Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om upprättande av ett riksbankens avdelningskontor i Borås.

1932-03-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:15, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om upprättande av ett riksbankens avdelningskontor i Borås.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om upprättande av

ett riksbankens avdelningskontor i Borås.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 93 av herr Björck,

John, och herr Björnsson samt den andra inom andra kammaren under nr

125 av herr Weijne, har hemställts, »att riksdagen må besluta att inrätta

ett avdelningskontor av riksbanken i Borås, så snart detta lämpligen kan ske,

samt uppdraga åt bankofullmäktige att vidtaga de åtgärder, vartill detta beslut

kan föranleda.»

Till stöd för detta yrkande har i motionerna anförts följande:

»Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren lia framställningar gjorts

till riksdagen om utvidgande av riksbankens verksamhet genom inrättande

av avdelningskontor i vissa större städer. Den betydelse för näringslivet,

man på sakkunnigt håll tillmäter dessa avdelningskontor, framgår av ett utlåtande

av bankoutskottet av den 27 april 1926, där utskottet säger, ’att

riksbanken genom inrättande av avdelningskontor i vissa större städer, som

äro centralpunkter för affärsliv och industri, skulle befordra sin uppgift att

underlätta och reglera den allmänna rörelsen inom landet samt därigenom

gagna både affärslivet och den enskilda bankrörelse, som kan drivas på en

dylik ort\ I enlighet med dessa principer har riksdagen beslutat inrätta

avdelningskontor, utom de som förut finnas inom respektive län, i Sundsvall

år 1905 och i Norrköping år 1910.

En av de städer, som kan sägas vara en centralpunkt för handel och industri

inom sin ort, är Borås. Den är nu med sina 39 000 invånare rikets

sjätte stad, är dessutom huvudorten i ett stort industriområde, med ett flertal

stora fabrikssamhällen spridda inom de omkringliggande socknarna i Älvsborgs

läns södra del. Genom mycket goda järnvägsförbindelser står staden

i intim kontakt med den omgivande landsbygden. Det är därför ägnat att

förvåna, att de upprepade framställningar, som gång efter annan gjorts hos

riksdagen om inrättande av ett riksbankens avdelningskontor i Borås, ej

föranlett någon åtgärd. Redan år 1897 framhölls av det särskilda utskott,

som behandlade Kungl. Maj:ts proposition om ny riksbankslag, i vilken stadgas

bl. a. att minst ett kontor bör finnas inom varje län, ’att det kan inträffa,

att det i ett län funnes någon plats som i betydenhet vida överträffade.

den där ett avdelningskontor redan fanns’. Därför ansåg utskottet

möjlighet borde finnas att på en sådan plats inrätta ett avdelningskontor.

Som lämpliga städer nämndes Hälsingborg, Borås, Norrköping, Eskilstuna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets utlåtande Nr 15.

och Sundsvall. Viel 1904 års riksdag väcktes motion i andra kammaren av

dåvarande riksdagsmännen rektor P. A. Bengtson, Borås, och S. O. Nylander

om inrättande av ett avdelningskontor i Borås. I motiveringen till motionen

säges bl. a.: ''Såsom sålunda huvudort för en betydande industri- och affärsrörelse,

vilken dessutom synes stadd i snabb utveckling, torde stadens läge

vara ett av de gynnsammaste och lämpligaste för ett avdelningskontor avriksbanken,

vilket utan tvivel skulle där i lika hög grad som på de flesta

andra ställen fylla sin uppgift.’ Om detta kunde sägas om Borås år 1904,

då staden hade 17 000 invånare, så har man nu mycket större skäl taga hänsyn

till dessa förhållanden, med den utveckling staden genomgått. Bankoutskottet

avstyrkte emellertid bifall till motionen, hänvisande till bankofullmäktiges

vttrande, att de nya kontor, som eventuellt komme att inrättas,

endast efter hand borde öppnas, huvudsakligast på grund av de nyss vidtagna

förändringarna i bankens inre förvaltning. År 1916 ansågo tydligen

riksbanksfullmäktige tiden vara inne att starta ett avdelningskontor i Borås

m. fl. städer. Fullmäktige inkommo då till bankoutskottet med begäran örn

utverkande av riksdagens bemyndigande att inrätta nya avdelningskontor i

Hälsingborg, Eskilstuna, Borås och Skövde. Bankoutskottet fann emellertid

ej skäl tillstyrka fullmäktiges framställning. Måhända var det det osäkerhetstillstånd,

som det pågående världskriget skapat, som den gången gjorde

bankoutskottet betänksamt. De skäl, som enligt ovanstaende tidigare talat

för inrättande av- nämnda kontor i Borås, kunna nu i långt högre grad sagås

vara för handen. Detta så mycket mera som i Borås endast finnas fyra affärsbanker

jämte sparbanken, ett i förhållande till stadens storlek litet antal.

Av de fyra affärsbankerna har endast en huvudkontor i staden, de övriga

äro avdelningskontor för på andra orter hemmahörande banker. Som jämförelse

kan nämnas, att i de med Borås närmast jämförliga städerna har örebro

fem affärsbanker jämte sparbank och riksbank, och Gävle har sex affärsbanker,

jämte riksbank, sparbank och hypoteksbank. Man kan därför med

goda skäl påstå, att Borås även med hänsyn till konkurrensen, om man nu

kan tala om en sådan, är en lämplig plats. »

Över motionerna har utskottet inhämtat utlåtande av fullmäktige i riksbanken.

, som den 11 februari 1932 anfört följande:

»Såsom i motionerna framhålles, hava under de senaste åren vid ett flertal

tillfällen framställningar gjorts till riksdagen örn utvidgning av riksbankens

verksamhet genom inrättande av avdelningskontor i vissa större

städer.

Sålunda väcktes vid 1904 års riksdag inom andra kammaren förslag

(motion nr 135) örn inrättande av dylikt kontor i Borås. Såsom skäl anfördes.

att Borås, som vore stadd i snabb utveckling, vore huvudort för en

betydande industri och affärsrörelse. I yttrande avstyrkte emellertid fullmäktige

motionen. Jämväl bankoutskottet hemställde örn avslag å motionen

samt uttalade i samband härmed såsom sin uppfattning, att fullmäktige icke

torde underlåta alt, när så funnes lämpligt, hos riksdagen göra framställning

örn utvidgning av riksbankens verksamhet uti ifrågavarande avseende.

Motionen avslogs sedermera av riksdagen.

I skrivelse till bankoutskottet år 1916 anhöllo fullmäktige, att utskottet

ville hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige alt inrätta avdelningskontor

i fyra städer, däribland Borås. 1 ill stöd för sin hemställan

anförde fullmäktige, att med hänsyn lil! den förenklade organisation av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande A''r 15.

Utskottet.

avdelningskontor, som vid denna tid börjat att tillämpas, en utvidgning av

riksbankens verksamhet genom inrättande av nya kontor vore lämplig bland

annat a sådana platser, där befolkningens storlek och näringslivets utveckling

kunde göra anspråk på de fördelar, affärsrörelsen på platsen kunde

draga av ett riksbankens avdelningskontor.

. Bankoutskottet ansag emellertid, att omfattningen av riksbankens rörelse

icke pakallade inrättande av nya kontor, samt avstyrkte fullmäktiges framställning,

vilken således icke blev föremål för riksdagens prövning.

Beträffande avdelningskontoren har från och med år 1922 den förändring

inträtt, att nyssberörda förenklade organisation av avdelningskontor icke

vidare kommit till användning, på grund av att densamma visat sig icke

vara tillfredsställande ur kontrollsynpunkt. En förutsättning för fullmäktiges

ovan omförmälda framställning har därmed bortfallit.

Under åberopande härav och främst med hänsyn till nu rådande ekonomiska

torhallanden anse fullmäktige tidpunkten icke lämplig för inrättande

av nya avdelningskontor. Fullmäktige finna sig därför böra avstyrka bifall

till motionen.»

Utskottet delar fullmäktiges uppfattning därom, att med hänsyn till

rådande ekonomiska förhållanden den nuvarande tidpunkten icke är lämplig

för inrättande av nya avdelningskontor för riksbanken. På grund härav

har utskottet — utan att i någon mån taga ståndpunkt till frågan, huruvida

ett riksbankens avdelningskontor i Borås är i och för sig behövligt — ansett

sig böra avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner 1:93 och 11:125 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindgren, Johansson i

Östersund, Johansson i Friggeråker*, Ström i Lidköping, Stendahl, Lindström* och

Bengtsson*;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,

Wikström, Höglund i Göteborg, Carlsson i Solberga och Edberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

9

Reservationer

dels av herr Lovén, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1:93

och 11:125, må uppdraga åt fullmäktige i riksbanken att,

så snart tiden därför kan anses vara lämplig, till bankoutskottet

inkomma med utredning och förslag rörande upprättande

av avdelningskontor för riksbanken i Borås och

Hälsingborg;

dels ock av herrar Bäcklund och Höglund i Göteborg, vilka instämt med

herr Lovén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.