Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förutvarande förste kanslisten hos första kammaren H. Modigh.

1932-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:9, Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förutvarande förste kanslisten hos första kammaren H. Modigh.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1932 kl. 12.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pension åt förutvarande

förste kanslisten hos första kammaren H. Modigh.

I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 54 hava herrar von Geijer och Thulin hemställt,

»att riksdagen måtte besluta, att till förutvarande förste kanslisten i

första kammarens kansli Hjalmar Modigh må från och med ingången av

år 1932 från riksgäldskontoret utgå under hans återstående livstid en årlig

pension av 2 000 kronor».

I motionen har omnämnts, att Modigh, som är född den 22 september

1858, antagits till kanslist i första kammarens kansli vid 1889 års riksdag

samt därefter vid alla följande riksmöten, senast år 1931, tjänstgjort i

nämnda kansli, från och med år 1898 såsom förste kanslist, vadan han

kunde räkna 43 tjänstår i riksdagens tjänst.

Härefter har i motionen anförts följande:

»Beträffande de med förste kanslistens befattning förenade göromål må

erinras därom, att han har att närmast under kammarens sekreterare fördela

och leda kansliets arbete, varjämte honom åligger att utöva viss tillsyn över

de hos kammaren anställda vaktmästarnas tjänstgöring, utarbeta arvodeslistor

beträffande kammarens ledamöter, upprätta avlöningslistor för hos

kammaren anställda tjänstemän och vaktmästare samt på riksgäldskontorets

vägnar utbetala dem tillkommande avlöningar, ombesörja fördelning av biljetterna

till kammarens åhörarläktare, ävensom tjänstgöra såsom sekreterare

vid sammanträden med riksdagens valmän och nämnder, ombesörja kammarens

annonsering o. s. v. Härjämte torde förste kanslisten få anses vid

sidan av kammarens sekreterare representera kontinuiteten i kammarkansliets

arbetsmetoder.

Med avseende å det sätt, varpå Modigh under ovanberörda långa tidsperiod

fyllt sina åligganden, torde icke mer än en mening vara rådande, nämligen

att han städse ådagalagt utmärkt skicklighet och intresse och en aldrig

svikande plikttrohet. På grund härav och då Modigh genom arten av sin

verksamhet såsom förste kanslist torde få anses hava gjort riksdagen verkliga

tjänster, synes han hava gjort sig väl förtjänt av ett erkännande från

riksdagens sida i form av en pension.

Vid slutet av 1931 års riksdag drabbades Modigh av svår sjukdom, hjärnblödning.

I anseende till sin höga ålder, sjuttiotre år, och sin iråkade sjuklighet kan

Modigh icke längre fortsätta med sin tjänstgöring hos riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. H sami. 9 haft. (Nr 9—10.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

U tskottet.

Modigh, som varit revisor i kungl, domänstyrelsen, uppbär från statsverket

en ärlig pension av 4 200 kronor jämte dyrtidstillägg, som nu utgår med 588

kronor. Det torde därför bliva kännbart för honom att icke längre åtnjuta

sm inkomst av riksdagstjänsten, allrahelst hans sjuklighet helt naturligt medtor

ökade utgifter. Avlöningen i riksdagen har under 10-årsperioden 1921

1930 utgjort i medeltal 4 300 kronor årligen, inberäknat dyrtidstillägg.»

I motionen har vidare erinrats, att riksdagen tidigare i vissa fall beviljat

pension åt personer, som innehaft befattning hos riksdagens kamrar

eller utskott. Sålunda hade bland annat 1923 års riksdag tillerkänt

f. d. registratorn i första kammarens kansli, förutvarande fortifikationskassören

V. Geete en årlig pension av 1 400 kronor, och 1925 års riksdag

hade beviljat stenografen hos första kammaren, kanslisekreteraren friherre

T. Hermelin en ärlig pension av likaledes 1 400 kronor. Envar av dem hade

i omkring 40 år innehaft riksdagstjänst.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Då utskottet ar 1925 hade att behandla frågor om pension åt ett par

i riksdagens tjänst anställda befattningshavare, angav utskottet på följande

sätt sin uppfattning angående de allmänna synpunkter, vilka borde anläggas

vid bedömande av dylika frågor:

»Den hos riksdagen, dess kamrar och utskott samt kansli anlitade personalen

innehar såsom bekant icke fast anställning utan antages i mån av

behov tillfälligt för varje riksdag. I stor utsträckning bestrides ifrågavarande

arbete av statstjänstemän, vilka vid sidan av och med tillfällig ledighet från

sin statstjänst åtaga sig anställningen hos riksdagen mot en ersättning, som

i allmänhet torde överstiga avlöningen vid innehavande statsbefattning. Att

en även under längre tid innehavd anställning i riksdagens tjänst i och för

sig skulle kunna anses berättiga till erhållande av särskild pensionsförmån

bör under sådana förhållanden av principiella skäl icke ifrågakomma. Utskottet

mäste därför ställa sig i hög grad betänksamt mot varje förslag, som

kan vara ägnat att medföra prejudicerande verkan i sådan riktning. I de

enstaka fall, då riksdagen tidigare beviljat pensioner åt befattningshavare,

som under lång tid innehaft anställning hos riksdagen, torde anledningen

därtill enligt utskottets förmenande närmast vara att söka antingen i att

befattningshavarens verksamhet ansetts hava varit av särskild betydelse för

riksdagens arbete eller att befattningshavaren funnits vara i behov av något

understöd.»

Riksdagens kamrar godkände vad utskottet sålunda uttalat samt fattade i

de då föreliggande ärendena beslut i enlighet med vad utskottet från här

angivna utgångspunkter föreslagit.

Den principiella uppfattning, varåt utskottet i nyssberörda sammanhang

givit uttryck, finner utskottet alltjämt äga giltighet.

I överensstämmelse med denna uppfattning anser sig utskottet icke kunna

tillstyrka, att särskild pensionsförmån för riksdagstjänsten skulle beredas

f. d. förste kanslisten Modigh, vilken — enligt vad i motionen blivit upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

3

lyst — för ordinarie statstjänst åtnjuter pension till belopp av 4 200 kronor

årligen jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att de i det föregående omnämnda

tjänstemän, vilka genom beslut av 1923 och 1925 års riksdagar

tillerkänts särskilda pensioner för riksdagstjänst, voro tillförsäkrade pensioner

för statstjänst med allenast avsevärt lägre belopp än som utgår i här

förevarande fall, nämligen registratorn Geete med 2 400 kronor och stenografen

friherre Hermelin med 1 350 kronor årligen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion I : 54 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1932.

På bankoutskottets vägnar:

NILS WINKLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren, Johansson i Östersund, Stendahl,

Berling*, Bjurström*, Forssell* och Lindström;

från andra kammaren: herrar Winkler, Svensson i Betingetorp, Höglund i

Göteborg, Leffler, Johansson i Edsbyn*, Paulsen och Hammarlund*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.