Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1932-02-11 · 59 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

#

Kr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte

i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

Ilo) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras*biträden. Under

punkt 3 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till reseersättningar

åt lantbruksingenjörer och deras biträden anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

Resekostnaderna för, bland andra, statens lantbruksingenjörer och deras

biträden blevo genom beslut av 1931 års riksdag utbrutna ur nionde huvudtitelns

allmänna reseanslag, och anvisade riksdagen i samband härmed till

reseersättningar åt ifrågavarande grupp av förrättningsmän för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor (se IX H. T.

1931 p. 3).

Enligt statsrådsprotokollet hava reseersättningarna åt nu berörda befattningshavare

för budgetåret 1930/1931 uppgått till i runt tal 308,000

kronor. Anslaget har emellertid för budgetåret 1932/1933 ansetts kunna

begränsas till 250,000 kronor på grund av dels den begränsning av utgifterna

för ändamålet, som förväntas uppstå i anledning av vissa under

år 1931 vidtagna ändringar i fråga örn grunderna för reseersättningarnas

bestämmande, dels ock viss ifrågasatt nedsättning av traktamentena

för lantbruksingenjörer och möjligen även deras biträden, vilken

sistnämnda fråga departementschefen ansett böra avgöras av Kungl.

Maj:t, efter det riksdagen beslutat i anslagsfrågan.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till reseersättningar åt lantbruksingenjörer

och deras biträden anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av kronor 250,000.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami- 2 hafi. (Nr 2.)

Reseersättningar

åt

lantbruksingenjörer

och

deras biträden.

[3.]

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Lägre mejeri- 2:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Under punkt 26 har Kungl.

*t°innor,> föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till

[26.] lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 29,000 kronor, med 6,000 kronor till

23,000 kronor.

Den lägre mejeriundervisningen för kvinnor erhöll sin nuvarande organisation

genom beslut av 1921 års riksdag, som för ändamålet anvisade

ett särskilt anslag. Det ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor

för kvinnor har från och med budgetåret 1923/1924 varit uppfört

med 29,000 kronor. I anslutning till 1921 års riksdagsbeslut i ämnet utfärdade

Kungl. Maj:t den 30 juni 1921 reglemente för mejeriskolor för kvinnor

(nr 509), vilket ännu gäller.

För närvarande är den statligt ordnade utbildningen av manliga

mejerister i sin helhet förlagd till Alnarp. Enligt bestämmelser

i stadgarna den 20 juni 1918 (nr 406) för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp skall med institutet vara förenad en lägre mejeriskola, avsedd

att utbilda mejerister genom såväl teoretisk undervisning som praktisk

övning i yrket. För inträde vid mejeriskolan fordras, bland annat,

att hava minst ett år allvarligt deltagit i alia vid ett mejeri förefallande

göromål. Antalet elever har under senare år varit 25. Eleverna

hava efter genomgåendet av kursen, som omfattar ett år, i regel omedelbart

erhållit platser såsom föreståndare för mindre mejerier, förste

mejerister, smör- och ostmejerister eller mjölkbedömare.

Mejeriskolorna för kvinnor skola, enligt förenämnda reglemente

den 30 juni 1921, vara förlagda till välskötta, tidsenligt anordnade

mejerier. Högst sju statsunderstödda skolor få inrättas. Inalles böra

platser finnas för minst 56 elever. Varje kurs är ettårig och omfattar

såväl viss teoretisk undervisning som praktiska övningar. För inträde

fordras, bland annat, minst två års väl vitsordad mejeripraktik, och skola

såsom elever i första hand mottagas sökande, som genomgått av lantbruksstyrelsen

anordnad kurs för mejerielever. Elev vid mejeriskola får

ej under lärotiden användas till annat arbete än sådant som kan befordra

det ändamål, för vilket eleven vistas vid skolan. För skolan antages föreståndare.

En huvudlärare skall finnas, och kan föreståndaren antagas därtill.

De nuvarande sju mejeriskolorna för kvinnor äro förlagda till Oppeby

i Södermanlands län, Bjärka-Säby i Östergötlands län, Ljungbyholm i

Kalmar län, Blomberg i Skaraborgs län, Änge i Jämtlands län, Flarken

i Västerbottens län och Nederkalix i Norrbottens län. Av skolorna

äro alltså fyra förlagda till södra och mellersta Sverige samt

tre till övre Norrland.

I syfte att till de kvinnliga mejeriskolorna må erhållas elever med tillräcklig

förutbildning har statsunderstöd lämnats till s. k. elevmejerier.

Under en följd av år har Kungl. Majit sålunda av medel ur det

under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar anvisat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

3

statsbidrag till dylika elevmejerier med sammanlagt 8,100 kronor per år.

Reglemente för elevmejerierna är fastställt av lantbruksstyrelsen den 8

september 1922. Enligt detta antager styrelsen i mån av behov enskilt,

välskött och tidsenligt mejeri till elevmejeri.

Sedan fråga uppkommit angående ändrad organisation m. m. icke blott

av de lägre mejeriskolorna för kvinnor utan även av den lägre mejeri

undervisningen över huvud taget, föreläde Kungl. Majit genom proposition

den 6 februari 1931, nr 84, riksdagen förslag i ämnet. Propositionen,

som byggde på ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, avsåg bibehållande

av det nuvarande systemet med ett flertal mindre mejeriskolor för

kvinnor. Förslaget vann icke riksdagens godkännande, men anhöll riksdagen

i skrivelse den 6 maj 1931, nr 188, under åberopande av jordbruksutskottets,

av riksdagen godkända utlåtande nr 51, att Kungl. Majit ville,

med beaktande av vad utskottet anfört, efter den ytterligare utredning,

som kunde befinnas av förhållandena påkallad, örn möjligt till 1932 års

riksdag framlägga förnyat förslag till den lägre mejeriundervisningens

ordnande. Jordbruksutskottet förordade därvid i anslutning till ett av de

s. k. lägre lantbruksundervisningssakkunniga framlagt förslag vidkommande

de mellersta och södra delarna av landet en övergång till ett

mindre antal större mejeriskolor för kvinnor. Vidare uppförde fjolårets

riksdag för budgetåret 1931/1932 ordinarie reservationsanslaget till lägre

mejeriskolor för kvinnor med oförändrat belopp 29,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit den 29 maj 1931 anbefallt lantbruksstyrelsen att

efter verkställd utredning inkomma med förslag till den lägre mejeriundervisningens

ordnande enligt de i jordbruksutskottets förberörda utlåtande

angivna grundlinjer, har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 9

oktober 1931 avlämnat utredning med förslag i ämnet. Därvid har uppmärksamheten

framför allt inriktats på den fråga, där olika meningar i

fjol förelågo, nämligen huruvida man för södra och mellersta Sveriges

del borde övergå från det nuvarande systemet med flera smärre mejeriskolor

för kvinnor till en anordning med tre större dylika skolor.

Efter en redogörelse för lantbruksstyrelsens förslag och däröver avgivna

yttranden har departementschefen angivit på vad sätt en lösning av ifrågavarande

spörsmål enligt de av fjolårets riksdag ifrågasatta grundlinjerna

kunde ske, i vilket avseende utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 49 och 50. Härav framgår att vid en genomförd omorganisation

ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor för kvinnor skulle

behöva höjas med 13,600 kronor. Härutöver skulle komma dels understöd

enligt gällande grunder till vissa elever vid mejeriskolorna för kvinnor,

att utgå från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget

till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, dels

ock statsunderstöd till särskilda elevmejerier för kvinnor med belopp, som

1931 års

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

i fjolårets proposition upptogs till 17,500 kronor ock föreslogs anvisat såsom

ett särskilt extra reservationsanslag.

Vid övervägande därefter huruvida framställning borde göras till 1932

års riksdag örn godtagande av det ändrade systemet ock uppförande av

för ändamålet erforderliga ökade anslagmedel kar departementschefen

med hänsyn bland annat till det statsfinansiella läget, som påkallade stor

försiktighet i avseende å införande av varje anordning, som medförde

kostnadsökning för statsverket, ansett sig för närvarande ej böra framställa

något förslag i ämnet. Härtill komme, såsom framginge av den lämnade

redogörelsen, att meningarna alltjämt vore delade örn lämpligheten av

att övergå till det ändrade systemet. I överensstämmelse med vad fjolårets

riksdag vid behandlingen av förevarande organisations- och anslagsfraga

fann riktigt, nämligen att spörsmålet örn den lägre mejeriundervisningen

borde på en gång avgöras i hela dess vidd, funne departementschefen

sig nu icke heller kunna vare sig återupptaga de förslag angående understöd

åt kvinnliga och åt manliga elevmejerier, vilka framfördes i förberörda

proposition nr 84 till 1931 års riksdag, eller framställa något yrkande

angående inrättandet av en ny mejeriskola för män. Vad särskilt

anginge sistnämnda fråga hade för övrigt någon fullt tillfredsställande

lösning icke ännu föreslagits, vartill komme, att behovet härvidlag, så

vitt framginge av den senaste utredningen och även av allmänna svenska

mejeristföreningens yttrande i ämnet, ej kunde sägas vara trängande.

I detta sammanhang ville departementschefen emellertid slutligen betona,

att han ansage, att uppmärksamhet alltjämt borde ägnas förevarande

organisationsspörsmål, i syfte att en tillfredsställande lösning härav framdeles

kunde vinnas. Vid bibehållen organisation av de lägre mejeriskolorna

för kvinnor kunde enligt statsrådsprotokollet medelsbehovet för ändamålet

för budgetåret 1932/1933 uppskattas till oförändrat belopp av ungefär

29,000 kronor. Enär en reservation av i runt tal 6,000 kronor torde

kunna påräknas å förevarande anslag, har detta ansetts kunna för sagda

budgetår tillfälligt minskas till 23,000 kronor.

Det sedan förra årets riksdag inträdda i hög grad försämrade ekonomiska

läget finner jämväl utskottet utgöra skäl för att för närvarande

låta anstå med lösningen av frågan örn en förbättrad organisation

av den lägre mejeriundervisningen. Utskottet vill emellertid understryka

departementschefens yttrande, att uppmärksamhet alltjämt bör

ägnas förevarande spörsmål samt uttala en förväntan att Kungl. Majit

skall då de ekonomiska förhållandena anses kunna sådant medgiva förelägga

riksdagen förslag till frågans lösning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att ifrågavarande anslag

upptages till av Kungl. Majit föreslaget belopp, hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 29,000

kronor, med 6,000 kronor till 23,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 5

3:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 27 har vtbiidningsKungl.

Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskur- ^YJit

ser för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra re- assistenter.

servationsanslag av 13,000 kronor. [27.]

Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen alltsedan

1911 anvisat medel. Medelsbehovet för de senaste budgetåren har beräknats

till 14,000 kronor, vilket belopp senast anvisats för budgetåret

1931/1932 i form av extra reservationsanslag.

Vid utgången av budgetåret 1931/1932 beräknas å anslaget förefinnas

en behållning av omkring 1,000 kronor, varför ett anslag för budgetåret

1932/1933 å 13,000 kronor skulle vara tillfyllest.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer, utskottet.

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

4:o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Under

punkt 28 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av

utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för budgetåret

1932,1933 ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

Kiksdagen har under en följd av år anvisat anslag till anordnande av

utbildningskurser för ladgårdsförmän samt från och med 1918 jämväl

till dylika kurser för svinskötare. För budgetåren 1930/1932 hava för

ändamålet beviljats respektive 34,000 och 38,000 kronor i form av extra

reservationsanslag.

Departementschefen har räknat nied en medelstillgång av 42,000 kronor

för budgetåret 1932/1933. Med beräkning att den 1 juli 1932 å anslaget

kommer att finnas en reservation å 8,000 kronor, har det ytterligare belopp

som tarvas för budgetåret 1932/1933. upptagits till 34,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning hemställer utskottet.

utskottet,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 34,000 kronor.

5io) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och utbiidnmgsDalarna.

Under punkt 29 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att k*YiZi!gZ

till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i udugirdsska
-

Utbildningskurser

flir

ladu ärdsförmän

oeh

svinskötare.

[28.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

tave i Norr

land och

Dalarna.

[29.]

Utskottet.

Utbildningskurser

i beteskultur

och

ängsskötsel.

[30.]

Utskottet.

Stuteri
väsendet.

[35.]

b Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Norrland oell Dalarna anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag Me
delsbehovet

har för vart och ett av de senaste budgetåren beräknats till

0,000 kronor.

Föi budgetåret 1932/1933 har anslaget med hänsyn till beräknad reservation

ansetts, i likhet med innevarande budgetår, kunna begränsas

till 4,000 kronor.

Framställningen tillstyrkas av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

6:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt

30 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 3,300 kronor.

_ Medelsbehovet har under ett vart av de senare budgetåren beräknats

till 3,500 kronor. Med hänsyn till påräknad reservation har medelsanvisningen

för budgetåret 1932/1933 ansetts kunna begränsas till 3,300

kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av

3,300 kronor.

7:°) Stuteriväsendet. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933

har Kungl. Majit upptagit ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet

med oförändrat belopp, 800,000 kronor.

Därjämte har Kungl. Majit under förevarande punkt (35) föreslagit

riksdagen a) besluta, att det i 5 § 1 mom. av gällande avlöningsreglemente

för statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

upptagna arvodet för chefen för Strömsholms hingstdepå

skall för tiden från och med den 1 juli 1932 nedsättas till 7,500 kronor;

b) medgiva, att till den nuvarande innehavaren av befattningen såsom

chef för Flyinge hingstdepå och stuteri, depåchefen Oscar Samuelson, må,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

utöver den med befattningen förenade avlöningen, från och med den 1

juli 1932 utgå ett personligt arvodestillägg av 1,500 kronor; c) vid bifall

till vad under a) och b) föreslagits godkänna de av departementschefen i

statsrådsprotokollet förordade förslagen till ordinarie avlöningsstater for

dels Flyinge hingstdepå och stuteri, dels ock Strömsholms hingstdepå, att

tillämpas från och med budgetåret 1932/1933.

(Statsrådsprotokollet sid. 64—82.)

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr

28 av herr Andersson i Stockholm har hemställts, att riksdagen måtte

uttala, att de stallbetjänter vid Flyinge hingstdepå, som nu benämnas

extra och på grund därav åtnjuta lägre lön, böra avlönas enligt den löneplan,

som gäller för de övriga stallbetjänterna vid samma hingstdepå.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till stuteriväsendet är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag.

Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret

1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket på grund av

kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning

medelst s. k. totalisator (totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över

förslagsanslaget till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets

fond, från vilken utgifterna i fråga skola direkt bestridas.

Med tillämpning från och med budgetaret 1931/1932 av den principen,

att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp

som det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att under budgetåret

inflyta, har anslaget för innevarande budgetår uppförts med 800,000

kronor.

Utgifterna för stuteriväsendet under budgetåret 1931/1932 beräknades

sålunda:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis ....................... kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri.

förslagsvis......................... Ä 49’000

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis ........................................ * 494,999

Hästavelns befrämjande, förslagsvis....... » 598,JOD

summa förslagsvis kronor 790,600.

Motion.

Under rubriken hästavelns befrämjande äro beräknade följande belopp:

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............

Hästpremieringen, förslagsvis .........................

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar ..............................................

kronor 240,000

» 328,500

» 30,000

förslagsvis kronor 598,500.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:t8

förslag.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Den i utgiftsberäkningen ingående förslagsposten å 49,000 kronor till

avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri disponeras enligt

följande av Kungl. Majit fastställda avlöningsstater:

Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,400

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 5 finn

summa förslagsanslag kronor 29,400.

Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 17,700

Arvode till en veterinär................................ Ä 2 000

Dyrtidstillägg, förslagsanslag.............................. » 2000

summa förslagsanslag kronor 21,700.

Övergångsavlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.

mämann’ ^VOde.............................................. kronor 700

Tillfällig löneförbättring .............................. -j7k

summa kronor 875.

Staternas sammanlagda belopp uppgår till 51,975 kronor. Att anslagsbeloppet

uppförts med allenast 49,000 kronor sammanhänger med att

vissa befattningar tidvis uppehållits på förordnande.

I de av Kungl. Majit efter riksdagens beslut i anslagsfrågan den 27

juni 1930 fastställda avlöningsstaterna för stallpersonalen vid Flyinge

hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå (övrig personal)

upptages avlöning till ordinarie stallbetjänt med 1,350 kronor jämte rätt

tili tre ålderstillägg å 90 kronor efter 3, 6 och 9 år. Dessutom åtnjuter

stallbetjänt vissa förmåner in natura.

Kungl. Majit har i nu förevarande framställning, sorn i huvudsak

grundar sig på av stuteriöverstyrelsen framställt förslag i ämnet, icke

ifrågasatt annan förändring i anslaget till stuteriväsendet än beträffande

de häri ingående anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän

vid hingstdepåer och stuteri samt till hästavelns befrämjande.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer

och stuteri innebär Kungl. Majits förslag beredande åt nuvarande

chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri av ett arvodestillägg av 1,500

kronor, varigenom hans avlöning skulle komma att uppgå till 11,000 kronor

samt en sänkning av arvodet till chefen för Strömsholms hingstdepå

från 8,500 till 7,500 kronor. Förutom den härav föranledda höjningen i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

9

anslagsposten med (1,500 — 1,000 =) 500 kronor har stuteriöverstyrelsen

ifrågasatt viss ytterligare höjning på grund av nytillkommande ålderstillägg.

I fråga härom har departementschefen anfört följande:

»Den starka utveckling, som under senare år präglat verksamheten vid

Flyinge hingstdepå och stuteri, synes mig motivera, att chefen för denna

institution erhåller en något förmånligare löneställning än vad för närvarande

är fallet. Jag har icke heller något att erinra mot beloppet av den

av stuteriöverstyrelsen föreslagna förbättringen i sådant avseende. På

de av lönenämnden anförda skälen anser jag mig emellertid icke kunna

förorda en däremot svarande höjning av det i avlöningsreglementet upptagna

arvodet, utan torde i avvaktan på den närmare prövningen av 1928

års lönekommittés förberörda förslag frågan böra lösas genom att i enlighet

med lönenämndens av statskontoret biträdda förslag den nuvarande innehavaren

av befattningen i fråga, nämligen depåchefen O. Samuelson, som

numera erhållit nytt förordnande tills vidare under sex år räknat från den

1 januari 1932, tillerkännes ett personligt arvodestillägg av 1,500 kronor.

På grund av vad i ärendet anförts med avseende å det med de ifrågavarande

båda befattningarna förenade arbetet och ansvaret anser jag mig

jämväl böra biträda förslaget att sänka det med chefsbefattningen å

Strömsholms hingstdepå förenade arvodet med 1,000 kronor, vilket såsom

stuteriöverstyrelsen anfört utan vidare låter sig genomföras, enär den

person, som för närvarande uppehåller depåchefsbefattningen, på grund av

innehavande pension å annan tjänst endast uppbär 5,600 kronor av depåchefsarvodet.

I händelse av riksdagens bifall på denna punkt torde senare få vidtagas

härav påkallad ändring av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen.

I avseende å stuteriöverstyrelsens förslag örn höjning av förevarande

anslagspost på grund av nytillkommande ålderstillägg må framhållas, att,

enär de i berörda avlöningsstater ingående anslagen till befattningshavares

avlöning hava förslagsanslags natur, höjning av nu nämnd anledning

icke torde behöva vidtagas.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit och under iakttagande att avlöningsposterna

till ordinarie befattningshavare enligt vedertagna grunder

beräknas efter en avlöning i näst högsta löneklassen för vederbörande befattningshavare,

böra nyss angivna stater erhålla följande lydelse, att tilllämpas

från och med budgetåret 1932/1933:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj-.ts

förslag.

Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,100

Personligt arvodestillägg åt depåchefen O. Samuelson ____ » 1,500

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 5,000

summa kronor 30,600.

Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 16,700

Arvode till en veterinär .................................. » 2,000

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 2,000

summa kronor 20,700.

Med bibehållande i oförändrat skick av övergångsavlöningsstaten för

Strömsholms hingstdepå, slutande å 875 kronor, skulle alltså förevarande

anslagspost »avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri» från

och med budgetåret 1932/1933 upptagas med (30,600 + 20,700 + 875 =)

52,175 kronor, vilket belopp bör avrundas till 52,000 kronor.»

Vidkommande anslagsposten till hästavelns befrämjande innefattar

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn det däri ingående beloppet till hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet en höjning med 1,185 kronor för utskylder

och övriga utgifter, vilken höjning närmast är avsedd för anskaffande

av en del i stallpersonalens beklädnadsstat ej ingående skyddskläder

för att möjliggöra ett bättre bevarande av den reglementsenliga beklädnaden.

Å andra sidan har räknats dels med vissa minskningar i utgiftsberäkningen

hänförande sig huvudsakligen till kostnaderna för furage dels

ock med vissa ökade inkomster (språngavgifter). Anslagsposten har sålunda

upptagits med ett 39,000 kronor lägre belopp än för innevarande budgetåret

eller med 201,000 kronor. I det till hästpremiering avsedda beloppet

ifrågasättes en höjning med 25,500 kronor eller till 354,000 kronor.

Denna höjning är föranledd av den förlidet år vidtagna ändringen i grunderna

för fördelning av kostnaderna för hästpremieringen att — från att

tidigare staten och hushållningssällskapen bestritt hälften vardera — statens

bidrag skall i regel utgå med sju tiondelar och hushållningssällskapens

med i regel tre tiondelar av kostnadsbeloppet, vilka bestämmelser (nr

333/1931), som trätt i kraft den 1 januari 1932, komma att tillämpas för

1932 års premieringar. Då det till understöd åt hästavelsföreningar och

för stamboksföring av hästar avsedda beloppet upptagits oförändrat med

30.000 kronor, har anslagsposten till hästavelns befrämjande i sin helhet

i Kungl. Maj:ts förslag undergått en minskning med 13,500 kronor eller till

585.000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda för de under rubriken

hästavelns befrämjande hänförda behovsposterna beräknas följande

belopp:

s. 11 Kontrollera mot PDF

,/ordbruks utskottets utlåtande Nr 2.

11

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .............. kronor 201,000

Hästpremieringen, förslagsvis ............................ » 354,000

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar .............................................. » 30,000

förslagsvis kronor 585,000.

Vid bifall till vad ovan tillstyrkts skulle de för stuteriväsendet i dess

helhet erforderliga anslagsposterna bliva:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis .......................... kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis .............................................. » 52,000

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis .............................................. » 101,000

Hästavelns befrämjande, förslagsvis .................... » 585,000

summa förslagsvis kronor 780,100.

Till sistnämnda belopp, 780,100 kronor, skulle alltså utgifterna för stuteriväsendet

för budgetåret 1932/1933 böra beräknas. Dessa utgifter skulle

alltjämt direkt bestridas från stuteriväsendets fond. I detta sammanhang

har departementschefen framhållit, att det, liksom hittills, torde böra vara

Kungl. Majit obetaget att efter prövning i vart fall härutöver disponera

tillgängliga medel i stuteriväsendets fond för tillgodoseende av ändamål,

som äro ägnade att befrämja hästaveln.

Vad angår finansieringen av förenämnda utgifter för stuteriväsendet

eller med andra ord medelstillförseln till stuteriväsendets fond, har departementschefen

erinrat, att chefen för finansdepartementet vid anmälan

av inkomstberäkningen för budgetåret 1932/1933 förordat upptagande liksom

för innevarande budgetår av inkomsttiteln »totalisatormedel» till belopp,

motsvarande vad som kunde påräknas komma att under budgetåret

verkligen inflyta i form av dylika inkomster, eller 800,000 kronor. Med

fortsatt tillämpning av principen, att förslagsanslaget till stuteriväsendet

bör upptagas till samma belopp som det, vartill totalisatormedlen beräknas

komma att under budgetåret inflyta, har departementschefen ansett, att

sagda anslag jämväl för nästkommande budgetår borde uppföras till belopp

av 800.000 kronor.

Den väckta motionen avser att i löneavseende likställa de extra stallbetjänter,

som avlönas från det i anslagsposten till hästavelns befrämjande

ingående beloppet till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet med

de i ovanberörda stater för stallpersonalen vid Flyinge och Strömsholm

upptagna stallbetjänterna.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon erinran

från utskottets sida utom i vad densamma innefattar en höjning med 1,500

Motionen.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 .Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kronor av arvodet till chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri. Detta arvode

är för närvarande bestämt till 9,500 kronor. Härtill kommer emellertid

dyrtidstillägg enligt gällande grunder. Ifrågavarande befattningshavare,

som bebor den gamla chefsbostaden, har enligt vad utskottet inhämtat

att för bostaden erlägga ett hyresbelopp av 600 kronor.

Utskottet är fullt medvetet örn det krävande och ansvarsfulla arbete,

»om är förenat med chefsbefattningen vid Flyinge. Emellertid måste det

väcka allvarliga betänkligheter att utan avvaktan på den slutliga prövningen

av 1928 års lönekommittés förslag till reglering av statstjänstemännens

löner, vilket förslag jämväl omfattar tjänstemännen vid stuteriväsendet,

och därjämte under rådande ekonomiska läge, som påkallar

största återhållsamhet med statsmedel, företaga en ökning av löneförmånerna

för ifrågavarande depåchef. Utskottet anser sig härvid höra särskilt

framhålla, att det ifrågasatta lönetillägget tillsammans med det nuvarande

arvodet motsvarar avlöning i högsta löneklassen i lönegraden

B 30 i lönekommitténs förslag till allmänt avlöningsreglemente, under

det att kommittén föreslagit ifrågavarande befattnings placering i lönegraden

B 28 med rätt till avlöning i högsta löneklassen.

Med hänsyn till angivna omständigheter anser sig utskottet icke kunna

biträda Kungl. Maj:ts förslag i nu angiven del. Avlöningsstaterna för

hingstdepåerna och stuteriet skulle sålunda erhålla följande lydelse, att

tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,100.

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................ B 5 qqq

summa kronor 29,100.

Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 16,700

Arvode till en veterinär .................................. » 2 000

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................ » 2,000

summa kronor 20,700.

Med bibehållande i oförändrat skick av övergångsavlöningsstaten för

Strömsholms hingstdepa, slutande å 875 kronor, skulle alltså förevarande

anslagspost »avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri» från

och med budgetåret 1932/1933 upptagas med (29,100 + 20,700 + 875 —)

50,675 kronor, vilket belopp bör avrundas till 50,500 kronor.

Vid bifall till vad sålunda tillstyrkts skulle de för stuteriväsendet i dess

helhet erforderliga anslagsposterna bliva:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 13

Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis .......................... kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid kingstdepåer och stuteri,

förslagsvis ............................................ » 50,500

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis ............................................ » 101,000

Hästavelns befrämjande, förslagsvis .................... » 585,000

summa förslagsvis kronor 778,600.

Till sistnämnda belopp, 778,600 kronor, torde alltså utgifterna för stuteriväsendet

för budgetåret 1932/1933 böra beräknas. Med försatt tillämpande

av principen, att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas till

samma belopp som det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att

under budgetåret inflyta, torde sagda anslag jämväl för nästkommande

budgetår böra uppföras till belopp av 800,000 kronor.

Beträffande den av herr Andersson i ämnet väckta motionen väcktes vid

1931 års riksdag av samme motionär en motion med enahanda syfte

som den förevarande nämligen att bereda de extra stallbetjänterna vid

Flyinge enahanda ställning i avlöningshänseende som de fast anställda

(ordinarie) stallbetjänterna därstädes. De ordinarie stallbetjänterna åtnjuta

såsom ovan nämnts ett årligt i av Kungl. Majit efter riksdagens hörande

fastställd stat bestämt arvode å 1,350 kronor med rätt till tre ålderstillägg å

vartdera 90 kronor efter 3, 6 och 9 år jämte dyrtidstillägg. Härtill komma

fri bostad och fritt bränsle jämte beklädnad in natura. Såsom utskottet i

sitt utlåtande nr 2 punkt 7 vid 1931 års riksdag erinrade anställes den i

motionen avsedda extra personalen — i mån av behov och i den utsträckning

för ändamålet anvisade medel därtill lämna tillgång — genom kontraktsöverenskommelse

med chefen för hingstdepån och stuteriet med fyra

månaders ömsesidig uppsägningsrätt. Enligt stuteriöverstyrelsens yttrande

över den i motionen omnämnda, numera av Kungl. Majit avslagna framställningen

i förevarande ämne från försvarsverkens civila personals

förbund, av vilket yttrande utskottet tagit del, utgår de extra stallbetjänternas

kontanta avlöning med ett 150 kronor lägre årligt belopp än

de fast anställda stallbetjänternas begynnelselön oavsett dyrtidstillägg.

Vidare åtnjuta de fri bostad med värme ävensom beklädnad in

natura. Dessutom är enligt stuteriöverstyrelsens yttrande så ordnat

för dem, att de mot en månatlig utgift av omkring 45 kronor erhålla

full kost vid depån. Enligt vad stuteriöverstyrelsen tillika framhållit utgöras

de extra stallbetjänterna av unga män i 22—26 års åldern, som antagas

på prov för att örn de befinnas lämpliga för tjänsten framdeles i mån

av behov bliva fast ansfällda. Vid sålunda upplysta förhållanden och då

ett beslut i enlighet med motionärens förslag skulle utgöra ett frånträdande

av den allmänt vedertagna principen, att en ordinarie tjänsteman

i varje fall bör åtnjuta en något förmånligare ställning i avlöningshänseende

än en extra tjänsteman i motsvarande befattning, anser sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskapsarein.

[36.]

Utskottet.

Ur der stöd

åt kontrollföreningsverksamhet.

[37.]

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

utskottet icke böra förorda motionen. Utskottet vill för övrigt framhålla,

att ett bifall till motionen torde påkalla en förhöjning av det i anslagsposten

till hästavelns befrämjande ingående beloppet till hingstdepåernas och

stuteriets verksamhet, varom emellertid i motionen någon framställning

ej gjorts.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande framställning att riksdagen må

a) besluta, att det i 5 § 1 mom. av gällande avlöningsreglemente

för statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagna

arvodet för chefen för Strömsholms hingstdepå

skall för tiden från och med den 1 juli 1932 nedsättas

till 7,500 kronor;

b) vid bifall till vad under a) föreslagits godkänna

de av utskottet här ovan förordade förslagen till ordinarie

avlöningsstater för dels Flyinge hingstdepå och

stuteri, dels ock Strömsholms hingstdepå, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933;

c) för budgetåret 1932/1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget

till stuteriväsendet med oförändrat

belopp 800,000 kronor;

. 2) att motionen II: 28 ej må föranleda någon riks
dagens

åtgärd.

8:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsavelu. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat

belopp, 273,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat

belopp, 273,000 kronor.

9:o) Understöd åt kontrollföreuingsverksamhet. 1 förslaget till riksstat

för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Mfg:t upptagit ordinarie

reservationsanslaget till understöd åt kontrollföreningsverksamhet med

oförändrat belopp, 90,000 kronor.

Under förevarande punkt 37 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen medgiva,

att Kungl. Maj:t må utfärda ändrade bestämmelser angående utlämnande

av statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag.

(Statsrådsprotokollet sid. 87/95.)

I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 36

av herr Bengtsson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte såsom ordinarie

reservationsanslag för budgetåret 1932/1933, utöver av Kungl. Majit

föreslaget belopp, ytterligare anvisa 10,000 kronor till understöd åt kontrollföreningsverksamheten.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Bestämmelser för användning av ifrågavarande anslag återfinnas i kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 246) med däri genom kungörelsen nr 91/1926

vidtagna ändringar.

Ur dessa bestämmelser må här återgivas följande.

Åv statsmedel utgår till hushållningssällskap dels organisationsbidrag

för en gång till bestridande av kostnaderna för kontrollförenings.bildande

med högst 400 kronor för varje förening och dels understöd åt vissa medlemmar.

I sistnämnda avseende är huvudbestämmelsen den, att understöd

kan till föreningsmedlem, som äger högst 25 kor, utgå med högst 1 krona

50 öre för varje ko, dock endast under ett eller flera av de fyra första

åren, han tillhör kontrollförening.

För att kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag

fordras beträffande såväl organisations- som årsbidrag, att föreningens

stadgar äro upprättade i enlighet med av lantbruksstyrelsen

fastställda grunder och godkända av vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott samt att föreningen underkastar sig kontroll av hushållningssällskapet

i enlighet med av lantbruksstyrelsen fastställd plan

antingen genom särskild överkontrollassistent eller genom i hushållningssällskapets

tjänst anställd konsulent.

Såsom villkor för erhållande av organisationsbidrag kräves härjämte:

a) att föreningen till hushållningssällskapet avlämnar förbindelse att,

därest föreningen icke uppehåller sin verksamhet under minst 4 år, återbetala

organisationsbidraget med avdrag likväl för så stor del därav, som,

beräknat efter en fjärdedel av bidraget för år, belöper å den tid, varunder

föreningens verksamhet uppehållits,

b) att, beträffande förening som uppkommit genom uppdelning av äldre

förening i två föreningar, dels lantbruksstyrelsen prövar delningen ändamålsenlig,

dels sammanlagda antalet av de i de båda nya föreningarna

omedelbart inträdande medlemmar, som förut icke tillhört sådan förening

i orten, utgör minst 8, dels ock hos vardera av de nya föreningarna inregistrerats

högst 500 kor, samt

c) att, beträffande annan förening, dels antalet medlemmar i föreningen

utgör minst 8, dels ock hos föreningen inregistrerats högst 500 kor, varjämte,

där föreningen uppkommit vid annan ombildning av kontrollförening

än under b) sägs, högst halva antalet hos den ombildade föreningen

inregistrerade kor må ägas av medlemmar, som förut tillhört sådan förening

i orten.

Såsom villkor för erhållande av bidrag till understöd åt föreningsmedlemmar

kräves, utöver vad ovan sagts beträfftande sådant bidrag, att av

Motion.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

hushållningssällskap, landsting eller eljest för samma ändamål under

året tillskjutes minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.

Hushållningssällskap, som önskar erhålla understöd av statsmedel till

bidrag åt kontrollföreningar, skall före ingången av januari månad det

år, för vilket bidrag sökes, därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl.

Maj:t ställd ansökning och samtidigt överlämna:

1) där ansökningen avser organisationsbidrag till bildande av kontrollförening,

från vederbörande förening inkommen ansökning jämte förvaltningsutskottets

däröver avgivna yttrande och föreningens stadgar:

2) där ansökningen avser bidrag till understöd åt medlemmar i kontrollförening,

a) föreningens stadgar,

b) bevis att kontrollarbetet inom föreningen utföres av därtill behörigen

utbildad och av förvaltningsutskottet godkänd assistent, för vilken utskottet

utfärdat instruktion, samt

c) bevis att av hushållningssällskapet, landstinget eller eljest för ändamålet

under året tillskjutes minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.

Innebörden av

Kungl. Majus

förslag.

De av Kungl. Maj :t föreslagna förändringarna av bestämmelserna för

användningen av ifrågavarande anslag, vilka grunda sig på ett av lantbruksstyrelsen

avgivet närmare förslag i ämnet, gå närmast ut på att inom

ramen av nuvarande resurser med avseende å arbetskrafter och utrustning

bereda ökade möjligheter till främjande av en rationell utveckling på

ifrågavarande område samt därvid särskilt underlätta anslutning till

kontrollföreningsrörelsen från småbrukarnas sida. I angivet avseende har

särskilt framhållits betydelsen av att inom vederbörande hushållningssällskaps

område i vissa fall en centralisation av verksamheten i fråga

kunde i den omfattning, som hushållningssällskapet prövade lämpligt,

äga rum. Genom ändring av bestämmelsen, att organisationsbidrag

endast kan utgå till bestridande av kostnaderna för kontrollförenings

bildande, skulle medgivas statsbidrags utgående jämväl för kostnader

i samband med redan förefintlig förenings utvidgning. Statsbidraget

skulle härvid inom vissa gränser bestämmas i förhållande till antalet

hos föreningen anställda kontrollassistenter. I samband härmed skulle

bland annat förberörda bestämmelse örn visst högsta antal inregistrerade

kor såsom villkor för statsbidrag bortfalla. Å andra sidan skulle i motsats

till vad nu är fallet krävas, att föreningen för dess bildande eller

utvidgning utgivit minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.

I fråga örn det årliga bidraget, vilket enligt nu gällande bestämmelser

som regel utgår i form av understöd till föreningsmedlemmar, som äro

ägare av högst 25 kor, under ett eller flera av de fyra första åren, han tillhör

kontrollförening, innefattar förslaget, att det årliga bidraget skulle

i stället för såsom medlemsunderstöd utgå till kontrollföreningen såsom

sådan, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som ägde högst 5,

10 eller 15 kor. Bidraget skulle utan någon begränsning beträffande det

antal år, för vilket bidrag kunde beviljas, utgå med respektive 15, 10 och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

17

5 kronor eller respektive 10, 7 och 3 kronor beroende på det sätt, varpa

vederbörande önskade få kontrollen utförd. Med avseende å den hushållningssällskapen

åliggande skyldigheten att utöva kontroll över statsunderstödd

kontrollförenings verksamhet innebär förslaget — i syfte att

ytterligare underlätta ett rationellt ordnande av ifrågavarande verksamhet

—- att skyldighet att leda och övervaka sådan förenings verksamhet

skulle åvila hushållningssällskap jämväl beträffande icke statsunderstödd

förening, som förklarat sig villig att för ändamålet ställa sig under sällskapets

inseende. Det förutsättes att på lantbruksstyrelsen skulle ankomma

att utfärda erforderliga närmare bestämmelser beträffande

kontrollföreningsverksamheten. Bestämmelserna hava i de avseenden,

vari ändringar ifrågasatts, i statsrådsprotokollet angivits på följande

sätt.

Kontrollförening skulle kunna erhålla dels bidrag till bestridande av de

med sådan förenings bildande eller med utvidgning av dess verksamhet

förenade kostnader (organisationsbidrag), dels ock årligt bidrag till verksamhetens

upprätthållande.

Organisationsbidrag skulle utgå med högst 400 kronor för varje kontrollassistentbefattning,

som i samband med förenings bildande eller på grund

av utvidgning av förenings verksamhet eller till följd av uppdelning av

befintlig förening inrättades, i de båda senare fallen dock endast till befattning

utöver det högsta antal, som förefunnits hos föreningen före dess

utvidgning eller sammanlagt hos de föreningar, vilka bildats genom delning

av äldre förening, allt under villkor i övrigt att organisationsbidrag

icke finge utgå till flera befattningar, än som med hänsyn till föreliggande

behov av lantbruksstyrelsen prövades vara för föreningens verksamhet

behövliga.

Ärligt bidrag skulle, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som

ägde högst 5, 10 eller 15 kor, utgå med i fråga örn besättningar, inom vilka

bestämning av mjölkens fetthalt verkställdes minst 17 gånger årligen,

högst respektive 15, 10 och 5 kronor för varje besättning, samt i fråga örn

övriga besättningar högst respektive 10, 7 och 3 kronor för varje besättning.

För att komma i åtnjutande av statsbidrag, skulle fordras:

att föreningens stadgar icke stöde i strid mot av lantbruksstyrelsen fastställda

grunder för kontrollverksamheten och godkänts av vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott; samt

att föreningen underkastade sig de bestämmelser angående kontrollarbetets

ledning och övervakning genom överkontrollassistent eller i hushållningssällskapets

tjänst anställd konsulent, som av hushållningssällskapet

utfärdats i enlighet med av lantbruksstyi elen fastställd plau. Hushållningssällskap,

som erhölle bidrag för ifrågavarande verksamhet, skulle hava

att utöva dylik kontroll och ledning jämväl beträffande icke statsunderstödd

kontrollförening, som förklarat sig villig att för ändamålet ställa

sig under sällskapets inseende.

Såsom villkor för erhållande av organisationsbidrag skulle, utöver vad

här ovan sagts örn sådant bidrag, krävas, bland annat,

att föreningen vid bestämmande av fetthalten hos mjölk använde sig

uv metod, som blivit av lantbruksstyrelsen godkänd;

Wildnu lill riksdagens protokoll 19112. 11) sami. 2 hafi. (Nr 2.1 2

Samman
fattning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

att föreningen styrkte sig för föreningens bildande eller utvidgning hava

utgivit minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget; samt

att föreningen till hushållningssällskapet avlämnade förbindelse att,

därest föreningens verksamhet icke under minst fyra år upprättliölles vid

minst hälften av det antal ladugårdar, för vilkas räkning kontrollassi

stentbefattning inrättats, återbetala organisationsbidraget med avdrag likväl

för så stor del därav, som, beräknat efter en fjärdedel av bidraget för

år, belöpte å den tid, varunder föreningens verksamhet uppehållits

inom vederbörande besättningar.

Såsom villkor för erhållande av årligt bidrag skulle krävas, utöver vad

som ovan sagts örn dylikt bidrag, att av hushållningssällskap, landsting

eller eljest för ändamålet under året tiilskötes minst lika stort belopp som

det sökta statsbidraget.

Departementschefen har framhållit, att de företagna förändringarna

visserligen kunde beräknas medföra en ökning i antalet kontrollerade

kreatursbesättningar samt borttagandet av tidsbegränsning för årsbidrags

utgående medföra någon ökning av statens utgifter härutinnan. I

andra avseenden innebure emellertid förslaget förändringar i syfte att

motväga ökade krav på statsbidrag. Sålunda skulle i samband med borttagande

av bestämmelsen örn visst högsta antal kontrollerade kor såsom

villkor för organisationsbidrag i motsats till vad nu vore fallet krävas,

att föreningen före dess bildande eller utvidgning utgivit minst lika stort

belopp som det sökta statsbidraget. Vidare skulle enligt förslaget årsbidraget

beräknas endast beträffande besättning örn högst 15 kor i stället

för som nu beträffande besättning örn högst 25 kor. Jämväl borde beaktas

de fördelar i förevarande avseende, som komme att vinnas genom den

avsedda mera planmässiga organisationen av kontrollföreningsverksamheten.

Med anledning av en av lantbruksstyrelsen föreslagen höjning av förevarande

anslag med 10,000 kronor har departementschefen framhållit, att

denna icke ''synes direkt sammanhänga med de ifrågasatta ändringarna i

gällande bestämmelser örn statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten.

Lantbruksstyrelsen hade ock framhållit, att berörda ändringar borde

genomföras även utan förhöjt anslag. Av statsfinansiella hänsyn bär

departementschefen ansett sig icke kunna förorda någon anslagshöjning.

Då utskottet i likhet med departementschefen anser det framlagda förslaget

till ändringar i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag

väl ägnat att främja den för kreatursskötsel!! viktiga kontroll föreningsverksamheten,

vill utskottet förorda detsamma. Körande det erforderliga

anslagsbeloppet har i den väckta motionen upptagits lantbruksstyrelsens

ovanberörda förslag örn en höjning i det nuvarande anslaget

med 10,000 kronor eller till 100,000 kronor. Med hänsyn till vad departementschefen

anfört som skäl för att icke nu ifrågasätta någon anslagshöjning

kan utskottet icke förorda motionen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 19

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å motionen 1:36 i riksstaten för budgetåret

1932/1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till

understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat

belopp 90,000 kronor,

2) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda ändrade

bestämmelser angående utlämnande av statsbidrag

till främjande av kontrollföreningsverksamheten i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag.

10:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Under punkt 38 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för förnyad

tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande framställning innefattar förslag örn dels

anordnande från och med den 1 november 1932 av ny avelscentertävlan,

avseende nötboskap av fjällras, och dels fortsatt upprätthållande av kontrollen

över avelsbesättningar av svensk röd och vit boskap samt kontrollens

utvidgning att omfatta jämväl svensk låglandsboskap och röd kullig

svensk lantras. För förstnämnda ändamål har beräknats ett särskilt anslag

av 148,000 kronor att fördelas med 22,000 kronor å budgetåret 1932/

1933, 26,000 kronor å budgetåret 1933/1934 samt 20,000 kronor å ett vart av

budgetåren 1934/1939. För fortsatt kontroll av vissa avelsbesättningar av

annan ras än fjällras har beräknats ett årligt belopp av 23,500 kronor,

varav 9,000 kronor kunde täckas av inflytande kontrollavgifter från djurägarna.

Statsverkets kostnader skulle alltså uppgå till 14,500 kronor för

år. Sist nämnda kostnader kunde täckas av medel ur fonden för svenska

hornboskaps och fåravelns förädling, och erfordrades sålunda icke någon

anslagsanvisning av riksdagen. Därest riksdagen icke hade något att

erinra mot den i statsrådsprotokollet närmare angivna planen för fortsatt

kontroll över framstående avelsbesättningar av svensk röd och vit

boskap, svensk låglandsras och röd kullig lantras, har det ansetts böra

ankomma på Kungl. Majit att till lantbruksstyrelsens förfogande anvisa

för kontrollens upprätthållande erforderliga medel, att utgå i första

hand ur avkastningen utav fonden för svenska hornboskaps och fåravelns

förädling och i andra rummet ur sagda fonds kapital, samt därvid meddela

nödiga bestämmelser i avseende å grunderna för hithörande kontrollverksamhet.

Avelscentra

för nötboskap

av fjällras.

[38.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutsköttets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Befrämjande

i allmänhet

av svinaveln.

[41.]

Avkastningsbedömmng

rörande

avel* svin.

[42].

TJts^ottet.

Då såsom departementschefen framhållit avelscenterverksamlieten visat

sig vara en bland de mest betydelsefulla åtgärderna till främjande av

den norrländska boskapsaveln, anser sig utskottet böra förorda anvisande

av medel för anordnande av en ny avelscenter-tävlan avseende nötboskap

av fjällras. Utskottet bär icke heller något att erinra mot den härför

framlagda kostnadsberäkningen. Jämväl förslaget örn fortsatt kontroll

enligt i statsrådsprotokollet angiven plan av vissa avelsbesättningar,

för vilken kontrollkostnaderna beräknats kunna bestridas från

fonden för svenska hornboskaps och fåravelns förädling, biträdes av utskottet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna

för förnyad tävlan för utseende av avelscentra för

nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor.

ll:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1932,1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/1933

uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60,000 kronor.

12:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Under punkt 42 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 30,000 kronor.

Sedan 1920 har riksdagen anvisat anslag för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin. För ett vart av budgetåren 1930/1932 har

anslaget, som har natur av extra anslag, uppförts med 33,000 kronor.

Genom sparsamhet i avseende å utgifter för nyanskaffning och andra

omkostnader har departementschefen ansett medelsbehovet för nästkommande

budgetår kunna begränsas till 30,000 kronor.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret

19321933 ett extra anslag av 30,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 21

13:o) Svinräkning. Under punkt 43 Ilar Kungl. Majit föreslagit riks Svinräkning.

dagen, att för anordnande under 1932 av en allmän svinräkning anvisa för [43.]

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Med anledning av väckta motioner anvisade 1930 års riksdag (skr. nr

238) för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 30,000 kronor för anordnande

hösten 1930 av en allmän svinräkning. Enligt av Kungl. Majit

därefter den 27 juni 1930 utfärdad kungörelse (nr 302) i ämnet skulle räkningen

avse antalet svin inom Svealand och Götaland den 15 september

sagda år. Med bifall till Kungl. Majlis i fjolårets statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkt 41, därom framställda förslag anvisade 1931 års

riksdag för innevarande budgetår ett extra anslag av 7,000 kronor för anordnande

under hösten 1931 av en allmän svinräkning. Kungörelse i ämnet

utfärdades den 12 juni 1931 (nr 209). Räkningen ägde rum den 15 september

1931 enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats för 1930 års

svinräkning.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag örn uppförande jämväl för utskottet.

budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 7,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har utgått från att svinräkningen skulle ske

under hösten innevarande år i ungefär samma omfattning och enligt i

huvudsak samma grunder som räkningarna 1930 och 1931. Beträffande

sättet för materialets insamlande vill utskottet uttala önskvärdheten av

att Kungl. Majit ville taga i övervägande, huruvida icke för undvikande

av dubbelarbete och för att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna

räkningen skulle kunna anordnas vid den kreatursräkning, som kommer

att äga rum i samband med den allmänna fastighetstaxeringen under

hösten innevarande år. Förutsättningen för en sådan anordning

måste givetvis dock vara att möjligheten att snabbt erhålla kännedom

örn det genom räkningen erhållna resultatet därigenom icke äventyras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande under 1932 av en

allmän svinräkning anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 7,000 kronor.

14io) Fårar el us befrämjande. Uuder punkt 44 bär Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till fåravelns

befrämjande, nu 20,000 kronor, med 2,000 kronor till 22,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till fåravelns befrämjande bestämdes av

1927 års riksdag till 24,000 kronor. Härvid räknades med ett medelsbehov

av 30,000 kronor, men kunde anslaget på grund av väntad reservation

begränsas till förstnämnda belopp. Ehuru anslaget under ett

vart av do tre budgetåren 1927/1930 uppförts mod allenast 24.000 kronor.

Fåravelns

befrämjande.

[44.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Utskott et.

Fjäder fäav

elus

befrämjande.

[46.]

Biskötselns

befrämjande.

[47.]

Utskottet.

Sekreterare

bos hushållningssällskapen.

[57.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

har sagda reservation icke förbrukats utan i stället ökats, så att densamma

den 30 juni 1930 uppgick till drygt 10,000 kronor. Med hänsyn

till den sålunda förefintliga behållningen nedsattes anslaget Aud 1931

års riksdag till 20,000 kronor.

Departementschefen har ansett medelsåtgången under de senaste åren

icke gi\ra anledning att räkna med större medelsbehov än 25,000 kronor.

På grund härav och i betraktande av en beräknad reservation å 3,000

kronor, har departementschefen ansett, att anslagsbeloppet nu borde bestämmas

till 22,000 kronor.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till fåraA''elns befrämjande, nu 20,000 kronor,

med 2,000 kronor till 22,000 kronor.

15:o) Fjäderfäavelns befrämjaude. Med tillstyrkan av bifall till den

av Kungl. Majit under punkt 46 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till fjäderavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 40,000 kronor.

16:o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 47 bär Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till biskötselns

befrämjande, nu 10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Anslagsminskningen har motiverats med att tidsläget krävde den

största sparsamhet med allmänna medel och att anslaget för nu ifrågaArarande

ändamål utan större olägenheter kunde minskas med 2,000 kronor

till 8,000 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till biskötselns befrämjande, nu 10,000 kronor,

med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

17:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Med tillstyrkan av bifall

till Kungl. Maj:ts under punkt 57 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

såsom statsbidrag för kalenderåret 1932 till

avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

aA'' 172.000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

18:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanuanäringar. Befrämjande

Under punkt 58 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordiMarie

reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantman<3ch

lantmannanäringar, nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 nananngar.

kronor.

Med förevarande anslag avses att möjliggöra för Kungl. Majit att för

olika ändamål, som falla antingen inom befrämjandet i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar eller inom lantbruksundervisningen,

Öfter uppkommande behov och eget beprövande anvisa medel. En avsevärd

del av anslaget plägar åtgå för att tillgodose årligen återkommande

behov. Anslaget, som jämlikt beslut av 1923 ars riksdag uppfördes

med 100,000 kronor, sänktes genom beslut vid 1925 års riksdag

lill 80,000 kronor men höjdes vid 1929 års riksdag till 90,000 kronor och

vid 1930 års riksdag till 100,000 kronor.

För nästkommande budgetår bär anslaget med. hänsyn till en beräknad

reservation av ungefär 10,000 kronor ansetts kunna begränsas till

1)0,000 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer alltså, utskottet.

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar, nu 100,000 kronor, med 10,000

kronor till 90,000 kronor.

19:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 59 har Kungl. Höjande

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1932 till jordbruket.

höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1932/1933 ett [59.]

•extra reservationsanslag av 400,000 kronor.

Alltsedan 1901 har riksdagen anvisat anslag till åtgärder för höjande

av det mindre jordbruket.

För anslagets användning gäller dels reglementet den 4 oktober 1929

{nr 350) med däri genom kungörelsen nr 131/1931 gjord ändring, dels

ock kungörelsen nämnda dag (nr 351) angående statsbidrag till åtgärder

av ifrågavarande slag. Enligt berörda reglemente är statsbidrag

från förevarande anslag avsett att utgå till premiering av mindre

jordbruk, till studieresor för i mindre jordbruk deltagande män och''

kvinnor, till viss undervisningsverksamhet ävensom till upplysningsverksamhet

i viss omfattning.

För ändamålet har för vart och ett av budgetåren 19271931 anvisats

ett extra reservationsanslag av 325.000 kronor. Till åtgärder under kalenderåret

1931 för ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret

1931/1932 anvisat 450,000 kronor. Av den för sistnämnda budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Ordnad bokföring

vid

windt e jordbruk

m m.

[60.]

-4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

vidtagna höjningen av anslaget med 125,000 kronor, vilken tillkom pÄ

förslag av Kungl. Majit, avsågo 100,000 kronor premieringsverksamheten

och 25,000 kronor studieresor saint undervisnings- och upplysningsverksamhet.

Da vid ingången av nästkommande budgetår en reservation av i runt

tal 50,000 kronor ansetts vara att påräkna, har anslaget för samma budgetår

ansetts kunna minskas till 400,000 kronor.

Då förevarande framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret

1932 till höjande av det mindre jordbruket anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor.

20:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 60

har Kungl. Majit i öreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid

mindre jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag.

Villkoren för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen

den 31 december 1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen nr

825 1920 gjord ändring. Genom kungörelsen den 21 november 1930 (nr

397) har förstnämnda författnings tillämpning utsträckts i syfte att ett

vidgat antal egnahemsjordbruk måtte kunna inbegripas i berörda bokföringsverksamhet.

Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med vissa

belopp dels till byråns driftkostnad, dels för varje upprättat bokslut

för vissa jordegendomar, dels ock för varje upprättat räkenskapsutdrag

efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas genom lantbruksstyrelsens

försorg till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför

gäldas från ifrågavarande anslag. Från och med budgetåret 1924/1925

bär riksdagen härjämte beviljat medel till åstadkommande medelst särskilda

produktionskostnadsundersökningar av material för en grunda

ligare analys av jordbruksdriftens räntabilitet.

För budgetåret 1931/1932 beräknades medelsbehovet för ändamålet till

39500 kronor; och anvisade riksdagen med hänsyn till beräknad reservation

av 9,500 kronor för samma budgetår ett extra reservationsanslag av

30.000 kronor.

Departementschefen har ansett medelsbehovet för budgetåret 1932/1933

böra uppskattas till 35 000 kronor, och då en reservation å anslaget å

20.000 kronor beräknas förefinnas den 1 juli 1932. har för berörda budgetår

ansetts böra krävas en medelsanvisning av 15,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

m. m. anvisa iör budgetåret 1932/1938 ett extra

reservationsanslag av 15,000 kronor.

21:o) Jordbrukskonsulenter. Med tillstyrkan av bifall till den av

Kungl. Majit under punkt 61 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

såsom bidrag till avlönande under 1932 av högst

59 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 300,800 kronor.

22:o) Vandringsrättare. Med tillstyrkan av bifall till den av Kungl.

Majit under punkt 62 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande bud

getår, såsom bidrag till avlönande under kalenderåret

1932 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 123,000 kronor.

23io) Utbildniugskurser för vandringsrättare. Under punkt 63 kar

Kungl. Majit iöreslagit riksdagen att iör anordnande under 1933 av utbildningskurser

för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utbildningskur ser för vandringsrättare hava sedan länge årligen anordnats

och bekostats av statsmedel. För budgetåret 1931,1932 utgår för

ändamålet ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor, avsett att användas

till anordnande under kalenderåret 1932 av två kurser efter en

beräknad kostnad av 1,700 kronor för varje kurs.

För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Majit den 24 november

1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år

två kurser hållas.

Under år 1933 skulle tre kurser anordnas. Det härför erforderliga beloppet,

5.100 kronor, har emellertid på grund av beräknad reservation å

anslaget ansetts kunna inskränkas till 5,000 kronor.

Då Kungl. Majlis framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande under 1933 av utkik!

n in gskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

Utskottet.

Jordbrukskonsulenter.

[61-1

Vandrings
rättare.

[62.]

Utbildningskurser

för

vandringsrättare.

[63.]

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Täckdik- 24:6) Täckdikningsförman. Med tillstyrkan av bifall till den av

»ingtförrnän. Kungl. Majit under punkt 64 gjorda framställningen hemställer utLt,

4‘J skottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

såsom bidrag till avlönande under 1932 av täckdikningsförman

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 31,000 kronor.

Förvaltnings - bitdrag till

förmedlare av

lån från täckdufning

slånefonden,

166.]

Utskottet.

25:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av län fräu täckdikniugslånetonden.

Under punkt 66 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till

förvaltningsbidrag för 1932 till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

65,000 kronor.

Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (prop. nr 181; K. skr. nr 284) utgår

såsom ersättning till hushållningssällskapen för deras kostnader med avseende

å den statsunderstödda täckdikningen årligen förvaltningsbidrag

med högst 92,000 kronor. Sådant bidrag utgår dels med 20 kronor för

varje med täckdikningslån understött företag, dels ock med 3 procent

av under året beviljade lån. Förvaltningsbidragen hava till och med

budgetåret 1929,1930 utgått ur täckdikningslånefonden. Efter av Kungl.

Majit i ämnet framlagt förslag (IX H. T. p. 62) anvisade 1930 års riksdag

för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor för

utbetalning av förvaltningsbidrag under år 1930. För budgetåret 1931/

1932 anvisade riksdagen ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor för utbetalning

av förvaltningsbidrag under 1931.

Lantbruksstyrelsen har ansett sig för år 1932 böra räkna med en utlåning

från täckdikningslånefonden av högst 1,500,000 kronor, vilket belopp

kunde antagas bliva fördelat på omkring 1,000 företag. Enligt gällande

beräkningsgrunder kunde sålunda de sammanlagda förvaltningsbidragen

för 1932 beräknas till 1,000 X 20

100

X 1,500,000 = 65,000 kronor.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1932

till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 65,000 kronor.

Svenska moss- 26io) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 71 bar Kungl.

^ningen6 föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturför
[71.

] eningen anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra anslag av 100,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

27

Riksdagen kar från ock med 1S90 årligen å extra stat anvisat anslag

till understöd åt svenska mosskulturföreningen. För budgetåret 1931/1932

är anslaget uppfört med 104,000 kronor.

Departementschefen kar utgått från att föreningen för det närmaste

budgetåret så planlägger sin verksamhet, att kostnaderna kärför kunna

täckas genom faktiskt påräkneliga inkomster, däribland ett till 100,000

kronor beräknat statsbidrag.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 100,000 kronor.

27:o) Försöksgård å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 72 kar

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader

vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord vid Gisselås i

Jämtlands län anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 15,000

kronor.

Svenska mosskulturföreningen kar alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd

till en försöksgård å myr jord vid Gisselås i Jämtlands län. Sålunda

kava genom skilda riksdagsbeslut för bestridande av anläggningskostnader

såsom stående räntefria lån av statsmedel anvisats sammanlagt

120,000 kronor. Vidare kava anslag årligen anvisats till täckande av

driftkostnaderna vid försöksgården. För budgetåret 1931/1932 anvisades

för ändamålet ett extra anslag av 17,600 kronor.

Departementschefen kar ansett, att anslagsbeloppet för budgetåret

1932/1933 borde nedsättas till 15,000 kronor.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader

vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å

myr jord vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 15,000 kronor.

28:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 73 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården

å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 9,000 kronor.

För upprätthållande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å

myrjord under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå har

TJtskottet.

Försöksgård

å myrjord i

Jämtlands

län.

[72.1

Utskottet.

Försöksgård

å myrjord, i

Norrbottens

län.

[73.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Befordrande

av inhemsk

fröö''liing.

[76.]

Utskottet.

28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

riksdagen linder en följd av år beviljat medel, varjämte särskilda anslag

beviljats för inköp av inventarier och utvidgning av iörsöksgården. För

budgetåret 1931,1932 har såsom bidrag till driftkostnaderna anvisats ett

extra anslag av 9,400 kronor.

För budgetåret 1932/1933 har departementschefen icke ansett sig kunna

förorda större anslag än 9,000 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för den under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i

Norrbottens län anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 9,000 kronor.

29:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 76 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till

befordrande av inhemsk fröodling, nu 30,000 kronor, med 4,000 kronor till

26,000 kronor.

Redogörelse för ordinarie reservationsanslaget till befordrande av inhemsk

fröodling har lämnats i 1928 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln,

punkt 69.

Bestämmelser för anslagets användning finnas angivna i kungörelsen

den 18 maj 1928 (nr 121). Statsbidrag kan enligt sagda kungörelse utgå

till hushållningssällskap bland annat för anordnande av utställning av

utsädesspannmål och utsädesfrö, till frörenserier samt för upplysningsoch

försöksverksamhet.

Medelsbehovet, som under flera år beräknades till 22,000 kronor, har,

med hänsyn därtill att från och med budgetåret 1928/1929 statsbidrag må

utgå jämväl till utställning av utsädesspannmål eller utsädesfrö, från och

med sistnämnda budgetår beräknats till 26,000 kronor. Emellertid höjdes

anslaget för vartdera av budgetåren 1930/1932 till 30,000 kronor i syfte

att i efterskott gottgöra hushållningssällskapen vissa kostnader för anläggning

av frörenserier.

Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett att, då

de omständigheter, som på sin tid föranledde anslagets höjning till 30.000

kronor, numera bortfallit, anslagsbehovet syntes böra beräknas till 26,000

kronor.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till befordrande av inhemsk fröodling, nu

30,000 kronor, med 4,000 kronor till 26,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

30:o) Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen. Med tillstyrkan uevisionsav

biiall till vad Kungl. Majit under punkt 79 föreslagit, hemställer *£*

utsliOttet, kasserörelsen.

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen

anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

31:o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet för

jordbrukskasserörelsen. Under punkt 80 har Kungl. Majit föreslagit oc/i organisariksdagen

att till upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet

för jordbrukskasserörelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extlcl brukskaasereservationsanslag

av 35,000 kronor. TsnT

Av 1930 års riksdag (prop. nr 268; K. skr. nr 378) anvisades till upplysnings-,

instruktions- och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor. Rörande behovet

och användning av anslaget må hänvisas till vad föredragande departe
-

mentschefen härom anförde i förenämnda proposition sid. 142 och 143.

Anslaget ställdes av Kungl. Majit den 31 oktober 1930 till Svenska jordbrukskreditkassans

förfogande. Av anslaget skulle ett belopp av 8,000

kronor användas såsom engångsbidrag till nämnda kassas’ organisationskostnader.

För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen till upplysnings-,

instruktions- och organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen

ett extra reservationsanslag av 67,000 kronor, vilket anslagsbelopp

den 24 september 1931 av Kungl. Majit ställts till förenämnda kas
-

sas förfogande.

Departementschefen har ansett, att anslaget för instundande budgetår

borde upptagas med ett till 35,000 kronor nedsatt belopp och såsom skäl

härför anfört, att riksdagen för här avsedd upplysnings-, instruktions- och

organisationsverksamhet anvisat icke mindre än 142,000 kronor samt att

dylik propagandaverksamhet näppeligen borde bekostas av statsmedel

under längre tid än de första verksamhetsåren.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer, utskottet.

att riksdagen må till upplysnings-, instruktionsoch

organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

32:o) Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationeu. Under 1''Or vältning spunkt

81 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förvaltningsbidrag

åt jordbrukskasseorganisationeu anvisa för budgetåret 1932/1933 ett ex- kasseorganitra

förslagsanslag av 150.000 kronor. , t,a tinner,.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under en följd, av år har riksdagen i ändamål att stödja jordbrukskasserörelsen

anvisat medel till understöd åt föreningar för jordbrukskredit.

Av 1930 års riksdag fattades beslut örn olika åtgärder till befrämjande

av jordbrukets kreditkasserörelse. Såsom ett led i dessa åtgärder beslöt

riksdagen (prop. nr 268; R, skr. nr 378) att för budgetåret 1930/1931 anvisa

såsom förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor. För budgetåret 1931/1932 har riksdagen

för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag å samma belopp.

Genom kungörelse den 13 februari 1931 (nr 17) har Kungl. Majit meddelat

bestämmelser angående förvaltningsbidrag åt jordbrukets kreditkassor.

Departementschefen har erinrat, att jämlikt beslut vid 1930 års riksdag

jordbrukets kreditkassor ansetts böra beredas förvaltningsbidrag under

en tid framåt. Anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 har beräknats till

149,000 kronor, vilket belopp avrundats till 150,000 kronor.

Då Kungl. Majlis förevarande framställning icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen

anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

33:0) Svenska betes'' och vallföreningen. Med tillstyrkan av bifall till

föreningen. Kungl. Maj.ts under punkt 82 gjorda framställning, hemställer utskottet

[82.]

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 3932/1933 ett

extra anslag av 87,000 kronor.

Jordbruks
tekniska
föreningen.

[84.]

34:o) Jordbrukstekniska föreningen. Under punkt 84 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till understöd åt jordbrukstekniska föreningen

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927 såsom en fortsättning på

och påbyggnad av svenska motorkulturföreningen. Stadgar för föreningen

antogos den 22 mars 1927. Dess syfte är att främja tillverkning och

användning av maskinella och elektriska hjälpmedel inom jordbruket, för

vilket ändamål dess verksamhet är uppdelad på tre sektioner, därav en

för undersökning rörande jordbrukets maskiner och redskap, en för jordbrukets

elektriska utrustning och en för standardisering av för jordbruket

behövliga industrifabrikat. För sin verksamhet åtnjuter föreningen

anslag såväl av enskilda företag och organisationer som av allmänna me
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 31

del. Sålunda bar Kungl. Majit av tillgängliga medel beviljat föreningen

statsunderstöd tor budgetåren 1927/11)31) med respektive 6,UDO kronor, 7,UDD

kronor och 6,500 kronor. Vidare bar riksdagen på framställning av

Kungl. Majit till understöd åt föreningen anvisat extra anslag för budgetåret

1930/1931 med 10,000 kronor oell för budgetåret 1931,1932 med 13,000

kronor. Slutligen åtnjuter föreningen bidrag till standardiseringsarbetet

av det till svenska standardiseringskommissionens förfogande ställda anslaget

under tionde huvudtiteln till industriella standardiseringsverksambeten,

vilket bidrag utgått för vartdera av budgetåren 1930/1932 med 7,000

kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande.

»Jag vill erinra, att jordbrukstekniska föreningen redan för budgetåret

1931/1932 gjorde framställning örn en böjning av ifrågavarande anslag

till 20,000 kronor. I sitt utlåtande häröver tillstyrkte lantbruksstyrelsen

i fjol en böjning med 7,000 kronor till 17,000 kronor. Under punkt 82 i

nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag uttalade jag, att föreningen bedreve

en för jordbruket gagnande verksamhet, som bade sin särskilda

betydelse för det svenska jordbrukets rationalisering och mekanisering.

Genom vetenskapligt och praktiskt lagd försöksverksamhet för utfinnande

av nya och förbättrade arbetsbesparande metoder samt maskinella

och elektriska hjälpmedel bade föreningen inriktat sitt arbete på ett

område, på vilket ännu mycket av gagn för jordbrukets ekonomi borde

kunna åtgöras. Slutligen yttrade jag, att föreningen med hänsyn till

dess betydelsefulla verksamhet borde komma i åtnjutande av statsbidrag

till högre belopp än dittills utgått, och tillstyrkte jag anvisande av

ett belopp av 13,000 kronor. Med bifall till ett i enlighet härmed av Kungl.

Majit framlagt förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett

till detta belopp förhöjt anslag.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 anser jag anslag böra uppföras i riksstaten

såsom understöd åt jordbrukstekniska föreningen. Vidkommande

anslagsbeloppets storlek finner jag mig med hänsyn till föreningens stora

betydelse kunna för nästkommande budgetår tillstyrka ett till 15,000 kronor

förhöjt anslag.»

Med hänsyn till den för jordbruket gagnande verksamhet, som utövas

av jordbrukstekniska föreningen, anser sig utskottet böra biträda Kungl.

Majlis förevarande förslag om anvisande av ett med 2,000 kronor förhöjt

anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till understöd åt jordbrukstekniska

föreningen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 15,000 kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sveriges

pomolo viska

förening.

[85.]

Befrämjande

av avsättningen

av

svensk frukt/

[86.]

Befrämjande

-a-v linodlinq.

[87.]

Utskottet.

Bidrag till

avlönande av

mejerikonsulenter.

[97.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

35:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkan av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till understöd åt Sveriges pomologiska förening för

dess verksamhet under kalenderåret 1932 anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,000 kronor.

36:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Med tillstyrkan

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 86 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till befrämjande av avsättningen av svensk frukt

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

37:o) Befrämjande av linodling. Under puukt 87 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till åtgärder under 1932 för befrämjande av linodling

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

7,000 kronor.

Till åtgärder för främjande av linodling har sedan flera år uppförts

anslag. För de senaste budgetåren har detta utgått med ett årligt belopp

av 8,000 kronor. Det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget

avser kalenderåret 1931.

Anslagsbehovet har år efter år minskats, oell departementschefen bär

ansett, att anslaget för nästkommande budgetår kunde begränsas till 7,000

kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till åtgärder under 1932 för befrämjande

av linodling anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

38:o) Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter. Med tillstyrkan av

bifall till Kungl. Majlis under punkt 97 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen ma, liksom för innevarande budgetår,

såsom bidrag till avlönande under år 1933 av mejerikonsulenter

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 67.000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 33

39:o) Bidrag- till mejerikonsulenters resor. Med tillstyrkan av bifall Bidrag tai

till Kungl. Maurts under punkt 98 gjorda framställning hemställer

utskottet, Ikl
ätt

riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till bestridande av och såsom bidrag till resekostnader

för mejerikonsulenter, till vilkas avlöning bidrag

lämnas av statsmedel, anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 18,000 kronor.

40:o) Kontroll över iläskexporten. Under punkt 101 har Kungl. Majit Kontrollör

föreslagit riksdagen att för anordnande av kontroll över fläskexporten [joi.]

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen den 13 mars 1931, nr 204,

framställda förslag anvisade riksdagen jämlikt skrivelse den 22 maj

1931, nr 281, för anordnande av kontroll över fläskexporten för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 15.000 kronor.

Enär enligt statsrådsprotokollet nu ifrågavarande kontrollverksamhet

icke kan beräknas taga sin början tidigare än under våren 1932, bomme

det av fjolårets riksdag för ändamålet anvisade reservationsanslaget att

endast till viss del tagas i anspråk under innevarande år. Med hänsyn

härtill skulle en reservation av ungefär 10,000 kronor vara att påräkna vid

ingången av nästkommande budgetår, varför anslagsanvisningen för

sagda budgetår skulle kunna begränsas till 5,000 kronor.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning utskottet.

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av kontroll över

fläskexporten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor.

41a») Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkan av bifall till

Kungl Maj :ts under punkt 102 gjorda framställning hemställer utskottet, rörbundt

[102]

att riksdagen ina, liksom för innevarande budgetår,

såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund

för främjande av dess verksamhet under kalenderåret

1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 35.000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19.12. 10 sami 2 höft. (Sr 2.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

^SSST ..42:0) LandsbJ,^dens elektrifiering. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t

ering. föreslagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och

(103.] utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1932,1933

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Från och med 1918 har riksdagen till främjande av en planmässig organisation

och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisat extra anslag,

vilket alltsedan budgetåret 1926/1927 utgått med 75,000 kronor för år.

Från och med budgetåret 1928/1929 har anslaget reservationsanslags natur.

Departementschefen har ansett, att förevarande anslag för nästkommande

budgetår kunde upptagas med ett till 50,000 kronor nedsatt belopp.

utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för främjande av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

bny9iZ?esaV ..43:0) By?gande av “ybyggesvägar. Under punkt 109 har Kungl. Majit

vägar. föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till byggande av nybyg[109.

] gesvägar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

40.000 kronor. (Statsrådsprotokollet sid. 225 och 226.)

Motion. I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 92

av herr Selberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte med anledning av

Kungl. Maj:ts proposition, nionde huvudtiteln, punkt 109, besluta att såsom

statsbidrag till byggande av nybyggesvägar för budgetåret 1932/1933

i stället för äskade 40,000 kronor anvisa ett extra reservationsanslag av

75.000 kronor.

Vid 1929 års riksdag (prop. nr 196; R. skr. nr 226) antogos bestämmelser,

varigenom statsbidrag kan i viss ordning beviljas till byggande av väg

till sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn till storlek,

markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl ägnat att

användas till jordbruk och framtida bebyggelse (nybyggesväg). Kungörelse

i ämnet har av Kungl. Majit utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171). Enligt

däri meddelade bestämmelser bör statsbidraget i allmänhet icke utgå

med mer än en fjärdedel till en tredjedel av den beräknade kostnaden för

väganläggningen och må ej för något fall bestämmas till högre belopp än

som motsvarar hälften av samma kostnad. Statsbidrag beviljas av vederbörande

länsstyrelse och må ej utgå, med mindre vederbörande landsting

till byggande av nybyggesvägar anvisat medel, uppgående till minst 15

procent av det belopp, som för ändamålet blivit länet tilldelat av stats
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

35

medel. För ändamålet har av riksdagen för ett vart av budgetåren 1929/

1932 anvisats ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i yttrande till Kungl. Majit funnit det högst

angeläget, att anslag för ändamålet beviljades. Visserligen funnes ej obetydliga

belopp av redan beviljade anslag ännu odisponerade, och med bestämdhet

kunde icke förutses, inom vilken tid dessa medel bleve tagna i

anspråk för avsett ändamål. Egnahemsstyrelsen ville dock såsom sin

uppfattning framhålla, att i den mån planläggnings- och övriga förberedande

utredningsarbeten för de olika företagen hunne slutföras, efterfrågan

på anslag till nybyggesvägar torde komma att högst avsevärt stegras.

Då styrelsen ej vore övertygad örn, att dessa förarbeten hunne utföras

i större utsträckning under den närmaste tiden, hade styrelsen ansett sig

böra stanna för att föreslå, att anslaget för budgetåret 1932/1933 upptoges

med samma belopp som för innevarande år eller 50,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Av skäl egnahemsstyrelsen anfört ansåge icke heller departementschefen

erforderligt att för instundande budgetår räkna med större medelsåtgång

än 50,000 kronor. Med hänsyn till att beträffande övriga av anslaget berörda

län än de nordligaste dittills beviljade medel allenast i mindre omfattning

tagits i anspråk hade Kungl. Maj:t begränsat anvisningen för innevarande

budgetår till 40 000 kronor. Härav hade icke mindre än 35,000

kronor anvisats för de två nordligaste länen. Då sålunda å anslaget uppkommit

en behållning av 10,000 kronor, vilken med ganska stor sannolikhet

icke komme att tagas i anspråk under innevarande budgetår, skulle för

budgetåret 1932/1933 erfordras anslagsanvisning av allenast 40,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts förevarande framställning har medelsbehovet beräknats

till samma belopp som för innevarande budgetår eller 50,000 kronor. Med

hänsyn till att å anslaget uppkommit en reservation å 10,000 kronor kar

emellertid den nya anslagsanvisningen ansetts kunna begränsas till 40,000

kronor. I den väckta motionen åter har på grund av det enligt statsrådsprotokollet

inneliggande stora antalet ansökningar örn bidrag från Västerbottens

och Norrbottens län anslaget upptagits till 75,000 kronor. I betraktande

av vad egnahemsstyrelsen och departementschefen i ärendet anfört

och då med det av Kungl. Majit äskade anslaget för budgetåret 1932/

1933 behovet i förevarande avseende torde kunna tillgodoses i samma omfattning

som för löpande budgetår, anser sig utskottet icke böra förorda

anvisande av större anslag än Kungl. Majit föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionen

lii 92, såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Odlings- och 44:o) Odlings- och byggnadshjelp åt innehavare av odlingslägenheter

hjälpt?inne- 1,1'' fl> 1 förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit

havare av od. upptagit ordinarie förslagsanslaget till odlings- oell byggnadskjälp åt inne

Mer^m^p. liavare av odlingslägenheter m. fl. nied oförändrat belopp, 200,000 kronor.

[110.] Under förevarande punkt 110 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

medgiva 1) att domänstyrelsen må av sagda anslag använda erforderligt

belopp tili inköp av cement till byggnadsföretag åt innehavare av skogstorp,

odlingslägenheter och kronotorp, i fall då virke från kronans skogar

eljest skolat komma till användning vid berörda företag; 2) att Kungl.

Majit må, där så finnes skäligt, ombesörja omföring till s. k. fjällägenheter

av skogstorp och odlingslägenheter å kronoparker eller överloppsmarker

ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län; samt 3) att innehavare

av nyttjanderätt till skogstorp och odlingslägenheter må befrias

från skyldighet att ansvara för annan från och med år 1931 å fastigheten

belöpande skatt och allmän tunga än vägunderhåll in natura och vägskatt.

Sedan åtskilliga år är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. Anslaget, som för budgetåret 1930/1931 var upp

fört till 225,000 kronor, minskades för innevarande budgetår till 200,000

kronor. Rörande anslagets användning hava i fråga örn odlingshjälp

bestämmelser meddelats i Kungl. Majlis brev till domänstyrelsen den 29

maj 1891 (Sv. förf.-saml. nr 29) angående upplåtande av odlingslägenheter

å kronoparker i Norrbottens län samt i kungörelserna den 27 maj 1904

(nr 21 sid. 4) angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i

Västerbottens och Norrbottens län och den 18 juni 1909 (nr 69) angående

upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i

de sex nordligaste länen ävensom i Kungl. Majits brev till domänstyrelsen

och lantbruksstyrelsen den 18 juni 1909 och den 18 februari 1910,

till statskontoret den 21 juni 1912 samt till lantbruksstyrelsen den 20

januari 1915 angående upplåtande av nybyggeslägenheter å vissa delar

av Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog

m. m. Föreskrifter örn tilläggsbidrag till dem, som jämlikt nämnda

kungörelser och brev äro berättigade till odlingshjälp, finnas meddelade

i kungörelsen den 20 juni 191S (nr 448) med däri genom kungörelsen

den 4 juni 1920 (nr 260) gjord ändring, och, såvitt angår Alträsks ny

byggesområde, i Kungl. Majits brev till statskontoret samma dagar.

I fråga örn byggnadshjälp från anslaget äro bestämmelser givna i Kungl.

Majits brev den 11 juni 1926 till länsstyrelserna i Västerbottens

och Norrbottens län, avseende innehavare av fjällägenheter, vilka

jämlikt kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) upplåtits eller komma

att upplåtas ovan odlingsgränsen i förenämnda läns lappmarker.

Slutligen skola från anslaget gäldas odlings- och byggnadshjälp dels enligt

kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av krono
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

37

torp å vinsa kronoparken m. rridels ock enligt av Kongl. .\iaj:t i fråga

om nybyggesupplåtelser å Alträsks kolonisationsområde den 14 juni 1929

beslutade bestämmelser örn viss ändring av de i brevet den 18 juni 1909

meddelade stadganden samt i reglementet för Alträsks nybyggesnämnd

den 21 juni 1912 ävensom örn ytterligare odlingsbidrag till innehavare av

redan upplatna nybyggeslägenheter.

I anledning av ett flertal framställningar från innehavare av skogstorp

å kronomark ovan odlingsgränsen att få torpen upplåtna enligt för fjälllägenhetsupplåtelser

gällande grunder anmodade den 15 januari 1927 dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet domänstyrelsen att verkställa

utredning, huruvida och på vilka villkor möjlighet skulle kunna beredas

sådana innehavare av skogstorp att få torpet med avseende å upplåtelsen

omfört till fjällägenhet, samt att därmed och med det förslag, som därav

kunde föranledas, inkomma till departementet. Då domänstyrelsen mottog

berörda uppdrag, hade särskilda sakkunniga, vilka enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande av domänstyrelsen tillkallats att biträda vid utredningen

rörande upplåtelser av skogstorp oell odlingslägenheter a kronoparken

och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, ännu icke slutfört

sitt arbete. Sedan domänstyrelsen anmodat de sakkunniga att avgiva

yttrande jämväl i anledning av departementschefens ifrågavarande framställning,

avgavs sådant yttrande den 2 juli 1927.

Beträffande det begärda medgivandet att använda erforderligt belopp

till inköp av cement till byggnadsföretag åt innehavare av skogstorp, odlingslägenheter

och kronotorp, i fall då virke fran kronans skogar eljest

skolat komma till användning vid berörda företag, avses därmed att domänstyrelsen

må erhålla rätt att för det ändamål, varom här är fråga, årligen

av omförmälda anslag använda det belopp, styrelsen finner erforderligt.

I fråga örn örn för ing till s. k. fjälläg enheter av skogstorp och odlingslägenheter

A kronoparker eller överloppsmarker ovan odlingsgränsen i

Norrbottens och Västerbottens län har departementschefen anfört följande.

»Domänstyrelsen har förordat omiöring av skogstorp och odlingslägenbeter

ovan odlingsgränsen till s. k. fjällägenheter. Den viktigaste skillnaden

mellan å ena sidan de villkor, enligt vilka upplåtelser skett av

skogstorp och odlingslägenheter enligt brevet den 29 maj 1891 samt kungörelserna

den 27 maj 1904 och den 18 juni 1909, samt a andra sidan villkoren

för upplåtelser av fjällägenheter enligt kungörelsen den 3 juni 1915

torde vara arrendeavgiftens olika storlek i det ena och i det andra tallet.

För fjällägenheter utgår arrendet som regel med avsevärt lägre belopp

än det efter frihetsårens slut för innehavare av skogstorp och odlingslägenheter

stadgade. En annan olikhet, som jämväl torde böra bemärkas,

är, att innehavare av fjällägenhet aldrig kan komma i åtnjutande

av odlingshjälp och ej heller äger ovillkorlig rätt till annat statsunder
-

Kwngl. Magns

förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

stöd. Kock kail från oell med budgetåret 1926/1927 enligt Kungl. Maj:ts

brev den 11 juni 1926 byggnadshjälp beviljas fjällägenketsinnehavare.

Såsom domänstyrelsen framhållit torde möjligheterna till avkastning

i allmänhet vara väsentligt mindre beträffande lägenheter belägna ovan

odlingsgränsen än i fråga örn lägenheter nedom sagda gräns. Det torde

sålunda få anses skäligt, att arrendet bestämmes till lägre belopp för

förstnämnda lägenheter än för de sistnämnda. Töre tillkomsten av 1915

års kungörelse tillämpades emellertid samma grunder vid fastställandet

av arrendet för lägenheter såväl ovan som nedom odlingsgränsen. Sålunda.

skulle enligt kungörelsen den 18 juni 1909 arrendet alltid bestämmas

till 3.6 procent av dels det kapitalvärde, lägenheten ansågs äga ouppodlad

och obebyggd med den rätt till byggnadsvirke, som tillkom lägenhetsinnehavaren

enligt kungörelsen, dels ock den odlingshjälp, som utgick

för lägenheten. Följden har blivit, att arrendeavgifterna för åtskilliga

lägenheter ovan odlingsgränsen fastställts till alltför höga belopp i

förhållande till avkastningen från samma lägenheter. Oskäligheten härav

framstår särskilt skarpt vid jämförelse med lägenheter nedom odlingsgränsen

och fjällägenheter. Ur dessa synpunkter torde en omföring till

fjällägenheter av skogstorp och odlingslägenketer ovan odlingsgränsen

icke kunna anses annat än i överensstämmelse med billighet. Vid sådan

omföring kan arrendeavgiftens storlek bestämmas efter vad med hänsyn

till omständigheterna i det särskilda fallet kan finnas skäligt.

Med anledning av vad de av domänstyrelsen tillkallade sakkunniga i sitt

av mig förut omnämnda utlåtande i denna fråga anfört rörande det fall,

att lägenhetsinnehavare, som önskar omföring av lägenheten till fjälllägcnliet,

åtnjutit statsbidrag för lägenheten, må framhållas, att jämväl

innehavare av fjällägenhet numera kan utfå byggnadsbidrag. För övrigt

torde frågan örn och på vilka villkor ett skogstorp eller en odlingslägenhet

ovan odlingsgränsen skall upplåtas såsom fjäilägenhet få bedömas

från fall till fall. Det synes mig härvid, som måste särskilda krav

uppställas för medgivande av omföring under löpande arrendeperiod.

Örn åter arrendetiden är ute och arrendatorn avstår från sin optionsrätt

men begär få lägenheten upplåten som fjäilägenhet, torde vid frågans

avgörande även böra beaktas möjligheten av att i stället avsätta lägenheten

för upplåtelse åt lappar enligt kungörelsen den 18 juli 1928 angående

grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark.

I detta sammanhang vill jag uttala, att jag icke kan dela de sakkunnigas

mening rörande lämpligheten av att uppsikten över fjällägenheter

överflyttas från länsstyrelserna till domänstyrelsen. Jag får härutinnan

hänvisa till att jämväl enligt nyss omförmälda kungörelse den 18 juli

1928 lägenhet, som upplåtes ovanför odlingsgränsen, skall stå under tillsyn

av vederbörande länsstyrelse.

Av vad jag anfört torde framgå, att jag ansluter mig till domänstyrelsens

åsikt, att omföring av skogstorp och odlingslägenheter till fjällägenheter

bör få äga rum.---»

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Vidkommande irågan örn kronans övertagande i vissa fall av skogstoi''- pares och odlingslägenhetsinnehavares skattslcyldighet har departementschefen

anfört följande.

»Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse har innehavare av

skogstorp eller odlingslägenhet enligt brevet den 29 maj 1891 samt kungörelserna

den 27 maj 1904 och den 18 juni 1909 tillförsäkrats frihet från

skatter och onera för fastigheten under viss tid, de s. k. frihetsåren. Efter

utgången av sagda år torde i fråga örn skyldighet att ansvara för berörda

pålagor böra tillämpas de härutinnan vid tiden för avtalets ingående

gällande, i allmänhet örn arrende i lag givna föreskrifter. I sådant hänseende

gällde för tiden till den 1 januari 1929, då lagen den 28 september

1928 örn ändring av 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom

trädde i kraft, att arrendatorn såsom regel skulle svara för all skatt

och annan allmän tunga, som utgick för fastigheten, dock att, örn under

arrendetiden ny sådan skatt eller tunga tillkom, jordägaren själv skulle

svara därför. Emellertid besvärades före den 1 januari 1921 de kronan

tillhöriga fastigheter, varom här är fråga, icke av andra skatter och onera

än vägskatt och vägunderhåll in natura, med undantag likväl för fastigheter,

inköpta åt kronan före 1874 års början, vilka nämligen skulle upptagas

till kommunal beskattning i full utsträckning. Från och med den

1 januari 1921 åter, då förordningen den 19 november 1920 (nr 759) örn

ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst trädde i kraft, är kronan

helt skattskyldig tili kommun jämväl för övriga fastigheter. En följd

härav har blivit, såsom framgår av vad domänstyrelsen i sin den 7 januari

1931 till Kungl. Maj:t inkomna skrift anfört, att efter utgången

av frihetsåren innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i skattehänseende

äro olika ställda, beroende på dels huruvida kronans förvärv

av den upplåtna fastigheten ägt rum före eller efter 1874 års början, dels

ock huruvida upplåtelse eller överlåtelse av fastigheten skett före eller

efter den 1 januari 1921. Har kronans fastighetsförvärv skett före år

1874 och arrendekontraktet upprättats tidigare än den 1 januari 1921, behöver

arrendatorn ej ansvara för andra skatter eller onera för fastigheten

än vägskatt och vägunderhåll in natura. Har kronan inköpt fastigheten

efter 1874 års början eller är arrendekontraktet upprättat efter den

1 januari 1921, torde däremot arrendatorn som regel vara pliktig ansvara

för all fastigheten åvilande skatt och tunga. Undantag härifrån torde

förekomma i vissa fall, där kontrakten upprättats efter deu 1 januari 1929.

Sagda dag trädde nämligen, såsom nämnts, lagen örn ändring av 2 kap,

23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom i kraft, varigenom ansvaret

för fastighetens skatter och onera utom vägunderhåll in natura och

vägskatt överflyttades från arrendatorn till jordägaren. Enligt vad

domänstyrelsen meddelat har emellertid, på grund av styrelsens beslut,

i arrendekontrakt rörande odlingslägenheter, upprättade under tiden

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

frän och med slutet av år 192S till den 18 oktober 1930, inryckts bestämmelse

av innehåll, att sagda ansvar skulle åvila arrendatorn. Beträffande

de nyttaanderättsupplåtelser, som skett enligt dessa kontrakt, är sålunda

det nya stadgandet i 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast

egendom utan verkan. Först genom beslut den 18 oktober 1930 har domän

styrelsen föreskrivit, att vid utarrendering av jordbruksfastigheter under

ätyrelsens förvaltning berörda stadgande skall vinna tillämpning.

Den olikhet i skattebelastning, som enligt vad jag nu anfört uppstår

för de olika innehavarna av skogstorp och odlingslägenheter, uppväges

icke av lägre avgälder eller andra förmåner i arrendevillkoren för de

mera skattetyngda arrendatorerna. Detta förhållande synes icke helt

rättvist. I likhet med domänstyrelsen anser jag, att en utjämning här

bör äga rum. Spörsmålet torde enklast lösas på det av domänstyrelsen

föreslagna sätt, eller att innehavare av skogstorp eller odlingslägenhet,

som efter frihetsårens utgång är skyldig ansvara för all skatt och annan

allmän tunga för fastigheten, befrias från skyldigheten härutinnan i vidare

mån än vad angår vägskatt och vägunderhåll in natura. Härigenom

vinnes också, såsom domänstyrelsen framhållit, överensstämmelse

med de regler, vilka komma att gälla för innehavare av kronotorp. Kungörelsen

den 14 juni 1929 angående upplåtande av kronotorp å vissa kronoparken

m. m. trädde i kraft den 1 juli 1929. Å upplåtelser enligt denna

kungörelse blir följaktligen stadgandet i 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom enligt dess den 28 september 1928 ändrade lydelse

tillämpligt. Kronotorpare blir alltså jämväl efter frihetsårens utgång

fri från ansvar för annan skatt och allmän tunga för torpet än vägskatt

och vägunderhåll in natura.»

Någon förändring i anslagsbeloppet har icke ifrågasatts, vilket sålunda

torde uppföras med oförändrat belopp, 200.000 kronor.

Då utskottet funnit övertygande skäl hava anförts för vad Kungl. Majit

under förevarande punkt föreslagit, anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Majits ifrågavarande framställning. Utskottet hemställer sålunda, 1

1) att riksdagen må medgiva

a) att domänstyrelsen må av ordinarie förslagsanslaget

till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av odlingslägenheter lii. fl. använda erforderligt belopp

till inköp av cement till byggnadsföretag åt

innehavare av skogstorp, odlingslägenheter och kronotorp,

i fall då virke från kronans skogar eljest skolat

komma till användning vid berörda företag;

b) att Kungl. Majit må, där så finnes skäligt, ombesörja

omföring till s. k. fjällägenheter av skogstorp

och odlingslägenheter å kronoparker eller överlopps
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 41

marker ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens

län; samt

c) att innehavare av nyttjanderätt till skogstorp och

odlingslägenheter må befrias från skyldighet att ansvara

för annan från och med år 1931 å fastigheten

belöpande skatt och allmän tunga än vägunderhåll

in natura och vägskatt.

2) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till odlingsoeh

byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. med oförändrat belopp 200,000 kronor.

45:o) Kolonisations verksamheten å Alträsks kolonisatiousomräde Kolonisation*- Under punkt 112 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till gäldande verketm,kfe»

av vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i ]COioniBationsNorrbottens

län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 3,900 kronor. 1

För innevarande budgetår har riksdagen för motsvarande ändamål anvisat

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande framställning föranleder ingen utskottets utskottet.

erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i

Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor.

46:o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. Under Undersökpunkt

117 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/

1933 anvisa a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten för ^ör 3ötvattenssötvattensfisket

ett extra förslagsanslag av 24,500 kronor, b) till driftkost- fijte*.

Hader för nämnda anstalt ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor. L

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 264; R. skr. nr 323) beslöts upprättande med

anlitande av en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation av

en central anstalt för undersöknings- och försöksverksamhet på sötvattensflskets

område. Kostnaderna för avlöningar vid anstalten och driften av

densamma skulle bestridas av; statsmedel, därvid räknades med 24,500

kronor för avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid

anstalten samt 15,000 kronor i driftkostnader, allt för helt år. Under

antagande att anstaltens verksamhet skulle i full utsträckning begynna

först den) 1 oktober 1931 beviljade fjolårets riksdag för budgetöret 1931/

1932 dels ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor till avlöningar, dels

ook ett extra reservationsanslag av 11,200 kronor till driftkostnader.

Anstalten bär förlagts till Lovön i Mälaren.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Utskottet.

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna.

[118.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Den för budgetåren 1932/1933 gjorda anslagsberäkningen ansluter sig till

vad som i ämnet beslöts vid 1930 års riksdag. Anslaget till driftkostnader

har kunnat begränsas till 6,600 kronor på grund av att en reservation

å 8,400 kronor beräknas förefinnas å motsvarande anslag för innevarande

budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag

av 24,500 kronor,

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra

reservationsanslag av 6,600 kronor.

47:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkt 118 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 122,500 kronor, med 2,500

kronor till 125,000 kronor.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 var ordinarie reservationsanslaget

till fiskets befrämjande i de särskilda orterna uppfört med 78,500 kronor. I

proposition nr 264 till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag till

vissa åtgärder för upphjälpande av sötvattensfisket m. m. Med bifall till vad

Kungl. Majit därutinnan föreslagit höjde riksdagen förevarande anslag

till 122,500 kronor, med vilket belopp anslaget upptagits jämväl för budgetåret

1931/1932. Av detta belopp beräknades 71,000 kronor såsom bidrag

till avlöning och resor åt 30 länsfiskeritjänstemän. Beräkningen avsåg

i runda tal 45,000 kronor såsom bidrag till avlöningar och 26,000 kronor

till reseersättningar. I enlighet med propositionens innebörd är i kungörelsen

den 27 juni 1930 (nr 295) angående statsbidrag till vissa åtgärder

för fiskerinäringens befrämjande med däri genom kungörelsen nr

367/1930 vidtagen ändring föreskrivet, att bidrag från omförmälda anslagspost

å 71,000 kronor må utgå allenast för sådan hos hushållningssällskap

anställd fiskeritjänsteman, som åtnjuter en lön — förekommande

dyrtids- och ålderstillägg däri inräknade — av minst 2,800 kronor samt

uppfyller av lantbruksstyrelsen föreskrivna kompetensfordringar. Statsbidraget

utgår med hälften av de medel, som för ändamålet använts, under

iakttagande dock att bidrag till fiskeritjänstemans lön ej får överstiga

1,800 kronor för år.

Vid beräkningen av den i förevarande anslag för innevarande budgetår

ingående posten bidrag till länsfiskeritjänstemännens löner och resor inbegreps

icke något bidrag till Hallands läns hushållningssällskap, hos vilket

sällskap då icke fanns anställd någon länsfiskeritjänstemän. Den nu

ifrågasatta anslagshöjningen avser att bereda medel för möjliggörande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

av statsbidrag till avlöning och resor för en länsfiskeri t jäns teinan jämväl

inom nämnda hushållningssällskaps område, där numera vore anställd en

sådan fiskeritjänsteman med lön i enlighet med gällande föreskrifter för

statsbidrag. I ärendet har vitsordats, att fiskerinäringen i Halland vore i

mycket stort behov av en fiskeriinstruktör, särskilt för att genom en utvidgad

laxodling söka bibehålla och i möjligaste man upphjälpa laxfisket

inom länet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu

122,500 kronor, med 2,500 kronor till 125,000 kronor.

48:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkt 119

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, nu 36,000 kronor,

med 10,000 kronor till 26,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

är enligt beslut av 1930 års riksdag (se prop. nr 264) uppfört med

36,000 kronor. Från anslaget, vilket är ställt till Kungl. Majits omedelbara

disposition, bestridas diverse utgifter till fiskerinäringens befrämjande såsom

driftkostnader för Borenshults fiskodlingsanstalt (ungefär 10,000 kronor),

understöd för viss undervisning och föreningsverksamhet på fiskets

område m. m.

Driftkostnader vid statens fiskeriförsöksstation vid Kälarna samt bidrag

till driftkostnader vid åtskilliga enskilda fiskodlinganstalter utgå numera

från de jämlikt stadgande i 2 kap. 10 § vattenlagen inflytande vattenavgifter

för befrämjande av fisket inom landet i allmänhet. Då dessa avgifter

synts kunna bestrida även driftkostnaderna för Borenshults fiskodlingsanstalt,

har nu ifrågavarande anslag ansetts kunna minskas med motsvarande

belopp eller till 26,000 kronor.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,

nu 36,000 kronor, med 10.000 kronor till 26,000 kronor.

49:o) Främjande av fiske pä avlägsna fiskevatten. Under punkt 120

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för lämnande av understöd

för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Utskottet.

Befrämjande

i allmänhet

av fiskerinärinqen.

[119.]

Utskottet.

Främjande

av fiske på

avlägsna

fiskevatten

[120.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Vid 1931 års riksdag (prop. nr 174; R. skr. nr 190) anvisades för lämnande

av understöd för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Med hänsyn till att en reservation av 10,000 kronor synts komma att

uppstå å det för innevarande budgetår anvisade anslaget bar för budgetåret

1932/1933 ett anslag av 40,000 kronor ansetts vara tillfyllest.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för lämnande av understöd för

främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Södra Sveriges 50:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Med tillstyrkan av bifall till

^^ning™ Kungl. Majrts under punkt 121 gjorda framställning hemställer utskottet,

[tali]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa

för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,650 kronor;

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,

försöks- och fiskodlingsverksamhet 16,750

kronor eller tillhopa 25,400 kronor.

Hydrografisk 51 :o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa

kommissio- havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaderna för en

neas under- internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 122

TitscThavs- har Kungl- Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 anvisa

hydrografiska a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommis6amtnsveriges

sionen bedrivna undersökningar av de Sverige omgivande haven ett extra

andel i kost- reservationsanslag av 63,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av komeTfaternJtil-

missioneu från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrograneli

hydra- fiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor, c) till

Jgiskfmtrfi- tackande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografi^.

fisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av 10,000

[122.] kronor.

Departementschefen har vidkommande förstnämnda anslagspost anfört

följande.

»Såsom kommissionen erinrat förutsattes förlidet år vid beräknande avanslaget

till kommissionens egen verksamhet för budgetåret 1931/1932 (se

IX H. T. 1931, sid. 349), att avlöningen till andre assistenten vid den

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

fiskeribiologiska avdelningen, vilken samtidigt var extra fiskeristipendiat,

skulle, inbegripet stipendiatarvode å (2,500 + 500 =) 3,000 kronor,

uppgå till 5,850 kronor förutom dyrtidstillägg. Då enligt vad kommissionen

nu upplyst ifrågavarande befattning icke längre innehaves av person,

som tillika är fiskeristipendiat, lärer man icke kunna undgå att för budgetåret

1932/1933 räkna med en höjning å 2,500 kronor i det i kommissionens

stat upptagna lönebeloppet för andre assistenten. Likaså anser jag

berättigat, att det extra biträdet och den extra vaktmästaren å havsfiskelaboratoriet,

vilka enligt vad kommissionen upplyst innehaft sina befattningar

i tre år, i likhet med vad som under motsvarande förhållanden

tillkommer andra med dem jämförliga befattningshavare erhålla vardera

en första löneförhöjning å 138 kronor. Lönerna för dessa torde sålunda

böra uppföras med respektive 1,974 kronor och 2,112 kronor. I betraktande

av den väsentliga ökning, som anslaget till de av hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna undergått under senaste

åren, och då det nuvarande statsekonomiska läget tvingar till sträng

sparsamhet, anser jag mig emellertid icke kunna ifrågasätta någon mot

de tillstyrkta förhöjda posterna svarande anslagsökning, utan torde vid

utgiftsstatens slutliga fastställande på andra poster erforderliga inknappningar

böra vidtagas. I anslutning till det nu anförda torde ifrågavarande

anslag böra för budgetåret 1932/1933 upptagas nied samma belopp som

för innevarande budgetår eller 63,000 kronor.»

I övrigt innefattar Kungl. Maj:ts förslag en sänkning med 500 kronor

av anslaget till de från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbetena.

Vad departementschefen i ärendet anfört föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen bedrivna undersökningar av

de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor,

b) till omkostnader för vissa av kommissionen från

nautisk-meteorologiska byrån övertagna havsliydrografiska

mätningar m. m. ett extra reservationsanslag

av 8,500 kronor,

c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna fölen

internationell liydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium ett extra anslag av 10.000

kronor.

Ut skot te t.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

& högs hushållning

i allmänhet.

Vinsa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder

d enskildas

skogar.

[138.]

Utgifter för

n atur sky ddsändamål.

[140.]

52 :o) Skogshushållning i allmänhet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1932/1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget

till skogshushållning i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700

kronor.

53 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Under

punkt 138 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, för vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar beräkna för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 15 januari 1932 avlåten

till utskottet hänvisad proposition nr 29 föreslagit riksdagen att för

utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, av statsbidrag för vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

54io) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 140 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag a) till kostnader för nationalparker 3 000

kronor; b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

6,800 kronor.

Allt sedan 1921 (se IX H. T. 1920 p. 123) har i riksstaten å extra stat

under titel utgifter för naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag,

det ena avsett till bestridande av kostnader för nationalparker

och det andra till gäldande av kostnader för vetenskapsakademiens

förvaltning av naturskyddsärenden. För budgetåret 1931/1932 är det förra

anslaget upptaget till 3,000 kronor och det senare till 6,800 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Vad angår vetenskapsakademiens framställning örn erhållande av medel

till belopp av 1,455 kronor för utförande av vissa reparationer av byggnaderna

å Åholmen, vilken jämlikt Kungl. Majits beslut den 13 juni 1913

av kronan mottagits som donation och såsom naturskyddsområde ställts

under akademiens vård och förvaltning, synes det mig med hänsyn till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 47

beloppets ringa storlek vara onödigt att för ändamålet i riksstaten uppföra

ett särskilt anslag. Däremot har jag intet att erinra mot att förberörda

besparing av i runt tal 635 kronor å det för reparationer av vissa byggnader

å Ängesö nationalpark för budgetåret 1928/1929 anvisade anslagsbeloppet

användes för de nu ifrågasatta reparationerna. Därest riksdagen

intet har att häremot erinra, torde Kungl. Majit framdeles böra lämna det

av akademien i nämnda hänseende begärda medgivandet samt därvid tillika

av nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa för reparationerna

erforderligt ytterligare belopp.»

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen utskottet.

i ärendet anfört, tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda extra

reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor;

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

6,800 kronor.

55:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 144 bär Kungl. Majit LantmaUr.- föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementschefen i statsråds- kontoren »

t (ill P

protokollet förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat för lantmäteri- [144.]

kontoren i länen, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933; b) vid

bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren i länen,

nu 569,600 kronor, med 51,300 kronor till 620,900 kronor. (Statsrådsprotokollet

sid. 329/348.)

Det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat

har följande utseende.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200

Vikariatsersättning, förslagsanslag ...................... » 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................... » 241,300

förslagsanslag kronor 594,500.

I den för lantmäterikontoren gällande övergångsstaten, vilken slutar

på 26,450 kronor, ifrågasättes ej ändring.

Det sålunda förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat innebär i f„neborden av

jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten, att posten Kungl. Mårts

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts från 190.000 tBrslay

kronor med 51,300 kronor till 241,300 kronor. Höjningen hänför sig till att

den efter tillkomsten av nya jorddelningslagen successivt skeende ökningeii

av göromålen å lantmäterikontoren medfört en utökning av den där
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

städes anställda extraordinarie personalen ävensom att arbetet beträffande

betryggande vård och konservering av lantmäterikontorens dyrbara

kartmaterial krävde ökad personal och därmed ökade kostnader.

Departementschefen, som i statsrådsprotokollet lämnat redogörelse för

bland annat ett av särskilda sakkunniga (lantmätarelönesakkunniga)

framlagt förslag, bär beträffande anslagsposten till avlöningar till iekeordinarie

personal anfört bland annat, att det genom utredningen torde

få anses fastslaget, att tillämpningen av den nuvarande jorddelningslagen

krävde en ökning av det för avlöning till icke-ordinarie personal

å lantmäterikontoren för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet,

Förenämnda sakkunniga hade sålunda framhållit, att det skulle

bliva allmänheten och särskilt de personer, som skaffade sig jordbrukslägenheter

eller bostadsfastigheter eller vilkas jord bleve föremål för

skifte, som ytterst bomme att bliva lidande, örn lantmäterikontoren icke

kunde någorlunda snabbt fullgöra de uppgifter i fråga örn fastighetsbild

ningen, som ålagts dem genom berörda lagstiftning.

Beträffande anslagets beräknande kunde departementschefen i huvudsak

ansluta sig till de sakkunnigas förslag, mot vilket han endast i följande

avseende hade någon erinran att framställa. Såsom i ärendet erinrats

utginge de högsta ersättningsbeloppen till distriktslantmätare och

extra lantmätare vid tjänstgöring såsom extra assistenter å lantmäterikontoren

med 350 respektive 225 kronor. Departementschefen ansåge sig

icke böra ifrågasätta någon ändring härutinnan, enär möjlighet i varje

fall icke borde vara lantmäteristyrelsen betagen att, då särskilda förhållanden

därtill föranledde, låta ersättning utgå med dessa högsta belopp.

Emellertid syntes honom anledning icke föreligga att genomsnittligt räkna

med högre månadsbelopp än 300 kronor för distriktslantmätare och 175

kronor för extra lantmätare vid förordnande som extra assistenter ä lantmäterikontoren.

I detta sammanhang ansåg sig departementschefen böra

nämna, att distriktslantmätare, som förordnades som amanuens hos lantmäteristyrelsen,

enligt gällande bestämmelser icke ägde uppbära högre

ersättning än 3,200 kronor för år räknat motsvarande ett månadsarvode

av 267 kronor.

tottet. Av utredningen i ärendet framgår, att den ifrågasatta ökningen i anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

vilken står i samband med den nya jorddelningslagstiftningen, är av omständigheterna

oundgängligen påkallad. Departementschefen har icke

velat ifrågasätta någon förändring i de högsta ersättningsbelopp, som

för närvarande kunna utgå till distriktslantmätare och extra lantmätare

vid förordnande som extra assistenter å lantmäterikontor, eller för extra

lantmätare 225 kronor för månad. Med utgångspunkt emellertid bland

annat från att extra lantmätare liksom distriktslantmätare under sådant

förordnande även åtnjöte tillskott till dyrtidstillägg på grund

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

49

av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa beräknad för

extra lantmätare till 2,400 kronor för år räknat bär han ansett

anledning icke föreligga att genomsnittligt räkna med högre månadsbelopp

för extra lantmätare under förordnande såsom extra

assistent än 175 kronor för månad. Enligt vad som blivit för utskottet

upplyst från lantmäteristyrelsen utbetalas emellertid icke något

tillskott till dyrtidstillägg till extra lantmätare vid dylikt förordnande.

Även örn vid sådant förhållande det genomsnittliga månadsarvodet torde

böra beräknas till något högre belopp än det av departementschefen angivna

synes med hänsyn till den jämförelsevis obetydliga merutgift, varom

här kan bliva fråga, och i betraktande av att förevarande anslagspost

har förslagsanslags natur icke erforderligt företaga någon ytterligare

höjning av densamma. Utskottet, som i övrigt helt ansluter sig till

vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört, tillstyrker sålunda

Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade

förslaget till ordinarie avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till lantmäterikontoren i länen, nu 569,600 kronor, med

51,300 kronor till 620,900 kronor.

56 :o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under

punkt 145 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till avlöningar åt förste assistenter och assistenter

vid lantmäterikontoren i länen anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 78,100 kronor.

Avlöningar

åt förste

assistenter

och assistenter

vid lardmäterikontoren

i länen.

[145.]

57:o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Under punkt 151 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till reseersättningar vid lantmäteriväsendet

anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom särskilda extra förslagsanslag

a) till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren i länen 20,000 kronor, b) till reseersättningar

åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

800,000 kronor eller tillhopa 820,000 kronor.

Före budgetåret 1931/1932 bestredos statsverkets utgifter för tjänsteresor

vid lantmäteriväsendet till huvudsaklig del från nionde huvud
Bihang

lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 2 haft. {Nr 2.) 4

Reseersättningar

vid

lantmättriväsendet.

[151.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

titelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentsersättningar. 1

enlighet med ett av en inom finansdepartementet tillkallad sakkunnig

framlagt förslag örn utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag

av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän uppfördes av

1931 års riksdag (se IX H. T. 1931 p. 148) särskilda anslag för reseersättningar

till lantmäteriväsendet. Sålunda anvisades för budgetåret 1931/

1932 såsom extra förslagsanslag dels till reseersättningar åt befattningshavare

vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i länen 30,000

kronor, dels ock till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar, 820,000 kronor eller tillhopa 850,000

kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Enligt en verkställd undersökning hava reseersättningar åt lantmäteripersonal,

som sysselsattes med lantmäteriförrättningar, för budgetåret 1930/

1931 uppgått till icke mindre än sammanlagt ungefär 1,025,000 kronor.

Härav utgöras i runt tal 250,000 kronor av resekostnadsersättningar och

omkring 775,000 kronor av traktamentsersättningar. På grund av vissa

under 1931 vidtagna allmänna besparingsåtgärder i avseende å resekostnadsersättningar,

särskilt sänkning av kilometerpenningarna och ändrade grunder

för automobilresor, torde enligt samma undersökning resekostnadsersättningarna

för berörda lantmäteripersonal komma att nedgå med ungefär

50,000 kronor. För så vitt ytterligare besparingsåtgärder icke vidtagas,

torde reseersättningarna för berörda tjänstemannagrupp alltså sannolikt

komma att även i fortsättningen uppgå till belopp, som avsevärt överstiger

den för innevarande budgetår upptagna anslagssumman. Jag finner

det vara högst angeläget, att denna stora utgiftspost i görligaste mån nedbringas.

Jämväl må erinras, att statsutskottet i sitt utlåtande nr 158 år

1931 i anledning av statsrevisorernas berättelse — vilket utlåtande avgavs

efter det riksdagen fattat sitt beslut rörande nyss nämnda allmänna besparingsåtgärder

i avseende å resekostnadsersättningar — anfört, att åtskilliga

skäl talade för att åtgärder i besparingssyfte vidtoges beträffande reseersättningar

vid förrättningar, som utfördes av lantmäteripersonal, samt att utskottet

förutsatte, att förslag i sådant syfte i en nära framtid av Kungl.

Majit upptoges till avgörande. För egen del finner jag — efter att härom

hava samrått med chefen för finansdepartementet — viss nedsättning av

traktamentena för distriktslantmätare, extra lantmätare, lantmäterielever och

möjligen även tekniska biträden hos lantmätare böra kunna vidtagas, varigenom

det skulle bliva möjligt begränsa anslaget för nu förevarande ändamål

till ett belopp av 800,000 kronor. Frågan om nedsättning av nu

berörda traktamenten torde böra avgöras av Kungl. Majit, sedan riksdagen

fattat sitt beslut i anslagsfrågan.

I avseende å anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lant
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 51

mäteristy reisen och vid lantin''1 terikontoren i länen torde nied hänsyn till

den sannolika medelsåtgången ett anslagsbelopp av 20,000 kronor böra upptagas

för nästkommande budgetår. Nämnda belopp torde icke utan Kungl.

Maj:ts tillstånd böra få överskridas.»

Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen

i frågan, ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en

minskning med 20,000 kronor i jämförelse med anslaget för löpande budgetår.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till reseersättningar vid lantmäteriväsendet

anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom

särskilda extra förslagsanslag

a) till reseersättningar åt befattningshavare vid

lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i länen

20,000 kronor,

b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som

sysselsättes med lantmäteriförrättningar, 800,000 kronor

eller tillhopa 820,000 kronor.

58:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Under punkt

156 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för tilläggsavvittring i vissa

delar av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

För innevarande budgetår har för tilläggsavvittring i riksstaten uppförts

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande framställning innebär en minskning med

10,000 kronor i jämförelse med anslaget för löpande budgetåret. Departementschefen

har utgått från att ur anslaget skulle få utgå visst mindre

belopp till rese- och traktamentsersättning åt den extra jordbrukskonsulent,

som länsstyrelsen i Västerbottens län kunde komma att förordna för

verkställande av vissa undersökningar angående tilläggsavvittringen.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar

av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000

kronor.

Utskottet.

Tilläggsavvittring

i

Västerbottens

läns lappmark.

[156.]

UtsJcottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Ströängars

indragande

till kronan.

[157.]

Utskottet.

Avlöning8Stat

vid rikets

allmänna

kartverk.

[159.]

Kartarbeten

m. m.

[160.]

59 :o) Ströängars indragande till kronan. Under punkt 157 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för ströängars

indragande till kronan anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 300,000 kronor.

Lagen den 22 juni 1921 (nr 378) om ströängars indragande till kronan

äger tillämpning å Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med

undantag av, utom annat, sådana trakter, som kunna bliva föremål för

tilläggsavvittring. För ströäng, som indrages, utgår vederlag genom bekostande

av odling å den fastighet, vartill ängen förut hört. Frågor om

indragning och vederlag avgöras av särskild nämnd, kallad ströängsnämnd.

Till bestridande av kostnaderna för ströängsindragningen har

från och med 1922 av riksdagen anvisats anslag, som under senare år

varit uppfört såsom extra förslagsanslag. Anslagets belopp uppgår för

budgetåret 1931/1932 till 325,000 kronor, vilket belopp fördelats i den av

Kungl. Majit den 29 maj 1931 fastställda staten för ströängsindragningen.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning,

som innebär en sänkning med 25,000 kronor i jämförelse med anslaget för

löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000

kronor.

60 :o) Avlöningsstat vid rikets allmänna kartverk. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1932/1933 bar Kungl. Maj :t upptagit det under anslagstiteln

rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie förslagsanslaget till

avlöningsstat med oförändrat belopp, 380,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningsstat

vid rikets allmänna kartverk med oförändrat belopp,

380,000 kronor.

61 :o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/

1933 har Kungl. Majit under anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppfört

ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat

belopp, 223,700 kronor.

Under förevarande punkt, 160, bar jämväl motiverats uppförande av

ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor till diverse behov vid rikets

allmänna kartverk. För samma ändamål är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört ett extra reservationsanslag av 39,900 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet, som beträffande ifrågavarande extra anslag kommer att utskottet.

göra hemställan under nästföljande punkt, hemställer nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten

m. m. med oförändrat belopp, 223,700 kronor.

62:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande Diverse behov

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med aumänna

Kungl. Maj :ts under punkt 161 gjorda framställning hemställer utskottet, kartverk.

[161.]

att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna

kartverk anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

63:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 162 har Kungl. Sver^geoioMaj:t

föreslagit riksdagen att 1) godkänna av departementschefen i stats- 9issyk“£iger

rådsprotokollet förordad stat för Sveriges geologiska undersökning, att [162.]

tillämpas från och med budgetåret 1932/1933 ; 2) vid bifall härtill minska

ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning, nu

190,300 kronor, med 2,800 kronor till 187,500 kronor.

Den föreslagna staten har följande utseende.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----

Vikaniatsersättningar, förslagsanslag ....................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ..........................................

Expenser ................................................

kronor 127,240

» 3,000

» 27,200

» 30,060

Förslagsanslag kronor 187,500.

Anslagsminskningen å tillhopa 2,800 kronor hänför sig huvudsakligen

till expensanslaget.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer Utskottet.

utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen förordad stat

för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933;

2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges geologiska undersökning, nu 190,300

kronor, med 2,800 kronor till 187,500 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Fältarbeten 64 :o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under

Sveriges geolo- Pun^t 163 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska

tinder- giska undersöknings fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

fl63 ] extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett

anslag av 137,800 kronor.

På grund av nödvändigheten att i rådande tidsläge nedbringa statens

utgifter samt med hänsyn jämväl tagen till den minskning i resekostnaderna,

som torde kunna förväntas till följd av de under år 1931 införda

skärpta bestämmelserna i resereglemente^ har departementschefen ansett

sig böra ifrågasätta, att förevarande anslag för budgetåret 1932/1933

uppföres med ett med 12,800 kronor till 125,000 kronor nedsatt belopp.

Utskottet.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

mUm7amt 65^ Avl8ningar m* m- samt arvoden åt observatörer vid statens meteoarvoden

åt rologisk-hydrografiska anstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret

°vidVtl0rer 1932,/1933 har Kungl- Majit under anslagstiteln statens meteorologisk-hydmeteoroiogisk-

r°grafiska anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

hydrografiska med oförändrat belopp, 219,400 kronor, dels ock ordinarie reservationsTifTi

anslaget arvoden åt observatörer med oförändrat belopp, 90,000 kronor.

Under förevarande punkt 164 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordad stat för

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med

budgetåret 1932/1933.

Den av departementschefen förordade staten har följande utseende.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor 134,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................. » 69,000

Expenser........................................................................................... » 8^000

Förslagsanslag kronor 219,400.

Förändringen i förhållande till nu gällande stat består däri att det i

anslagsposten till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare ingående

beloppet till avlöningsförhöjningar, som visat en behållning å

2,000 kronor, nedsatts med sistnämnda belopp, och att i stället posten till

expenser ökats därmed.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Martts förevarande framställ- utskottet.

ning hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 under anslagstiteln

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

m. m. med oförändrat belopp 219,400 kronor;

2) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 under samma

anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget

till arvoden åt observatörer med oförändrat belopp

90,000 kronor; samt

3) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordad stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933.

66:o) Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska Telegramkost
anstalt.

Under punkt 165 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för n“?*rs£te™''

telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt meteor olagiskanvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 52,000 kronor. hyd^9J^ska

För telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid statens [165.]

meteorologisk-hydrografiska anstalt har alltsedan budgetåret 1925/1926

varit i riksstaten uppfört ett extra förslagsanslag, vilket för innevarande

budgetår upptagits med 118,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Av från anstalten inhämtade uppgifter framgår, att utgifterna under anslaget

uppgått till för budgetåret 1929/1930 113,846 kronor 37 öre och för

budgetåret 1930/1931 118,900 kronor 8 öre.

Efter underhandlingar med aktiebolaget radiotjänst har bolaget utfäst

sig att för erhållande från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av

vissa dagliga för utsändning i rundradio avsedda väderleksförutsägelser från

och med den 1 januari 1932, så länge nuvarande överenskommelse mellan

telegrafverket och bolaget rörande rundradiorörelsens i Sverige ordnande

består, till statsverket erlägga ett belopp av 48,000 kronor för år räknat,

motsvarande för tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 72,000 kronor, varav

6,000 krono/'' till direkt bestridande av en väderlekstjänst, vilken redan dessförinnan

bekostats av bolaget. Då återstående beloppet 66,000 kronor synes

böra disponeras för det med förevarande anslag avsedda ändamål, torde detta

anslag böra nedsättas med sistnämnda belopp och sålunda för budgetåret

1932/1933 bestämmas till 52,000 kronor.»

Då framställningen, som innebär en sänkning med 66,000 kronor i järn- utskottet.

förelse med anslaget för löpande budgetår, icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Diverse behov

vid statens

meteorologiskhydrografiska

anstalt.

[166.]

Utskottet.

Meteorologiska

telegram

från Färöarna

och Island.

[167.]

Utskottet.

Meteorologiska

iakttagelser

vid Riksgränsen.

[168.]

att riksdagen må för telegramkostnader m. m. vid

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

52.000 kronor.

67 :o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Under punkt 166 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse

behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört ett

anslag av 83,800 kronor.

Kungl. Majits förslag, enligt vilket förevarande anslag med hänsyn

till det statsfinansiella läget undergått en anslagsminskning med 13,800

kronor, biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 70,000

kronor.

68 :o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Under punkt

167 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för statens meteorologiskhydrografiska

anstalts förseende med dagliga meteorologiska telegram

från Färöarna och Island anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

Motsvarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med ett belopp av 3,500 kronor.

Departementschefen har för nästkommande budgetår räknat med en

medelsåtgång av 3,000 kronor. Med hänsyn till en å anslaget påräknad

reservation å 1,000 kronor har anslaget begränsats till 2,000 kronor.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalts förseende med dagliga meteorologiska

telegram från Färöarna och Island anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

2.000 kronor.

69 :o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Under punkt 168

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för meteorologiska iakttagelser

vid Riksgränsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 11,200 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 57

För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett anslag å 16,200

kronor.

Departementschefen, som ansett att med tryckning av äldre meteorologiska

iakttagelser i Vassijaure borde kunna anstå, har beräknat anslaget

till 11,200 kronor för nästkommande budgetår.

Utskottet, som tillstyrker förslaget, hemställer,

att riksdagen må för meteorologiska iakttagelser

vid Riksgränsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 11,200 kronor.

70:o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser vid Abisko. Med tillstyrkan

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt .169 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande hudgetår,

för seismologiska och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko samt för publicerande

av dylika iakttagelser anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

71 :o) Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under

punkt 170 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till upprättande av

en vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,300 kronor.

Sedan, i syfte att möjliggöra en överblick över tillgången på vattenkraft

inom vissa delar av landet, med av riksdagen anvisade särskilda anslagsmedel

upprättats en vattenfallsförteckning, huvudsakligen avseende

Dalälven och de större norrländska älvarna samt dessas flodsystem, har

genom beslut av 1928 års riksdag (jmf. IX H. T. 1928, p. 138) inventeringen

utsträckts att omfatta jämväl mellersta och södra Sveriges vattenfall.

Totalkostnaderna för den senare förteckningen hava beräknats till

i runt tal 63,500 kronor, att fördelas på 5 år med 12,700 kronor örn året.

Ifrågavarande arbete skulle enligt den upprättade planen vara slutfört

med utgången av budgetåret 1932/1933. Emellertid har det synts departementschefen

lämpligt, att avvecklingen fördelades på två budgetår och

att för vartdera av dem beräknades ett nedsatt anslagsbelopp. För nästkommande

budgetår har anslaget upptagits till 7,300 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning

hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 19.''I2. 10 sami. 2 haft. (Nr 2.) 5

Utskottet.

Seismologiska

och magnetiska

iakttagelser

vid

Abisko

[169.]

Vattenfallsförteckning

för mellersta

och södra

Sverige.

[170.]

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Hydrogeologiska,

specialundersökninrjar.

[171.]

Utskottet.

att riksdagen må till upprättande av en vattenfallsförteckning

för mellersta och södra Sverige anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 7,300 kronor.

72:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Under punkt 171 kar

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande av hydrogeologiska

specialundersökningar för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppfört

ett anslag av 12,100 kronor.

Kungl. Marits förevarande framställning, som i jämförelse med anslaget

för löpande budgetår innefattar en minskning med 2,100 kronor, föranleder

icke någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till utförande av hydrogeologiska

specialundersökningar för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

Stockholm den 11 februari 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof B- Andersson,

Tjällgren, Granath, Fritiof Gustafson och Karl A. Johanson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Hedlund i

Häste, Månsson i Erlandsro, Björk i Tryde, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo och

Pehrsson i Bramstorp;

med undantag därav att vid behandling av punkterna:

9—71 friherre Lilliecreutz deltagit i stället för herr Pettersson i Bjälbo;

43—71 friherre Lagerfelt i stället för herr Fritiof Gustafson och herr Olsson i Bödningsberg

i stället för herr Andersson i Löbbo.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets memorial Nr 2.

59

Reservationer.

Under punkt 9 (Understöd åt kontrollföreningsverksamhet)

av herrar Gabrielsson och Gustafsson i Domö, som anfört:

Med hänvisning till lantbruksstyrelsens ävensom till i motionen framhållna

skäl för höjning av anslaget hava vi inom utskottet yrkat, att

förevarande anslag måtte höjas med 10,000 kronor till 100,000 kronor.

Under punkt 43 (Byggande av nybygges vägar)

av herr Gabrielsson, som anfört:

Av utredning i ärendet framgår, att ansökningar örn bidrag till nybyggesvägar

för närvarande föreligga från länsstyrelsen i Västernorrlands

län till ett belopp av 50,000 kronor samt att ansökningar örn ytterligare

15,000 kronor väntas inkomma innan detta års slut.

Hos länsstyrelsen i Västerbottens län föreligga ansökningar till 30

nya vägföretag för en beräknad kostnad av 146,000 kronor och vidare

väntas ansökningar för 15 företag under året inkomma. Länsstyrelsen

ansöker örn ett anslag för nästa år å 75,000 kronor.

Hos länsstyrelsen i Norrbottens län föreligga ansökningar örn bidrag

till nybyggesvägar omfattande en väglängd av i runt tal 140 kilometer

och för en anläggningskostnad av 600,000 kronor. Dessutom äro

under utarbetande förslag till företag, som beräknas draga en kostnad

av cirka 200,000 kronor.

Till nybyggesvägar utgår bidrag av statsmedel med endast en tredjedel

under förutsättning att vederbörande landsting bidrager med 15 procent.

Alltså tillhopa ej fullt hälften av kostnaden. Då ifrågavarande

anslag av statsmedel torde få anses uteslutande utgå till främjande av

egnahemsbildning och företagarna i allmänhet äro fattiga människor,

vilka äro i stort behov av bidrag för byggande av framkomliga vägar

till sina avlägset liggande odlingsskiften, har jag i likhet med motionärerna

ansett en höjning av anslaget vara av behovet påkallad.

Jag har därför inom utskottet yrkat på anvisande av samma belopp,

som förordats av egnahemsstyrelsen eller 50,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:54 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. s. 1 i texten