Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt för viss sjukskötersketjänst.

1932-02-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:7, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt för viss sjukskötersketjänst.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

5

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 23 iebruari 1932 kl. 12.->0 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt

för viss sjukskötersketjänst.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade motioner,

väckta den ena i första kammaren under nr 52 av fröken Hesselgren och

den andra i andra kammaren under nr 55 av fröken Wellin med instämmande

av fyra av kammarens övriga ledamöter, har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte låta utreda, huruvida en förändring av § 60 mom. e) i reglementet

för statens pensionsanstalt kan genomföras i syfte att bereda möjlighet

för i motionen berörda sjukskötersketjänst att där erhålla pensionsrätt

samt att Kungl. Majit måtte sedan utredningen verkställts vidtaga den

åtgärd, vartill utredningen kan föranleda».

Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts följande!

»På grund av beslut vid 1919 års riksdag har sedan 1920 funnits möjlighet

att under vissa förutsättningar upptaga en del angivna sjukskötersketjänster

i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (numera

statens pensionsanstalt). Genom beslut vid 1925 års riksdag utvidgades

denna möjlighet så att en del sjukskötersketjänster, som förut varit utestängda

från delaktighet i pensionsanstalten, under vissa villkor kunde få

tillhöra densamma. Pensionsanstaltens reglemente § 60 mom. e) erhöll därigenom

nedanstående, förändrade lydelse i __

’e) distriktssjuksköterska och distriktsbarnmorska, till vars avlöning staten

lämnar bidrag, samt sjuksköterska, anställd i sådan vård, som avses i d),

eller i sjukvård, som anordnats av bruk, fabrik eller därmed jämförligt

företag för därstädes anställd personal och dess familjer; dock att i fråga

örn befattning av sistnämnda art för beredande av pensionsrätt skall fordras,

att sjukvårdens organisation godkänts av Konungen eller den myndighet

Konungen förordar samt att i samband med sådant godkännande skälig

garanti för vårdens upprätthållande prövats vara för handen.

Det avgörande motivet vid statsmakternas stand punktstagande, i föleliggande

fråga om utvidgning av sjukskötersketjänsters möjlighet till erhållande

av pensionsrätt inom statens pensionsanstalt synes ha varit, att verksamheten

skall kunna anses vara av allmännyttig natur och jämförbar med

dylik av stat eller kommun utövad verksamhet.

'' Under senare år har inom ett flertal kommuner upptagits nya arbetsområden

för sjukvården genom inrättande av sjukskötersketjänster/vid skolorna.

Då i dessa fall i regel kommun står såsom arbetsgivare (huvudman),

möter intet hinder för dessa tjänsters upptagande i pensionsanstalten. De

s. 6 Kontrollera mot PDF

Ut skottet.

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

vanliga privatläroverken ha, så vitt jag känner, icke inrättat några sjukskötersketjänster.

Däremot finnes inom vårt land en internatskola för flickor,

helpensionen Tyringe, Hindås, som sedan många år haft anställd en sjuksköterska

till hjälp vid förefallande behov såväl i fråga örn skolans över

hundra elever som dess talrika personal och det till skolan hörande småbamshemmet,

i vilket för en tidrymd av 3—4 år avgiftsfritt mottagas ett mindre

antal friska barn från tuberkulösa hem. Det vill förefalla otvetydigt, att

kravet på verksamhetens allmännyttiga natur i detta fall är fullt tillgodosett,

och med hänsyn till att skolan enligt kungl, resolution av den 21 december

1923 alltjämt åtnjuter statsunderstöd, torde dess ställning i ekonomiskt hänseende

kunna jämföras med en del av de företag, som genom beslutet 1925

bereddes möjlighet att få sjukskötersketjänster införda i pensionsanstalten.

Enligt vederbörande myndigheters uppfattning hindrar emellertid reglementets

ordalydelse formellt ett bifall från deras sida till en framställning

om pensionsrätt för sjukskötersketjänsten vid skolan. Detta har å sin sida

medfört, att täta ombyten skett på denna plats till förfång för arbetets

jämna gång. Synnerligen önskvärt vore, då skäl därtill torde föreligga, att

en sådan ändring av reglementet företogs, att det formella hindret i detta

avseende undanröjdes.»

Då den i motionerna förebragta utredningen synts utskottet icke utgöra

tillräcklig grundval för ett initiativ från riksdagens sida i fråga örn pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för den i motionerna avsedda befattningen,

har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionärernas hemställan.

Syftet med nämnda hemställan — att åvägabringa en närmare utredning

av förevarande pensioneringsfråga — torde kunna enklast vinnas genom

att vederbörande huvudman i ämnet gör ansökning hos Kungl. Maj:t.

Utskottet får hemställa,

att förevarande motioner I: 52 och H: 55 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindqren, Johansson i Östersund,

Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Berling*;

från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp, Wikström, Höglund i Göteborg,

Ryberg, Carlsson i Solberga, Leffler, Törnkvist i Bjuv* och Paulsen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.