Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta motioner.
1932-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1932 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande
av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande
av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 29 januari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition nr 66 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må av undsättningsf ondens
tillgångar använda ett belopp av intill 200,000 kronor för vidtagande, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt förslag, av åtgärder för tillvaratagande av stormfälld
skog inom vissa delar av landet.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 289 av herr Pettersson m. fl., likalydande med II: 420 av herr Hilding
m. fl., vari hemställts, att de stödåtgärder beträffande stormskadad
skog, som riksdagen med anledning av Kungl. Majrts proposition nr 66
av den 29 januari 1932 kan komma att besluta, må på samma villkor få
gälla även för Gävleborgs, Kopparbergs och Västmanlands län.
2) II: 419 av herr Pettersson i Hällbacken, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att de stödåtgärder för tillvaratagande av stormfälld
skog, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 66, måtte utsträckas
att jämväl omfatta Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands och Örebro
län.
3) II: 415 av herr Jönsson i Boa m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte medgiva Kungl. Majit att ur undsättningsfonden taga ett belopp av,
utöver i propositionen begärda, 75,000 kronor att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen angivna grunder inom Blekinge
och Kalmar län, dock gällande jämväl sågat virke.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, llän
visas till motionerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. f 11 haft. (Nr 28- 29.)
Motioner»
l
2 Jordbrulcsutskottets utlåtande Nr 28.
Förevarande proposition är närmast föranledd av vissa till Kungl.
Majit inkomna, i statsrådsprotokollet närmare omförmälda framställningar
angående beredande av räntefria lån åt köpare av stormfälld skog
inom Stockholms, Uppsala, Gotlands och Kalmar län. Dessa framställningar
hava av vederbörande länsstyrelser livligt tillstyrkts. Fullmäktige
i riksbanken hava yttrat sig örn den form och den förutsättning, varunder
den ifrågasatta räntefria krediten kunde tillhandahållas av riksbanken.
Statskontoret har yttrat sig, i vilken utsträckning medel ur undsättningsfonden
kunde tagas i anspråk för det ifrågasatta ändamålet,
samt därvid anfört följande.
Enligt för undsättningsfonden gällande bestämmelser kunde fonden anlitas
till behövandes undsättning utan återbetalningsskyldighet, då allmännare
nöd i någon ort uppstått på grund av missväxt, felslagen skörd,
felslaget fiske, översvämning, större eldsvåda eller andra liknande orsaker.
Till sådana torde otvivelaktigt kunna hänföras den våldsamma
storm, som gått härjande fram över stora delar av Stockholms, Uppsala
och Gotlands län.
I den mån härigenom ett allmännare nödläge uppstått, syntes hinder
sålunda icke föreligga att disponera medel ur fonden till understöd åt
dem, som därav kunde vara i verkligt behov.
Storleken av det belopp, som för nu ifrågavarande ändamål kunde erfordras,
vore statskontoret icke i stånd att bedöma.
Fondens tillgångar redovisades den Bl december 1931 på följande sätt:
å statsverkets giroräkning i riksbanken.................... 1,391:3 7
» checkräkning i privatbanker .................................... 8,888: 12
obligationer .................................................................... 533,606: 20
utestående, av Kungl. Majit anvisade lån ................ 62,062: 27 605,947: 9 6
Avgå av Kungl. Majit anvisade, ej utbetalda medel (i runt tal) 60,000: —
Kronor 545,947:9 6.
■%
För undsättning utan återbetalningsskyldighet ägde Kungl. Majit årligen
av fonden disponera 50,000 kronor. Förelåge i något fall sådana
förhållanden, att större belopp ansåges böra anvisas, skulle frågan härom
underställas riksdagens prövning. Fondens samtliga förenämnda
tillgångar med undantag för utestående av Kungl. Majit anvisade lån,
62,062 kronor 27 öre, kunde av statskontoret utan större svårigheter så
gott som omedelbart göras likvida. Efter riksdagens hörande skulle alltså
av fonden för närvarande kunna disponeras i runt tal 480,000 kronor.
Med hänsyn till de många krav, som ställdes på fonden, och betydelsen
av den uppgift, fonden hade att fylla, ansåge sig statskontoret emellertid
böra framhålla vikten av att fonden ej alltför mycket nedskures. Ur
principiell synpunkt torde visserligen varje nedskärning av fonden böra
undvikas, men i beaktande av föreliggande exceptionella omständigheter
och rådande ekonomiska förhållanden ville statskontoret icke motsätta
sig ett ingrepp i fondens tillgångar. Statskontoret holle dock före, att åtminstone
två tredjedelar av fondens nu disponibla medel borde bibehållas
för tillgodoseende av kommande behov.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28. 3
Departementschefen har anfört följande, varav framgår den närmare
innebörden av Kungl. Maj:ts förslag.
»Såsom framgår av förevarande utredning blevo skogarna inom vissa
delar av Stockholms, Uppsala och Gotlands län utsatta för mycket stora
skador genom den orkanar tade storm, som den 15 och 16 december 1931
övergick ifrågavarande trakter. Inom de svarast härjade omradena beräknas
stormfällningen omfatta en virlcesmassa av sammanlagt ungefär
2,000,000 kubikmeter fast mått, vilket för de berörda skogsarealerna torde
motsvara i genomsnitt något över fyra normala årsavverkningax.
Givetvis är det av största vikt, att det stormfällda virket icke förfares
utan att det snarast möjligt tillvaratages. Under medverkan av respektive
läns skogsvårdsstyrelser bar också ett forcerat arbete omedelbart
igångsatts för virkets uppbuggning, aptering och utdrivning. Med
hänsyn till den tidpunkt, vid vilken stormskadorna uppstått, och dessas
stora omfattning föreligga emellertid särskilda svårigheter för skogsägarna
att vinna avsättning för virket till skäliga pris. Skadorna hava
nämligen inträffat vid en tidpunkt, då eventuella köpare i regel redan
tillgodosett sitt virkesbebov och alltså icke gärna kunna vara villiga att
nu verkställa vidare inköp. Härtill kommer, att radande tryckta läge pa
trävarumarknaden ytterligare försvårar avsättningsmöjligheterna.
Såsom i de föreliggande framställningarna och i yttrandena från vederbörande
länsstyrelser framhållits är det därför angeläget, att särskilda
åtgärder vidtagas för att möjliggöra det stormfällda virkets avsättning
redan under denna vinter på sådana villkor, att skogsägarna
undgå alltför kännbara förluster. Under medverkan av länsstyrelserna
och skogsvårdsstyrelserna hava förhandlingar också pågått i syfte att
finna vederhäftiga köpare till åtminstone vissa delar av den stormfällda
skogen. Att kunna ernå för säljarna och särskilt för de enskilda, mindre
skogsägarna godtagbara köpevillkor bar emellertid visat sig vara förenat
med svårigheter. Det bar härvidlag gällt att söka få till stand större
samlade försäljningar, ty genom ett splittrat utbud av en mängd smärre
virkespartier skulle priserna liava oskäligt nedpressats. Vidare är att
märka, att sådana skogsägare, vilkas skog utsatts för stora skador, i
många fall och särskilt där ekonomien förut är svag havn ett trängande
behov att snarast möjligt utfå viss kontant likvid för finansiering
av de ganska dryga kostnaderna för det stormfällda virkets uppbuggning
och utdrivning. Men virkesköparna, vilka måste under en längre
tid lagra de sålunda utöver deras normala behov inköpta virkesmängderna,
liava icke ansett sig kunna med tillämpande av för säljarna rimliga
pris lämna dylik kontant likvid eller överhuvud inlåta sig på ifrågavarande
affär med mindre de hållas skadeslösa för uppkommande rån
teförluster. Det är närmast i sistnämnda hänseende, som åtgärder från
statens sida hava påkallats.
För min del finner jag det vara skäligt, att det allmänna under vissa
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
förutsättningar bispringer de av olyckan drabbade skogsägarna. Såsom
statskontoret erinrat har staten tillförene hjälpande inskridit för
lindrande av de svårigheter, som för en bygd eller ort uppstått på grund
av missväxt, felslagen skörd, felslaget fiske, översvämning och dylikt.
I nu förevarande fall äro förhållandena av liknande beskaffenhet. Därjämte
bör bemärkas, att genom åtgärder för det stormfällda virkets tillvaratagande
ett avsevärt tillskott av arbetstillfällen beredes arbetsbehövande
personer från andra orter, något som under nuvarande förhållanden måste
framstå såsom betydelsefullt.
Då jag alltså tillstyrker visst understöd från det allmännas sida för
underlättande av avsättning på rimliga villkor av det stormfällda virket,
vilket understöd torde böra utgå i form av räntegottgörelse vid köp
av virket, vill jag emellertid betona vikten av att hjälpen lämnas under
sådana villkor, att den medför avsett stöd för vederbörande skogsägare,
samt att understödet begränsas att avse leveranser från skogar, tillhöriga
enskilda personer. I förstnämnda hänseendet bör kontroll utöva?
rörande ingångna försäljningsavtal för utrönande av att ej andra virkespartier
än stormfällda medtagas samt att skogsägarna tillförsäkras
skäliga pris och få tillfredsställande betalningsterminer. Den i sistnämnda
hänseende angivna regeln medför, att skogar tillhöriga kronan,
Uppsala akademi och Gimo-Österby bruks aktiebolag undantagas.
Beträffande försäljningarnas finansiering torde, med den av mig nu
tillstyrkta anordningen med viss räntegottgörelse, någon särskild kreditanordning
ej vara erforderlig. Kreditanskaffningen synes nämligen
kunna, i viss anslutning till vad fullmäktige i riksbanken anfört, ordnas
på exempelvis följande sätt. Sedan köpare, som ingått vederbörligen
godkänt försäljningsavtal rörande viss virkesleverans, för en var likvidtermin
beräknat det belopp, som skall av honom vid ifrågavarande termin
utbetalas, och sagda beräkning granskats, diskonteras en eller flera
av köparen accepterade växlar örn tillhopa sålunda beräknat belopp i
vanlig ordning i köparens bank, vilken sedan torde kunna i riksbanken
rediskontera växlarna, försedda med den förlagsgivande bankens endossement.
För det diskonto, som av riksbanken därvid debiteras, bör i särskild
ordning gottgörelse lämnas av statsmedel.
Den erforderliga kontrollen över ingångna försäljningsavtal och av köparna
gjorda likvider torde lämpligen böra omhänderhavas av vederbörande
länsstyrelse under medverkan av länsjägmästaren. Likaså torde
utbetalandet av räntegottgörelsen böra ske genom länsstyrelsen.
Beträffande Gotlands län har ifrågasatts viss försäljning till statens
järnvägar av stormfällt virke, upphugget till slipers. Därest dylik försäljning
kommer till stånd, torde vad förut anförts rörande räntegottgörelse
böra i tillämpliga delar gälla jämväl i detta fall.
Vad angår det belopp, vartill kostnaderna för den ifrågasatta räntegottgörelsen
skulle uppgå, har en verkställd uppskattning givit vid han
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28. 5
den, att för Stockholms och Uppsala län tillhopa torde böra räknas med
följande försäljningsmängder av beskaffenhet att kunna inordnas under
hjälpåtgärderna, nämligen i runt tal 670,000 stycken timmer och
160,000 kubikmeter (löst mått) pappersved. Värdet av dessa leveranser
torde kunna uppskattas till sammanlagt ungefär 3,000,000 kronor. Det
för räntegottgörelsen erforderliga beloppet, vilket givetvis är beroende
av diskontots höjd, synes för sagda läns vidkommande med hänsyn till
förenämnda beräkningar kunna uppskattas till 150,000 å 180,000 kronor.
För Gotlands läns vidkommande torde ett belopp av 20,000 å 25,000 kro^
nor höra vara tillfyllest. Härjämte synes, med hänsyn till vad som i förberörda
skrivelse från länsstyrelsen i Kalmar län blivit anfört rörande
vissa därstädes under förliden sommar timade stormskador, örn ock förhållandena
därstädes i viss mån avvika från de i Uppland och på Gotland
föreliggande, ett mindre belopp böra beräknas jämväl för sagda
län och möjligen även för ytterligare något område. Såvitt nu kan bedömas
torde för ifrågavarande hjälpåtgärder inom samtliga nu åsyftade
områden ett sammanlagt belopp av intill 200,000 kronor böra finnas tillgängligt.
I anslutning till vad statskontoret anfört vill jag förorda, att ifrågakommande
understödsbelopp må utgå av medel ur undsättningsfonden.
Härför erfordras emllertid riksdagens samtycke.»
Genom utredningen i ärendet finner utskottet klarlagt, att under 1931
omfattande skogsområden blivit så hårt drabbade av stormskador, att
ett bistånd från statens sida för att underlätta virkets avsättning till skäligt
pris måste anses vara väl motiverat.
Såsom ovan framhållits har förevarande proposition föranletts av vissa
till Kungl. Majit inkomna framställningar örn beredande av räntefria lån
åt köpare av stormfälld skog inom Stockholms, Uppsala, Gotlands och
Kalmar län, och de i propositionen föreslagna stödåtgärderna hava närmast
avseende å förhållanden inom sagda län. I de i ämnet väckta motionerna
framhålles emellertid, att jämväl å skogsbestånden inom Gävleborgs,
Kopparbergs, Västmanlands, Örebro och Blekinge län inträffat
stormskador i sådan omfattning, att de föreslagna stödåtgärderna borde
få omfatta även sistnämnda län. Motionen II: 415 går därjämte ut på att
ur undsättningsfonden skulle utöver det i propositionen ifrågasatta beloppet
få tagas i anspråk ytterligare 75,000 kronor, sistnämnda belopp för
stödåtgärder inom Blekinge och Kalmar län och därtill gälla jämväl sågat
virke. Med avseende å vad i motionerna föreslagits örn en utvidgning av
området för statens understödjande verksamhet i förevarande avseende
vill utskottet uttala, att det synes böra överlämnas åt Kungl. Majit att
fördela i propositionen avsett bidrag med hänsyn till det föreliggande största
behovet, oberoende av den trakt av landet, varom det kan vara fråga.
Beträffande det i motionen lii 415 framställda, förslaget örn beredande
Utskottet
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.
av ytterligare medel från undsättningsfonden utöver vad Kungl. Majit
föreslagit har det blivit för utskottet upplyst, att då efter propositionens
avlåtande inom Stockholms och Uppsala län försäljning i regelmässig ordning
av virke från stormfälld skog ägt rum i ej obetydlig omfattning, anledning
funnes för antagandet att de för dessa län i propositionen beräknade
beloppen icke skulle behöva i sin helhet tagas i anspråk. Vid sådant
förhållande och i betraktande av de av statskontoret uttalade betänkligheterna
mot att undsättningsfonden för ifrågavarande ändamål
tages i anspråk i alltför stor omfattning anser sig utskottet icke böra gå
utöver det i propositionen begärda beloppet. Slutligen vill utskottet uttala,
att utskottet icke kan biträda det i nu sist berörda motion framställda
förslaget, att ifrågavarande stödverksamhet skulle avse jämväl sågat
virke.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med anledning av Kungl.
Majits förevarande framställning och motionerna
1:289 och 11:420 samt 11:419 medgiva, att Kungl.
Majit må av undsättningsf ondens tillgångar använda
ett belopp av intill 200,000 kronor för vidtagande, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag, av åtgärder
för tillvaratagande av stormfälld skog;
2) att motionen II: 415, i den mån den ej kan anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och
hemställt, ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 27.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:80 Riksdagens skrivelse Nr 80 a1 i texten