Sök i Ratio Lex

Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19

1932-04-21 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1932:19, Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1932 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 19, i

anledning av väckta motioner, 1:62 och II: 99, angående

ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt

arbete.

I en inom första kammaren Täckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 62, har herr Möller m. fl. föreslagit, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte skyndsammast

föranstalta örn utredning angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna

för husligt arbete samt till riksdagen inkomma med förslag till

de åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen av

skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Därjämte har tillfälle

till avgivande av yttrande beretts Sveriges husmodersföreningars riksförbund

och Stockholms hembiträdesförenings styrelse. Yttrandena hava såsom bilagor

fogats till detta utlåtande.

Utskottet vill till en början erinra örn att den i föreliggande motion väckta

frågan var föremål för utskottets prövning vid 1931 års riksdag. I en inom

första kammaren väckt och till utskottet hänvisad motion, nr 199, hade

föreslagits utredning angående arbetsförhållandena inom det husliga arbetet,

avseende antalet sysselsatta, deras ålder och utbildning, arbetstidens längd

per vecka, fritids- och semesterförhållanden, bostads- och löneförhållanden

m. m. På anförda skäl (utlåtande 1931:9) avstyrkte utskottet motionen, men

yttrade angående nu förevarande fråga örn utbildningen inom det husliga

arbetet följande. »När motionärerna emellertid framhålla önskvärdheten av

bättre möjligheter för utbildning inom det husliga arbetet, så vill utskottet

härtill ge sin fulla anslutning. Denna ökade utbildning skulle säkerligen i

betydande grad motverka de av motionärerna berörda svårigheterna. Möjligheterna

till bättre utbildning hava dock på senaste tid väsentligt förbättrats.

Så t. ex. anställa skoldistrikten i allt större utsträckning skolkökslärarinnor

för att i samband med fortsättningsskoleundervisningen meddela undervisning

i huslig ekonomi åt flickorna. Ilusmodersskolor upprättas och mindre

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 12 sami. 2 avd. 11 käft. (Nr 19.) 1

Motionen

I: 62.

Yttranden.

Föregående

behandling

av frågan.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

kurser anordnas med hjälp av statsmedel. Stipendier hava anslagits för att

mindre bemedlade elever skola sättas i tillfälle att bevista dessa. Det synes

utskottet, som örn ett vidgande av statens understödjande verksamhet på

detta område kunde anses väl motiverat. Men detta och de andra åtgärder,

som kunna ifrågakomma, böra kunna prövas särskilt för sig utan att sammankopplas

med frågan örn lagstadgad reglering av arbetsförhållanden

m. m.»

Liknande synpunkter framfördes av andra kammarens fjärde tillfälliga

utskott i dess utlåtande, nr 2, över den likalydande motionen II: 333.

Med utgångspunkt från dessa uttalanden har i den föreliggande motionen

upptagits till behandling endast frågan örn förbättrade möjligheter till utbildning

i husligt arbete.

Likalydande

motion i

andra kammaren,

11:99,

och dess

behandling.

En med förevarande motion likalydande motion har under nr 99 väckts

i andra kammaren. Över denna motion har andra kammarens fjärde tillfälliga

utskott i sitt utlåtande nr 6 anfört följande.

»Vid bedömandet av denna fråga torde till en början böra framhållas,

att motionärerna underskattat de möjligheter till yrkesutbildning i husligt

arbete, som redan förefinnas, och de åtgärder, som från det allmännas sida

vidtagits på ifrågavarande område. Genom 1918 års lag om de praktiska

ungdomsskolorna har husligt arbete erkänts som ett yrke, jämställt med

yrken tillhörande hantverkets, industriens och handelns områden och i likhet

med dessa yrken krävande yrkesmässig utbildning av sina utövare. I det

system av skolor för yrkesundervisning, som lagen förutsatte skulle komma

till stånd, ingingo också olika slag av skolor för yrkesutbildning i husligt

arbete. Dylik utbildning meddelas vidare vid ett antal yrkesbestämda högre

folkskolor med husligt arbete sorn'' yrkesämne, varjämte goda möjligheter

till yrkesutbildning på hushållsområdet erbjudas vid ett stort antal statsunderstödda,

enskilda skolor. Slutligen lämpa sig de statsunderstödda lanthushållskolorna

väl för utbildning även av hembiträden eller för beredande

av möjlighet för annat förvärvsarbete på det område, varom här är fråga.

Såsom lantbruksstyrelsen meddelat, hava också vissa av dessa sistnämnda

skolor i jämförelsevis stor utsträckning utnyttjats för utbildning av hembiträden

och dylika.

Möjligheter till anordnande med statens stöd av undervisning i husligt

arbete föreligga sålunda i rätt stor omfattning. Såsom socialstyrelsen framhållit,

hava emellertid dessa möjligheter hittills icke blivit utnyttjade, vare

sig från kommunernas eller enskildas sida, i så stor utsträckning, som skulle

vara önskligt. Med hänsyn till den ur flera synpunkter utomordentligt stora

och allmänt erkända vikten av yrkesskicklighet på det husliga arbetets område

anser därför utskottet, att till utredning och övervägande bör upptagas

frågan, vad som från det allmännas sida lämpligen kan och bör åtgöras i

syfte att främja dylik yrkesskicklighet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

En bidragande orsak till det mindre tillfredsställande utnyttjandet av de

möjligheter till utbildning i husligt arbete, som stå till buds, torde ligga

däri, att dessa möjligheter äro alltför litet kända. Om obekantskap med

förhållandena vittna bland annat de i ärendet avgivna yttrandena av Sveriges

husmodersföreningars riksförbund och styrelsen för Stockholms hembiträdesförening.

Vid den av utskottet förordade utredningen synes därför böra

särskilt beaktas frågan örn spridande av upplysning på hithörande område.

Att kännedom örn och utnyttjandet av de förefintliga möjligheterna visat

sig vara jämförelsevis ringa torde emellertid i rätt väsentlig mån kunna

hänföras till det förhållande, att den ifrågavarande utbildningen, som den

för närvarande är ordnad, är splittrad på en mångfald olika skolformer.

En av utredningens uppgifter torde därför böra vara att undersöka, i vad

mån en koncentrering och rationalisering på det område, varom här är

fråga, skulle kunna genomföras.

Jämväl synes böra beaktas frågan örn ekonomiskt stöd åt obemedlade och

mindre bemedlade personer, som önska genomgå utbildningskurser i husligt

arbete. Som bekant utgå redan nu av statsmedel stipendier för sådant

ändamål. Såväl behovet av dylika stipendier som de principer, efter vilka

de skola utdelas för att bäst främja det avsedda syftet, torde även böra

prövas i detta sammanhang, i den mån en dylik prövning icke sker genom

den utredning, som av ungdomsarbetslöshetssakkunniga verkställes rörande

yrkesutbildning och arbetsförmedling för ungdom m. m.

Utskottet vill till sist framhålla, att den av utskottet förordade utredningen

torde kunna utföras utan större kostnader, eventuellt inom ämbetsverken,

och med utnyttjande av den sakkunskap, som kan hava samlats

inom redan pågående utredningar.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa, att andra kammaren

för sin del måtte besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte skyndsammast föranstalta örn utredning

angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt

arbete samt till riksdagen inkomma med förslag till de åtgärder, till

vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.»

Utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen, och första kam- Andra kammaren,

som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet till sitt d^moandra

tillfälliga utskott, som härigenom kommit att få behandla dels mo- tion 11:99.

tion I: 62, dels ock andra kammarens i anledning av motion II: 99 fattade

beslut.

I anledning härav får utskottet anföra.

Utskottet instämmer med andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts ovan Utskottet.

återgivna utlåtande men vill därutöver framhålla följande.

Då utskottet ansluter sig till tanken på ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna

för husligt arbete genom statliga och kommunala ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Tcammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 19.

bildningsanstalter, har utskottet icke förbisett värdet och betydelsen av den

utbildning, som under erfarna husmödrars ledning gives åt kvinnlig ungdom

i hemmen. Utskottet är nämligen av den uppfattningen, att den utbildning,

som under en kunnig, erfaren och i övrigt för uppgiften lämplig

husmoders ledning erhålles vid utförandet av de dagliga sysslorna i ett hem,

för elevens utdaning till verklig duglighet i det husliga arbetet i vissa avseenden

är av lika stort värde som den, vilken bibringas eleverna i en

skolkurs, där arbetet utföres under omständigheter, vilka mer eller mindre

avvika från ett vanligt hems förhållanden. Vid den utredning örn utbildningsmöjligheterna

i husligt arbete, som utskottet förordar och som av

andra kammaren beslutats, bör därför jämväl undersökas, huruvida icke

den form av utbildning i det husliga arbetet, varom här talats, också vore

värd att erkännas och understödjas från det allmännas sida. För att denna

form av utbildning må komma till allmännare användning vill utskottet

ifrågasätta, huruvida man icke genom lämpligt ekonomiskt understöd borde

försäkra sig örn medverkan från husmödrar, som vunnit allmänt erkännande

för duglighet och lämplighet att handleda kvinnlig ungdom i hushållsgöromål,

därhän, att de funnes villiga att för utbildning mottaga unga

kvinnor även utöver vad som behöves för det egna hemmets skötande och

att dessa husmödrar genom lämplig myndighet erhölle rätt att utfärda betyg

över den meddelade utbildningens omfattning och resultat, vilka betyg

i värde skulle vara jämförliga med vitsord från offentliga kurser på det

lägre undervisningsstadiet inom det husliga arbetets område, varjämte utskottet

slutligen ifrågasätter, att husmödrar, som på detta område utfört

en förtjänstfull och gagnelig gärning, på något sätt skulle kunna erhålla

offentligt erkännande härför.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att första kammaren, med biträdande av andra kammarens

beslut i ärendet, måtte besluta, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte

skyndsammast föranstalta örn utredning angående ett bättre

ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt arbete samt

till riksdagen inkomma med förslag till de åtgärder, till

vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.

Stockholm den 21 april 1932.

Å utskottets vägnar:

A. J. GRANSTRÖM.

Närvarande vid beslutets fattande: herrar Granström, Larsén, Valfrid Eriksson,

Forslund*), Berling, Bengtsson, Anton Pettersson och Nordborg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

5

Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.

I anledning av härmed återgående remiss får skolöverstyrelsen anföra

följande.

Överstyrelsen har ansett sig till en början böra redogöra för de möjligheter

till yrkesutbildning i husligt arbete, vilka redan nu förefinnas vid

under överstyrelsens inseende stående läroanstalter, och har för detta ändamål

infordrat vissa uppgifter från de statsunderstödda kommunala och enskilda

skolorna för yrkesundervisning i husligt arbete ävensom från de större

yrkesbestämda högre folkskolorna med husligt arbete, vilka uppgifter här

bifogas.

Innan överstyrelsen övergår till en granskning av detta material, vill överstyrelsen

erinra därom, att genom 1918 års lag örn de praktiska ungdomsskolorna

husligt arbete uttryckligen erkänts som ett yrke, jämställt med

yrken tillhörande hantverkets, industriens och handelns områden och i likhet

med dessa yrken krävande yrkesmässig utbildning av sina utövare. I

det system av skolor för yrkesundervisning, som lagen förutsatte skulle

komma till stånd, ingingo också olika slag av skolor för yrkesutbildning i

husligt arbete. Den skolform, som den kommunala yrkesskolstadgan upptog,

och ännu upptager, som grundform för undervisningen, den s. k. lärlingsskolan,

avsedd att ge en kompletterande yrkesutbildning åt i de olika

yrkena anställd ungdom, visade sig emellertid snart nog föga motsvara sitt

syfte, då det gällde yrkesutbildning för hembiträden. Endast jämförelsevis få

av denna kategori yrkesarbetare — över huvud av de i förvärvsarbete sysselsatta

— ha kunnat deltaga i den i lärlingsskolorna för husligt arbete

lämnade undervisningen, vilken i regel omfattar minst 8 timmar i veckan

och därjämte är utsträckt över 2 arbetsår. Lärlingsskolan för husligt arbete

har därför också på flera orter omlagts till en s. k. lärlingskurs, med

samma totala antal undervisningstimmar som lärlingsskolan, men koncentrerad

på ett arbetsår, med 16—20 timmar i veckan. I några kommuner

har man även anordnat lärlingskurser på en termin, å 16—18 veckor, med

cirka 40 timmar i veckan.

Vid sidan av de kommunala skolorna, och delvis långt tidigare än dessa,

har emellertid ett stort antal enskilda skolor, numera statsunderstödda även

de, erbjudit goda möjligheter till yrkesutbildning på hushållsområdet. Som

av bilagda tablå (sid. 1 och 2) framgår, öro kurserna vid dessa skolor av

växlande längd, från 5—6 upp till 8—11 månader, någon gång 1 fi—2

arbetsår. Den dagliga arbetstiden utgör i regel 6—7 timmar.

Slutligen meddelas här ifrågavarande yrkesutbildning även vid ett antal

yrkesbestämda högre folkskolor, med husligt arbete som s. k. yrkesämne

och med en sammanlagd undervisningstid för detta ämne ungefärligen motsvarande

husmodersskolornas, men fördelad på 2 till 3 år.

Ehuru ej sorterande under skolöverstyrelsen, utan under lantbruksstyrel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

sen, torde i detta sammanhang även lanthushållsskolorna böra nämnas, vilka

i fråga örn yrkesutbildning i husligt arbete fylla samma uppgift för landsbygdens

kvinnliga ungdom som husmoders- och hushållsskolorna för städernas

och industrisamhällenas.

De av överstyrelsen infordrade uppgifterna avse att visa hur många av de

under åren 1929—1931 från förenämnda under överstyrelsens inseende stående

skolor avgångna elever, som tagit anställning i yrkesmässigt förvärvsarbete

på hushållsområdet, till exempel som hembiträden, som barnsköterskor,

som kokerskor eller hushållerskor å större anstalter m. m.

Av tablån över det sålunda insamlade materialet framgår, att såväl det

totala antalet med avgångsbetyg utgångna elever som antalet sedermera i

husligt förvärvsarbete anställda är avsevärt större — sistnämnda antal även

relativt — vid de enskilda skolorna för yrkesundervisning än vid de kommunala

lärlingsskolorna och ettåriga lärlingskurserna. De koncentrerade

terminskurserna i husligt arbete vid vissa kommunala skolor (se tablån sid. 3)

visa som synes i dessa avseenden större överensstämmelse med de enskilda

skolorna.

Av de yrkesbestämda högre folkskolorna med husligt arbete är det blott

några få, som synas äga större betydelse för hembiträdesutbildningen, bland

dem i första rummet skolorna i Göteborg, Norrköping och Malmö.

Redan en jämförelse mellan uppgifterna från de olika skolorna i här förevarande

avseende visar sålunda otvetydigt, att kurser med en mer koncentrerad

undervisning lämpa sig bättre som förberedelse för hembiträdesyrket

än de över längre tid utbredda kurserna, med lägre antal veckotimmar.

Det ligger ock i sakens natur, att så skall vara förhållandet. Bland annat

gör tidsvinsten i förra fallet utbildningen i realiteten billigare, även örn

undervisningsavgiften skulle ställa sig något högre. Men därjämte tillkommer

här en sak av största betydelse för själva utbildningen, nämligen den

ökade möjligheten vid en kurs med sammanhängande undervisningstid och

högre veckotimantal att åstadkomma en mot yrkeslivets krav bättre svarande

träning av eleverna i de mångskiftande arbeten, som skola utföras i ett hem.

Vad överstyrelsen här senast framhållit har ock av motionärerna ansetts

vara en nödvändig förutsättning för en yrkesmässig hembiträdesutbildning.

De båda av motionärerna omnämnda skolorna äro emellertid, som av överstyrelsens

redogörelse torde framgå, ingalunda ensamstående i sitt slag, utgöra

blott exempel på ett par olika typer av skolor för yrkesutbildning i

husligt arbete. Liknande skolor finnas, enligt vad den bifogade tablån utvisar,

på många orter i vårt land.

Att man ej alltid satt dessa skolor i samband med hembiträdesutbildning

torde möjligen bero på, att de vanligen ej äro avsedda uteslutande för dylik

utbildning, utan även stå öppna för sådan kvinnlig ungdom, som för det

egna hemmets behov vill förvärva grundliga kunskaper i ett hems skötsel.

Enligt den uppfattning av det husliga arbetet, som fått sitt uttryck i yrkesskolstadgan

och som alltmer gör sig gällande även i det allmänna tänkesättet,

är emellertid även husmoderns arbete i hemmet i viss mån att betrakta

som ett yrke, för vilket grundlig utbildning kräves, en utbildning

som i allt väsentligt kan sägas sammanfalla med den grundläggande hembiträdesutbildningen.

Den ytterligare utbildning och specialisering, som i vissa fall erfordras

för de förvärvsarbetande på detta yrkesområde, bör enligt överstyrelsens

mening, så som redan nu sker, tillgodoses genom specialkurser av olika slag,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19. 7

till exempel yrkeskurser för kökspersonal vid större anstalter, kurser för

barnsköterskor och, för i yrket anställda, kortare ämneskurser i olika grenar

av hushållsarbetet.

Om också, enligt vad överstyrelsen här sökt påvisa, yrkesutbildningen i

husligt arbete i vårt land är bättre tillgodosedd, än vad motionärerna synas

mena, följer dock icke härav, att inga ytterligare åtgärder skulle vara behövliga

för en förbättrad yrkesutbildning på detta område. Förbättringar i

undervisningens organisation och ett mer konsekvent genomförande av rationella

arbetsmetoder vid den praktiska undervisningen äro inre sådana

åtgärder av största betydelse för skolornas arbetsresultat.

Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift de enskilda skolorna visat sig

fylla i fråga om denna yrkesutbildning är det av vikt, att det ekonomiska

stöd de erhålla av staten ej försvagas, utan att de sättas i stånd att alltjämt

och allt bättre fylla denna uppgift.

Vidare behövas fler skolor, även kommunala sådana, med mer omfattande

och samtidigt med avseende på kurstidens längd mer koncentrerad undervisning

än lärlingsskolans. I den mån så visar sig behövligt och lämpligt,

kunna givetvis, som motionärerna antyda, kurser av här avsedda slag —

liksom redan är fallet med vissa lanthushållsskolor — förläggas även till

folkhögskolor, om vederbörande landsting eller skolförening eller ock kommun,

där skolan är belägen, svarar för de utöver statsunderstödet erforderliga

medlen till kursen. I yrkesundervisningens nuvarande organisation och

i gällande bestämmelser finns intet hinder för en sådan anordning.

Slutligen bör, enligt överstyrelsens mening, den nuvarande möjligheten

för mindre bemedlade eller obemedlade elever vid skolor för yrkesutbildning

i husligt arbete att erhålla stipendier för kursens genomgående så långt ske

kan bibehållas obeskuren, då den visat sig vara av största betydelse för

skolornas rekrytering med dugande elevmaterial.

Ehuru överstyrelsen i likhet med motionärerna anser, att bättre utbildningsmöjligheter

äro en viktig förutsättning för att det husliga arbetet skall

höjas socialt, vill överstyrelsen till sist dock framhålla, att för en verklig

höjning av yrkesarbetet på detta område och av de yrkesarbetande som kår

betraktad därjämte fordras en allmännare insikt, såväl hos dessa yrkesarbetande

själva som hos deras arbetsgivare, örn behovet av en grundlig utbildning

i hushållsarbetet.

Med hänvisning till vad överstyrelsen här anfört får överstyrelsen som

sin mening uttala, att om tillräckliga medel ställas till förfogande, ett tillgodoseende

av motionärernas krav utan svårighet synes kunna ske inom

ramen av den statsunderstödda yrkesundervisningen och för densamma gällande

bestämmelser.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören

Holmdahl, avdelningscheferna undervisningsråden Fredriksson och

Bruce samt undervisningsrådet Schenke och konsulenten Ingeborg Walin,

föredragande.

Stockholm den 5 mars 1932.

OTTO HOLMDAHL.

Ingeboeg Walin.

Gustaf Brunnberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 19.

Uppgifter om elever avgångna från nedanst. skolor under åren 1929—1931.

I.

Statsunderstödda enskilda husmoders- och hushållsskolor samt yrkeskurser

i hushållsarbete.

1929-

-1931

Antal med

avgångsbe- tyg utgångna

elever

Därav anställda

som hembiträ- den eller i annat

yrkesmässigt

förvärvsarbete å

hushållsom- rådet

•

Namn

Kursernas

längd

34

29

Bergatorps husmodersskola, Hassle

8 månader

100

72

Engelbrekts > , Stockholm

10

227

120

Maria » , »

10

64

321)

Gällivare » , Malmberget

10 »

72

392)

Kiruna »

2 arbetsår å 9

månader

105

45

Domnarvets »

9

433)

273)

Skutskärs »

9

61

42

Älvkarleö »

9 »

90

63

Vita bandets » , Sundsvall

9V2 »

67

35

Ljusne »

972 »

122

974)

Landskrona »

572 och lU/2

månader

94

89

Västkustens ungdomsskolas husmoders- skola, Ljungskile

5 och 7 må- nader

251

lil5)

Södra K. F. U. K:s skola för husligt

arbete, Stockholm

5 och 7 må- nader

52

466)

Uppsala hemskola

11 månader

94

65

Praktiska hushållsskolan för flickor,

Göteborg

lU/2 månader

81

cirka 307)

Kristinehamns praktiska skolas hus- hållskurser

5 månader

247

uppgift

saknas

Karlskoga praktiska läroverks yrkes- avdelning för husligt arbete

5 >

85

74

Vinslövs slöjd- och hushållsskola

6 och 9 må- nader

85

53

Borgens hushållskurser, Stocksund

3 månader

72

528)

Yrkeskurser för kökspersonal vid större

anstalter, Stockholm

4, 672 och 87z

månader

46

44

Stockholms praktiska hushållsskola,

Adelsö

172 arbetsår

(1772mån.)

55

18

Praktiska hushållsskolan, Lund

5 månader

48

uppgift

saknas

Mariannelunds husmodersskola

5 »

83

67

S. Löfvenskiölds husmodersskola, Ma- riestad

6 och H72 må- nader

1) Av de övriga utbilda sig 5 ytterligare lör yrkesmässigt hushållsarbete och 10, utexaminerade i december

1931, söka platser som hembiträden.

2) Därav 2 sorn barnsköterskor.

3) Gäller åren 1929 och 1930, kursen numera 2-årig.

4) Därav 37 som barnsköterskor.

5) Av de återstående ha 90 fortsatt sin yrkesutbildning.

6) Därav 4 som barnsköterskor.

7) Alla, som önskat anställning, ha fått sådan.

8) Därav 46 vid större anstalter, 6 hembiträden. Av de återstående ha 12 fortsatt sin yrkesutbildning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

9

II.

Kommunala skolor för yrkesutbildning i husligt arbete.

1. 2-åriga lärlings skolor (aftonskolor) eller

1-åriga lärlingskurser (dagskolor).

1929-

-1931

Örtens namn

Antal med avgångs- betyg utgångna elever

Därav anställda som

hembiträden eller i

annat yrkesmässigt

förvärvsarbete å hus- hållsområdet

31

28

Arvika

44

24

Falkenberg

61)

51)

Falun

232)

?2)

Grängesberg

408)

33)

Halmstad

—

—

Huskvarna, ny

34

34)

Hälsingborg

19

55)

Höganäs

66

29

Jönköping

60

18

Karlskrona

6

2

Karlstad

—

—

Katrineholm, ny

37

25

Landskrona

56)

l6)

Ludvika

33

10

Nyköping

22

9

Smedjebacken

39

26

Stockholm

26

16

Säffle

107)

27)

Södertälje

14

8

Sölvesborg

Uppgift saknas

16

Trälleberg

20

3

Uddevalla

23

?

Uppsala

31

4

Varberg

Uppgifter saknas

Ystad

34

17

Amål

25

19

Ängelholm

*) Gäller blott 1931.

2) Gäller » 1929 och 1931.

s) Gäller » 1930 » 1931.

4) Av de återstående äro 3 anställda i matvaruaffär.

6) Av de återstående är 1 bagerska.

6) Gäller blott 1929.

’) » » 1930 och 1931.

Av de återstående är 1 bagerska.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

2. Hushållskurser (dagkurser) å minst en termin.

1929-

Antal med

avgångs- betyg

utgångna

elever

-1931

Därav an- ställda som

hembiträden

eller i annat

yrkesmässigt

förvärvs- arbete å

hushålls- området

Namn

Kursernas längd

71

46

Falun, M. Kronbergs hushållsskola

18—20 veckor

84

65

Gävle, lärlingskurs............

17

43

25

Göteborg, lärlingskurs.........

16 »

—

—

» , yrkeskurs, ny........

15 (ny) »

61

101)

Katrineholm, hushållskurser.....

16—22

'') På grund av föreståndarinneombyte saknas fullständiga uppgifter.

III.

Yrkesbestämda högre folkskolor med husligt arbete som yrkesämne.

1 929-

Antal med av- gångsbetyg ut- gångna elever

-1931

Därav anställda som

hembiträden eller i

annat yrkesmässigt

förvärsarbete å

hushållsområdet

Örtens namn

26

5

Borås

168

133

Göteborg

27

14

Hälsingborg

55

19

Kalmar

—

—

Kristianstad, ny

1711)

48

Malmö

138

53

Norrköping

622 * *)

11

Stockholm (skolans B-linje)

9

3

Uddevalla

-8)

—

Ystad

60

2

Orebro

‘) Av de övriga äro 16 anställda i barnavård eller sjukvård.

2) Av de övriga äro 5 anställda i livsmedelsaffärer.

s) Inga elever utgått med avgångsbetyg. Av de tidigare avgångna ha många tagit

platser i hem.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 19.

11

Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.

Sedan riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott anhållit om

yttrande av socialstyrelsen över en inom kammaren väckt motion, nr 62,

örn utredning och förslag angående ett bättre anordnande av utbildningsmöjligheterna

för husligt arbete, har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 februari

1932 anbefallt styrelsen att avgiva och till utskottet senast den 5 mars

1932 överlämna det sålunda begärda yttrandet. Med anledning härav får

styrelsen anföra följande.

Till en början ma framhållas, att det husliga arbetet företer en rik variation

med avseende å arbetsvillkor, arbetsförhållanden och krav på yrkesskicklighet

för den inom detsamma sysselsatta arbetskraften. Väsentligen i

de större städerna förefinnes sålunda en livlig efterfrågan å yrkesskickliga

hembiträden med speciell utbildning såsom kokerskor, barnsköterskor eller

husor. Lika livlig är efterfrågan å yrkesskickliga ensamjungfrur. Tillgången

av ifrågavarande hembiträdeskategorier har sedan länge varit knapp i förhållande

till antalet lediga platser, och arbetsvillkoren hava som regel varit

för verkligt yrkesskicklig arbetskraft förhållandevis goda. Av okvalificerad

arbetskraft har däremot utbudet varit ganska rikligt, och man har till och

med kunnat konstatera överskott av sådan arbetskraft samtidigt med att ett

betydande behov av yrkesskickliga hembiträden varit förhanden. Den okvalificerade

arbetskraften, vilken i hushållsarbetet i regel står under husmoderns

direkta ledning, är i mångt och mycket att betrakta såsom en lärlingseller

elevgrupp. Först efter viss tids praktisk erfarenhet och sedan vitsord

erhållits örn sådana anställningar, brukar vederbörande anses såsom yrkesskicklig

och kan göra anspråk på de löne- och arbetsvillkor, som komme det

mera utbildade hembiträdet till del.

Påpekas må också, att ifrågavarande arbetskraft utmärker sig för ganska

stor yrkesrörlighet. Särskilt under depressionstider kan man konstatera viss

tillströmning av arbetskraft till det husliga yrkesområdet från industrien och

handeln samt hotell- och restaurangbranschen, medan vid förbättrade konjunkturer

en motsvarande återströmning torde äga rum. Därjämte må i

detta sammanhang erinras örn de speciella förhållanden, som råda beträffande

den stora gruppen av huslig arbetskraft inom jordbrukets område,

de så kallade landsjungfrurna, beträffande vilka kravet på yrkesskicklighet

i allmänhet torde tillmätas mindre betydelse än vederbörandes allmänna

duglighet och beredvillighet att vid behov lämna biträde också vid utearbete

och arbete i ladugården.

Vidare är att märka, att det husliga yrkesområdet i betydande utsträckning

utgör allenast en övergångsform för arbetskraften över till andra sysselsättningar.

Avgången sker väsentligen genom övergång till verksamhet

såsom självständiga husmödrar eller hushållerskor eller till andra yrkesområden,

främst industrien, handeln eller hotell- och restaurangbranschen. Vid

1920 års yrkesräkning befanns mer än halva antalet av de redovisade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 19.

1<S3,000 hembiträdena vara under 25 år, medan de högre åldersgrupperna

voro endast sparsamt företrädda.

Det i motionen framförda förslaget synes att döma av den anförda motiveringen

grunda sig på den uppfattningen, att genom arbetskraftens bättre

utbildning ökade förutsättningar skulle skapas för åvägabringandet av mera

ordnade arbetsförhållanden inom det husliga arbetets område. Under hänvisning

till det ovan anförda ställer sig styrelsen emellertid tveksam mot

riktigheten av denna uppfattning i betraktande av att det här gäller den

kvinnliga arbetskraftens huvudmarknad, karakteriserad av flytande gränser

gent emot andra yrkesområden, arbetskraftens ungdomlighet och stora rörlighet

samt områdets påfallande ringa betydelse såsom slutligt yrke. Skall

man nå fram till mera ordnade arbetsförhållanden inom det husliga arbetet,

lärer man nog väsentligen få lita till andra utvägar.

I förevarande sammanhang får styrelsen meddela, att styrelsen överväger

att till ledning för den offentliga arbetsförmedlingen utarbeta särskilt kontraktsformulär

för anställning i husligt arbete. Liknande formulär hava

upprättats för anställning inom jordbruket och hava där vunnit vidsträckt

tillämpning. Ehuru dylika formulär icke kunna tjäna som norm för avtalsvillkorens

innehåll, torde de måhända vara ägnade att utveckla och främja

en mera fast praxis ifråga örn anställnings- och arbetsförhållanden inom

husligt arbete, exempelvis ifråga örn anställnings- och uppsägningstid, återkommande

ledighet, eventuell semester vid längre tids anställning, allt frågor

som på grund av den nuvarande växlande och ovissa tillämpningen

visa sig ägnade att stöta bort arbetskraften från detta yrkesområde och

skapa en allmän benägenhet att föredraga andra arbetsområden med

mera fixerade arbetsförhållanden. Jämväl torde skriftliga kontrakt, vilka

nu sällan torde tillämpas inom yrket, i viss mån vara ägnade att hos båda

parterna skapa ökad respekt för ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

Om styrelsen sålunda ställer sig tveksam till en förbättrad yrkesutbildnings

direkta och omedelbara inverkan ifråga örn skapandet av mera ordnade

arbetsförhållanden på det husliga arbetets område, förbiser styrelsen

ingalunda vikten och betydelsen ur andra synpunkter av att en sådan utbildning

främjas. Det lärer icke råda delade meningar därom att en yrkesutbildning,

vilken kunde bibringa den talrika hembiträdeskåren verklig yrkesskicklighet,

skulle icke blott vara ägnad att höja denna kårs anseende utan

också bliva av väsentlig betydelse för samhällsekonomien i form av rationellare

hushållning och förbättrad hemvård i de hem, där den sålunda utbildade

arbetskraften kommer att hava sin verksamhet antingen såsom anställda

eller i egenskap av självständiga husmödrar. På knappast något

annat yrkesområde lärer man kunna konstatera ett motsvarande allmänt

gagn under alla förhållanden av en meddelad yrkesundervisning.

Ur sådana synpunkter knyter det förevarande spörsmålet an till frågan

om den allmänna utbildningen för kvinnlig ungdom i husligt arbete. Åtskilliga

utbildningsmöjligheter i sådant avseende hava med statens stöd kommit

till stånd. Härutinnan må erinras om följande data ur den tillgängliga,

något knapphändiga undervisningsstatistiken.

Under undervisningsåret 1926/1927 meddelades undervisning i hushållsgöromål

i folkskolan åt 10,323 flickor i städer och 2,041 på landsbygden.

Medelåldern vid skoltidens slut angives här till cirka 13 eller 14 år. I

yrkesbestämda fortsättningsskolor för husligt arbete utgjorde under samma

undervisningsår elevantalet 10,718 på landsbygden och 8,242 i städer, av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första hammarens andra tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 19.

vilket antal cirka 37 procent utgjordes av elever över 15 år. I en del större

städer hava dessutom anordnats undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda

högre folkskolor.

Tillfällen till påbyggnad av den i ovan omnämnda grundläggande skolor

förvärvade kunskapen och färdigheten i husligt arbete förefinnas vid kommunala

lärlingsskolor, yrkesskolor samt hushållsskolor. Möjlighet föreligger

Ilar efter fortsättningsskolans allmänna införande att genomföra skolplikt

för kvinnlig ungdom, som uppfyller villkoren för inträde i lärlingsskola för

husligt arbete och som icke åtnjuter motsvarande undervisning och ej heller

är inskriven i lärlingsskola av annan typ. Någon tendens till skärpt skolplikt

torde dock knappast hava förmärkts, utan lärer anlitandet av den

kommunala yrkesundervisningen alltjämt i huvudsak vara frivilligt. Såsom

framgår av den tillgängliga statistiken, avseende undervisningsåret 1928/

1929, har ej heller elevantalet vid dessa utbildningsanstalter varit mera avsevärt;

med godkänd examen avgingo från lärlingsskolor i husligt arbete

304 elever och från yrkesskolor 60 elever.

Vid sidan av dylika genom kommunens försorg upprättade skolformer

kunna även enskilda skolor för husligt arbete erhålla statens stöd. Enligt

ovanberörda statistik, avseende undervisningsåret 1928/1929, funnos 21 sådana

statsunderstödda skolor för husligt arbete, från vilka under året med

godkänd examen avgingo 267 elever under 18 år och 555 elever över 18

år. Nämnas må vidare de förefintliga lanthushållsskolorna, vilkas elevantal

— enligt preliminära uppgifter — uppgick till 1,046 år 1930.

Av vad ovan anförts framgår, att möjligheter till anordnande med statens

stöd av undervisning i husligt arbete äro i avsevärd omfattning redan förhanden,

men att dessa möjligheter från kommunernas och enskildas sida ej

i så stor utsträckning, som förefaller vara önskligt, blivit utnyttjade. Av

det förefintliga statistiska materialet synes jämväl framgå, att de redan till

buds stående utbildningsmöjligheterna ej heller av den kvinnliga ungdomen

tillvaratagits i önskvärd utsträckning. En utredning av vad som lämpligen

kan från det allmännas sida åtgöras för åvägabringande av ett bättre utnyttjande

av de redan förefintliga tillfällena till utbildning synes därför, i

betraktande av vikten ur allmän synpunkt av yrkesskickligheten å det husliga

arbetsområdet, vara en betydelsefull angelägenhet.

NILS BERGSTEN.

Kuut Bergström.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan till Eder remitterats en av herr Möller m. fl. i första kammaren

väckt motion, nr 62, angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna

för husligt arbete, har Kungl. Lantbruksstyrelsen anbefallts att häröver

till Eder avgiva yttrande.

Motionärerna föreslå, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast föranstalta en utredning

på ifrågavarande område samt till riksdagen inkomma med förslag till de

åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning kunde föranleda.

På Lantbruksstyrelsen torde allenast ankomma att avgiva yttrande i ämnet,

såvitt angår utbildningsmöjligheterna för hembiträden vid Styrelsen

underställda kvinnliga undervisningsanstalter, nämligen med statsmedel understödda

lanthushållsskolor.

Lanthushållsskolans uppgift är att meddela unga kvinnor praktisk och

teoretisk undervisning i huslig ekonomi och de lantgöromål, som i den ort,

där skolan är belägen, utföras av kvinnor. Enligt Lantbruksstyrelsens förmenande

synas dessa skolor med sin nuvarande organisation väl fylla denna

uppgift.

Om sålunda ifrågavarande skolors huvudsakliga uppgift är att lämna undervisning

åt unga kvinnor för skötande av lanthushåll, lämpar sig dock

undervisningsplanen vid desamma även väl för utbildning av hembiträden

eller för beredande av möjlighet för annat förvärvsarbete inom ifrågavarande

område. I verkligheten hava också vissa av dessa skolor i jämförelsevis

stor utsträckning utnyttjats för utbildning av hembiträden och dylika.

Stockholm den 22 februari 1932.

ERIK INSULANDER.

Geoeg von Zweigbergk.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

15

Till första kammarens andra tillfälliga utskott.

Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund ber härmed att till svar på

den begäran örn yttrande angående motion I: 6‘2 av herr Hansson i Stockholm

m. fl. få framhålla följande:

Väl inseende, att en avsevärd del av de missförhållanden som råda på

det husliga arbetsområdet har sin grund i bristande utbildning hos detta arbetes

utövare, finner Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund det i hög

grad önskvärt, att ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna i detta

avseende måtte komma till stånd.

Den för detta yrke liksom för alla andra yrken nödvändiga utbildningen

Ängö förr i världen alla unga kvinnor automatiskt del av. Undervisningen

skedde från mor till dotter under det dagliga gemensamma arbetet i hemmet.

Denna utbildningsmöjlighet existerar ej numera annat än undantagsvis.

Skolarbetet tar nu sin rundliga del av barnens tid och de unga flickorna

lämna tidigt hemmet för förvärvsarbete.

Den nedärvda arbetsskickligheten har sålunda småningom förminskats

eller rent av gått förlorad. Följden har blivit att våra dagars genomsnittshusmor

saknar förutsättningar för att meddela dylik undervisning.

Yrkeskunskap medför ökad respekt för arbetet både hos den arbetande

själv och hos andra. Örn det husliga arbetets utövare i större utsträckning

(än som nu sker) genom sakkunnig utbildning bleve delaktiga av verklig

yrkeskunskap skulle det husliga yrkets sociala nivå komma att väsentligt

höjas.

Denna omständighet skulle kanske i sin tur kunna åstadkomma en viss

lättnad på den allmänna arbetsmarknaden.

På grund av ovanstående ansluta vi oss till motion nr 99 och uttrycka

vår livliga förhoppning om

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast föranstalta en

utredning angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna

för husligt arbete, samt till riksdagen inkomma

med förslag till de åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning

kan föranleda».

För Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund:

ELSIE GAUFFIN.

verkställande led. av styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Hembiträdesföreningens Styrelse ansluter sig helt till de i motionen framförda

synpunkterna och anser det synnerligen önskvärt om en utredning

med det snaraste kommer till stånd för bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna

för de i husligt arbete anställda.

Hembiträdesföreningens Styrelse vill erinra om, att den redan vid offentligt

möte år 1912 i en resolution krävde att Stockholm och kommunerna

överallt i landet tog i övervägande möjligheterna för upprättande av avgiftsfria

hushållsskolor där obemedlade flickor, som ägna sig åt husligt arbete,

kunna erhålla nödig utbildning.

De rådande missförhållandena inom vår kår äro i hög grad beroende på

att de allra flesta ej erhållit lämplig utbildning för sitt värv. Trots att 20

år förflutit sedan detta uttalande gjordes, har ännu intet åtgjorts för frågans

lösning på ett tillfredsställande sätt. Följer man statistiken på Stockholms

stads arbetsförmedling i dess månadsrapporter, skall man alltid finna: Brist

på kvalificerade hembiträden. Därför är det av stor vikt både för samhället

och den grupp av unga kvinnor som vill ägna sig åt det husliga

yrket som förvärvsarbete, att det från samhällets sida göres något för deras

utbildning. Hembiträdesyrket är ett av de mångsidigaste och fordrar både

omtanke och anpassningsförmåga av sina utövare.

Styrelsen vill därför på det livligaste tillstyrka en sådan utredning som i

motionen förordas.

På Stockholms Hembiträdesförenings Styrelses vägnar:

Hanna Grönwall.

ordf.

Gerda Hultström.

sekr.

Stockholm 1932, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

321385

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.