Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 3

1932-01-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:3, Bankoutskottets utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 22 januari 1932 kl. 11.80 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition oin

gillande av den riksbanken meddelade befrielsen fran

skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med

I en till riksdagen avlåten, den 8 januari 1932 dagtecknad proposition

nr 26, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i anledning av § 72 regeringsformen

föreslagit riksdagen att gilla det i kungörelsen den 27 november

1931 lämnade medgivandet, att riksbanken må för tiden till och med den

29 februari 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av

banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.

Enligt § 72 regeringsformen skola riksbankens sedlar, vid anfordran, inlösas

av banken med guld efter deras lydelse. Undantag härifrån må dock,

där sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas

oundgängligen nödigt, för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen

samfällt eller, örn riksdagen ej är samlad, av Konungen på framställning av

fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret.

Dylikt av Konungen mellan riksdagarna lämnat medgivande

skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar

från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända

till efterrättelse.

I skrivelse den 27 september 1931 hemställde fullmäktige i riksbanken,

under åberopande av nyssnämnda stadgande, örn riksbankens befriande till

och med utgången av november samma år från skyldigheten att inlösa av

banken utgivna sedlar med guld.

I enlighet härmed utfärdade Kungl. Majit samma den 27 september

1931 kungörelse (nr 325), varigenom Kungl. Majit för tiden till och med den

30 november 1931 fritog riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.

Beträffande de skäl, som lago till grund för detta beslut, hänvisas till

chefens för finansdepartementet i 1932 års statsverksproposition lämnade

redogörelse i iimnet. (Inkomsterna sid. 1 o. f.)

I skrivelse den 24 november 1931 hemställde därefter bankofullmäktige

Bihang till riksdagens protokoll 1332. 8 sami. 3 haft. (Nr 3 <5.)

148 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottet.

om fortsatt befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigbeten intill

utgången av februari innevarande år. Till stöd härför anförde fullmäktige

i huvudsak följande:

Den internationella kris, vars verkningar för vårt land föranledde fullmäktige

att under september månad hemställa om befrielse för riksbanken

att inlösa sedlarna med guld, företedde ännu ej tecken till avmattning. Man

s^n^®1s1 1. stället kunna säga, att krisen i vissa avseenden skärpts, nämligen

»i j T1 clen 1 flera länder föranlett vidtagandet av extraordinära

åtgärder vilka för det dåvarande icke gjort det möjligt att i vårt land

återgå till guldmyntfot och som ytterligare försvårade bedömandet av frågan,

nar mera normala förhallanden åter kunde väntas inträda inom det

internationella penningväsendet. Lika litet som för andra länder kunde

för vårt land ännu angivas tidpunkten för en definitiv reglering av myntsystemet.

o 1)611 stegring av växelkurserna på vissa länder, som inträtt efter befrielsen

fran guldinlösen av sedlarna, hade föranlett stegring av partipriserna å

vissa. importvaror. Dessa prisförhöjningar syntes dock ej hava inverkat

förhöjande på konsumtionsvarornas priser och således ej heller på levnadskostnaderna.

Fullmäktige ansåge fortfarande den närmaste uppgiften för

penningpolitiken vara att i möjligaste mån bibehålla den svenska kronans

inhemska köpkraft.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret yttrat sig över sistnämnda framställning,

utfärdade Kungl. Maj:t förut omförmälda kungörelse den 27 november

1931 (nr 369), vilken är av följande lydelse:

»Kungl. Maj:t har, med stöd av bestämmelse i § 72 regeringsformen, på

framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med

fullmäktige i riksgäldskontoret, funnit gott medgiva, att riksbanken må för

tiden från och med den 1 december 1931 till och med den 29 februari 1932

vara fritagen fran skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, dock att detta medgivande skall, därest

detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar från riksdagens

början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till

efterrättelse, ägande riksbanken rätt att, örn förhållandena därtill giva anledning,

även under den tid, berörda medgivande gäller, återupptaga inlösningen

av bankens sedlar.»

Föredragande departementschefen har i ärendet framhållit, att det för närvarande

icke vore fråga örn något ställningstagande från Kungl. Maj:ts sida

till spörsmålet om fortsatt befrielse för riksbanken från guldinlösningsskyldigheten,

utan att frågan nu allenast gällde att hänskjuta Kungl. Maj.ts redan

fattade beslut till riksdagens prövning.

Då, såsom fullmäktige i riksbanken framhållit, en återgång till guldmyntfot

för närvarande icke synes möjlig, vill utskottet tillstyrka ett gillande

från riksdagens sida av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 november

1931 riksbanken meddelade befrielsen för tiden till och med den 29 februari

1932 från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Utskottet har ansett sig i detta sammanhang icke böra ingå på några

uttalanden angående den svenska penningpolitiken, till vilken fråga utskottet

längre fram torde få anledning återkomma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

3

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 22 januari 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm*, Lindley*,

Lindgren, Jokansson i Östersund, Jokansson i Friggeråker, Stendahl och Lindström*;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,

Wikström, Höglund i Göteborg, Byberg och Carlsson i Solberga.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:13 Skrivelse till Konungen!, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om gillande av den riksbanken meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa av banken utg a1 i texten