Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn anvisande av ytterligare medel för omläggning av allmänna vägen Tumba—Uttran.

1932-03-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:16, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn anvisande av ytterligare medel för omläggning av allmänna vägen Tumba—Uttran.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande A''r 16.

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

örn anvisande av ytterligare medel för omläggning av allmänna

vägen Tumba—Uttran.

Med godkännande av ett den 29 januari 1929 mellan Sveriges riksbank

och Svartlösa härads väghållningsdistrikt upprättat avtal angående omläggning

av allmänna vägen Tumba—Uttran bemyndigade samma års riksdag

fullmäktige i riksbanken att av riksbankens medel under vissa i avtalet

angivna förutsättningar till väghållningsdistriktet utbetala ett belopp av

31 000 kronor. Enligt berörda avtal hade väghållningsdistriktet åtagit sig

att, sedan vederbörligt tillstånd därtill erhållits, utföra ifrågavarande vägomläggning.

Den totala kostnaden därför beräknades enligt upprättat förslag

uppgå till ett belopp av 141 000 kronor. Väghållningsdistriktets åtagande

gällde endast under förutsättning, bland annat, att distriktet erhölle

ett bidrag av automobilskattemedel intill 75 procent av den beräknade kostnaden,

dock lägst 100 000 kronor, vilket belopp sedermera beviljats. I avtalet

stadgades vidare, att riksbanken skulle utan ersättning upplåta den riksbanken

tillhöriga mark, som erfordrades för vägens framdragande, samt

bidraga till distriktets kostnader för vägomläggningen med ovannämnda belopp,

31 000 kronor, att utbetalas med hälften vid vägarbetets påbörjande

samt återstoden, då arbetet vore till hälften utfört. Distriktet skulle självt

bidraga med ett belopp av högst 10 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 25 februari 1932 hava fullmäktige i

riksbanken gjort framställning örn anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande

vägomläggning, varvid fullmäktige anfört följande:

I skrivelse den 18 november 1931 har väghållningsdistriktet — med anmälan,

att ifrågavarande vägarbete blivit fullbordat och avsynat — bland annat

anfört, att vid den sammanställning av kostnaderna, som verkställts för att

utbekomma innestående bidrag av automobilskattemedel, det visat sig,

att kostnaderna för företaget kommit att överstiga den beräknade kostnaden

med 13 532 kronor 91 öre. Denna ökade kostnad hade orsakats av för riksbankens

räkning utförda arbeten såsom förbättrade tillfarter för vägen till

pappersbrukets ägor på södra sidan om jämvägerl, påfyllning för förbättring

av anslutning med den gamla vägen genom pappersbruket, förlängning av

den för kraftkanalen avsedda trumman, så att kanalen kunde bibehålla sin

för bruket gynnsammaste riktning, dräneringsanordningar för att icke be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr US.

11

röra slänten till pappersbrukets tomt mitt för det nu flyttade uthuset, ävensom

av på förhand oberäkneliga kostnader för av statens järnvägar anordnad

bevakning och utförda arbeten. Vid de underhandlingar, som förts

med entreprenören, har denne förklarat sig villig att nedskriva en hos vägstyrelsen

innestående fordran för extra arbeten å 12 395 kronor 50 öre med

2 395 kronor 50 öre till 10 000 kronor med villkor, att dessa 10 000 kronor

omgående likviderades, varför de sammanlagda kostnaderna utöver det

fastställda beloppet 141 000 kronor skulle komma att uppgå till 11 137 kronor

41 öre.

Entreprenörens fordran å 10 000 kronor hade av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utsedda arbetsledaren godkänts och attesterats.

Med hänsyn till berörda förhållanden har vägstyrelsen anhållit, att riksbanken

för täckande av den sålunda uppkomna merkostnaden ville till vägdistriktet

utbetala ytterligare 10 000 kronor.

Såsom framgår av fullmäktiges skrivelse i ämnet till 1929 års bankoutskott

(se utskottets utlåtande nr 19), hava här ifrågavarande vägarbeten

tillkommit på förslag av fullmäktige. Syftet med dessa arbeten var att

frigöra vägen vid och emellan brukets byggnader från den genomgående

trafiken, vilken medförde stora olägenheter för papperstillverkningen och

brukspersonalen. Enligt vad vägstyrelsen i sin skrivelse erinrar, hade vid

de underhandlingar, som före arbetets påbörjande förts mellan riksbanken

och vägstyrelsen, framhållits, att vägdistriktets intresse för vägomläggningen

vore ytterst ringa, enär arbetet bomme att kräva ett så stort belopp av de

automobilskattemedel, som tilldelades väghållningsdistriktet, att vägdistriktets

övriga synnerligen nödvändiga vägarbeten skulle komma att bliva eftersatta

och fördröjda. Jämlikt förenämnda avtal hade vidare väghållningsdistriktets

bidrag till vägomläggningen uttryckligen begränsats till 10 000

kronor. Under sådana förhållanden och då, på sätt vägstyrelsen framhåller,

merkostnaden för genomförandet av ifrågavarande vägomläggning förorsakats

av tilläggsarbeten, vilka icke ingingo i det ursprungliga kostnadsförslaget

men som under arbetets gång visat sig vara erforderliga, anse

fullmäktige, att riksbanken till täckande av nämnda merkostnad bör bidraga

med det belopp, vägstyrelsen i sådant avseende begärt.

Under åberopande av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att

utskottet måtte hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige att för

omläggning av allmänna vägen Tumba—Uttran av riksbankens medel till

Svartlösa härads väghållningsdistrikt utbetala ytterligare ett belopp av

10 000 kronor.

Av utredningen framgår, att väghållningsdistriktet från början olyckligen Utskottet.

begränsat sin utfästelse om bidrag för ifrågavarande, på bankofullmäktiges

framställning tillkomna vägomläggning till ett belopp av högst 10 000 kronor

samt att de jämkningar i ursprungligen fastställd plan för företaget, vilka

väsentligen föranlett den uppkomna merkostnaden, ägt rum i riksbankens

intresse. Under sådana förhållanden torde berörda merkostnad böra huvudsakligen

bestridas av riksbankens medel. Utskottet bär på grund härav

ansett sig böra tillstyrka bifall till bankofullmäktiges framställning och får

alltså hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksbanken förevarande

framställning, må bemyndiga fullmäktige att för

omläggning av allmänna vägen Tumba—Uttran av riksbankens

medel till Svartlösa härads väghållningsdistrikt utbetala,

utöver förut anvisat belopp, ytterligare en summa av

10 0Ö0 kronor.

Stockholm den 14 mars 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm*,

Lindgren, Johansson i Östersund, Stendahl, Berling* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,

Wikström, Höglund i Göteborg, Ryberg och Carlsson i Solberga.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Stendahl, Lindgren, Bäcklund och Carlsson i Solberga, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

Av utredningen i ärendet framgår, att den merkostnad, som för ifrågavarande

vägomläggning uppkommit i förhållande till de ursprungliga kostnadsberäkningarna,

i väsentlig mån föranletts av jämkningar, vilka i riksbankens

intresse vidtagits i den för företaget uppgjorda plan, som låg till

grund för 1929 års riksdags beslut i ämnet. Det torde hava stått klart för

bankofullmäktige, att de extra arbeten, som sålunda för riksbankens räkning

utförts utöver de i planen avsedda, skulle komma att medföra ett

överskridande av den för företaget beräknade kostnadsramen. I den skrivelse,

vari vägstyrelsen i Svartlösa härads väghållningsdistrikt nu hos riksbanken

gjort framställning örn bidrag till täckande av den uppkomna merkostnaden,

har nämligen — utan att gensägelse från fullmäktiges sida framkommit

— till stöd för framställningen anförts bland annat följande: »Vid

de underhandlingar, som fördes, ställdes även i utsikt, att, därest arbetet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Dankoutskoltets utlåtande Nr 16.

13

skulle överskrida den beräknade kostnaden på grund av oberäknade arbeten

eller dylikt, riksbanken skulle kunna bidraga med sålunda överskjutande

belopp. De av riksbanksfullmäktige för underhandlingarna utsedda ombuden

önskade dock ej skriftligen bekräfta denna utfästelse, enär bidragsfrågan

i så fall först skulle på av riksbanksfullmäktige gjord framställning

underkastas riksdagen för förnyad prövning, varigenom påbörjandet av arbetet

med vägomläggningen kunde fördröjas.»

Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet vara anmärkningsvärt,

att fullmäktige låtit ifrågavarande från början icke beräknade arbeten utföras

utan att först, med nödig utredning örn nämnda arbetens behövlighet

ur riksbankens synpunkt, till bankoutskottets och riksdagens prövning hänskjuta

frågan om beredande av täckning för därav uppkommande merkostnader.

En dylik anmärkning synes vara så mycket mer befogad, som

arbetena med vägomläggningen pågingo under den tid, då 1931 års riksdag

var samlad, och tillfälle alltså förelåg att underställa ärendet riksdagens

prövning utan att behöva föranleda något uppskov med arbetenas fullbordande.

I det läge, vari frågan nu befinner sig, synes det emellertid med hänsyn

till avfattningen av det angående vägomläggningen upprättade avtalet mellan

riksbanken och väghållningsdistriktet vara ofrånkomligt, att den uppkomna

merkostnaden i av fullmäktige föreslagen omfattning bestrides av riksbankens

medel. Utskottet har på grund härav ansett sig böra tillstyrka bifall till

bankofullmäktiges framställning och får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksbanken förevarande

framställning, må bemyndiga fullmäktige att för

omläggning av allmänna vägen Tumba—Uttran av riksbankens

medel till Svartlösa härads väghållningsdistrikt utbetala,

utöver förut anvisat belopp, ytterligare en summa av

10 000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.