Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

1932-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:6, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr (>.

Ankom till riksdagens kansli den 23 tebruari 1932 kl. 12.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt

befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld.

I en till riksdagen avlåten, den 12 februari 1932 dagtecknad proposition

nr 98, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att riksbanken må för tiden från och med den 1 mars till och med

den 20 maj 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för

riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före utgången av

nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

På framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret medgav Kungl. Majit, med stöd av

§ 72 regeringsformen, genom kungörelse den 27 september 1931 (nr 325), att

riksbanken finge för tiden från och med den 28 september till och med den

30 november 1931 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av hanken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse. Sedan bankofullmäktige

i skrivelse den 24 november 1931 hemställt örn fortsatt befrielse

för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten intill utgången av februari

innevarande år, förlängde Kungl. Majit genom kungörelse den 27 november

1931 (nr 369) ifrågavarande medgivande att gälla till och med den

29 februari 1932. Detta beslut har, efter proposition i ämnet (nr 26), av

innevarande års riksdag gillats (riksdagens skrivelse nr 13).

I skrivelse till Kungl. Majit den 11 februari 1932 hava fullmäktige i riksbanken

hemställt örn fortsatt befrielse för riksbanken från inlösningsskyldigheten

till och med den 20 nästkommande maj.

Efter att hava erinrat örn att fullmäktige i sin nyss omförmälda skrivelse

den 24 november 1931 framhållit, att det då ännu ej kunde angivas,

när en definitiv reglering av myntsystemet kunde äga rum, samt att förhållandena

under den tid, som därefter förflutit, ej ändrats i sådan riktning,

att större möjlighet nu funnes att bestämma tidpunkten för en laglig

stabilisering av den svenska valutan, hava fullmäktige till stöd för sin

hemställan anfört följande!

Bihang lill riksdagens protokoll 19112. S sami. 4 haft. (Nr 6—8.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

»Valutans yttre värde, mätt i växelkurserna på vissa guldmyntf(bländer,

nådde den 8 sistlidna december sin hittills lägsta punkt efter guldmyntfotens

upphävande. Nämnda dag förekommo följande noteringar:

1 dollar (New York) ......................

Avista säljkurs

...................... 5: 5 9

100 francs (Paris) ..............................

...................... 22: —

100 » (Schweiz) .........................

109: —

100 flori ner (Amsterdam) ..................

................... 226: —

Växelkurserna hava därefter med vissa kortare avbrott visat en fallande

tendens. Denna dag noteras nämnda fyra valutor sålunda:

Avista säljkurs

1 dollar (New York) ............................................ "): 2o

100 francs (Paris) ................................................... 20: 7o

100 » (Schweiz) ................................................ 102:50

100 flori ner (Amsterdam)........................................ 210: 50

Den konsumtionsprisindex, som utarbetas för riksbankens räkning, lämnar

upplysning örn valutans inre värde, uttryckt i priserna på de varor

och tjänster, som ingå i allmänhetens konsumtion. Vid indexberäkningen

tages hänsyn till följande grupper: födo- och njutningsämnen, bostad,

bränsle och lyse, inventarier, beklädnad m. m. Berörda index avser sålunda

att vara en mätare på levnadskostnaderna, i möjligaste mån representativ

för den totala konsumtionen i landet. Örn nivån i september 1931

sättes lika med 100, bliva generalindextalen för varje vecka från den 11

oktober 1931:

11

oktober—

-17 oktober 1931....................

................ 99: 3 9

18

» —

-24 » ................

................ 99:34

25

» —

-31 » ...........................

99: 40

1

november— 7 november............

99: 37

8

»

—14 * ...............

99: 60

15

—21 » .................

99: 70

22

—28 » .....................

99: 95

29

»

— 5 december ......

............... 99:99

6

december

—12 »

............... 100: 06

13

»

—19

............. 100:03

20

—26 » .....................

100: oi

27

»

— 2 januari 1932 ................

............... 100: 06

3

januari—

9 januari ............................

.............. 100: —

10

y> —

16 » ...................

............... 100:25

17

» —

•23 » ..................

............... 100: 13

24

» —

•30 » .............................

............... 100:18

Vid guldmyntfotens upphävande angåvo fullmäktige riksbankens avsikt

vara att bevara kronans inhemska köpkraft. I den mån nämnda

köpkraft mätes av riksbankens index, kan således konstateras, att någon

försämring av köpkraften hittills ej inträtt.

Fullmäktiges åberopade uttalande bör emellertid ej erhålla den tolkningen,

att fullmäktige åsyfta att bibehålla detaljprisnivån för samtliga

konsumtionsvaror i genomsnitt oförändrad. På grund av prisstegringen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

3

å vissa import- och exportvaror, vilken småningom i större utsträckning

kan väntas komma till uttryck även i detaljhandeln, skulle en penningpolitik

av nämnda innebörd nödvändiggöra en motsvarande nedpressning

av priserna å de egentliga hemmamarknadsvarorna, en utveckling som för

vårt land skulle skärpa verkningarna av den nuvarande krisen. Däremot

bör i omförmälda uttalande inläggas den betydelsen, att riksbanken vill

eftersträva att bibehålla genomsnittet av priserna å hemmamarknadsvarorna

och å de viktigare i konsumtionen ingående tjänsterna på en i huvudsak

oförändrad nivå. En penningpolitik enligt sistnämnda riktlinjer

medgiver viss stegring av riksbankens index, niimligen i den mån en av

växelkursstegringen och prisstegringar i utlandet föranledd höjning av

priserna å import- och exportvaror (och av priser, som direkt sammanhänga

med dessa) skulle giva upphov därtill. Med hänsyn till att en dylik

prisförhöjning endast i mindre grad komme att återverka på levnadskostnaderna,

torde emellertid stegringen av de sistnämnda, vilken avspeglas i

riksbankens index, ej bliva betydande. Statsrådet och chefen för finansdepartementet

har vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t av finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933 anfört, bland annat,

följande: ’De gångna månadernas utveckling har givit stöd åt uppfattningen,

att fluktuationerna i kronans värde på den inhemska marknaden,

i första hand dess köpkraft i konsumenternas händer, skola kunna hållas

inom trånga gränser. Att i anslutning till det mål, som i september uppställdes,

söka vidmakthålla nämnda köpkraft, synes mig alltjämt böra utgöra

en riktlinje för våra strävanden’. Enligt fullmäktiges mening bör

en penningpolitik enligt ovan angivna riktlinjer medföra, att levnadskostnaderna

blott inom trånga gränser komma att avvika från genomsnittet

av desamma för år 1931.

Av det anförda framgår, att riksbanken vid bedömandet av fluktuationerna

i prisnivån ej kan underlåta att taga hänsyn till orsakerna till de

inträdda prisförskjutningarna. Det är nämligen av betydelse att kunna

konstatera, huruvida prisrörelsernas ursprung är att söka exempelvis i

tullförhöjningar, förändrade växelkurser eller inflationstendenser på den

inre marknaden, vilka framstå såsom primära i förhållande till växelkurserna.

Vid en sådan analys av prisläget komma givetvis att beaktas

jämväl andra prisindexberäkningar än riksbankens ovanberörda konsumtionsprisindex.

Uppenbart är, att fullmäktige i sin strävan att åstadkomma så stabila

förhållanden som möjligt inom näringslivet taga hänsyn jämväl till andra

faktorer än förändringar i prisnivån, framförallt till produktivitetsförhållanden

och lagerhållning inom olika näringsgrenar.

Det vore givetvis önskvärt, att ett program för riksbankens penningpolitik

kunde uppgöras, som erhölle så stor allmängiltighet som möjligt

och kunde avse en längre tid. Med hänsyn till de många osäkerhetsmoment,

som läget alltjämt rymmer och så beroende som den inhemska ställningen

är av vad som kan inträffa i utlandet, bör dock framhållas, at.

värjo penningpolitiskt program för närvarande måste angivas att gälla

endast tills vidare. Tidpunkten för fastställandet av ett program på

längre sikt, innebärande riktlinjer för vården av en stabiliserad valuta,

har enligt fullmäktiges mening ej ännu inträtt.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i

ärendet, hava förklarat sig ej hava något att erinra mot att bankofullmäktiges

framställning bifalles.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

Föredragande departementschefen har för egen del yttrat följande:

»Mot bankofullmäktiges framställning örn fortsatt befrielse för riksbanken

för tiden till och med den 20 nästkommande maj från skyldigheten att

inlösa av banken utgivna sedlar med guld bar jag intet att erinra. Då

vid bifall härtill frågan örn sedelinlösningsskyldigheten kommer att ånyo

bliva föremål för prövning av innevarande års riksdag, finner jag icke anledning

att nu för min del närmare ingå på hithörande spörsmåls innebörd

i olika hänseenden.»

Då en återgång till guldmyntfot för närvarande icke synes möjlig, bar

utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning.

Av vad föredragande departementschefen i ämnet anfört lärer framgå,

att spörsmålet örn riktlinjerna för den svenska penningpolitiken längre fram

under riksdagen kommer att göras till föremål för behandling. Med hänsyn

härtill bär utskottet ansett sig för sin del icke böra i nu förevarande

sammanhang ingå på nämnda spörsmål.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 februari 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling'' inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Guslafsson i Stensholm, Lindgren,

Johansson i Östersund, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Möller;

från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp, Wikström, Höglund i Göteborg,

Ryberg, Carlsson i Solberga, Wigforss, Leffler och Törnkvist i Bjuv. *

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedla a1 i texten