Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt för viss sjukskötersketjänst.
1932-02-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1932:7, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt för viss sjukskötersketjänst.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 7.
5
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 23 iebruari 1932 kl. 12.->0 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om, beredande av pensionsrätt
för viss sjukskötersketjänst.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade motioner,
väckta den ena i första kammaren under nr 52 av fröken Hesselgren och
den andra i andra kammaren under nr 55 av fröken Wellin med instämmande
av fyra av kammarens övriga ledamöter, har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit måtte låta utreda, huruvida en förändring av § 60 mom. e) i reglementet
för statens pensionsanstalt kan genomföras i syfte att bereda möjlighet
för i motionen berörda sjukskötersketjänst att där erhålla pensionsrätt
samt att Kungl. Majit måtte sedan utredningen verkställts vidtaga den
åtgärd, vartill utredningen kan föranleda».
Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts följande!
»På grund av beslut vid 1919 års riksdag har sedan 1920 funnits möjlighet
att under vissa förutsättningar upptaga en del angivna sjukskötersketjänster
i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (numera
statens pensionsanstalt). Genom beslut vid 1925 års riksdag utvidgades
denna möjlighet så att en del sjukskötersketjänster, som förut varit utestängda
från delaktighet i pensionsanstalten, under vissa villkor kunde få
tillhöra densamma. Pensionsanstaltens reglemente § 60 mom. e) erhöll därigenom
nedanstående, förändrade lydelse i __
’e) distriktssjuksköterska och distriktsbarnmorska, till vars avlöning staten
lämnar bidrag, samt sjuksköterska, anställd i sådan vård, som avses i d),
eller i sjukvård, som anordnats av bruk, fabrik eller därmed jämförligt
företag för därstädes anställd personal och dess familjer; dock att i fråga
örn befattning av sistnämnda art för beredande av pensionsrätt skall fordras,
att sjukvårdens organisation godkänts av Konungen eller den myndighet
Konungen förordar samt att i samband med sådant godkännande skälig
garanti för vårdens upprätthållande prövats vara för handen.
Det avgörande motivet vid statsmakternas stand punktstagande, i föleliggande
fråga om utvidgning av sjukskötersketjänsters möjlighet till erhållande
av pensionsrätt inom statens pensionsanstalt synes ha varit, att verksamheten
skall kunna anses vara av allmännyttig natur och jämförbar med
dylik av stat eller kommun utövad verksamhet.
'' Under senare år har inom ett flertal kommuner upptagits nya arbetsområden
för sjukvården genom inrättande av sjukskötersketjänster/vid skolorna.
Då i dessa fall i regel kommun står såsom arbetsgivare (huvudman),
möter intet hinder för dessa tjänsters upptagande i pensionsanstalten. De
Ut skottet.
6 Bankoutskottets utlåtande Nr 7.
vanliga privatläroverken ha, så vitt jag känner, icke inrättat några sjukskötersketjänster.
Däremot finnes inom vårt land en internatskola för flickor,
helpensionen Tyringe, Hindås, som sedan många år haft anställd en sjuksköterska
till hjälp vid förefallande behov såväl i fråga örn skolans över
hundra elever som dess talrika personal och det till skolan hörande småbamshemmet,
i vilket för en tidrymd av 3—4 år avgiftsfritt mottagas ett mindre
antal friska barn från tuberkulösa hem. Det vill förefalla otvetydigt, att
kravet på verksamhetens allmännyttiga natur i detta fall är fullt tillgodosett,
och med hänsyn till att skolan enligt kungl, resolution av den 21 december
1923 alltjämt åtnjuter statsunderstöd, torde dess ställning i ekonomiskt hänseende
kunna jämföras med en del av de företag, som genom beslutet 1925
bereddes möjlighet att få sjukskötersketjänster införda i pensionsanstalten.
Enligt vederbörande myndigheters uppfattning hindrar emellertid reglementets
ordalydelse formellt ett bifall från deras sida till en framställning
om pensionsrätt för sjukskötersketjänsten vid skolan. Detta har å sin sida
medfört, att täta ombyten skett på denna plats till förfång för arbetets
jämna gång. Synnerligen önskvärt vore, då skäl därtill torde föreligga, att
en sådan ändring av reglementet företogs, att det formella hindret i detta
avseende undanröjdes.»
Då den i motionerna förebragta utredningen synts utskottet icke utgöra
tillräcklig grundval för ett initiativ från riksdagens sida i fråga örn pensionsrätt
i statens pensionsanstalt för den i motionerna avsedda befattningen,
har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionärernas hemställan.
Syftet med nämnda hemställan — att åvägabringa en närmare utredning
av förevarande pensioneringsfråga — torde kunna enklast vinnas genom
att vederbörande huvudman i ämnet gör ansökning hos Kungl. Maj:t.
Utskottet får hemställa,
att förevarande motioner I: 52 och H: 55 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 februari 1932.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindqren, Johansson i Östersund,
Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Berling*;
från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp, Wikström, Höglund i Göteborg,
Ryberg, Carlsson i Solberga, Leffler, Törnkvist i Bjuv* och Paulsen.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.