Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen deri) 29 juni 1923

1932-04-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:39, Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen deri) 29 juni 1923

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen deri) 29 juni 1923

(nr 286) om sparbanker.

Genom en den 4 mars 1932 dagtecknad proposition nr 172, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen antaga ett vid

propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen

den 29 juni 1923 (nr 286) örn sparbanker.

Berörda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 29 juni 1923 (nr 286)

om sparbanker.

Härigenom förordnas, att 63 § lagen den 29 juni 1923 örn sparbanker,

vilket lagrum ändrats genom lag den 5 juli 1929 (nr 229), skall i nedan

angivna del hava följande ändrade lydelse:

63 §.

Till bestridande av kostnaden för sparbanksinspektionens organisation

och verksamhet ävensom av kostnaden för ersättningar åt allmänna ombuden

skall varje sparbank i riket årligen erlägga särskilda bidrag. Vartdera

bidraget skall utgå efter visst, för samtliga sparbanker lika förhållande

till sammanlagda beloppet av de utav sparbank vid utgången av

nästföregående kalenderår förvaltade medlen; dock må bidraget till bestridande

av kostnaden för sparbanksinspektionens organisation och verksamhet

icke överstiga tre tusendels procent och bidraget till bestridande

av kostnaden för ersättningar åt allmänna ombuden icke överstiga åtta

tusendels procent av detta belopp.

Närmare--— Konungen.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. S sami. 23 höft. (Nr 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933 och skall tillämpas jämväl

i fråga örn bidrag, avseende ersättningar åt allmänna ombuden för år

1932.

Nu gällande bestämmelser örn tillsynsväsendet över sparbankerna infördes

genom lagen den 5 juli 1929 (nr 229) örn ändring i vissa delar av lagen

örn sparbanker. Därigenom har bestämts, att tillsynen över sparbank

skall utövas av länsstyrelserna och en för bela riket gemensam sparbanksinspektion.

Länsstyrelserna skola för varje sparbank inom länet förordna

ett allmänt ombud, vars åligganden regleras dels i sparbankslagen och dels

i en särskild av Kungl. Majit utfärdad instruktion. Beträffande kostnaderna

för tillsynsverksamheten gäller, enligt 63 § lagen örn sparbanker,

att till bestridande av hela kostnaden för sparbanksinspektionens organisation

och verksamhet ävensom av kalva kostnaden för arvoden åt allmänna

ombuden varje sparbank i riket skall årligen erlägga särskilda bidrag.

Vartdera bidraget skall utgå efter visst, för samtliga sparbanker

lika förhållande till sammanlagda beloppet av de utav sparbank vid utgången

av nästföregående kalenderår förvaltade medlen, dock att intetdera

bidraget må överstiga fem tusendels procent av detta belopp. Återstoden

av kostnaden för arvoden åt allmänna ombuden skall gäldas av

statsmedel.

Sparbankernas bidrag till bestridande av kostnadeyi för sparbanksinspektumen

regleras närmare genom Kungl. Majlis kungörelse den 20

december 1929 (nr 403), vari stadgas, att sparbank skall för nämnda

ändamål årligen erlägga bidrag, motsvarande O.0025 procent av de utav

sparbanken vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade medlen.

Bestämmelserna örn arvode åt de allmänna ombuden återfinnas i Kungl.

Maj:ts kungörelse i ämnet den 14 februari 1930 (nr 41). Enligt 1 § nämnda

kungörelse åtnjuter allmänt ombud arvode för varje kalenderår med belopp

motsvarande O.025 procent av den del av de utav sparbanken vid utgången

av nästföregående år förvaltade medlen, som icke överstiger 500,000

kronor, oell därefter för överskjutande belopp enligt fallande skala, så att

för den del av de av sparbank förvaltade medlen, som överstiger 80,000,000

kronor, procentsatsen utgör allenast O.0002 procent. Arvodet må icke utgå

med lägre belopp än 100 kronor för år. Utöver arvodet äger allmänt ombud

uppbära resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande reglemente.

I skrivelse till finansdepartementet bar statens organisationsnämnd

framlagt förslag åsyftande en sådan ändring av bestämmelserna örn gäldandet

av kostnaden för tillsynen över sparbankerna, att denna kostnad

helt komme att åvila sparbankerna. Såsom motivering härför har nämn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

3

den. anfört, att då tillsynen utövades huvudsakligen i sparbankernas oell

insättarnas intresse, tillräckligt skäl för statsverket att deltaga i kostnaden

för tillsynsverksamheten i detta fall näppeligen kunde föreligga mer

än i fråga örn andra banker eller försäkringsanstalter, vilka institutioner

själva hade att betala kostnaderna för tillsynen över dem. Ett överflyttande

av den del av tillsynskostnaden, som åvilade statsverket, eller principiellt

hälften av kostnaden för allmänna ombuden, på sparbankerna själva,

syntes med hänsyn till att de belopp, varom här vore fråga, vore av

relativt ringa betydenhet, knappast i nämnvärd mån inverka på sparbankernas

ekonomiska ställning. Härvid borde särskilt uppmärksammas, att

enligt gällande bestämmelser den sammanlagda tillsynskostnaden skall

fördelas på de olika sparbankerna i lika förhållande till de av dem förvaltade

medlen, i följd varav de mindre sparbankernas andelar i kostnaden

bleve synnerligen obetydliga. För statsverket skulle ett beslut att låta

sparbankerna bekosta hela tillsynsverksamheten medföra en årlig minskning

i dess utgifter å cirka 100,000 kronor.

I fråga örn den procent av sparbankernas förvaltade medel, vartill kostnaderna

högst borde få uppgå, har organisationsnämnden i huvudsak föreslagit,

att med bibehållande av den nuvarande maximigränsen för sparbankernas

årliga bidrag till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektionens

organisation och verksamhet — fem tusendels procent av de förvaltade

medlen vid rågången av näst föregående kalenderår — maximibeloppet

för varje sparbanks årliga bidrag till bestridande av kostnaden

för arvoden åt de allmänna ombuden skulle, efter införandet av skyldighet

för sparbankerna att vidkännas hela arvodeskostnaden, höjas till det

dubbla av det nu fastställda maximibeloppet, d. v. s. en hundradels procent

av sammanlagda beloppet av de vid utgången av nästföregående kalenderår

förvaltade medlen.

I yttrande över nämndens förslag har styrelsen för svenska sparbanksföreningen

— som icke baft något att erinra mot att kostnaderna för tillsynsverksamheten

helt överflyttades på sparbankerna själva — påvisat,

att enligt senaste beräkningar det belopp, som skulle motsvara det av

nämnden ifrågasatta procenttalet (en hundradels procent) för sparbankernas

kostnader för arvoden till allmänna ombuden, högst väsentligt

översköte den verkliga kostnaden, som under år 1930 utgjort sammanlagt

för staten och spai’bankerna G.3G tusendels procent. En höjning av maximigränsen

till åtta tusendels procent -syntes styrelsen vara fullt tillräcklig

och betryggande.

I samband härmed har styrelsen föreslagit en sänkning av maximiprocenten

för sparbankernas bidrag till sparbanksinspektionen till tre tusendels

procent av de förvaltade medlen. Den nuvarande maximiprocenten

(fem tusendels procent) vore nämligen enligt styrelsens mening alltför

rundligt tilltagen med hänsyn till att det belopp, som årligen erfordra
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

Utskottet.

des för inspektionens verksamhet, avsevärt understege det nu medgivna

högsta disponibla beloppet.

De i ärendet hörda myndigheterna -— sparbanksinspektionen, riksräkenskapsverket

och statskontoret — hava tillstyrkt organisationsnämndens

förslag, att sparbankerna skulle åläggas att bestrida hela kostnaden för

tillsynen över dem. Vad beträffar maximigränsen för sparbanks bidrag

till bestridande av kostnaderna hava de av styrelsen för svenska sparbanksföreningen

härutinnan föreslagna procenttalen icke föranlett erinran

från nämnda myndigheters sida. I överensstämmelse härmed bar utarbetats

det nu föreliggande förslaget till ändrad lydelse av 63 § lagen örn

sparbanker, vilket förslag av lagrådet lämnats utan anmärkning.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet vill giva sin anslutning till det i propositionen framlagda

förslaget örn sådan ändring i lagen örn sparbanker, att sparbankerna

själva få bära bela kostnaden för tillsynsväsendet. Vid bifall härtill skulle

sparbankernas bidrag till bestridande av kostnaden för ersättningar åt

allmänna ombuden, vilken kostnad för närvarande endast till halva sitt

belopp uttages av sparbankerna, komma att i sin helhet åvila dessa. Såsom

av utredningen i ärendet framgår, förutsätter emellertid en sådan

ökning i bidragsskyldigheten en böjning av den för detta bidrag nu fastställda

maximiprocentsatsen, vilken för närvarande utgör fem tusendels

procent av de utav sparbankerna förvaltade medlen. Kungl. Maj:t bar

föreslagit en böjning av denna procentsats till åtta tusendels procent. Då,

enligt vad erfarenheten visat, de faktiska kostnaderna för uppehållande av

här ifrågavarande tillsyn mycket väl inrymmas inom den kostnadsram,

som ett bidrag av sist angivna storlek skulle motsvara, bar utskottet icke

funnit anledning till erinran mot förslaget i denna del. Av enahanda skäl

får utskottet tillstyrka bifall till den föreslagna sänkningen från fem till

tre tusendels procent av den i lagen fastställda maximiprocentsatsen för

sparbanks bidrag till bestridande av kostnaden för sparbanksinspektionens

organisation.

De i propositionen innefattade förslagen i övrigt, vilka äro av huvudsakligen

formell natur, vill utskottet biträda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 29 april 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E■ Svensson, Gustafsson i Stensholm* Lindgren,

Johansson i Östersund, Ström i Lidköping, Stendahl, Berling och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Svensson i Betingetorp*, Wikström, Höglund i

Göteborg, Byberg, Carlsson i Solberga, Paulsen* och Andersson i Falkenberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 19:12.

8 samt.

23 höft. (Nr 39.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 29 juni 1923 s. 8 i texten