;
vid kontoret i Västerås hava till suppleanter valts förutvarande andre
och tredje suppleanterna byggmästaren Fritz Eklund och kaptenen Georg
Robsahm;
vid kontoret i Örebro har till ledamot i stället för ordföranden borgmästaren
Victor Schneider utsetts rådmannen Richard Gottfrid Högby;
vid kontoret i Östersund hava till suppleanter utsetts förutvarande förste
och tredje suppleanterna direktören Jonas Hård och länsassessorn Gunnar
Lekander.
Efter tiden för valet har vid kontoret i Örebro förste suppleanten grosshandlaren
Karl Johan Lindström på egen begäran entledigats.
§ 9.
Sedan kungl, generalpoststyrelsen uppsagt gällande hyresavtal mellan styrelsen
och riksbanken angående postverkets lokaler inom bankens fastighet
i Mariestad och postverket den 24 oktober 1931 avflyttat från nämnda lokaler,
hava dessa från och med den 25 i samma månad uthyrts till annan
hyresgäst.
§ 10.
Till förvaltare vid Tumba bruk hava fullmäktige tillsvidare förordnat
verkmästaren vid bruket Carl Anton Wallentin.
§ 11.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 12.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1931 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1930.
Ifråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av vissa inom linjen förda fordringar. Denna framställning har i
vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och fullmäktige
hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordringar
avskrivas.
Stockholm den 14 januari 1932.
ADOLF ap JOCHNICK.
Ivas Rooth. Ludvig Widell. A. Amnér.
Viktor Larsson. Martin Fehr. Per Edvin Sköld.
/ Marcus Öhlin.
Postverkets
lokaler i bankens
fastighet
i Mariestad.
bly förvaltare
vid
Cumba bruk
förordnad.
Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.
Berättelser
ang. avdelningskontoren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.