Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19
1932-04-21 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1932:19, Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19
Dokumentets text
Första Tcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1932 kl. 4 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 19, i
anledning av väckta motioner, 1:62 och II: 99, angående
ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt
arbete.
I en inom första kammaren Täckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 62, har herr Möller m. fl. föreslagit, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte skyndsammast
föranstalta örn utredning angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete samt till riksdagen inkomma med förslag till
de åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen av
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Därjämte har tillfälle
till avgivande av yttrande beretts Sveriges husmodersföreningars riksförbund
och Stockholms hembiträdesförenings styrelse. Yttrandena hava såsom bilagor
fogats till detta utlåtande.
Utskottet vill till en början erinra örn att den i föreliggande motion väckta
frågan var föremål för utskottets prövning vid 1931 års riksdag. I en inom
första kammaren väckt och till utskottet hänvisad motion, nr 199, hade
föreslagits utredning angående arbetsförhållandena inom det husliga arbetet,
avseende antalet sysselsatta, deras ålder och utbildning, arbetstidens längd
per vecka, fritids- och semesterförhållanden, bostads- och löneförhållanden
m. m. På anförda skäl (utlåtande 1931:9) avstyrkte utskottet motionen, men
yttrade angående nu förevarande fråga örn utbildningen inom det husliga
arbetet följande. »När motionärerna emellertid framhålla önskvärdheten av
bättre möjligheter för utbildning inom det husliga arbetet, så vill utskottet
härtill ge sin fulla anslutning. Denna ökade utbildning skulle säkerligen i
betydande grad motverka de av motionärerna berörda svårigheterna. Möjligheterna
till bättre utbildning hava dock på senaste tid väsentligt förbättrats.
Så t. ex. anställa skoldistrikten i allt större utsträckning skolkökslärarinnor
för att i samband med fortsättningsskoleundervisningen meddela undervisning
i huslig ekonomi åt flickorna. Ilusmodersskolor upprättas och mindre
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 12 sami. 2 avd. 11 käft. (Nr 19.) 1
Motionen
I: 62.
Yttranden.
Föregående
behandling
av frågan.
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
kurser anordnas med hjälp av statsmedel. Stipendier hava anslagits för att
mindre bemedlade elever skola sättas i tillfälle att bevista dessa. Det synes
utskottet, som örn ett vidgande av statens understödjande verksamhet på
detta område kunde anses väl motiverat. Men detta och de andra åtgärder,
som kunna ifrågakomma, böra kunna prövas särskilt för sig utan att sammankopplas
med frågan örn lagstadgad reglering av arbetsförhållanden
m. m.»
Liknande synpunkter framfördes av andra kammarens fjärde tillfälliga
utskott i dess utlåtande, nr 2, över den likalydande motionen II: 333.
Med utgångspunkt från dessa uttalanden har i den föreliggande motionen
upptagits till behandling endast frågan örn förbättrade möjligheter till utbildning
i husligt arbete.
Likalydande
motion i
andra kammaren,
11:99,
och dess
behandling.
En med förevarande motion likalydande motion har under nr 99 väckts
i andra kammaren. Över denna motion har andra kammarens fjärde tillfälliga
utskott i sitt utlåtande nr 6 anfört följande.
»Vid bedömandet av denna fråga torde till en början böra framhållas,
att motionärerna underskattat de möjligheter till yrkesutbildning i husligt
arbete, som redan förefinnas, och de åtgärder, som från det allmännas sida
vidtagits på ifrågavarande område. Genom 1918 års lag om de praktiska
ungdomsskolorna har husligt arbete erkänts som ett yrke, jämställt med
yrken tillhörande hantverkets, industriens och handelns områden och i likhet
med dessa yrken krävande yrkesmässig utbildning av sina utövare. I det
system av skolor för yrkesundervisning, som lagen förutsatte skulle komma
till stånd, ingingo också olika slag av skolor för yrkesutbildning i husligt
arbete. Dylik utbildning meddelas vidare vid ett antal yrkesbestämda högre
folkskolor med husligt arbete sorn'' yrkesämne, varjämte goda möjligheter
till yrkesutbildning på hushållsområdet erbjudas vid ett stort antal statsunderstödda,
enskilda skolor. Slutligen lämpa sig de statsunderstödda lanthushållskolorna
väl för utbildning även av hembiträden eller för beredande
av möjlighet för annat förvärvsarbete på det område, varom här är fråga.
Såsom lantbruksstyrelsen meddelat, hava också vissa av dessa sistnämnda
skolor i jämförelsevis stor utsträckning utnyttjats för utbildning av hembiträden
och dylika.
Möjligheter till anordnande med statens stöd av undervisning i husligt
arbete föreligga sålunda i rätt stor omfattning. Såsom socialstyrelsen framhållit,
hava emellertid dessa möjligheter hittills icke blivit utnyttjade, vare
sig från kommunernas eller enskildas sida, i så stor utsträckning, som skulle
vara önskligt. Med hänsyn till den ur flera synpunkter utomordentligt stora
och allmänt erkända vikten av yrkesskicklighet på det husliga arbetets område
anser därför utskottet, att till utredning och övervägande bör upptagas
frågan, vad som från det allmännas sida lämpligen kan och bör åtgöras i
syfte att främja dylik yrkesskicklighet.
3
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
En bidragande orsak till det mindre tillfredsställande utnyttjandet av de
möjligheter till utbildning i husligt arbete, som stå till buds, torde ligga
däri, att dessa möjligheter äro alltför litet kända. Om obekantskap med
förhållandena vittna bland annat de i ärendet avgivna yttrandena av Sveriges
husmodersföreningars riksförbund och styrelsen för Stockholms hembiträdesförening.
Vid den av utskottet förordade utredningen synes därför böra
särskilt beaktas frågan örn spridande av upplysning på hithörande område.
Att kännedom örn och utnyttjandet av de förefintliga möjligheterna visat
sig vara jämförelsevis ringa torde emellertid i rätt väsentlig mån kunna
hänföras till det förhållande, att den ifrågavarande utbildningen, som den
för närvarande är ordnad, är splittrad på en mångfald olika skolformer.
En av utredningens uppgifter torde därför böra vara att undersöka, i vad
mån en koncentrering och rationalisering på det område, varom här är
fråga, skulle kunna genomföras.
Jämväl synes böra beaktas frågan örn ekonomiskt stöd åt obemedlade och
mindre bemedlade personer, som önska genomgå utbildningskurser i husligt
arbete. Som bekant utgå redan nu av statsmedel stipendier för sådant
ändamål. Såväl behovet av dylika stipendier som de principer, efter vilka
de skola utdelas för att bäst främja det avsedda syftet, torde även böra
prövas i detta sammanhang, i den mån en dylik prövning icke sker genom
den utredning, som av ungdomsarbetslöshetssakkunniga verkställes rörande
yrkesutbildning och arbetsförmedling för ungdom m. m.
Utskottet vill till sist framhålla, att den av utskottet förordade utredningen
torde kunna utföras utan större kostnader, eventuellt inom ämbetsverken,
och med utnyttjande av den sakkunskap, som kan hava samlats
inom redan pågående utredningar.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa, att andra kammaren
för sin del måtte besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte skyndsammast föranstalta örn utredning
angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt
arbete samt till riksdagen inkomma med förslag till de åtgärder, till
vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.»
Utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen, och första kam- Andra kammaren,
som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet till sitt d^moandra
tillfälliga utskott, som härigenom kommit att få behandla dels mo- tion 11:99.
tion I: 62, dels ock andra kammarens i anledning av motion II: 99 fattade
beslut.
I anledning härav får utskottet anföra.
Utskottet instämmer med andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts ovan Utskottet.
återgivna utlåtande men vill därutöver framhålla följande.
Då utskottet ansluter sig till tanken på ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete genom statliga och kommunala ut
-
4 Första Tcammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 19.
bildningsanstalter, har utskottet icke förbisett värdet och betydelsen av den
utbildning, som under erfarna husmödrars ledning gives åt kvinnlig ungdom
i hemmen. Utskottet är nämligen av den uppfattningen, att den utbildning,
som under en kunnig, erfaren och i övrigt för uppgiften lämplig
husmoders ledning erhålles vid utförandet av de dagliga sysslorna i ett hem,
för elevens utdaning till verklig duglighet i det husliga arbetet i vissa avseenden
är av lika stort värde som den, vilken bibringas eleverna i en
skolkurs, där arbetet utföres under omständigheter, vilka mer eller mindre
avvika från ett vanligt hems förhållanden. Vid den utredning örn utbildningsmöjligheterna
i husligt arbete, som utskottet förordar och som av
andra kammaren beslutats, bör därför jämväl undersökas, huruvida icke
den form av utbildning i det husliga arbetet, varom här talats, också vore
värd att erkännas och understödjas från det allmännas sida. För att denna
form av utbildning må komma till allmännare användning vill utskottet
ifrågasätta, huruvida man icke genom lämpligt ekonomiskt understöd borde
försäkra sig örn medverkan från husmödrar, som vunnit allmänt erkännande
för duglighet och lämplighet att handleda kvinnlig ungdom i hushållsgöromål,
därhän, att de funnes villiga att för utbildning mottaga unga
kvinnor även utöver vad som behöves för det egna hemmets skötande och
att dessa husmödrar genom lämplig myndighet erhölle rätt att utfärda betyg
över den meddelade utbildningens omfattning och resultat, vilka betyg
i värde skulle vara jämförliga med vitsord från offentliga kurser på det
lägre undervisningsstadiet inom det husliga arbetets område, varjämte utskottet
slutligen ifrågasätter, att husmödrar, som på detta område utfört
en förtjänstfull och gagnelig gärning, på något sätt skulle kunna erhålla
offentligt erkännande härför.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att första kammaren, med biträdande av andra kammarens
beslut i ärendet, måtte besluta, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte
skyndsammast föranstalta örn utredning angående ett bättre
ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt arbete samt
till riksdagen inkomma med förslag till de åtgärder, till
vilka ifrågavarande utredning kan föranleda.
Stockholm den 21 april 1932.
Å utskottets vägnar:
A. J. GRANSTRÖM.
Närvarande vid beslutets fattande: herrar Granström, Larsén, Valfrid Eriksson,
Forslund*), Berling, Bengtsson, Anton Pettersson och Nordborg.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
5
Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.
I anledning av härmed återgående remiss får skolöverstyrelsen anföra
följande.
Överstyrelsen har ansett sig till en början böra redogöra för de möjligheter
till yrkesutbildning i husligt arbete, vilka redan nu förefinnas vid
under överstyrelsens inseende stående läroanstalter, och har för detta ändamål
infordrat vissa uppgifter från de statsunderstödda kommunala och enskilda
skolorna för yrkesundervisning i husligt arbete ävensom från de större
yrkesbestämda högre folkskolorna med husligt arbete, vilka uppgifter här
bifogas.
Innan överstyrelsen övergår till en granskning av detta material, vill överstyrelsen
erinra därom, att genom 1918 års lag örn de praktiska ungdomsskolorna
husligt arbete uttryckligen erkänts som ett yrke, jämställt med
yrken tillhörande hantverkets, industriens och handelns områden och i likhet
med dessa yrken krävande yrkesmässig utbildning av sina utövare. I
det system av skolor för yrkesundervisning, som lagen förutsatte skulle
komma till stånd, ingingo också olika slag av skolor för yrkesutbildning i
husligt arbete. Den skolform, som den kommunala yrkesskolstadgan upptog,
och ännu upptager, som grundform för undervisningen, den s. k. lärlingsskolan,
avsedd att ge en kompletterande yrkesutbildning åt i de olika
yrkena anställd ungdom, visade sig emellertid snart nog föga motsvara sitt
syfte, då det gällde yrkesutbildning för hembiträden. Endast jämförelsevis få
av denna kategori yrkesarbetare — över huvud av de i förvärvsarbete sysselsatta
— ha kunnat deltaga i den i lärlingsskolorna för husligt arbete
lämnade undervisningen, vilken i regel omfattar minst 8 timmar i veckan
och därjämte är utsträckt över 2 arbetsår. Lärlingsskolan för husligt arbete
har därför också på flera orter omlagts till en s. k. lärlingskurs, med
samma totala antal undervisningstimmar som lärlingsskolan, men koncentrerad
på ett arbetsår, med 16—20 timmar i veckan. I några kommuner
har man även anordnat lärlingskurser på en termin, å 16—18 veckor, med
cirka 40 timmar i veckan.
Vid sidan av de kommunala skolorna, och delvis långt tidigare än dessa,
har emellertid ett stort antal enskilda skolor, numera statsunderstödda även
de, erbjudit goda möjligheter till yrkesutbildning på hushållsområdet. Som
av bilagda tablå (sid. 1 och 2) framgår, öro kurserna vid dessa skolor av
växlande längd, från 5—6 upp till 8—11 månader, någon gång 1 fi—2
arbetsår. Den dagliga arbetstiden utgör i regel 6—7 timmar.
Slutligen meddelas här ifrågavarande yrkesutbildning även vid ett antal
yrkesbestämda högre folkskolor, med husligt arbete som s. k. yrkesämne
och med en sammanlagd undervisningstid för detta ämne ungefärligen motsvarande
husmodersskolornas, men fördelad på 2 till 3 år.
Ehuru ej sorterande under skolöverstyrelsen, utan under lantbruksstyrel
-
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
sen, torde i detta sammanhang även lanthushållsskolorna böra nämnas, vilka
i fråga örn yrkesutbildning i husligt arbete fylla samma uppgift för landsbygdens
kvinnliga ungdom som husmoders- och hushållsskolorna för städernas
och industrisamhällenas.
De av överstyrelsen infordrade uppgifterna avse att visa hur många av de
under åren 1929—1931 från förenämnda under överstyrelsens inseende stående
skolor avgångna elever, som tagit anställning i yrkesmässigt förvärvsarbete
på hushållsområdet, till exempel som hembiträden, som barnsköterskor,
som kokerskor eller hushållerskor å större anstalter m. m.
Av tablån över det sålunda insamlade materialet framgår, att såväl det
totala antalet med avgångsbetyg utgångna elever som antalet sedermera i
husligt förvärvsarbete anställda är avsevärt större — sistnämnda antal även
relativt — vid de enskilda skolorna för yrkesundervisning än vid de kommunala
lärlingsskolorna och ettåriga lärlingskurserna. De koncentrerade
terminskurserna i husligt arbete vid vissa kommunala skolor (se tablån sid. 3)
visa som synes i dessa avseenden större överensstämmelse med de enskilda
skolorna.
Av de yrkesbestämda högre folkskolorna med husligt arbete är det blott
några få, som synas äga större betydelse för hembiträdesutbildningen, bland
dem i första rummet skolorna i Göteborg, Norrköping och Malmö.
Redan en jämförelse mellan uppgifterna från de olika skolorna i här förevarande
avseende visar sålunda otvetydigt, att kurser med en mer koncentrerad
undervisning lämpa sig bättre som förberedelse för hembiträdesyrket
än de över längre tid utbredda kurserna, med lägre antal veckotimmar.
Det ligger ock i sakens natur, att så skall vara förhållandet. Bland annat
gör tidsvinsten i förra fallet utbildningen i realiteten billigare, även örn
undervisningsavgiften skulle ställa sig något högre. Men därjämte tillkommer
här en sak av största betydelse för själva utbildningen, nämligen den
ökade möjligheten vid en kurs med sammanhängande undervisningstid och
högre veckotimantal att åstadkomma en mot yrkeslivets krav bättre svarande
träning av eleverna i de mångskiftande arbeten, som skola utföras i ett hem.
Vad överstyrelsen här senast framhållit har ock av motionärerna ansetts
vara en nödvändig förutsättning för en yrkesmässig hembiträdesutbildning.
De båda av motionärerna omnämnda skolorna äro emellertid, som av överstyrelsens
redogörelse torde framgå, ingalunda ensamstående i sitt slag, utgöra
blott exempel på ett par olika typer av skolor för yrkesutbildning i
husligt arbete. Liknande skolor finnas, enligt vad den bifogade tablån utvisar,
på många orter i vårt land.
Att man ej alltid satt dessa skolor i samband med hembiträdesutbildning
torde möjligen bero på, att de vanligen ej äro avsedda uteslutande för dylik
utbildning, utan även stå öppna för sådan kvinnlig ungdom, som för det
egna hemmets behov vill förvärva grundliga kunskaper i ett hems skötsel.
Enligt den uppfattning av det husliga arbetet, som fått sitt uttryck i yrkesskolstadgan
och som alltmer gör sig gällande även i det allmänna tänkesättet,
är emellertid även husmoderns arbete i hemmet i viss mån att betrakta
som ett yrke, för vilket grundlig utbildning kräves, en utbildning
som i allt väsentligt kan sägas sammanfalla med den grundläggande hembiträdesutbildningen.
Den ytterligare utbildning och specialisering, som i vissa fall erfordras
för de förvärvsarbetande på detta yrkesområde, bör enligt överstyrelsens
mening, så som redan nu sker, tillgodoses genom specialkurser av olika slag,
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19. 7
till exempel yrkeskurser för kökspersonal vid större anstalter, kurser för
barnsköterskor och, för i yrket anställda, kortare ämneskurser i olika grenar
av hushållsarbetet.
Om också, enligt vad överstyrelsen här sökt påvisa, yrkesutbildningen i
husligt arbete i vårt land är bättre tillgodosedd, än vad motionärerna synas
mena, följer dock icke härav, att inga ytterligare åtgärder skulle vara behövliga
för en förbättrad yrkesutbildning på detta område. Förbättringar i
undervisningens organisation och ett mer konsekvent genomförande av rationella
arbetsmetoder vid den praktiska undervisningen äro inre sådana
åtgärder av största betydelse för skolornas arbetsresultat.
Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift de enskilda skolorna visat sig
fylla i fråga om denna yrkesutbildning är det av vikt, att det ekonomiska
stöd de erhålla av staten ej försvagas, utan att de sättas i stånd att alltjämt
och allt bättre fylla denna uppgift.
Vidare behövas fler skolor, även kommunala sådana, med mer omfattande
och samtidigt med avseende på kurstidens längd mer koncentrerad undervisning
än lärlingsskolans. I den mån så visar sig behövligt och lämpligt,
kunna givetvis, som motionärerna antyda, kurser av här avsedda slag —
liksom redan är fallet med vissa lanthushållsskolor — förläggas även till
folkhögskolor, om vederbörande landsting eller skolförening eller ock kommun,
där skolan är belägen, svarar för de utöver statsunderstödet erforderliga
medlen till kursen. I yrkesundervisningens nuvarande organisation och
i gällande bestämmelser finns intet hinder för en sådan anordning.
Slutligen bör, enligt överstyrelsens mening, den nuvarande möjligheten
för mindre bemedlade eller obemedlade elever vid skolor för yrkesutbildning
i husligt arbete att erhålla stipendier för kursens genomgående så långt ske
kan bibehållas obeskuren, då den visat sig vara av största betydelse för
skolornas rekrytering med dugande elevmaterial.
Ehuru överstyrelsen i likhet med motionärerna anser, att bättre utbildningsmöjligheter
äro en viktig förutsättning för att det husliga arbetet skall
höjas socialt, vill överstyrelsen till sist dock framhålla, att för en verklig
höjning av yrkesarbetet på detta område och av de yrkesarbetande som kår
betraktad därjämte fordras en allmännare insikt, såväl hos dessa yrkesarbetande
själva som hos deras arbetsgivare, örn behovet av en grundlig utbildning
i hushållsarbetet.
Med hänvisning till vad överstyrelsen här anfört får överstyrelsen som
sin mening uttala, att om tillräckliga medel ställas till förfogande, ett tillgodoseende
av motionärernas krav utan svårighet synes kunna ske inom
ramen av den statsunderstödda yrkesundervisningen och för densamma gällande
bestämmelser.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Holmdahl, avdelningscheferna undervisningsråden Fredriksson och
Bruce samt undervisningsrådet Schenke och konsulenten Ingeborg Walin,
föredragande.
Stockholm den 5 mars 1932.
OTTO HOLMDAHL.
Ingeboeg Walin.
Gustaf Brunnberg.
8
Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 19.
Uppgifter om elever avgångna från nedanst. skolor under åren 1929—1931.
I.
Statsunderstödda enskilda husmoders- och hushållsskolor samt yrkeskurser
i hushållsarbete.
1929-
-1931
Antal med
avgångsbe- tyg utgångna
elever
Därav anställda
som hembiträ- den eller i annat
yrkesmässigt
förvärvsarbete å
hushållsom- rådet
•
Namn
Kursernas
längd
34
29
Bergatorps husmodersskola, Hassle
8 månader
100
72
Engelbrekts > , Stockholm
10
227
120
Maria » , »
10
64
321)
Gällivare » , Malmberget
10 »
72
392)
Kiruna »
2 arbetsår å 9
månader
105
45
Domnarvets »
9
433)
273)
Skutskärs »
9
61
42
Älvkarleö »
9 »
90
63
Vita bandets » , Sundsvall
9V2 »
67
35
Ljusne »
972 »
122
974)
Landskrona »
572 och lU/2
månader
94
89
Västkustens ungdomsskolas husmoders- skola, Ljungskile
5 och 7 må- nader
251
lil5)
Södra K. F. U. K:s skola för husligt
arbete, Stockholm
5 och 7 må- nader
52
466)
Uppsala hemskola
11 månader
94
65
Praktiska hushållsskolan för flickor,
Göteborg
lU/2 månader
81
cirka 307)
Kristinehamns praktiska skolas hus- hållskurser
5 månader
247
uppgift
saknas
Karlskoga praktiska läroverks yrkes- avdelning för husligt arbete
5 >
85
74
Vinslövs slöjd- och hushållsskola
6 och 9 må- nader
85
53
Borgens hushållskurser, Stocksund
3 månader
72
528)
Yrkeskurser för kökspersonal vid större
anstalter, Stockholm
4, 672 och 87z
månader
46
44
Stockholms praktiska hushållsskola,
Adelsö
172 arbetsår
(1772mån.)
55
18
Praktiska hushållsskolan, Lund
5 månader
48
uppgift
saknas
Mariannelunds husmodersskola
5 »
83
67
S. Löfvenskiölds husmodersskola, Ma- riestad
6 och H72 må- nader
1) Av de övriga utbilda sig 5 ytterligare lör yrkesmässigt hushållsarbete och 10, utexaminerade i december
1931, söka platser som hembiträden.
2) Därav 2 sorn barnsköterskor.
3) Gäller åren 1929 och 1930, kursen numera 2-årig.
4) Därav 37 som barnsköterskor.
5) Av de återstående ha 90 fortsatt sin yrkesutbildning.
6) Därav 4 som barnsköterskor.
7) Alla, som önskat anställning, ha fått sådan.
8) Därav 46 vid större anstalter, 6 hembiträden. Av de återstående ha 12 fortsatt sin yrkesutbildning.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
9
II.
Kommunala skolor för yrkesutbildning i husligt arbete.
1. 2-åriga lärlings skolor (aftonskolor) eller
1-åriga lärlingskurser (dagskolor).
1929-
-1931
Örtens namn
Antal med avgångs- betyg utgångna elever
Därav anställda som
hembiträden eller i
annat yrkesmässigt
förvärvsarbete å hus- hållsområdet
31
28
Arvika
44
24
Falkenberg
61)
51)
Falun
232)
?2)
Grängesberg
408)
33)
Halmstad
—
—
Huskvarna, ny
34
34)
Hälsingborg
19
55)
Höganäs
66
29
Jönköping
60
18
Karlskrona
6
2
Karlstad
—
—
Katrineholm, ny
37
25
Landskrona
56)
l6)
Ludvika
33
10
Nyköping
22
9
Smedjebacken
39
26
Stockholm
26
16
Säffle
107)
27)
Södertälje
14
8
Sölvesborg
Uppgift saknas
16
Trälleberg
20
3
Uddevalla
23
?
Uppsala
31
4
Varberg
Uppgifter saknas
Ystad
34
17
Amål
25
19
Ängelholm
*) Gäller blott 1931.
2) Gäller » 1929 och 1931.
s) Gäller » 1930 » 1931.
4) Av de återstående äro 3 anställda i matvaruaffär.
6) Av de återstående är 1 bagerska.
6) Gäller blott 1929.
’) » » 1930 och 1931.
Av de återstående är 1 bagerska.
10
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
2. Hushållskurser (dagkurser) å minst en termin.
1929-
Antal med
avgångs- betyg
utgångna
elever
-1931
Därav an- ställda som
hembiträden
eller i annat
yrkesmässigt
förvärvs- arbete å
hushålls- området
Namn
Kursernas längd
71
46
Falun, M. Kronbergs hushållsskola
18—20 veckor
84
65
Gävle, lärlingskurs............
17
43
25
Göteborg, lärlingskurs.........
16 »
—
—
» , yrkeskurs, ny........
15 (ny) »
61
101)
Katrineholm, hushållskurser.....
16—22
'') På grund av föreståndarinneombyte saknas fullständiga uppgifter.
III.
Yrkesbestämda högre folkskolor med husligt arbete som yrkesämne.
1 929-
Antal med av- gångsbetyg ut- gångna elever
-1931
Därav anställda som
hembiträden eller i
annat yrkesmässigt
förvärsarbete å
hushållsområdet
Örtens namn
26
5
Borås
168
133
Göteborg
27
14
Hälsingborg
55
19
Kalmar
—
—
Kristianstad, ny
1711)
48
Malmö
138
53
Norrköping
622 * *)
11
Stockholm (skolans B-linje)
9
3
Uddevalla
-8)
—
Ystad
60
2
Orebro
‘) Av de övriga äro 16 anställda i barnavård eller sjukvård.
2) Av de övriga äro 5 anställda i livsmedelsaffärer.
s) Inga elever utgått med avgångsbetyg. Av de tidigare avgångna ha många tagit
platser i hem.
Första hammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 19.
11
Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.
Sedan riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott anhållit om
yttrande av socialstyrelsen över en inom kammaren väckt motion, nr 62,
örn utredning och förslag angående ett bättre anordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete, har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 februari
1932 anbefallt styrelsen att avgiva och till utskottet senast den 5 mars
1932 överlämna det sålunda begärda yttrandet. Med anledning härav får
styrelsen anföra följande.
Till en början ma framhållas, att det husliga arbetet företer en rik variation
med avseende å arbetsvillkor, arbetsförhållanden och krav på yrkesskicklighet
för den inom detsamma sysselsatta arbetskraften. Väsentligen i
de större städerna förefinnes sålunda en livlig efterfrågan å yrkesskickliga
hembiträden med speciell utbildning såsom kokerskor, barnsköterskor eller
husor. Lika livlig är efterfrågan å yrkesskickliga ensamjungfrur. Tillgången
av ifrågavarande hembiträdeskategorier har sedan länge varit knapp i förhållande
till antalet lediga platser, och arbetsvillkoren hava som regel varit
för verkligt yrkesskicklig arbetskraft förhållandevis goda. Av okvalificerad
arbetskraft har däremot utbudet varit ganska rikligt, och man har till och
med kunnat konstatera överskott av sådan arbetskraft samtidigt med att ett
betydande behov av yrkesskickliga hembiträden varit förhanden. Den okvalificerade
arbetskraften, vilken i hushållsarbetet i regel står under husmoderns
direkta ledning, är i mångt och mycket att betrakta såsom en lärlingseller
elevgrupp. Först efter viss tids praktisk erfarenhet och sedan vitsord
erhållits örn sådana anställningar, brukar vederbörande anses såsom yrkesskicklig
och kan göra anspråk på de löne- och arbetsvillkor, som komme det
mera utbildade hembiträdet till del.
Påpekas må också, att ifrågavarande arbetskraft utmärker sig för ganska
stor yrkesrörlighet. Särskilt under depressionstider kan man konstatera viss
tillströmning av arbetskraft till det husliga yrkesområdet från industrien och
handeln samt hotell- och restaurangbranschen, medan vid förbättrade konjunkturer
en motsvarande återströmning torde äga rum. Därjämte må i
detta sammanhang erinras örn de speciella förhållanden, som råda beträffande
den stora gruppen av huslig arbetskraft inom jordbrukets område,
de så kallade landsjungfrurna, beträffande vilka kravet på yrkesskicklighet
i allmänhet torde tillmätas mindre betydelse än vederbörandes allmänna
duglighet och beredvillighet att vid behov lämna biträde också vid utearbete
och arbete i ladugården.
Vidare är att märka, att det husliga yrkesområdet i betydande utsträckning
utgör allenast en övergångsform för arbetskraften över till andra sysselsättningar.
Avgången sker väsentligen genom övergång till verksamhet
såsom självständiga husmödrar eller hushållerskor eller till andra yrkesområden,
främst industrien, handeln eller hotell- och restaurangbranschen. Vid
1920 års yrkesräkning befanns mer än halva antalet av de redovisade
12 Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 19.
1<S3,000 hembiträdena vara under 25 år, medan de högre åldersgrupperna
voro endast sparsamt företrädda.
Det i motionen framförda förslaget synes att döma av den anförda motiveringen
grunda sig på den uppfattningen, att genom arbetskraftens bättre
utbildning ökade förutsättningar skulle skapas för åvägabringandet av mera
ordnade arbetsförhållanden inom det husliga arbetets område. Under hänvisning
till det ovan anförda ställer sig styrelsen emellertid tveksam mot
riktigheten av denna uppfattning i betraktande av att det här gäller den
kvinnliga arbetskraftens huvudmarknad, karakteriserad av flytande gränser
gent emot andra yrkesområden, arbetskraftens ungdomlighet och stora rörlighet
samt områdets påfallande ringa betydelse såsom slutligt yrke. Skall
man nå fram till mera ordnade arbetsförhållanden inom det husliga arbetet,
lärer man nog väsentligen få lita till andra utvägar.
I förevarande sammanhang får styrelsen meddela, att styrelsen överväger
att till ledning för den offentliga arbetsförmedlingen utarbeta särskilt kontraktsformulär
för anställning i husligt arbete. Liknande formulär hava
upprättats för anställning inom jordbruket och hava där vunnit vidsträckt
tillämpning. Ehuru dylika formulär icke kunna tjäna som norm för avtalsvillkorens
innehåll, torde de måhända vara ägnade att utveckla och främja
en mera fast praxis ifråga örn anställnings- och arbetsförhållanden inom
husligt arbete, exempelvis ifråga örn anställnings- och uppsägningstid, återkommande
ledighet, eventuell semester vid längre tids anställning, allt frågor
som på grund av den nuvarande växlande och ovissa tillämpningen
visa sig ägnade att stöta bort arbetskraften från detta yrkesområde och
skapa en allmän benägenhet att föredraga andra arbetsområden med
mera fixerade arbetsförhållanden. Jämväl torde skriftliga kontrakt, vilka
nu sällan torde tillämpas inom yrket, i viss mån vara ägnade att hos båda
parterna skapa ökad respekt för ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
Om styrelsen sålunda ställer sig tveksam till en förbättrad yrkesutbildnings
direkta och omedelbara inverkan ifråga örn skapandet av mera ordnade
arbetsförhållanden på det husliga arbetets område, förbiser styrelsen
ingalunda vikten och betydelsen ur andra synpunkter av att en sådan utbildning
främjas. Det lärer icke råda delade meningar därom att en yrkesutbildning,
vilken kunde bibringa den talrika hembiträdeskåren verklig yrkesskicklighet,
skulle icke blott vara ägnad att höja denna kårs anseende utan
också bliva av väsentlig betydelse för samhällsekonomien i form av rationellare
hushållning och förbättrad hemvård i de hem, där den sålunda utbildade
arbetskraften kommer att hava sin verksamhet antingen såsom anställda
eller i egenskap av självständiga husmödrar. På knappast något
annat yrkesområde lärer man kunna konstatera ett motsvarande allmänt
gagn under alla förhållanden av en meddelad yrkesundervisning.
Ur sådana synpunkter knyter det förevarande spörsmålet an till frågan
om den allmänna utbildningen för kvinnlig ungdom i husligt arbete. Åtskilliga
utbildningsmöjligheter i sådant avseende hava med statens stöd kommit
till stånd. Härutinnan må erinras om följande data ur den tillgängliga,
något knapphändiga undervisningsstatistiken.
Under undervisningsåret 1926/1927 meddelades undervisning i hushållsgöromål
i folkskolan åt 10,323 flickor i städer och 2,041 på landsbygden.
Medelåldern vid skoltidens slut angives här till cirka 13 eller 14 år. I
yrkesbestämda fortsättningsskolor för husligt arbete utgjorde under samma
undervisningsår elevantalet 10,718 på landsbygden och 8,242 i städer, av
13
Första hammarens andra tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 19.
vilket antal cirka 37 procent utgjordes av elever över 15 år. I en del större
städer hava dessutom anordnats undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda
högre folkskolor.
Tillfällen till påbyggnad av den i ovan omnämnda grundläggande skolor
förvärvade kunskapen och färdigheten i husligt arbete förefinnas vid kommunala
lärlingsskolor, yrkesskolor samt hushållsskolor. Möjlighet föreligger
Ilar efter fortsättningsskolans allmänna införande att genomföra skolplikt
för kvinnlig ungdom, som uppfyller villkoren för inträde i lärlingsskola för
husligt arbete och som icke åtnjuter motsvarande undervisning och ej heller
är inskriven i lärlingsskola av annan typ. Någon tendens till skärpt skolplikt
torde dock knappast hava förmärkts, utan lärer anlitandet av den
kommunala yrkesundervisningen alltjämt i huvudsak vara frivilligt. Såsom
framgår av den tillgängliga statistiken, avseende undervisningsåret 1928/
1929, har ej heller elevantalet vid dessa utbildningsanstalter varit mera avsevärt;
med godkänd examen avgingo från lärlingsskolor i husligt arbete
304 elever och från yrkesskolor 60 elever.
Vid sidan av dylika genom kommunens försorg upprättade skolformer
kunna även enskilda skolor för husligt arbete erhålla statens stöd. Enligt
ovanberörda statistik, avseende undervisningsåret 1928/1929, funnos 21 sådana
statsunderstödda skolor för husligt arbete, från vilka under året med
godkänd examen avgingo 267 elever under 18 år och 555 elever över 18
år. Nämnas må vidare de förefintliga lanthushållsskolorna, vilkas elevantal
— enligt preliminära uppgifter — uppgick till 1,046 år 1930.
Av vad ovan anförts framgår, att möjligheter till anordnande med statens
stöd av undervisning i husligt arbete äro i avsevärd omfattning redan förhanden,
men att dessa möjligheter från kommunernas och enskildas sida ej
i så stor utsträckning, som förefaller vara önskligt, blivit utnyttjade. Av
det förefintliga statistiska materialet synes jämväl framgå, att de redan till
buds stående utbildningsmöjligheterna ej heller av den kvinnliga ungdomen
tillvaratagits i önskvärd utsträckning. En utredning av vad som lämpligen
kan från det allmännas sida åtgöras för åvägabringande av ett bättre utnyttjande
av de redan förefintliga tillfällena till utbildning synes därför, i
betraktande av vikten ur allmän synpunkt av yrkesskickligheten å det husliga
arbetsområdet, vara en betydelsefull angelägenhet.
NILS BERGSTEN.
Kuut Bergström.
14
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.
Sedan till Eder remitterats en av herr Möller m. fl. i första kammaren
väckt motion, nr 62, angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete, har Kungl. Lantbruksstyrelsen anbefallts att häröver
till Eder avgiva yttrande.
Motionärerna föreslå, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast föranstalta en utredning
på ifrågavarande område samt till riksdagen inkomma med förslag till de
åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning kunde föranleda.
På Lantbruksstyrelsen torde allenast ankomma att avgiva yttrande i ämnet,
såvitt angår utbildningsmöjligheterna för hembiträden vid Styrelsen
underställda kvinnliga undervisningsanstalter, nämligen med statsmedel understödda
lanthushållsskolor.
Lanthushållsskolans uppgift är att meddela unga kvinnor praktisk och
teoretisk undervisning i huslig ekonomi och de lantgöromål, som i den ort,
där skolan är belägen, utföras av kvinnor. Enligt Lantbruksstyrelsens förmenande
synas dessa skolor med sin nuvarande organisation väl fylla denna
uppgift.
Om sålunda ifrågavarande skolors huvudsakliga uppgift är att lämna undervisning
åt unga kvinnor för skötande av lanthushåll, lämpar sig dock
undervisningsplanen vid desamma även väl för utbildning av hembiträden
eller för beredande av möjlighet för annat förvärvsarbete inom ifrågavarande
område. I verkligheten hava också vissa av dessa skolor i jämförelsevis
stor utsträckning utnyttjats för utbildning av hembiträden och dylika.
Stockholm den 22 februari 1932.
ERIK INSULANDER.
Geoeg von Zweigbergk.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
15
Till första kammarens andra tillfälliga utskott.
Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund ber härmed att till svar på
den begäran örn yttrande angående motion I: 6‘2 av herr Hansson i Stockholm
m. fl. få framhålla följande:
Väl inseende, att en avsevärd del av de missförhållanden som råda på
det husliga arbetsområdet har sin grund i bristande utbildning hos detta arbetes
utövare, finner Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund det i hög
grad önskvärt, att ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna i detta
avseende måtte komma till stånd.
Den för detta yrke liksom för alla andra yrken nödvändiga utbildningen
Ängö förr i världen alla unga kvinnor automatiskt del av. Undervisningen
skedde från mor till dotter under det dagliga gemensamma arbetet i hemmet.
Denna utbildningsmöjlighet existerar ej numera annat än undantagsvis.
Skolarbetet tar nu sin rundliga del av barnens tid och de unga flickorna
lämna tidigt hemmet för förvärvsarbete.
Den nedärvda arbetsskickligheten har sålunda småningom förminskats
eller rent av gått förlorad. Följden har blivit att våra dagars genomsnittshusmor
saknar förutsättningar för att meddela dylik undervisning.
Yrkeskunskap medför ökad respekt för arbetet både hos den arbetande
själv och hos andra. Örn det husliga arbetets utövare i större utsträckning
(än som nu sker) genom sakkunnig utbildning bleve delaktiga av verklig
yrkeskunskap skulle det husliga yrkets sociala nivå komma att väsentligt
höjas.
Denna omständighet skulle kanske i sin tur kunna åstadkomma en viss
lättnad på den allmänna arbetsmarknaden.
På grund av ovanstående ansluta vi oss till motion nr 99 och uttrycka
vår livliga förhoppning om
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast föranstalta en
utredning angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete, samt till riksdagen inkomma
med förslag till de åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning
kan föranleda».
För Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund:
ELSIE GAUFFIN.
verkställande led. av styrelsen.
16 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.
Hembiträdesföreningens Styrelse ansluter sig helt till de i motionen framförda
synpunkterna och anser det synnerligen önskvärt om en utredning
med det snaraste kommer till stånd för bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för de i husligt arbete anställda.
Hembiträdesföreningens Styrelse vill erinra om, att den redan vid offentligt
möte år 1912 i en resolution krävde att Stockholm och kommunerna
överallt i landet tog i övervägande möjligheterna för upprättande av avgiftsfria
hushållsskolor där obemedlade flickor, som ägna sig åt husligt arbete,
kunna erhålla nödig utbildning.
De rådande missförhållandena inom vår kår äro i hög grad beroende på
att de allra flesta ej erhållit lämplig utbildning för sitt värv. Trots att 20
år förflutit sedan detta uttalande gjordes, har ännu intet åtgjorts för frågans
lösning på ett tillfredsställande sätt. Följer man statistiken på Stockholms
stads arbetsförmedling i dess månadsrapporter, skall man alltid finna: Brist
på kvalificerade hembiträden. Därför är det av stor vikt både för samhället
och den grupp av unga kvinnor som vill ägna sig åt det husliga
yrket som förvärvsarbete, att det från samhällets sida göres något för deras
utbildning. Hembiträdesyrket är ett av de mångsidigaste och fordrar både
omtanke och anpassningsförmåga av sina utövare.
Styrelsen vill därför på det livligaste tillstyrka en sådan utredning som i
motionen förordas.
På Stockholms Hembiträdesförenings Styrelses vägnar:
Hanna Grönwall.
ordf.
Gerda Hultström.
sekr.
Stockholm 1932, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
321385
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.