Utlåtande över en inom handelsdepartementet verkställd utredning rörande obligatorisk märkning av vissa till riket införda industrivaror samt att i samband därmed inkomma med förslag till de författningsbestämmelser, som i ämnet kunde anses erforderliga. Utskottet.
1932-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1932:21, Utlåtande över en inom handelsdepartementet verkställd utredning rörande obligatorisk märkning av vissa till riket införda industrivaror samt att i samband därmed inkomma med förslag till de författningsbestämmelser, som i ämnet kunde anses erforderliga. Utskottet.
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
1
IVr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1932 kl. 11 f. m.
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande,
nr 21, i anledning av väckt motion, 1:103, örn obligatorisk
märkning av vissa importvaror.
I en i första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott Motionen.
hänvisad motion, nr 103, har herr Lindgren m. fl. hemställt, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t på därom
gjord framställning måtte i fråga örn sådana varuslag, för vilka den
begärda åtgärden befinnes erforderlig och lämplig, förordna, att dylik
vara icke må från utrikes ort till riket införas för försäljning med mindre
den är försedd med tydlig ursprungsbeteckning eller särskilt importmärke.
Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
En likalydande motion har väckts i andra kammaren (II: 146). Över
denna motion hava yttranden avgivits av kommerskollegium, generaltullstyrelsen
och Sveriges industriförbund. Dessa yttranden återfinnas såsom
bilagor vid detta utlåtande.
Yttranden
över likalydande
motion
i andra
kammaren.
Beträffande nu gällande bestämmelser i fråga örn utmärkande av im- Gällande lagportvarors
ursprung får utskottet hänvisa till den redogörelse, som härom stlgjf^efd
lämnats av generaltullstyrelsen i dess berörda yttrande.
Genom motioner vid 1922 (II: 89), 1923 (I: 114 och II: 166) och 1926 Frågans
(II: 204) års riksdagar har frågan om obligatorisk märkning vid import behandling.
av en del utländska industrialster (vissa metallmanufakturvaror, guld-,
silver- och nysilverarbeten samt handskar), i och för angivande av deras
utländska ursprung, varit föremål för övervägande inom riksdagen.
Nämnda motioner blevo emellertid av riksdagen avslagna under hänvisning
till att frågan örn importmärkning i hela dess utsträckning vore
föremål för utredning i anledning av en av Sveriges industriförbund den
10 mars 1922 till Kungl. Maj :t ingiven framställning. De i motionerna
åsyftade importmärkningsåtgärderna å vissa däri angivna varuslag kunde
sålunda förväntas bliva underkastade prövning i ett vidare sammanhang.
Enligt vad utskottet inhämtat har genom vissa, delvis oförutsedda omBihanq
till riksdagens protokoll 1932. 12 sami. 2 avd. 13 haft. (Nr 21—22.) 1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
ständigheter det i anledning av industriförbundets initiativ igångsatta
utredningsarbetet blivit fördröjt, men, ej minst med hänsyn till den
ökade aktualitet, frågan erhållit på grund av det ändrade tidsläget, sedermera
återupptagits. Genom remiss i mars månad innevarande år har
Kungl. Maj :t anbefallt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att gemensamt
avgiva utlåtande över en inom handelsdepartementet verkställd
utredning rörande obligatorisk märkning av vissa till riket införda industrivaror
samt att i samband därmed inkomma med förslag till de författningsbestämmelser,
som i ämnet kunde anses erforderliga.
Utskottet. Utskottet ansluter sig till de synpunkter och önskemål, vilka tagit sig
uttryck i Sveriges industriförbunds här närslutna yttrande, och anser
det vara av vikt att påskynda det sedan länge pågående utredningsarbetet.
Under nu rådande förhållanden synes den inhemska produktionen vara i
behov av alla åtgärder, som äro ägnade att minska de svårigheter, varmed
den har att kämpa.
Under åberopande av den omförmälda utredningen samt vad utskottet
ovan anfört, får utskottet i anledning av motionen I: 103 hemställa,
att första kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att den
i motionen omhandlade utredningen rörande märkning av
vissa importvaror måtte snarast slutföras och att Kungl.
Maj :t därefter ville vidtaga de åtgärder i motionens syfte,
som kunna befinnas vara lämpliga.
Stockholm den 28 april 1932.
På utskottets vägnar:
A. J. GRANSTRÖM.
Närvarande vid beslutets fattande: herrar Granström, Larsén, Berling, Valfrid Eriksson,
Bengtsson, Anton Pettersson*, Hjalmarsson och Nordborg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Berling och Hjalmarsson.
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
3
Bilaga 1.
Till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Genom remiss den 19 februari 1932 har Kungl. Maj :t anbefallt kommerskollegium
att till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott
avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt och till utskottet
hänvisad motion nr 146 av herr Leffler m. fl. angående skyldighet att å
för försäljning till riket införda varor i vissa fall anbringa tydlig ursprungsbeteckning
eller särskilt importmärke. Motionen är likalydande
med motion i första kammaren nr 103 av herr Lindgren m. fl. örn obligatorisk
märkning av vissa importvaror.
Med anledning härav får kommerskollegium anföra följande.
Genom remiss den 24 mars 1932 har Kungl. Maj :t anbefallt kommerskollegium
och generaltullstyrelsen att gemensamt avgiva utlåtande över
en inom handelsdepartementet verkställd utredning rörande obligatorisk
märkning av vissa till riket införda industrivaror samt att i samband därmed
inkomma med förslag till de författningsbestämmelser, som i ämnet
må anses erforderliga.
Den åtgärd från Kungl. Maj :ts sida, varom riksdagen enligt den remitterade
motionens hemställan skulle anhålla, befinner sig alltså redan under
övervägande inom vederbörande departement.
Vid sådant förhållande synes en riksdagens skrivelse i ämnet för närvarande
icke vara erforderlig.
Till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Med anledning av en utav Eder gjord framställning har Kungl. Maj :t
den 19 februari 1932 anbefallt generaltullstyrelsen att avgiva och senast
den 15 mars 1932 till Eder överlämna yttrande över en inom andra kammaren
väckt motion, nr 146, angående skyldighet att å för försäljning till
riket införda varor i vissa fall anbringa tydlig ursprungsbeteckning eller
särskilt importmärke.
Innan styrelsen går att fullgöra denna befallning, torde styrelsen få i
korthet erinra örn nu gällande bestämmelser i fråga örn utmärkande av
importvarors ursprung.
Enligt lag den 4 juni 1913 (nr 159) må vara, därå finnes anbragt beteckning,
som giver varan sken av att hava frambragts eller tillverkats i
Sverige, icke från utrikes ort hit till riket införas för försäljning. Detta
förbud äger icke tillämpning i vissa närmare angivna fall, däribland det,
att jämte den svenska ursprungsbeteckningen å varan finnes på tydligt,
RAGNAR SOHLMAN.
G. HOLMBERGER.
Wennerholm.
Bilaga 2.
4 Första hammarens andra tillfälliga utsi otts utlåtande Nr 21.
lätt i ögonen fallande och varaktigt sätt angivet, att varan är av utländskt
ursprung. Förbudet gäller även i det fall, att den oriktiga ursprungsbeteckningen
är anbragt å emballage, i vilket varan vid införseln förvaras,
såvida emballaget är sådant, att varan är avsedd att däri hållas till salu.
Under vissa förutsättningar och villkor må den oriktiga ursprungsbeteckningen
kunna utplånas eller utländsk ursprungsbeteckning åsättas varan
efter införseln men innan varan utlämnas från tullverket.
För införsel av vara, därå beteckning, som giver varan sken av att vara
av svenskt ursprung, icke finnes, utgör alltså enligt nämnda lag frånvaron
av utländsk ursprungsbeteckning icke något hinder. I lag den 9
oktober 1914 (nr 422) är emellertid vid straffpåföljd förbjudet ej mindre
att å utländsk vara, som är avsedd för försäljning, eller å varans försälj - ningsemballage här i riket anbringa svensk ursprungsbeteckning än även
att här i riket hålla till salu sålunda betecknad utländsk vara, allt för så
vitt den svenska ursprungsbeteckningen anbragts i avsikt att vilseleda i
fråga om varans ursprung. Icke heller nu ifrågavarande förbud är tilllämpligt,
då jämte den svenska ursprungsbeteckningen å varan finnes beteckning,
som angiver varans utländska ursprung.
Beträffande ett antal olika varuslag, huvudsakligen alster av lanthushållning,
äro i särskilda författningar föreskrifter meddelade rörande det
sätt, varpå vid införsel till riket av sådana varor deras utländska ursprung
skall vara angivet. I vissa av dessa författningar äro tillika bestämmelser
meddelade örn utmärkande av det utländska ursprunget vid handel
inom riket med respektive varuslag. Såsom exempel å dylika varor må
nämnas vissa slag av frö, havre, hönsägg, smör, köttvaror och dj lirf ett
samt margarin, margarinost, konstister och skodon. Vidare må erinras,
att för närvarande till behandling föreligger ett av jordbruksutredningen
avgivet betänkande rörande ursprungsbeteckning å vissa slag av importerade
lantmanna- och trädgårdsprodukter samt fisk ävensom i anslutning
härtill utarbetade författningsförslag.
I förevarande motion yrkas, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t
göra framställning i syfte att bestämmelser, likartade med de nu senast
omnämnda, måtte meddelas i fråga om andra sådana varor, som, enligt
vad verkställd utredning utvisade, icke borde få införas till riket för försäljning,
med mindre de vore försedda med tydlig ursprungsbeteckning
eller särskilt importmärke. Av motiveringen synes framgå, att enligt motionärernas
avsikt dylik utredning och vederbörligt beslut i anledning av
denna skulle, till vinnande av resultat snarast möjligt i fråga om varor,
för vilka behovet av ursprungsbeteckning ansåges särskilt trängande, ske
från fall till fall efter framställning från intresserat håll. Ett dylikt tillvägagångssätt
kan emellertid generaltullstyrelsen, som i frågans nuvarande
läge anser sig icke böra ingå på de skäl, vilka kunna anföras för
och emot ändamålsenligheten av de utav motionärerna ifrågasatta åtgärderna,
för sin del icke förorda. Det samband, vari olika industri- och
fabrikationsgrenar — motionen synes åsyfta huvudsakligen industrialster
-— ofta stå till varandra,'' nödvändiggör enligt styrelsens mening, att utredning
av frågan i hela dess omfattning sker i ett sammanhang. Den
allsidiga belysning av problemet, som torde erfordras för detsammas lösning,
synes styrelsen icke kunna vinnas på annat sätt. Liksom i fråga om
ovan omförmälda produkter av lanthushållning lära för övrigt även beträffande
nu ifrågavarande industrialster särskilda bestämmelser i många
5
Första hammarens andra tillfälliga utslcolts utlåtande Nr 21.
fall bliva erforderliga för handeln med desamma, ett förhållande, som
synes ägnat att i sin mån understryka önskvärdheten av en allsidig utredning.
.
Generaltullstyrelsen får alltså såsom sin mening uttala, att for den nandelse
bestämmelser i den av motionärerna åsyftade riktning anses böra
komma till stånd, dessa böra föregås av en allsidig utredning av frågan
i hela dess omfattning.
Stockholm den 1 mars 1932.
KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN.
NILS WOHLIN.
j Hilding Lindberg.
Bilaga 3.
Till andra kammarens femte tillfälliga utskott.
I skrivelse den 9 innevarande februari har andra kammarens femte
tillfälliga utskott anhållit om Sveriges industriförbunds yttrande över en
av Herr Lindgren m. fl. i första kammaren och Herr Leffler m. fl. i andra
kammaren väckt motion örn skrivelse till Kungl. Maj :t angående utfärdande
av bestämmelser rörande märkning av vissa importvaror, och får
industriförbundet med anledning härav äran anföra följande.
Såsom i motionen omnämnes, har industriförbundet redan den 10 mars
1922 avlåtit en skrivelse till Kungl. Maj :t i förevarande ämne, vari hemställdos
dels
att vissa efter utredning fastställda varuslag ej måtte få från utrikes
ort till riket införas med mindre varorna vore försedda med tydlig
ursprungsbeteckning eller särskilt importmärke anbringat på ett i ögonen
fallande sätt enligt fastställda grunder,
dels även att förbud måtte utfärdas mot saluhållande av dylik utländsk
vara, å vilken berörda beteckning eller märke icke funnes åsatt.
Förbundet anser att de omständigheter, som föranledde avlåtandet av
sagda skrivelse fortfarande göra sig gällande. Särskilt i betraktande av
den goda kvalitet, som svenska fabrikat i regel äga, synes det vara ett allmänhetens
intresse att, där så lämpligen kan ske, åtgärder vidtagas i
syfte att köparna på ett enkelt sätt må kunna förvissa sig om att en vara
är importerad eller ej. Det ifrågasatta statsingripandet är vidare, enligt
förbundets uppfattning, ett önskvärt komplement till den propaganda för
svenska varor, som under senare tid alltmera intensivt bedrivits. Såsom
framgår av motionen hava också i ett flertal länder under senare åren införts
i vissa fall långt gående föreskrifter örn märkning av importvaror.
Vad angår utväljandet av de varuslag, som skulle komma i fråga för
märkningsförfarandet, anser förbundet det av motionärerna anvisade
tillvägagångssättet ändamålsenligt och vill härtill endast betona angelägenheten
av att förundersökningarna bedrivas på sådant sätt, att märkningsbestämmelser
snarast möjligt matte kunna utfärdas för sådana varu
-
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
slag, beträffande vilka någon tveksamhet icke föreligger ang. lämpligheten
av den föreslagna åtgärden, varefter allt efter utredningens gång
andra varuslag efter hand kunna inrangeras bland de märkningspliktiga.
Förbundet här med tillfredsställelse erfarit, att inom kungl, handelsdepartementet
fragan örn utfärdande av bestämmelser för märkning av
vissa utländska varor under senaste tiden gjorts till föremål för förnyad
utredning, och att resultatet av undersökningen torde snart föreligga.
I anledning av vad sålunda anförts får förbundet tillstyrka bifall till
motionen i fråga.
Stockholm den 12 mars 1932.
SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND.
VILHELM LUNDVIK.
[ Gustaf Settergren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:262 Skrivelse till Konwngen angående obligatorisk märkning av vissa importvaror. s. 1 i texten