Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Svenska fiskareförbundets verksamhet.

1932-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:29, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Svenska fiskareförbundets verksamhet.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

7

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den B mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Svenska fiskareförbundets

verksamhet.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 296 av herr Hammarlund har hemställts, att riksdagen måtte bevilja

35,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att utgå såsom

bidrag till Svenska fiskareförbundets verksamhet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Såsom jämväl i motionen erinrats hade Svenska fiskareförbundet hos

Kungl. Maj:t gjort framställning örn bland annat ett anslag av 35,000

kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet under budgetåret 1932/

1933, under förmenande att anslag till nämnda belopp borde därefter få

utgå årligen till dess att förbundet hunnit organisera fiskarena över hela

landet i en gemensam riksorganisation. Det sålunda begärda anslaget

avsåg jämväl bidrag till kostnaden för utgivande under 1932 av »Ny

svensk fiskeritidskrift».

Över fiskarförbundets berörda framställning avgav lantbruksstyrelsen

utlåtande den 10 november 1931 och överlämnade därvid tillika yttranden

av samtliga fiskeriintendenter ävensom av länsstyrelserna samt hushållningssällskapen

eller deras förvaltningsutskott i samtliga län.

Av lantbruksstyrelsens yttrande, varav utskottet tagit del, inhämtas

bland annat följande.

Förbundet lade i sin framställning tydligtvis stor vikt vid uppgiften

att åstadkomma lämpliga fiskeriorganisationer i landet. Med avseende

härå finge emellertid anmärkas, att genom arbete såväl av statens

fiskeriintendenter som av hushållningssällskapens fiskeritjänsteman föreningsväsendet

bland fiskarebefolkningen under senare år starkt utvecklats.

Inom landets alla län funnes nu en eller flera fiskeriföreningar. En

stor del av organisationsarbetet bland fiskarebefolkningen vöre. således

redan undangjort. Lantbruksstyrelsen holle före, att det organisationsarbete,

som ytterligare kunde behövas, bättre utfördes genom lokala organ

än genom en riksorganisation. Propagandan för en utvidgning av

föreningsväsendet i orterna borde därför lämpligen såsom hittills kunna

utföras av fiskeriintendenter och länsfiskeritjänstemän. Genom sin kännedom

om befolkningen och de lokala förhållandena hade dessa helt andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

förutsättningar för dylikt arbete än någon från en riksorganisation utsänd

person.

Vad förbundets blivande arbete för övrigt anginge, så förefölle det

tveksamt, om förbundet skulle hava avsevärt större möjligheter att göra

positiva insatser till fiskarebefolkningens fromma än de lokala länsföreningarna.

Uti vårt vidsträckta land vore behoven och intressena i detta

avseende starkt växlande och ibland till och med varandra motsatta. De

lokala föreningarna torde ofta själva kunna utreda och bringa till lösning

frågor, som vore för dem viktiga, utan att anlita den tunga och

med kostnader förbundna omgången genom en riksorganisation.

Förbundet hade i sin framställning icke närmare angivit, i vilken omfattning

de lokala föreningarna hittills anslutit sig till förbundet, men

av de inkomna yttrandena framginge, att flera sådana föreningar från

olika delar av landet anslutit sig. Såsom anmärkningsvärt borde dock

påpekas, att Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening beslutat att icke

för närvarande ingå i förbundet, och att västkustfiskarenas centralförbund

ävenledes beslutat att icke ansluta sig till detsamma. Samma beslut

hade ock fattats av Sveriges ålfiskares riksförbund och Vänerns

fiskareförbund.

Lantbruksstyrelsen ville givetvis icke förneka, att en riksorganisation

som den ifrågavarande möjligen kunde bliva till gagn för fiskerinäringen,

men det hade uti ansökningen och yttrandena knappast angivits

någon fråga, som riksförbundet skulle vara särskilt ägnat att utföra

bättre än de befintliga länsorganisationerna.

Då det gällde att skapa en så stor och dyrbar organisation, som det här

vore fråga om, borde man enligt lantbruksstyrelsens mening söka sig fram

för att få erfarenhet örn det verkliga behovet av en riksorganisation och

möjligheterna för en sådan att göra insatser av betydenhet till fiskets

gagn. Innan staten iklädde sig de dryga kostnader i form av understöd

till förbundet, som här ifrågasatts, borde man söka utröna, huruvida en

sådan organisation komme att få ett fast stöd i de lokala fiskeriorganisationerna.

Skulle det allmänna genom att bevilja de begärda statsunderstöden

positivt medverka till skapandet av organisationen ifråga, bleve

staten också bunden att för framtiden tillhandahålla erforderliga medel.

Lantbruksstyrelsen holle sålunda före att, innan staten lämnade den nya

riksorganisationen sitt ekonomiska stöd, ytterligare erfarenhet borde inhämtas,

huruvida landets fiskerinäring hade så många gemensamma intressen

att en dylik organisation över huvud kunde anses av behovet påkallad.

Lantbruksstyrelsens yttrande utmynnade i en hemställan att Kungl.

Majit måtte med anledning av bland annat fiskarförbundets nu berörda

framställning för 1932 bevilja förbundet understöd dels med 5,000 kronor

för anordnande i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen framlagd

plan under nämnda år av ett möte med ombud för lokala fiskeriorganisationer,

dels ock med 5,000 kronor till utgivande av Ny svensk fiskeritidskrift.

Genom beslut den 27 november 1931 fann Kungl. Majit, som framdeles

ville meddela beslut i fråga om anvisande av medel till utgivande av berörda

fiskeritidskrift, framställningen i övrigt icke föranleda någon

Kungl. Majlis åtgärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29. 9

I förevarande motion har upptagits fiskareförbundets ovanberörda

framställning till Kungl. Majit. Körande det begärda anslagets användning

har angivits, att detta vore bland annat avsett till avlöning åt en

sekreterare, vars uppgift skulle bliva dels att ägna sig åt organisationsarbetet

bland fiskarena och dels att genom samlande och spridande av

uppgifter örn marknads- och prisfrågor, genom råd och upplysningar angående

fiskens lämpliga behandling, sortering och försändning m. m.

sätta fiskarena i stånd att på ett bättre sätt än för närvarande göra sig

gällande i den allmänna marknaden. Vidare vöre en expedition behövlig

för denne sekreterare och för förbundets övriga verksamhet. Härjämte

hade förbundet tänkt sig att i enlighet med stadgarnas föreskrifter

och i mån av råd och lägenhet årligen sammankalla representanter

för fiskarena till ombudsmöten m. m.

I huvudsaklig anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört rörande

det i förevarande motion upptagna förslaget anser sig utskottet icke böra

tillstyrka motionen. Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motion 11:296 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Närvarande'' se utlåtande nr 27.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami 11 haft. (Nr 28—29.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.