Bankoutskottets utlåtande Nr 3
1932-01-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1932:3, Bankoutskottets utlåtande Nr 3
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 22 januari 1932 kl. 11.80 f. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition oin
gillande av den riksbanken meddelade befrielsen fran
skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med
I en till riksdagen avlåten, den 8 januari 1932 dagtecknad proposition
nr 26, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i anledning av § 72 regeringsformen
föreslagit riksdagen att gilla det i kungörelsen den 27 november
1931 lämnade medgivandet, att riksbanken må för tiden till och med den
29 februari 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av
banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.
Enligt § 72 regeringsformen skola riksbankens sedlar, vid anfordran, inlösas
av banken med guld efter deras lydelse. Undantag härifrån må dock,
där sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas
oundgängligen nödigt, för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen
samfällt eller, örn riksdagen ej är samlad, av Konungen på framställning av
fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret.
Dylikt av Konungen mellan riksdagarna lämnat medgivande
skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar
från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända
till efterrättelse.
I skrivelse den 27 september 1931 hemställde fullmäktige i riksbanken,
under åberopande av nyssnämnda stadgande, örn riksbankens befriande till
och med utgången av november samma år från skyldigheten att inlösa av
banken utgivna sedlar med guld.
I enlighet härmed utfärdade Kungl. Majit samma den 27 september
1931 kungörelse (nr 325), varigenom Kungl. Majit för tiden till och med den
30 november 1931 fritog riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken
utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.
Beträffande de skäl, som lago till grund för detta beslut, hänvisas till
chefens för finansdepartementet i 1932 års statsverksproposition lämnade
redogörelse i iimnet. (Inkomsterna sid. 1 o. f.)
I skrivelse den 24 november 1931 hemställde därefter bankofullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1332. 8 sami. 3 haft. (Nr 3 <5.)
148 38
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottet.
om fortsatt befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigbeten intill
utgången av februari innevarande år. Till stöd härför anförde fullmäktige
i huvudsak följande:
Den internationella kris, vars verkningar för vårt land föranledde fullmäktige
att under september månad hemställa om befrielse för riksbanken
att inlösa sedlarna med guld, företedde ännu ej tecken till avmattning. Man
s^n^®1s1 1. stället kunna säga, att krisen i vissa avseenden skärpts, nämligen
»i j T1 clen 1 flera länder föranlett vidtagandet av extraordinära
åtgärder vilka för det dåvarande icke gjort det möjligt att i vårt land
återgå till guldmyntfot och som ytterligare försvårade bedömandet av frågan,
nar mera normala förhallanden åter kunde väntas inträda inom det
internationella penningväsendet. Lika litet som för andra länder kunde
för vårt land ännu angivas tidpunkten för en definitiv reglering av myntsystemet.
o 1)611 stegring av växelkurserna på vissa länder, som inträtt efter befrielsen
fran guldinlösen av sedlarna, hade föranlett stegring av partipriserna å
vissa. importvaror. Dessa prisförhöjningar syntes dock ej hava inverkat
förhöjande på konsumtionsvarornas priser och således ej heller på levnadskostnaderna.
Fullmäktige ansåge fortfarande den närmaste uppgiften för
penningpolitiken vara att i möjligaste mån bibehålla den svenska kronans
inhemska köpkraft.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret yttrat sig över sistnämnda framställning,
utfärdade Kungl. Maj:t förut omförmälda kungörelse den 27 november
1931 (nr 369), vilken är av följande lydelse:
»Kungl. Maj:t har, med stöd av bestämmelse i § 72 regeringsformen, på
framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med
fullmäktige i riksgäldskontoret, funnit gott medgiva, att riksbanken må för
tiden från och med den 1 december 1931 till och med den 29 februari 1932
vara fritagen fran skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, dock att detta medgivande skall, därest
detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar från riksdagens
början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till
efterrättelse, ägande riksbanken rätt att, örn förhållandena därtill giva anledning,
även under den tid, berörda medgivande gäller, återupptaga inlösningen
av bankens sedlar.»
Föredragande departementschefen har i ärendet framhållit, att det för närvarande
icke vore fråga örn något ställningstagande från Kungl. Maj:ts sida
till spörsmålet om fortsatt befrielse för riksbanken från guldinlösningsskyldigheten,
utan att frågan nu allenast gällde att hänskjuta Kungl. Maj.ts redan
fattade beslut till riksdagens prövning.
Då, såsom fullmäktige i riksbanken framhållit, en återgång till guldmyntfot
för närvarande icke synes möjlig, vill utskottet tillstyrka ett gillande
från riksdagens sida av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 november
1931 riksbanken meddelade befrielsen för tiden till och med den 29 februari
1932 från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
Utskottet har ansett sig i detta sammanhang icke böra ingå på några
uttalanden angående den svenska penningpolitiken, till vilken fråga utskottet
längre fram torde få anledning återkomma.
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
3
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 22 januari 1932.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm*, Lindley*,
Lindgren, Jokansson i Östersund, Jokansson i Friggeråker, Stendahl och Lindström*;
från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,
Wikström, Höglund i Göteborg, Byberg och Carlsson i Solberga.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:13 Skrivelse till Konungen!, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om gillande av den riksbanken meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa av banken utg a1 i texten