Skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning rörande preskriptionstiden för resterande kronoutskylder och för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
1932-04-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1932:10, Skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning rörande preskriptionstiden för resterande kronoutskylder och för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
Nr 10.
Ankom till riksdagens^kansli den 7 april 1932 kl. 5 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 10, i
anledning av väckt motion, 1:104, om utredning och
förslag rörande preskriptionstiden för resterande kronoutskylder.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hän- Motionen.
visad motion, nr 104, har herr Thorén m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning rörande preskriptionstiden
för resterande kronoutskylder och för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen från Yttrande över
riksräkenskapsverket, som tillstyrkt en utredning rörande utsträckande av preskriptionstiden
för resterande kronoutskylder. Ämbetsverkets yttrande finnes skapsverket.
såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.
Preskriptionstiden för resterande kronoutskylder är för närvarande tre år. Utskottet.
Bestämmelserna härom återfinnas i vissa Kungl. Maj :ts brev, instruktioner oell
resolutioner från förra hälften av 1700-talet. Viss oklarhet synes emellertid
råda beträffande vissa i samband med preskriptionstidens beräkning stående
frågor, varom riksräkenskapsverket närmare uttalat sig. Med hänsyn dels härtill,
dels ock till det förhållandet, att bestämmelserna örn preskriptionstiden
synas böra meddelas i författning, vari hänsyn kan tagas till de förändrade
förhållanden, som måste hava inträtt sedan den långt tillbaka liggande tid, då
bestämmelserna ursprungligen gåvos, synes det utskottet, att skäl föreligga för
en utredning i ämnet. I likhet med motionärerna och det hörda ämbetsverket
anser utskottet vidare, att utredningen bör taga sikte på en utsträckning av
preskriptionstiden för kronoutskylder. Skillnaden mellan preskriptionstiden för
kronoutskylder, tre år, och den för lcommunalutskylder, tio år, är enligt utskottets
förmenande alltför stor och ej betingad av några bärande skäl, varför
en höjning av preskriptionstiden för kronoutskylder till närmande av den för
kommunalutskylder är berättigad. Huruvida sistnämnda preskriptionstid sam
-
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
tidigt bör sänkas, så att samma tid skall komma att gälla för såväl kronosom
kommnnalutskylder, är ett spörsmål, som väl synes värt övervägande.
Men då detta spörsmål icke beröres i förevarande motion, saknar utskottet
möjlighet att härom framlägga förslag, utan måste utskottet inskränka sig till
att förorda en utredning endast rörande utsträckning av preskriptionstiden för
kronoutskylder. Denna utredning, som synes kunna verkställas i samband med
övervägandena örn den i utsikt ställda uppbördsreformen, torde kunna utföras
av de ämbetsverk, som härav beröras.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att första kammaren för sin del måtte besluta i skrivelse till
Kungl. Majit hemställa om utredning rörande preskriptionstiden
för resterande kronoutskylder samt framläggande inför
riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 7 april 1932.
Å utskottets vägnar:
A. J. GRANSTRÖM.
Närvarande: se under utlåtandet nr 8.
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
7
RIKSRÄKENSKAPSVERKET
D. N:r A. 185.
(Torde i svarsskrivelse
åberopas)
Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.
Kungl. Maj :t har den 5 februari 1932 anbefallt riksräkenskapsverket avgiva
yttrande över en till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, 1:104, ifråga örn utredning och förslag rörande preskriptionstiden
för resterande kronoutskylder; och får ämbetsverket med anledning härav
anföra följande.
Genom Kungl. Maj :ts i motionen åberopade utslag den 7 februari 1930 har
fastslagits, att de i kammarkollegiets brev till landshövdingarna den 11 maj
1724 och den 20 december 1729, jämförda med kungl, resolutionen på allmogens
allmänna besvär den 16 mars 1739 ävensom med kungl, instruktionerna för
kammarkollegiet den 11 oktober 1734 och för landshövdingarna den 4 november
1734, intagna bestämmelserna örn preskriptionstid för indrivning av kronoutskylder
fortfarande äro gällande och att med hänsyn till de i uppbördsreglementet
upptagna bestämmelserna örn tiden för uppbörden av kronoutskylder
och örn efterkrav av kronoutskylder preskriptionstiden — tre år — skall räknas
från slutet av det kalenderår, under vilket utskylderna skolat erläggas.
Frågan huruvida innebörden av dessa preskriptionsbestämmelser kan utsträckas
därhän, att indrivning av kronoutskylder icke får ske efter preskriptionstidens
utgång, även örn krav blivit framställt dessförinnan, har emellertid icke blivit
löst genom utslaget, enär krav icke framställts inom preskriptionstiden.
I ett annat mål örn indrivning av kronoutskylder har emellertid även sistnämnda
fråga, i vad angår utskylder till kronan, kommit under omprövning,
ehuru icke i högsta instans. Hos Överståthållarämbetet hade landsfiskalen i
Danderyds distrikt i december 1927 anhållit örn handräckning för uttagande
av kronoutskylder samt landstingsmedel och övriga å kronodebetsedel upptagna
utskylder m. m., enligt restlängdsutdrag för år 1923 för Täby socken i Stockholms
län påförda en person, vilken sedermera avflyttat till Stockholm. Utskylderna
synas hava blivit delvis erlagda under preskriptionstiden. Genom
resolution i januari 1928 hade Överståthållarämbetet förklarat utskylderna icke
kunna mot föreskrift i kungl, resolutionerna den 16 mars 1739 och den 30 januari
1798 den skattskyldige avfordras. Häröver hade landsfiskalen anfört besvär
hos Kungl. Maj :t. I från riksräkenskapsverket infordrat yttrande framhöll
ämbetsverket bland annat, att den i överklagade resolutionen uttalade uppfattningen
skulle innebära, att statsverket intoge en bättre ställning i fråga örn
utskylder, påförda med anledning av anmärkning som framställts inom den i
§ 29 av uppbördsreglementet fastställda tiden, än i fråga om utskylder, påförda
i sammanhang med den ordinarie debiteringen. Beträffande de förra
gällde den allmänna tioåriga preskriptionstiden, medan de senare däremot efter
tre år icke skulle himna uttagas. En dylik ordning vore uppenbart orimlig.
Den av ämbetsverket sålunda uttalade uppfattningen överensstämde med den
av samtliga länsstyrelser tillämpade praxis. Kungl. Maj :t överlämnade ärendet
för prövning till kammarrätten. Kammarrätten, som i utslag den 20 maj
1930 fann besvären icke kunna komma under prövning i vidare mån, än i vad
de avsåge utskylder till kronan, fann icke skäl att göra ändring i överklagade
resolutionen, så vitt den avsäg samma utskylder.
8
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.
Biksräkenskapsverket, som tidigare haft under övervägande att ingå till
Kungl. Maj :t med förslag, att tiden för preskription av resterande kronoutskylder
skulle genom ny författning tydligt fastslås, men ställt sig avvaktande
med hänsyn till den påtänkta uppbördsreformen, får för sin del tillstyrka, att
utredning verkställes rörande ett utsträckande av preskriptionstiden för resterande
kronoutskylder. För den händelse en sådan utsträckning skulle anses
påkallad, bör enligt riksräkenskapsverkets förmenande samma preskriptionstid
fastställas jämväl för kronoutskylder, som påförts på grund av anmärkning vid
kronoräkenskaperna. De nya bestämmelserna böra erhålla sådan avfattning
att därav tydligt framgår, i vilken mån utskylderna kunna uttagas efter preskriptionstidens
utgång i sådana fall, där krav skett dessförinnan.
I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket framhålla önskvärdheten av,
att preskriptionstiden för kommunala utskylder fastställes lika med tiden för
kronoutskylder, enär inga bärande skäl synas kunna förebringas för behov av
olika tider för de båda slagen av utskylder.
I handläggningen av detta ärende har jämte undertecknade byråchefen Vide
och tillförordnade byråchefen Elmemark deltagit. Stockholm den 8 mars 1932.
Erik Stridsberg.
G. Fallstedt-Lindholm.
Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1932
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:177 Skrivelse till Konungen, angående utredning och förslag rörande preskriptionstiden for resterande kronoutskylder. a1 i texten