Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta motioner.

1932-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande

av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande

av stormfälld skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 29 januari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition nr 66 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må av undsättningsf ondens

tillgångar använda ett belopp av intill 200,000 kronor för vidtagande, i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag, av åtgärder för tillvaratagande av stormfälld

skog inom vissa delar av landet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda

statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 289 av herr Pettersson m. fl., likalydande med II: 420 av herr Hilding

m. fl., vari hemställts, att de stödåtgärder beträffande stormskadad

skog, som riksdagen med anledning av Kungl. Majrts proposition nr 66

av den 29 januari 1932 kan komma att besluta, må på samma villkor få

gälla även för Gävleborgs, Kopparbergs och Västmanlands län.

2) II: 419 av herr Pettersson i Hällbacken, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att de stödåtgärder för tillvaratagande av stormfälld

skog, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 66, måtte utsträckas

att jämväl omfatta Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands och Örebro

län.

3) II: 415 av herr Jönsson i Boa m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte medgiva Kungl. Majit att ur undsättningsfonden taga ett belopp av,

utöver i propositionen begärda, 75,000 kronor att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen angivna grunder inom Blekinge

och Kalmar län, dock gällande jämväl sågat virke.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, llän

visas till motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. f 11 haft. (Nr 28- 29.)

Motioner»

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbrulcsutskottets utlåtande Nr 28.

Förevarande proposition är närmast föranledd av vissa till Kungl.

Majit inkomna, i statsrådsprotokollet närmare omförmälda framställningar

angående beredande av räntefria lån åt köpare av stormfälld skog

inom Stockholms, Uppsala, Gotlands och Kalmar län. Dessa framställningar

hava av vederbörande länsstyrelser livligt tillstyrkts. Fullmäktige

i riksbanken hava yttrat sig örn den form och den förutsättning, varunder

den ifrågasatta räntefria krediten kunde tillhandahållas av riksbanken.

Statskontoret har yttrat sig, i vilken utsträckning medel ur undsättningsfonden

kunde tagas i anspråk för det ifrågasatta ändamålet,

samt därvid anfört följande.

Enligt för undsättningsfonden gällande bestämmelser kunde fonden anlitas

till behövandes undsättning utan återbetalningsskyldighet, då allmännare

nöd i någon ort uppstått på grund av missväxt, felslagen skörd,

felslaget fiske, översvämning, större eldsvåda eller andra liknande orsaker.

Till sådana torde otvivelaktigt kunna hänföras den våldsamma

storm, som gått härjande fram över stora delar av Stockholms, Uppsala

och Gotlands län.

I den mån härigenom ett allmännare nödläge uppstått, syntes hinder

sålunda icke föreligga att disponera medel ur fonden till understöd åt

dem, som därav kunde vara i verkligt behov.

Storleken av det belopp, som för nu ifrågavarande ändamål kunde erfordras,

vore statskontoret icke i stånd att bedöma.

Fondens tillgångar redovisades den Bl december 1931 på följande sätt:

å statsverkets giroräkning i riksbanken.................... 1,391:3 7

» checkräkning i privatbanker .................................... 8,888: 12

obligationer .................................................................... 533,606: 20

utestående, av Kungl. Majit anvisade lån ................ 62,062: 27 605,947: 9 6

Avgå av Kungl. Majit anvisade, ej utbetalda medel (i runt tal) 60,000: —

Kronor 545,947:9 6.

■%

För undsättning utan återbetalningsskyldighet ägde Kungl. Majit årligen

av fonden disponera 50,000 kronor. Förelåge i något fall sådana

förhållanden, att större belopp ansåges böra anvisas, skulle frågan härom

underställas riksdagens prövning. Fondens samtliga förenämnda

tillgångar med undantag för utestående av Kungl. Majit anvisade lån,

62,062 kronor 27 öre, kunde av statskontoret utan större svårigheter så

gott som omedelbart göras likvida. Efter riksdagens hörande skulle alltså

av fonden för närvarande kunna disponeras i runt tal 480,000 kronor.

Med hänsyn till de många krav, som ställdes på fonden, och betydelsen

av den uppgift, fonden hade att fylla, ansåge sig statskontoret emellertid

böra framhålla vikten av att fonden ej alltför mycket nedskures. Ur

principiell synpunkt torde visserligen varje nedskärning av fonden böra

undvikas, men i beaktande av föreliggande exceptionella omständigheter

och rådande ekonomiska förhållanden ville statskontoret icke motsätta

sig ett ingrepp i fondens tillgångar. Statskontoret holle dock före, att åtminstone

två tredjedelar av fondens nu disponibla medel borde bibehållas

för tillgodoseende av kommande behov.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28. 3

Departementschefen har anfört följande, varav framgår den närmare

innebörden av Kungl. Maj:ts förslag.

»Såsom framgår av förevarande utredning blevo skogarna inom vissa

delar av Stockholms, Uppsala och Gotlands län utsatta för mycket stora

skador genom den orkanar tade storm, som den 15 och 16 december 1931

övergick ifrågavarande trakter. Inom de svarast härjade omradena beräknas

stormfällningen omfatta en virlcesmassa av sammanlagt ungefär

2,000,000 kubikmeter fast mått, vilket för de berörda skogsarealerna torde

motsvara i genomsnitt något över fyra normala årsavverkningax.

Givetvis är det av största vikt, att det stormfällda virket icke förfares

utan att det snarast möjligt tillvaratages. Under medverkan av respektive

läns skogsvårdsstyrelser bar också ett forcerat arbete omedelbart

igångsatts för virkets uppbuggning, aptering och utdrivning. Med

hänsyn till den tidpunkt, vid vilken stormskadorna uppstått, och dessas

stora omfattning föreligga emellertid särskilda svårigheter för skogsägarna

att vinna avsättning för virket till skäliga pris. Skadorna hava

nämligen inträffat vid en tidpunkt, då eventuella köpare i regel redan

tillgodosett sitt virkesbebov och alltså icke gärna kunna vara villiga att

nu verkställa vidare inköp. Härtill kommer, att radande tryckta läge pa

trävarumarknaden ytterligare försvårar avsättningsmöjligheterna.

Såsom i de föreliggande framställningarna och i yttrandena från vederbörande

länsstyrelser framhållits är det därför angeläget, att särskilda

åtgärder vidtagas för att möjliggöra det stormfällda virkets avsättning

redan under denna vinter på sådana villkor, att skogsägarna

undgå alltför kännbara förluster. Under medverkan av länsstyrelserna

och skogsvårdsstyrelserna hava förhandlingar också pågått i syfte att

finna vederhäftiga köpare till åtminstone vissa delar av den stormfällda

skogen. Att kunna ernå för säljarna och särskilt för de enskilda, mindre

skogsägarna godtagbara köpevillkor bar emellertid visat sig vara förenat

med svårigheter. Det bar härvidlag gällt att söka få till stand större

samlade försäljningar, ty genom ett splittrat utbud av en mängd smärre

virkespartier skulle priserna liava oskäligt nedpressats. Vidare är att

märka, att sådana skogsägare, vilkas skog utsatts för stora skador, i

många fall och särskilt där ekonomien förut är svag havn ett trängande

behov att snarast möjligt utfå viss kontant likvid för finansiering

av de ganska dryga kostnaderna för det stormfällda virkets uppbuggning

och utdrivning. Men virkesköparna, vilka måste under en längre

tid lagra de sålunda utöver deras normala behov inköpta virkesmängderna,

liava icke ansett sig kunna med tillämpande av för säljarna rimliga

pris lämna dylik kontant likvid eller överhuvud inlåta sig på ifrågavarande

affär med mindre de hållas skadeslösa för uppkommande rån

teförluster. Det är närmast i sistnämnda hänseende, som åtgärder från

statens sida hava påkallats.

För min del finner jag det vara skäligt, att det allmänna under vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.

förutsättningar bispringer de av olyckan drabbade skogsägarna. Såsom

statskontoret erinrat har staten tillförene hjälpande inskridit för

lindrande av de svårigheter, som för en bygd eller ort uppstått på grund

av missväxt, felslagen skörd, felslaget fiske, översvämning och dylikt.

I nu förevarande fall äro förhållandena av liknande beskaffenhet. Därjämte

bör bemärkas, att genom åtgärder för det stormfällda virkets tillvaratagande

ett avsevärt tillskott av arbetstillfällen beredes arbetsbehövande

personer från andra orter, något som under nuvarande förhållanden måste

framstå såsom betydelsefullt.

Då jag alltså tillstyrker visst understöd från det allmännas sida för

underlättande av avsättning på rimliga villkor av det stormfällda virket,

vilket understöd torde böra utgå i form av räntegottgörelse vid köp

av virket, vill jag emellertid betona vikten av att hjälpen lämnas under

sådana villkor, att den medför avsett stöd för vederbörande skogsägare,

samt att understödet begränsas att avse leveranser från skogar, tillhöriga

enskilda personer. I förstnämnda hänseendet bör kontroll utöva?

rörande ingångna försäljningsavtal för utrönande av att ej andra virkespartier

än stormfällda medtagas samt att skogsägarna tillförsäkras

skäliga pris och få tillfredsställande betalningsterminer. Den i sistnämnda

hänseende angivna regeln medför, att skogar tillhöriga kronan,

Uppsala akademi och Gimo-Österby bruks aktiebolag undantagas.

Beträffande försäljningarnas finansiering torde, med den av mig nu

tillstyrkta anordningen med viss räntegottgörelse, någon särskild kreditanordning

ej vara erforderlig. Kreditanskaffningen synes nämligen

kunna, i viss anslutning till vad fullmäktige i riksbanken anfört, ordnas

på exempelvis följande sätt. Sedan köpare, som ingått vederbörligen

godkänt försäljningsavtal rörande viss virkesleverans, för en var likvidtermin

beräknat det belopp, som skall av honom vid ifrågavarande termin

utbetalas, och sagda beräkning granskats, diskonteras en eller flera

av köparen accepterade växlar örn tillhopa sålunda beräknat belopp i

vanlig ordning i köparens bank, vilken sedan torde kunna i riksbanken

rediskontera växlarna, försedda med den förlagsgivande bankens endossement.

För det diskonto, som av riksbanken därvid debiteras, bör i särskild

ordning gottgörelse lämnas av statsmedel.

Den erforderliga kontrollen över ingångna försäljningsavtal och av köparna

gjorda likvider torde lämpligen böra omhänderhavas av vederbörande

länsstyrelse under medverkan av länsjägmästaren. Likaså torde

utbetalandet av räntegottgörelsen böra ske genom länsstyrelsen.

Beträffande Gotlands län har ifrågasatts viss försäljning till statens

järnvägar av stormfällt virke, upphugget till slipers. Därest dylik försäljning

kommer till stånd, torde vad förut anförts rörande räntegottgörelse

böra i tillämpliga delar gälla jämväl i detta fall.

Vad angår det belopp, vartill kostnaderna för den ifrågasatta räntegottgörelsen

skulle uppgå, har en verkställd uppskattning givit vid han
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28. 5

den, att för Stockholms och Uppsala län tillhopa torde böra räknas med

följande försäljningsmängder av beskaffenhet att kunna inordnas under

hjälpåtgärderna, nämligen i runt tal 670,000 stycken timmer och

160,000 kubikmeter (löst mått) pappersved. Värdet av dessa leveranser

torde kunna uppskattas till sammanlagt ungefär 3,000,000 kronor. Det

för räntegottgörelsen erforderliga beloppet, vilket givetvis är beroende

av diskontots höjd, synes för sagda läns vidkommande med hänsyn till

förenämnda beräkningar kunna uppskattas till 150,000 å 180,000 kronor.

För Gotlands läns vidkommande torde ett belopp av 20,000 å 25,000 kro^

nor höra vara tillfyllest. Härjämte synes, med hänsyn till vad som i förberörda

skrivelse från länsstyrelsen i Kalmar län blivit anfört rörande

vissa därstädes under förliden sommar timade stormskador, örn ock förhållandena

därstädes i viss mån avvika från de i Uppland och på Gotland

föreliggande, ett mindre belopp böra beräknas jämväl för sagda

län och möjligen även för ytterligare något område. Såvitt nu kan bedömas

torde för ifrågavarande hjälpåtgärder inom samtliga nu åsyftade

områden ett sammanlagt belopp av intill 200,000 kronor böra finnas tillgängligt.

I anslutning till vad statskontoret anfört vill jag förorda, att ifrågakommande

understödsbelopp må utgå av medel ur undsättningsfonden.

Härför erfordras emllertid riksdagens samtycke.»

Genom utredningen i ärendet finner utskottet klarlagt, att under 1931

omfattande skogsområden blivit så hårt drabbade av stormskador, att

ett bistånd från statens sida för att underlätta virkets avsättning till skäligt

pris måste anses vara väl motiverat.

Såsom ovan framhållits har förevarande proposition föranletts av vissa

till Kungl. Majit inkomna framställningar örn beredande av räntefria lån

åt köpare av stormfälld skog inom Stockholms, Uppsala, Gotlands och

Kalmar län, och de i propositionen föreslagna stödåtgärderna hava närmast

avseende å förhållanden inom sagda län. I de i ämnet väckta motionerna

framhålles emellertid, att jämväl å skogsbestånden inom Gävleborgs,

Kopparbergs, Västmanlands, Örebro och Blekinge län inträffat

stormskador i sådan omfattning, att de föreslagna stödåtgärderna borde

få omfatta även sistnämnda län. Motionen II: 415 går därjämte ut på att

ur undsättningsfonden skulle utöver det i propositionen ifrågasatta beloppet

få tagas i anspråk ytterligare 75,000 kronor, sistnämnda belopp för

stödåtgärder inom Blekinge och Kalmar län och därtill gälla jämväl sågat

virke. Med avseende å vad i motionerna föreslagits örn en utvidgning av

området för statens understödjande verksamhet i förevarande avseende

vill utskottet uttala, att det synes böra överlämnas åt Kungl. Majit att

fördela i propositionen avsett bidrag med hänsyn till det föreliggande största

behovet, oberoende av den trakt av landet, varom det kan vara fråga.

Beträffande det i motionen lii 415 framställda, förslaget örn beredande

Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.

av ytterligare medel från undsättningsfonden utöver vad Kungl. Majit

föreslagit har det blivit för utskottet upplyst, att då efter propositionens

avlåtande inom Stockholms och Uppsala län försäljning i regelmässig ordning

av virke från stormfälld skog ägt rum i ej obetydlig omfattning, anledning

funnes för antagandet att de för dessa län i propositionen beräknade

beloppen icke skulle behöva i sin helhet tagas i anspråk. Vid sådant

förhållande och i betraktande av de av statskontoret uttalade betänkligheterna

mot att undsättningsfonden för ifrågavarande ändamål

tages i anspråk i alltför stor omfattning anser sig utskottet icke böra gå

utöver det i propositionen begärda beloppet. Slutligen vill utskottet uttala,

att utskottet icke kan biträda det i nu sist berörda motion framställda

förslaget, att ifrågavarande stödverksamhet skulle avse jämväl sågat

virke.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med anledning av Kungl.

Majits förevarande framställning och motionerna

1:289 och 11:420 samt 11:419 medgiva, att Kungl.

Majit må av undsättningsf ondens tillgångar använda

ett belopp av intill 200,000 kronor för vidtagande, i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag, av åtgärder

för tillvaratagande av stormfälld skog;

2) att motionen II: 415, i den mån den ej kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 27.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:80 Riksdagens skrivelse Nr 80 a1 i texten