Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 72

1932-06-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:72, Bankoutskottets utlåtande Nr 72

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1932 kl. 1.30 e. m.

Utlåtande, i anledning ao fullmäktiges i riksbanken framställning

örn inrättande vid riksbankens avdelningskontor i Malmö

av en ny kcimrerstjänst i 24:e lönegraden.

I en till bankoutskottet ingiven, den 26 maj 1932 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning om uppförande å ordinarie

stat av en kamrerstjänst i 24 :e lönegraden vid riksbankens avdelningskontor i

Malmö, vilken tjänst sedan år 1929 funnits inrättad över stat vid kontoret.

Fullmäktiges beslut om inrättandet över stat av nämnda tjänst föranleddes

av en skrivelse från avdelningskontorets styrelse den 26 mars 1929, vari

anfördes bland annat följande:

Redan för åtskilliga år sedan, då en reorganisation av flera härvarande

banker pågick och kontoret nästan sviktade under arbetsbördan, var kontorets

styrelse betänkt på att föreslå en genomgripande förändring av arbetsfördelningen

för att undvika en överansträngning av personalen.

Man nöjde sig emellertid då med att så gott sig göra lat företaga utjämningar

i arbetsbördan utan någon ökning av kontorets personal Under

några därpå följande år återgick rörelsen delvis till lugnare förhållanden,

och allt förblev vid det gamla. „ T

Sedan några år har rörelsen åter börjat svälla ut pä alla områden. 1

synnerhet hava diskonteringen och avbetalningslånen ökats. Dessa senare

väl icke så mycket beträffande antalet beviljade lån, men desto mera

i fråga om efterfrågningar av lån, vilket i mycket hög grad tager tid i

anspråk. Genom införandet av postgirot, som numera i mycket stor utsträckning

begagnas av bankerna, har en avsevärd ökning i sedelrorelsen

ägt rum, likaså genom införandet av inbetalning av kronoskatt genom

postverket. En ökning av arbetet med kassavården har blivit följden härav.

Allmänheten hänvänder sig likaledes allt mera till kontoret i växlingsärenden.

En sak, som vållar mycket arbete, är att efter varje dragning av

1923 års premieobligationslån regelbundet en hel mängd lån måste pa ett

eller annat sätt ordnas om. Allt detta har givit anledning till att jämkningar

i arbetsfördelningen tid efter annan måst företagas.

Sedan nu, så vitt man kan döma, en stabilisering på nästan alla områden

ägt rum, vågar styrelsen antaga, att omfattningen av kontorets rörelse

helt säkert kommer att hållas vid samma nivå som nu, ja troligen kommer

att ökas, och anser därför tiden vara inne att företaga en genomgripande

omändring och utjämning av de göromål, som f. n. påvila verkställande

styrelseledamoten samt kamrerar- och revisionsavdelningarna. För att åstadkomma

en nödig avspänning i arbetsbördan anser styrelsen inrättandet av

en ny tjänst i 24:e lönegraden av behovet påkalla!.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 3 sami. ''ill haft. (Nr 72.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

I skrivelse till bankofullmäktige deli 21 maj 1932 Ilar nu avdelningskontorets

styrelse gjort hemställan örn åtgärder för uppförande av ifrågavarande

tjänst å ordinarie stat.

Styrelsen åberopar såsom stöd för denna sin hemställan i huvudsak samma

skäl, som anfördes vid överstatstjänstens inrättande. Behovet av omförmälda

tjänst föranledes sålunda, enligt vad styrelsen framhåller, av ökad diskontering

och stor efterfrågan på avbetalningslån, ävensom därav, att allmänheten

alltmer hänvänder sig till riksbanken i växlingsärenden, varjämte

framhållits, att införandet av postgiro samt kronoskattens erläggande genom

postverket avsevärt utökat arbetet vid kontoret. Enligt styrelsens mening

komma dessa förhållanden att bestå samt arbetet vid kontoret således att

bliva av åtminstone samma omfattning som för närvarande.

Vid framställningen hava fogats vissa uppgifter, utvisande olika verksamhetsgrenars

utveckling vid kontoret under senare år.

Med överlämnande av kontorsstyrelsens skrivelse med därvid fogade bilagor

hava fullmäktige för egen del i förenämnda skrivelse den 26 maj 1932

anfört följande:

De skäl, som äberopas till stöd för förevarade framställning, synas fullmäktige

äga tull giltighet. Beslutet örn inrättande av ifrågavarande överstatstjänst

har visat sig vara av omständigheterna väl motiverat, och göromålens

omfattning vid kontoret torde icke komma att minskas.

I anslutning härtill vilja fullmäktige erinra, att statsrevisorerna i berättelse

till 1931 års riksdag på förekommen anledning beträffande överstatstjänstei

anförde, att fullmäktige endast ägde besluta örn inrättande av

dylika tjänster för någon tid, enär dessa tjänster endast vore avsedda att

möta ett tillfälligt personalbehov. I den mån detsamma vore av stadigvarande

karaktär, borde tjänsterna uppföras å ordinarie stat, varom beslut

alitsa skulle fattas av riksdagen.

Berörda synpunkter vunno även bankoutskottets gillande (uti. nr 13/1931)

och föranledde icke heller någon riksdagens erinran.

Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige anhållit, att

bankoutskottet ville hos riksdagen hemställa,

att vid riksbankens avdelningskontor i Malmö måtte inrättas en kamrerstjänst

i 24 :e lönegraden

och att till följd härav den vid avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen måtte erhålla ändrad lydelse

på sätt i skrivelsen angivits.

I samband härmed hava fullmäktige beträffande en vid huvudkontoret

den 17 oktober 1929 inrättad, jämväl av 1930 års statsrevisorer berörd

tjänst över stat i 26 :e lönegraden, vilken avsetts för biträde åt deputerade

med vissa utredningar m. m„ framhållit, att de nied denna tjänst förenade

göromålen under det senaste året ökats i en sådan omfattning, att fullmäktige

den 29 oktober 1931 sett sig nödsakade att inrätta en tjänst över stat

i 24,e lönegraden, varå överflyttats en del av arbetsuppgifterna å först
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

3

nämnda tjänst. Med ett definitivt ståndpunktstagande till sistnämnda tvenne

överstatsjänster syntes det fullmäktige emellertid böra anstå.

Vid prövning av förevarande ärende har utskottet kommit till den upp- utskottet.

fattningen, att med hänsyn till utvecklingen av rörelsen vid riksbankens avdelningskontor

i Malmö stadigvarande behov får anses föreligga av den

kamrerstjänst i 24 :e lönegraden, som vid nämnda kontor under de senaste

åren funnits inrättad över stat. På grund härav har utskottet ansett sig

böra tillstyrka, att denna tjänst nu uppföres å ordinarie stat. Utskottet framlägger

i det följande förslag till härav föranledd ändring i den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen.

Ändringen torde böra erhålla tillämpning från och med den

1 juli 1932.

Åberopande vad nyss anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må besluta, att den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk

fogade tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från och

med den 1 juli 1932, i nedan angivna del erhålla följande

ändrade lydelse:

Tj änsteför teckning

angivande antalet ordinarie befattningshavare vid vederbörande

verk ävensom för vissa av dessa befattningar de

särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den

i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Verk och befattningar.

Riksbanken.

Lönegrad en
-

ligt löneplanen.

Avdelningskontoret i Malmö.

1 kamrer

1 kamrer

26

24

Stockholm den 9 juni 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 71.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.