Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn pensionering av vissa arbetare vid Tumba bruk.

1932-04-12 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:29, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning örn pensionering av vissa arbetare vid Tumba bruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1932 kl. 3.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

örn pensionering av vissa arbetare vid Tumba bruk.

I skrivelse den 11 februari 1932 hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning

i fråga om pensionering av vissa vid riksbankens pappersbruk

vid Tumba anställda arbetare.

I nämnda skrivelse hava fullmäktige till en början, under hänvisning till

en vid skrivelsen fogad redogörelse rörande anställnings- och avlöningsförhållandena

för arbetarpersonalen vid Tumba bruk — vilken redogörelse här

icke torde behöva återgivas — såsom allmän motivering för sitt

förslag anfört följande:

De arbetare, som vunnit stadigvarande anställning vid bruket, kvarstanna

i regel i tjänst ända till dess de på grund av ålder nödgas lämna sin anställning.

Detta förhållande kan till viss del tillskrivas den specialutbildning,

som de egentliga pappersarbetarna få vid bruket och som gör, att de icke

utan svårighet kunna vinna anställning i sitt yrke utanför Tumba bruk.

då tillverkningen av papper därstädes så gott som uteslutande äger rum

för hand. Ordnad pensionering saknas för brukets arbetare. Denna omständighet

har medfört, att arbetare få kvarstanna i arbetet, så länge deras

kroppskrafter tillåta dem att utföra åtminstone sysslor av mindre ansträngande

art. I särskilda fall hava fullmäktige, då fullständig arbetsoförmåga

inträtt, tillerkänt vederbörande arbetare understöd. Sedan 1896

har detta förekommit i fråga örn sex personer.

Under sistförflutna året har den ordningen tillämpats, att arbetare, som

överskridit 70 års ålder, fått vidkännas inskränkning i arbetstiden med

därav föranledd reducerad avlöning.

Att draga försorg örn mindre arbetsför personal på sätt nu angivits

måste ur flera synpunkter anses mindre tillfredsställande. Vid sådant förhållande

och då pension eller understöd författningsenligt eller genom särskilda

beslut av riksdagen tillerkänts andra i statens tjänst anställda arbetare,

synes pensionering böra beredas jämväl i Tumba bruks tjänst an

ställd arbetarpersonal, som på grund av ålder eller sjukdom fått arbetsförmågan

väsentligt nedsatt.

Härtill bör emellertid läggas, att för närvarande arbetstillgången vid Tumba

bruk är förhållandevis ringa. Detta har sin orsak dels däri, att en större

beställning av papper, vilken medfört arbete för bruket under flera år, numera

är färdiglevererad utan att från annat håll nya beställningar erhållits,

dels ock den omständigheten, att avtalet med postverket örn leverans av

skrivstämpelpapper av ekonomiska skäl icke medgiver, att mer än en del

utav behovet av detta papper tillverkas vid Tumba bruk. Nu antydda för
Rihang

till riksdagens protokoll 19.12. 8 sami. 15 höft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

hållanden hava lett till bland annat, att driften vid bruket sedan hösten 1930

varit inställd under lördagar samt att under tiden efter den 1 november

1930 ett trettiotal arbetare måst entledigas. Inskränkningen av arbetstiden

har föranlett minskning av inkomsterna. Men även för bruket såsom sådant

är det givetvis förenat med olägenheter att hålla driften igång under endast

fem veckodagar. En ytterligare inskränkning av arbetarantalet synes därför

ofrånkomlig. Det låter sig dock icke göra att fortsätta entledigandet av de

senast antagna arbetarna, enär vid fortsatta entlediganden bruket skulle

komma att gå miste örn arbetare, som, anställda före år 1924, redan förvärvat

betydande yrkesskicklighet och vilka äro av stort värde för vidmakthållande

av en god rekrytering till de mera ansvarsfulla posterna. En pensionering

av de allra äldsta arbetarna synes i stället vara den naturligaste

utvägen för åstadkommande av jämvikt mellan arbetstillgång och arbetskraft

vid Tumba bruk.

Vad därefter angår frågan, hur pensioneringen lämpligen

bör ordnas, hava fullmäktige erinrat, att endast vissa grupper av statsanställd

arbetarpersonal hittills fått sin tjänstepensionering författningsenligt

reglerad. Visserligen hade under de senare åren åtskilliga förslag väckts örn

medgivande av pensionsrätt åt övriga ej pensionsberättigade arbetargrupper.

Intet av dessa förslag hade emellertid hittills ansetts böra genomföras. Vid

sådant förhållande syntes det fullmäktige icke heller vara lämpligt att nu

fastställa särskilda pensioneringsbestännnelser för personal vid Tumba bruk.

Pensionering av nämnda personal syntes i stället böra tillsvidare ordnas på

samma sätt, som för närvarande vore fallet beträffande flertalet personalgrupper,

för vilka icke funnes författningsenligt ordnad pensionering, nämligen

genom beslut av riksdagen efter prövning av omständigheterna i varje

särskilt fall.

Enligt fullmäktiges mening böra till pensionering nu i första hand ifrågakomma

de arbetare vid bruket, som uppnått en levnadsålder av minst 70 år.

Antalet av dessa arbetare uppgår till 12, därav 11 män och 1 kvinna.

Samtliga hava varit anställda i brukets tjänst under en avsevärd tid, minst

32 och högst 76 år.

I fråga örn dessa personers anställnings- och avlöningsförhållanden

in. m. liava fullmäktige medelat följande uppgifter, nämligen

beträffande Per Johan Oscar Tyrenius, alt han, sorn är född den 21 oktober

1843, varit anställd vid bruket sedan 1 november 1855; att han arbetat

såsom andre formare till år 1918, varefter han arbetat å skiljerummet; att

han under de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit förutom

fri bostad och vedbrand kontant avlöning, som utgjort i medeltal 2 640

kronor för år; att hans kontanta avlöning f. o. m. sistnämnda dag uppgått

till 1 704 kronor för år i samband med att hans arbetstid inskränktes i

förhållande till den vanliga och att han tilldelades lättare arbete; samt att

hans arbetsförmåga är nedsatt;

beträffande Johan Leonard Odelius, att han. som är född den 29 september

1851, varit anställd vid bruket sedan den 1 november 1863; att han

under ett tiotal år arbetat såsom läggare och därefter till år 1918 såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskuttets utlåtande Nr 29.

3

fuskare, då han tilldelades arbete å skiljerummet; att han under de senaste

fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit förutom fri bostad och vedbrand

kontant avlöning, som utgjort i medeltal 3 360 kronor för år; att

hans kontanta avlöning f. o. m. sistnämnda dag uppgått till 1 704 kronor

för år i samband med att arbetstiden för honom inskränktes i förhållande

till den vanliga och att han tilldelades lättare arbete; samt att hans arbetsförmåga

är nedsatt;

beträffande Carl Gustav Almqvist, att han, som är född den 20 februari

1852, varit anställd vid bruket sedan den 1 november 1864; att han arbetat

såsom läggare till år 1881, då han befordrades till förman, i vilken ställning

han arbetade till år 1926; att han efter sistnämnda år arbetat såsom vanlig

pappersarbetare, att han under de senaste fem åren före den 1 november

1930 åtnjutit förutom fri bostad med vedbrand kontant avlöning, som

utgjort i medeltal 3 420 kronor för år; att hans kontanta avlöning f. o. m.

sistnämnda dag uppgått till 1 800 kronor för år i samband med att arbetstiden

för honom inskränktes i förhållande till den vanliga och att han tilldelades

lättare arbete; samt att bans arbetsförmåga är nedsatt;

beträffande Frans Johan Nordqvist, att han, som är född den 12 februari

1847, varit anställd vid bruket sedan den 1 maj 1869; att han därefter och

till 1918 bestritt brandvaktssysslan; att lian f. o. m. sistnämnda år utfört

diverse arbeten; att han under senaste fem åren före den 1 november

1930 åtnjutit förutom fri bostad med vedbrand kontant avlöning, som utgjort

i medeltal 2 280 kronor för år; att hans kontanta avlöning f. o. m.

sistnämnda dag uppgått till 1 704 kronor för år i samband med att arbetstiden

för honom inskränktes i förhållande till den vanliga och att han tilldelades

lättare arbete; samt att han numera på grund av allmän kraftlöshet

och åderförkalkning är oförmögen till arbete;

beträffande Julian August Andersson, att han, som är född den 7 januari

1853, varit anställd vid bruket under tiden den 1 oktober 1866—27 maj 1872

samt sedermera från den 1 november 1876; att han arbetat vid gasverket

samt såsom eldare lill år 1918, varefter han arbetat såsom pappersarbetare;

att han under de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit förutom

fri bostad med vedbrand kontant avlöning, som utgjort i medeltal 2 820

kronor för år; att hans kontanta avlöning f. o. lii. sistnämnda dag uppgått

till 1 704 kronor för år i samband med att arbetstiden för honom inskränktes

i förhållande till den vanliga och alt han tilldelades lättare arbete; samt att

hans arbetsförmåga är nedsatt;

beträffande Johan Petter Andersson, att hail, som är född den 5 januari

1855, varit anställd vid bruket sedan den 1 november 1881; att han arbetat

såsom jordbruksarbetare till år 1883, då han genom olycksfall under tröskningsarbete

förlorade ena armen; att han efter sistnämnda år arbetat såsom

ångpanneeldare lill är 1903, varefter lian varit oxdräng samt utfört diverse

arbeten vid bruket; att lian under de senaste feni åren före den 1 november

1930 åtnjutit förutom fri bostad nied vedbrand kontant avlöning, som utgjort

i medeltal 2 640 kronor för är; att bans kontanta avlöning f. o. lii.

sistnämnda dag uppgått lill 1 704 kronor för år i samband nied att arbetstiden

för honom inskränktes i förhållande till den vanliga och att han tilldelades

lättare arbete; samt att bans arbetsförmåga på grund av sjukdom

(åderförkalkning) är avsevärt nedsatt och alt denna nedsättning med sannolikhet

är för framtiden bestående;

beträffande Nils Johan Stenbeck, att lian sorn är lödd den 20 september

1854, varit anställd vid bruket sedan den 1 oktober 1882, efter att dess
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

förinnan varit anställd såsom svarvare vid statens järnvägars verkstäder;

att han innehar anställning vid bruket såsom formbindare; att han under

de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit, förutom fri bostad

med vedbrand, kontant avlöning, som utgjort i medeltal 4 800 kronor för

år; att hans kontanta avlöning f. o. m. samma dag uppgått till 3 600

kronor för år i samband med att arbetstiden för honom inskränktes i förhållande

till den vanliga;

beträffande Juhan Erik Larsson, att han, som är född den 15 december

1852, varit anställd vid bruket sedan den 1 april 1886; att han haft anställning

som kusk till år 1921, varefter han utfört diverse arbeten; att han under

de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit förutom fri bostad med

vedbrand kontant avlöning, som utgjort i medeltal 2 400 kronor för år;

samt att hans kontanta avlöning f. o. m. sistnämnda dag uppgått till 1 704

kronor för år i samband med att arbetstiden för honom inskränktes i förhållande

till den vanliga och att han tilldelades lättare arbete;

beträffande Axel Fredrik Dahlström, att han, som är född den 2 augusti

1855, varit anställd vid bruket sedan den 24 oktober 1888; att han började

sin anställning med att arbeta å mekaniska verkstaden, där han sedan blev

förman; att han under de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit

förutom fri bostad med vedbrand kontant avlöning, som utgjort i

medeltal 4 080 kronor för år; att hans kontanta avlöning f. o. m. sistnämnda

dag uppgått till 1 800 kronor för år i samband med att arbetstiden

för honom inskränktes i förhållande till den vanliga och att han tilldelades

lättare arbete; samt att han under senaste året varit på grund av sjukdom

oförmögen till arbete;

beträffande August Holmgren, att han, som är född den 26 augusti 1858.

varit anställd vid bruket sedan den 1 september 1899; att han dessförinnan

innehaft anställning vid Forsa pappersbruk; att han arbetat såsom andre

formare till år 1927, varefter han utfört arbete på skiljerummet; att han

under de senaste fem åren före den 1 november 1930 åtnjutit förutom fri

bostad med vedbrand kontant avlöning, som utgjort i medeltal 3 360 kronor

för år; samt att hans kontanta avlöning f. o. m. sistnämnda dag uppgått

till 1 704 kronor för år i samband med att arbetstiden för honom inskränktes

i förhållande till den vanliga och att han tilldelades lättare

arbete;

beträffande Johun Gottfrid Svensson, att han, som är född den 10 september

1861, varit anställd vid bruket sedan den 24 oktober 1873; att han

efter arbete under ett tiotal år såsom läggare befordrades till andre formare;

att han under de senaste fem åren före den 1 november 1931 åtnjutit förutom

fri bostad med vedbrand kontant avlöning, som utgjort i medeltal

3 480 kronor för år; samt att hans kontanta avlöning f. o. lii. sistnämnda

dag uppgått till 1 704 kronor för år i samband nied att arbetstiden inskränktes

i förhållande till den vanliga och att lian tilldelades lättare

arbete; samt

beträffande Lydia Karolina Andersson, född Nygren, att lion är född

den 20 augusti 1860 och sedan år 1898 änka efter lumparbetaren vid bruket

Axel Andersson; att hon år 1889 erhöll anställning vid bruket såsom lumparbeterska;

att hennes arbetsförmåga pa grund av sjukdom (tuberkulos) är

avsevärt nedsatt och att denna nedsättning nied sannolikhet är för framtiden

bestående; att hon förutom fri bostad nied vedbrand under de senare

åren uppburit en avlöning av i medeltal omkring 1 800 kronor; samt att hon

efter sin avlidne make åtnjuter understöd nied 40 kronor i månaden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

5

Enligt uppgift av förvaltaren vid bruket hava samtliga nu nämnda arbetare

under sin tjänstetid gjort sig förtjänta av de bästa vitsord för nit, uppförande

och skicklighet. Samtliga manliga arbetare utom Holmgren hava för trohet

och nit tilldelats Kungl, sällskapet Pro Patrias stora guldmedalj.

En sammanställning av de sålunda lämnade uppgifterna örn ifrågavarande

arbetares levnadsålder och anställningstid visar följande siffror (under

rubriken »anställningstid» angives inom parentes det antal anställningsår,

som framkommer, därest — i anslutning till för statsförvaltningen i allmänhet

gällande regler örn beräkning av tjänstår för pension — hänsyn tages

endast till anställningsår efter 18 års ålder):

Levnadsår

Anställningstid

Tvrenius ...........

..... 88

76 (70)

Odelius ...........

..... 80

68 (62)

Ahnqvist ...........

..... 79

67 (61)

Nordqvist ..........

..... 84

62 (62)

Svensson ...........

..... 70

58 (52)

Andersson, Aug......

..... 78

55 (51)

Andersson. J. P......

..... 76

50 (50)

Stenbeck ...........

..... 77

49 (49)

Larsson ............

..... 79

45 (45)

Dahlström..........

..... 76

43 (43)

Holmgren ..........

..... 73

32 (32)

Andersson, Lydia . . .

..... 71

42 (42)

e hava härefter upptagit frågan om

de pensionsbelopp

som lämpligen i förevarande fall borde utgå. Härom anföra fullmäktige:

Det har synts fullmäktige vara skäligt, att vid bestämmande av pensionsbeloppen

hänsyn icke tages till den avlöning vederbörande för närvarande

uppbär, då denna avlöning givetvis påverkats av deras nuvarande på grund

av hög levnadsålder föranledda nedsatta arbetsförmåga. Icke heller synes

man böra avväga pensionsbeloppens storlek med hänsyn tagen till de avlöningsförmåner

vederbörande åtnjutit i genomsnitt under ett visst antal år

före uppnådda 70 levnadsår, vilken åldersgräns här förutsättes för pensionering.

I stället synes man böra utgå ifrån den avlöning, som under de

senaste fem åren utbetalats till arbetare i den ställning, som nu ifrågavarande

anställningshavare innehade under levnadsåldern 65—70 år.

En sammanställning av förhållandena i förevarande avseende giver följande

resultat:

Anställningshavare

Anställning vid en levnadsålder

av 65—-70 år

Beräknad

årslön exkl.

naturaförmåner

kronor

Naturaför
måner
kronor
-

Summa

kronor

Tyrenius

Odelius

Almqvist

Nordqvist

andre formare ...... 3 720 400 4 120

guskare ............ 3 720 400 4 120

förman ............ 4 320 400 4 720

brandvakt .......... 3 000 400 3 400

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bcmkoutskottets utlåtande Nr 29.

Anställningshavare

Andersson, Aug.....

Andersson, J. P.....

Stenbeck...........

Larsson ...........

Dahlström .........

t [olmgren .........

Svensson ..........

Andersson, Lydia . . .

Anställning vid en levnadsålder

av 65—70 år

eldare .......

oxdräng ......

formbindare . .

kusk ........

förman ......

andre formare

andre formare

lumparbeterska

Beräknad

årslön exkl.

Naturaför-

Summa

naturaför-

måner

måner

kronor

kronor

kronor

3 120

400

3 520

2 640

400

3 040

4 800

800

5 600

2 640

400

3 040

4 320

400

4 720

3 720

400

4 120

3 720

400

4 120

1 800

225

2 025

I förestående sammanställning hava de åtnjutna naturaförmånerna upptagits

enligt följande värdering: 3 runi och kök 700 kronor, 2 rum och kök

500 kronor, 1 rum och kök 300 kronor samt enkelrum 200 kronor, varjämte

fri vedbrand uppskattats till 100 kronor för ordinarie arbetare och 25 kronor

för extra arbetare. Visserligen åtnjuta några av de i sammanställningen

upptagna arbetarna numera förmån av fri bostad örn 2 rum och kök. Men

då denna förmån först tillkommit huvudsakligen under de senaste tio åren,

medan dessförinnan samtliga arbetare endast hade 1 rum och kök, synes

rimligt, att i förevarande avseende endast räknas med fri bostad av sistnämnda

omfattning. En undantagsställning intager formbindaren Stenbeck,

som åtnjutit och fortfarande åtnjuter förmån av fri bostad örn 3 rum och kök.

Vidkommande härefter frågan örn pensionsbeloppens storlek hysa fullmäktige

den meningen, att det i förevarande fall näppeligen låter sig göra

att fastställa nämnda belopp enligt den praxis, som i allmänhet gäller vid

pensionering av arbetare i statens tjänst. Pensionsbeloppen skulle enligt

fullmäktiges mening i dylikt fall bliva för låga. Vad angår förevarande arbetargrupp,

torde nämligen hänsyn böra tagas till dc stora anspråk, som i

olika avseenden ställas på densamma. Den utbildade arbetaren vid pappersbruket

har att utföra ett precisionsarbete, som står på höjdpunkten av vad

som presteras inom pappersfabrikationen. Men dessutom måste nied hänsyn

till arbetets art ställas särskilt stora krav på hederlighet och pålitlighet hos

arbetaren. Visserligen har vid tillverkningen av sedelpapper utvecklats ett

noggrant och tillförlitligt kontrollsystem, men det oaktat måste det under

arbete varande materialet under olika tillverkningsstadier stå under förmännens

och arbetarnas vård och ansvar. Det bör också i detta sammanhang

framhållas, att under åratal något för sedlar avsett papper icke förkommit

eller kunnat utnyttjas i obehörigt syfte. Brukets arbetarpersonal

fyller de strängaste fordringar på ärbarhet och redbarhet. Detta förhållande

bör till stor del tillskrivas den goda anda, som kan sägas vara nedärvd

genom den betydelsefulla släkttradition, som utbildat sig bland arbetarna

vid bruket. Detta förhållande är av allra största värde för riksbanken.

Då pensioneringen torde få anses såsom en av dc största förmåner, som

äro förenade med anställning i statens tjänst, torde utsikterna att erhålla en

i förhållande till avlöningen väl avvägd pension ytterligare underlätta möjligheterna

att bevara en god arbetarpersonal vid Tumba bruk.

Vad nu sagts gäller givetvis icke arbetare vid bruket, vilka ej äro sysselsatta

med själva papperstillverkningen. Emellertid torde det vara förenat

med stora olägenheter att använda olika principer för pensioneringen av

arbetarna vid pappersbruket. Då därjämte, såsom framgår av framställ
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande A!r 29.

7

ningen här nedan, skillnaden i avlöning mellan olika arbetargrupper vid

bruket medför, att för arbetare, som icke syssla med mera kvalificerat arbete,

de föreslagna pensionerna icke bliva osedvanligt höga, torde samma grunder

för pensioneringen böra tillämpas för samtliga arbetare.

Fullmäktige hava icke förbisett den invändningen mot de nu angivna

principerna för pensioneringen av arbetare vid Tumba bruk, att desamma

kunna tänkas få konsekvenser ifråga om pensioneringen av andra grupper

av i statens tjänst anställda arbetare. Med hänsyn till såväl den särställning,

pappersbruket intager, som även arbetets art och avlöningens storlek torde

likväl enligt fullmäktiges förmenande en dylik invändning sakna verklig

betydelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det icke vara orimligt, örn

pensionsbeloppen i förevarande fall avvägas enligt något så när samma

grunder som för ordinarie statsanställda, vilket icke minst motiveras med

den synnerligen långa anställningstid vid bruket, vederbörande i allmänhet

kunna uppvisa. Givetvis torde dock hänsyn böra tagas till den omständigheten,

att arbetarna vid Tumba bruk icke erlagt pensionsavgifter. I allmänhet

utgår pension till befattningshavare i statens tjänst med motsvarande

avlöning med belopp, utgörande omkring 65 procent av avlöningen. Därvid

anses 2/s av pensionen motsvara .statens bidrag och 1/3 såsom befattningshavarens

tillskott genom erläggande av pensionsavgifter. Den del av pensionen,

som motsvarar statens bidrag, utgör således något mer än 40 procent

av avlöningen. 1 förevarande fall synas därför pensionsbelopp, utgörande

40 procent av avlöningen, kunna anses såsom skäliga.

Emellertid torde det vara lämpligt att, lill undvikande av alltför växlande

pensionsbelopp, sammanföra ifrågavarande manliga arbetare i vissa grupper.

Sålunda torde till en första grupp böra hänföras förmän med en

avlöning av 4 720 kronor, varav 40 procent utgör 1 888 kronor. Pensionen

torde för denna grupp böra fastställas efter sedvanlig avrundning till 1 896

kronor. Till en andra grupp synas böra hänföras de arbetare, som

tjänstgjort såsom andre formare och guskare med en avlöning av 4 120

kronor, varav 40 procent utgör 1 648 kronor. Pensionen torde för denna

grupp sålunda böra fastställas till 1 656 kronor. Till en tredje grupp

synas övriga arbetare böra hänföras. Avlöningarna variera i denna grupp

mellan 3 520 kronor och 3 040 kronor. Medeltalet härav utgör 3 320 kronor,

vilket belopp torde böra betraktas såsom avlöning i förevarande fall. Härav

utgör 40 procent 1 328 kronor. Pensionen torde alltså för denna grupp böra

fastställas till 1 332 kronor.

En särställning intager formbindaren Stenbeck. Han kan icke direkt hänföras

till arbetarpersonalen utan torde snarare betraktas såsom konstförvant.

Hans inom vårt land erkända skicklighet inom ifrågavarande yrke har

otvivelaktigt varit av utomordentlig betydelse för Tumba bruk. Det synes

därför skäligt, att lian erhåller en pension, som motsvarar de löneförmåner

han under många ar lill den 1 november 1930 åtnjutit. Enligt sammanställningen

här ovan utgjorde hans avlöning 5 600 kronor. Härav utgör 40 procent

2 240 kronor. Pensionen för Stenbeck torde böra fastställas till eli

belopp av 2 244 kronor.

Beträffande slutligen lumparbetcrskan Ludia Andersson har i sammanställningen

ovan angivits en avlöning av sammanlagt 2 025 kronor. Härav

utgör 40 procent 810 kronor. Emellertid torde pensionen för henne böra

fastställas lill 900 kronor, då del lill henne utgående änkeunderstödet samtidigt

kommer att indragas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

Beträffande en av förevarande arbetare, nämligen Holmgren, skulle möjligen

kunna sättas i fråga, att med hänsyn till tjänstårens antal pensionen

borde något reduceras. Då emellertid Holmgren före anställningen vid Tumba

pappersbruk arbetat vid andra pappersbruk och sålunda redan då var fullt

yrkesutbildad, synas starka skäl tala för, att pensionsbeloppet för honom

icke reduceras. I annat fall skulle måhända svårigheter uppkomma för

pappersbruket att vid behov kunna erhålla yrkesutbildad personal utifrån.

Ä de nu föreslagna beloppen bör dyrtidstillägg icke utgå.

Angående tidpunkten för pensioneringens ikraftträdande samt i fråga örn

möjligheterna för arbetarna att efter pensionering kvarbo vid bruket hava

fullmäktige slutligen anfört följande:

Vad angår tidpunkten, då här avsedda arbetare böra överföras på pensionsstat,

torde densamma böra fastställas till den 1 juli 1932, dock med

undantag för Stenbeck. Med hänsyn till Stenbecks särskilda yrkesskicklighet

är det av betydelse för pappersbruket att kunna draga nytta därav, så

länge han är i stånd att deltaga i arbetet. Fullmäktige hålla före, att det

bör få ankomma på fullmäktige att besluta, när Stenbeck bör överföras på

pensionsstat.

Till sist vilja fullmäktige erinra därom, att vid Tumba bruk ofta förekommer,

att arbetarna generation efter generation äro anställda vid bruket. Eli

betydande antal av nu förevarande arbetare äro födda inom brukets område

och hava vuxit upp därstädes. Det synes därför skäligt, att de beredas

tillfälle att även under sin återstående livstid kvarbo vid bruket. Möjlighet

härtill torde även kunna beredas, då för närvarande god tillgång till bostäder

finnes vid Tumba bruk. Fullmäktige förutsätta, att brukets ledning

mot skälig hyresersättning upplåter bostäder åt de pensionärer, som så önska.

Under åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen medgiva, att envar av följande

arbetare vid Tumba bruk måtte, räknat från och med den 1 juli 1932, under

sin återstående livstid av brukets medel uppbära årlig pension, därå dyrtidstillägg

ej må utgå, till följande belopp, nämligen Nils Johan Stenbeck

2 244 kronor, envar av Carl Gustav Almqvist och Axel Fredrik Dahlström

1 896 kronor, envar av Per Johan Oscar Tyrenius, Johan Leonard Odelius,

August Holmgren och Johan Gottfrid Svensson 1 656 kronor, envar av Frans

Johan Nordqvist, Johan August Andersson, Johan Petter Andersson och

Johan Erik Larsson 1 332 kronor samt slutligen Lydia Karolina Andersson,

född Nygren, 900 kronor; dock med rätt för fullmäktige att låta med pensioneringen

av Stenbeck anstå, till dess fullmäktige så finna lämpligt.

Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, saknas för närvarande en ordnad

pensionering för den vid riksbankens pappersbruk vid Tumba anställda

arbetarpersonalen. Bruket har emellertid dragit försorg örn äldre arbetare

på sådant sätt, att dessa fått kvarbliva i anställning, så länge de kunnat

utföra åtminstone mindre ansträngande sysslor. Under den senaste tiden

har därvid tillämpats den ordningen, att arbetare, som överskridit 70

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande A''r 20.

9

års ålder, fått vidkännas minskning av arbetstiden med därav följande

nedsättning i avlöningen.

Även om olägenheterna nied detta sätt att bereda utkomst at icke fullt

arbetsduglig personal varit mindre framträdande, så länge arbetstillgången

vid bruket varit god, medför berörda anordning med nu rådande arbetsförhållanden

vid Tumba bruk ett hinder för ett rationellt ordnande av bruksdriften.

För undanröjande av detta hinder är det enligt utskottets mening

önskvärt, att en direkt pensionering av de äldsta arbetarna äger runi.

Av skäl, som fullmäktige i sin skrivelse anfört, torde emellertid några

generella grunder för pensionering av arbetarpersonalen vid Tumba bruk

icke för närvarande lämpligen böra genomföras. I avvaktan på lösningen

av den sedan länge aktuella frågan örn åvägabringande av pensioneringsbestämmelser

för arbetarpersonal i allmänhet i statens tjänst torde pensionering

av brukets arbetare i stället böra äga runi efter en prövning

av riksdagen i varje särskilt fall.

Det förslag i sådant hänseende, sorn av fullmäktige nu framlagts, avser

pensionering av sådana arbetare lid bruket, vilka uppnått 70 ars alder.

Inom utskottet har ifrågasatts, att åtgärder skulle vidtagas för pensionering

även av arbetare nied något lägre ålder, förslagsvis 67 eller 65 år. Då

emellertid nu ej är fråga om antagande av generella pensioneringsgrunder,

har utskottet ansett sig icke böra föreslå fixerandet av någon bestämd åldersgräns

för pensionering. Det torde böra ankomma på bruksledningen oell

fullmäktige i riksbanken att, utan att tillsvidare vara bundna av bestämda"

regler beträffande ålder för arbetarnas avgång ur tjänst, successivt framlägga

förslag örn pensionering, i den män detta finnes påkallat för ett

lämpligt ordnande av arbetsförhållandena vid bruket. Utskottet biträder

alltså fullmäktiges förslag nied avseende å omfattningen av den pensionering,

som nu bör äga ruin.

Vad angår storleken av de pensioner, sorn i förevarande fall böra

beviljas, skulle dessa enligt fullmäktiges förslag utgöra — nied bortseende

dels från formbindaren Stenbeck och lumparbeterska!! Lydia Andersson,

till vilka utskottet senare återkommer, dels från arbetaren J. A. Andersson,

vilken enligt utskottet tillhandakommet meddelande avlidit den 19 mars

1932 — för Almqvist och Dahlström 1 896 kronor, för Tyrenius, Odelius,

Holmgren och Svensson 1 656 kronor samt för Nordqvist, J. P. Andersson

och Larsson 1 832 kronor för år. Fullmäktige hava förutsatt, att dyrtidstilllägg

icke skulle utgå å nämnda belopp. Enligt utskottets mening böra

emellertid, så länge dyrtidstillägg utgå å pensioner av statsmedel i allmänhet,

jämväl pensionerna för bär ifrågavarande personer sa avvägas, att

dyrtidstillägg å beloppen kunna i vanlig ordning beräknas.

Efter den omräkning av pensionsbeloppen, sorn erfordras för all pensionerna

nied därå belöpande dyrtidstillägg, beräknade enligt nu gällande

Falunni lill riksdagens protokoll tito?, ti sand. 15 höft. (.Yr 20.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(1

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

grunder, skola giva samma totalförmåner, som avses i fullmäktiges förslag,

skulle beloppen bliva respektive 1 644 kronor, 1 416 kronor och 1 128 kronor.

Dessa belopp kunna synas något höga i förhållande till de pensioner,

sorn i allmänhet plägat beviljas åt arbetare i statstjänst. Utskottet delar emellertid

fullmäktiges mening därom, att de jämförelsevis höga avlöningar, som

utgått i dessa fall, de osedvanligt långa anställningstider, ifrågavarande arbetare

kunna räkna, samt de särskilda förhållanden i övrigt, vilka äro rådande

vid 1 umba bruk, göra det påkallat att pensionsbeloppen för ifrågavarande

personer icke tillmätas alltför knappt. Icke minst bör vid detta spörsmåls bedömande

tagas hänsyn därtill, att arbetarna i fråga på grund av vid

bruket hittills tillämpad praxis haft anledning räkna med att få kvarstanna i

tjänst, så länge de förmått utföra arbete av mindre ansträngande beskaffenhet.

Pa grund av vad nu anförts finner utskottet någon väsentlig erinran

icke vara att göra mot fullmäktiges förslag. I syfte att säkerställa, att ett

föregripande av en blivande prövning av frågan om generella pensionerings - grunder för den här avsedda arbetarpersonalen undvikes, har utskottet emellertid

ansett sig böra ifrågasätta någon jämkning nedåt av de föreslagna

beloppen, förslagsvis till 1 596 kronor för Almqvist och Dahlström, till 1 368

kronor för Tyrenius, Odelius, Holmgren och Svensson samt till 1 092 kronor

för Nordqvist, J. P. Andersson och Larsson.

Vad angår formbindaren Stenbeck, har utskottet med hänsyn till vad

fullmäktige anfört intet att erinra mot att honom tillerkännes ett pensionsbelopp,

som — inklusive dyrtidstillägg — giver ungefär den totala pensionsförmån,

som av fullmäktige föreslagits. I enlighet härmed förordar utskottet

för Stenbeck en pension av 1 968 kronor.

I fråga örn lumparbeterskan Lydia Andersson har utskottet däremot funnit

det av fullmäktige föreslagna pensionsbeloppet — vilket efter avdrag

av dyrtidstillägg motsvarande belopp utgör endast 756 kronor årligen —

vara alltför lågt i förhållande till de pensioner, som i allmänhet plägat tillerkännas

arbeterskor i statstjänst. Med hänsyn till Lydia Anderssons tjänstetid

har utskottet ansett pensionen böra fastställas till 900 kronor årligen,

varå — liksom på samtliga övriga här avsedda pensioner — dyrtidstillägg i

vanlig ordning bör utgå.

Mot vad fullmäktige i övrigt anfört och föreslagit finner utskottet icke

anledning till erinran.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må medgiva, att envar av följande

anställningshavare vid Tumba bruk må, räknat från och med

den 1 juli 1932, under sin återstående livstid av brukets medel

uppbära årlig pension med nedan angivna belopp, nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

11

Nils Johan Stenbeck 1 968 kronor, Carl Johan Ahnqvist och

Axel Fredrik Dahlström 1 596 kronor, Per Johan Oscar Tyrenius,

Johan Leonard Odelius, August Holmgren och Johan

Gottfrid Svensson 1 368 kronor, Frans Johan Nordqvist, Johan

Petter Andersson och Johan Erik Larsson 1 092 kronor samt

Lydia Karolina Andersson, född Nygren, 900 kronor; dock

med rätt för fullmäktige att låta med pensionering av Stenbeck

anstå, till dess fullmäktige finna lämpligt.

Stockholm den 12 april 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm,

Lindgren, Stendahl, Berling, Bjurström, Bodin och Lindström;

från andra kammaren: herrar Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,

Wikström, Höglund i Göteborg, Leffler, Olson i Göteborg och Hammarlund.

Reservation

av herrar Lindgren, Stendahl, Rodin, Olson i Göteborg och Hammarlund,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår---kunna i vanlig ord
ning

beräknas (lika med utskottets yttrande sid. 8—9).

Efter den omräkning — — — och 1 128 kronor. Dessa belopp hava

synts utskottet vara alltför höga i förhållande till de pensioner, som

i allmänhet plägat beviljas åt arbetare i statstjänst. Sålunda må erinras,

att förmän bland kvalificerade yrkesarbetare i statsanställning,

t. ex. vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hittills regelmässigt icke

erhållit högre pensionsbelopp än 1 452 kronor årligen; jämväl för övriga

i fullmäktiges skrivelse avsedda grupper äro de ifrågasatta pensionerna

högre än hittills i närmast jämförliga fall vanliga pensionsbelopp. Till

stöd för sitt förmånligare förslag hava fullmäktige åberopat bland

annat, att särskilda skäl i förevarande fall talade för att pensionsbeloppen

ställdes i direkt förhållande till de utgående lönerna samt att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande .Yr 29.

de synnerligen långa anställningstider, varom här är fråga, motiverade

en gynnsammare pensionsberäkning än i allmänhet. För sin del vill utskottet

häremot framhålla att, även örn den för Tumba bruks arbetare tillämpade

lönenivån otvivelaktigt är högre än för yrkesutbildad arbetarpersonal i

allmänhet i statstjänst, denna omständighet icke synes utgöra tillräckligt

skäl för en avvägning av pensionsbeloppen på sätt i fullmäktiges förslag

skett, enär pensionerna för olika grupper av arbetarpersonal i statsanställning

hittills icke plägat i nämnvärd mån varieras med hänsyn till förefintliga

skiljaktigheter i lönenivån. Vidare må erinras, att det förhållandet,

att arbetarna i fråga fått under osedvanligt lång tid kvarstå i tjänst med

en i förhållande till arbetsprestationerna tämligen gynnad avlöningsställning,

i och för sig inneburit en betydande förmån, som knappast lärer böra

föranleda en undantagsställning i pensionshänseende. På grund av vad nu

anförts har utskottet ansett de av fullmäktige föreslagna pensionsbeloppen

böra, i närmare anslutning till hittillsvarande praxis beträffande pensionering

av arbetarpersonal i statstjänst, nedsättas till 1 452 kronor för Almqvist

och Dahlström, till 1 260 kronor för Tyrenius, Odelius, Holmgren och

Svensson samt till 996 kronor för Nordqvist, J. P. Andersson och Larsson.

Vad angår formbindaren Stenbeck -—--icke anledning till erinran

(lika med utskottets yttrande sid. 10).

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må medgiva, att envar av följande

anställningshavare vid Tumba bruk må, räknat från

och med den 1 juli 1932, under sin återstående livstid av brukets

medel uppbära årlig pension med nedan angivna belopp,

nämligen Nils Johan Stenbeck 1 968 kronor, Carl Johan Almqvist

och Axel Fredrik Dahlström 1 452 kronor, Per Johan

Oscar Tyrenius, Johan Leonard Odelius, August Holmgren

och Johan Gottfrid Svensson 1 260 kronor, Frans Johan

Nordqvist, Johan Petter Andersson och Johan Erik Larsson

996 kronor samt Lydia Karolina Andersson, född Nygren,

900 kronor; dock med rätt för fullmäktige att låta med pensionering

av Stenbeck anstå, till dess fullmäktige finna

lämpligt. ■>

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.