Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.
1932-02-09 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
1
Kr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1932 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 15 januari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition nr 29 har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, av statsbidrag
för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Då bidrag från det nu ifrågasatta anslaget skulle utgå enligt villkor,
som endast i ett pär viktigare avseenden skilja sig från gällande villkor
för bidrag till den verksamhet, som understödes genom statens skogsutdikningsanslag
och statens skogsodlingsanslag, torde här böra erinras om
följande.
För den förstnämnda understödsverksamheten, vilken beslöts vid 1927
års riksdag (prop. nr 156; R. skr. nr 235), lända till efterrättelse bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för
statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag med däri genom
kungörelserna nr 365/1928 och 273/1930 gjorda ändringar. Vidare har
Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen
av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar
genom cirkulär den 27 juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79). I
avseende å de grundläggande bestämmelserna i ämnet må här erinras örn
följande.
Från statens skogsutdikningsanslag kan anvisas dels statsbidrag till
utförande inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med
hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, dels ock särskilt förvaltningsbidrag
för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader för liandhavandet
av verksamheten. På framställning av skogsvårdsstyrelse beslutar
Kungl. Majit, efter hörande av skogsvårdsstyrelsernas förbunds cen
tralråd, om anvisande till styrelsen dels av medel för utdelande av här av
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 10 samt. 3 höft. (Nr 3.) t
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
sedda statsbidrag, dels ock av förvaltningsbidrag. Dylik framställning
skall av styrelsen göras före den 1 mars och åtföljas av förteckning över
sådana till styrelsen inkomna ansökningar örn statsbidrag, som styrelsen
funnit vara av beskaffenhet att böra beviljas.
Ansökan örn statsbidrag göres hos vederbörande skogsvårdsstyrelse, som,
där ej styrelsen finner ansökningen omedelbart böra avslås, föranstaltar
om upprättande av förslag till utförande av det företag, vartill statsbidrag
sökes. Statsbidrag kan av skogsvårdsstyrelse beviljas under förutsättning,
att styrelsen linner nyttan av torrläggningen minst motsvara kostnaden
därlör. Statsbidrag får icke utgå för sådant i torrläggning ingående
arbete, vartill annat statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller
bidrag från skogsvårdskassa förut utgått eller utgår. Statsbidrag kan
beviljas till högst fyrtio procent av den utav skogsvårdsstyrelsen godkända
kostnaden för torrläggningsarbetet. Till aktiebolag får statsbidrag ej
utgå.
För torrläggningsarbete, vartill statsbidrag beviljas, fastställer skogsvårdsstyrelsen
arbetsplan. Med den, som mot åtnjutande av statsbidrag
åtager sig ett torrläggningsarbete, skall skogsvårdsstyrelsen upprätta
skriltligt kontrakt. Sedan kontrakt avslutats och viss säkerhetsförbindelse
avlämnats av bidragstagaren och godkänts av styrelsen samt hos styrelsen
styrkts, att arbetet blivit påbörjat, får en första utbetalning ske till
bidragstagaren enligt styrelsens bestämmande. Återstoden av statsbidraget
får lyHas i man av arbetets fortgång, dock skall städse en fjärdedel av
bidraget innestå, intill dess arbetet blivit vederbörligen avsynat och av
skogsvårdsstyrelsen godkänt.
Alla med statsbidrag utförda arbeten, vartill förslag upprättats vid
syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen, skola av vederbörande delägare
underhållas, intill dess sådan underhållsskyldighet kan varda andra
i laga ordning ålagd eller vederbörande från underhållsskyldigheten befriats.
övriga med statsbidrag verkställda arbeten skola underhållas i den
omfattning och under den tid, högst tio år, som bestämts i det upprättade
kontraktet.
Varje skogsvårdsstyrelse,. som förmedlar statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag,
skall årligen till Kungl. Majit avgiva redogörelse för
verksamheten under nästföregående år enligt föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Majit.
Vad enligt kungörelsen gäller örn skogsvårdsstyrelse äger tillämpning
jämväl i fråga örn skogssällskapet med iakttagande, att skogssällskapet
äger bevilja statsbidrag allenast till torrläggningsföretag å sådana skogar,
vilka ägas av sällskapet eller vilkas vård och förvaltning utövas under
medverkan och tillsyn av sällskapet, dock med undantag av skogar, varom
i 2 § 1 mom. skogsvårdslagen förmäles.
Under anslagstiteln statens skogsutdikningsanslag har för budgetåren
1927/1932 uppförts extra reservationsanslag med respektive 200,000, 300,000,
500,000, 700,000 och 800,000 kronor. I årets statsverksproposition (IX H. T.,
p. 137) föreslås, att anslaget för budgetåret 1932/1933 upptages till belopp
av 800,000 kronor.
Den med statens skogsodlingsanslag avsedda understödsverksamheten
är grundad på beslut av 1930 års riksdag (prop. nr 134; R. skr.
nr 324) samt regleras genom bestämmelserna i kungörelsen den 27 juni
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
3
1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från nämnda anslag. Vidare
har Kungl. Majit sagda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga
skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande
tillämpningen av berörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del
genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78). De grundläggande bestämmelserna
i nämnda kungörelse äro följande.
Från statens skogsodlingsanslag kan anvisas statsbidrag till utförande
inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som
avser skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion å följande i mom. 1 av kungörelsen angivna marker
med otillfredsställande skogstillgång, nämligen 1) skogsmark, som
helt saknar trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka träd, 2)
vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande
slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter,
samt 3) skogsmark, som är bevuxen med s. k. stavaskogsbestånd.
Statsbidrag får ej utgå till torrläggningsföretag, som avser höjande av
alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbol,
eller till åtgärd, som någon enligt gällande eller äldre skogsvårdslag
är pliktig vidtaga, dock att statsbidrag kan lämnas till utförande av
erforderliga återväxtåtgärder efter avverkning, som verkställts för erhållande
av nöjaktig föryngring å mark, varom förmäles under nyssnämnda
punkter 2) och 3). Förutom statsbidrag, som nyss sagts, kan från statens
skogsodlingsanslag jämväl anvisas särskilt förvaltnings- och understödsbidrag
för bestridande av kostnaderna för handhavandet av sagda verksamhet
ävensom för understödjande enligt kungörelsens bestämmelser av
åtgärder för vidmakthållande av skog, som uppdragits med hjälp av statsbidrag.
Statsbidrag kan beviljas under förutsättning, att skogsvårdsstyrelsen
finner nyttan av företaget minst motsvara kostnaden därför, samt får utgå
med högst femtio procent av den utav styrelsen godkända kostnaden. I
sagda kostnad lår, där styrelsen finner erforderligt, att det område, företaget
avser, inhägnas eller att annan hägnadsåtgärd för områdets fredande
mot betesdjur vidtages, inräknas ersättning för åtgärdens utförande. Har
styrelsen vid prövning av fråga örn statsbidrag till företaget ansett behov
av hägnad för berörda ändamål ej föreligga, men finner styrelsen senare
dylikt behov vara för handen, äger styrelsen att av det förenämnda förvaltnings-
och understödsbidraget bevilja ett särskilt understöd till hägnaden
utförande, vilket understöd får uppgå till högst femtio procent av den
av styrelsen godkända kostnaden härför.
Statsbidrag får ej lämnas till annan än den, som med ägande- eller fideikommissrätt
innehar marken. Till aktiebolag får ej heller här statsbidrag
utgå.
Beträffande ansökan om medel till utlämnande av här avsedda statsbidrag,
ansökan örn statsbidrag, kontrakt örn arbetets utförande, statsbidragets
lyftande, redogörelse över verksamheten, rätt för skogssällskapet att
förmedla statsbidrag m. m. gälla i tillämpliga delar enahanda bestämmelser
som ifråga örn statens skogsutdikningsanslag.
Under titel statens skogsodlingsanslag har anvisats extra reservationsanslag
å 600,000 kronor för budgetåret 1930/1931 och å 400,000 kronor för
budgetåret 1931/1932. I årets statsverksproposition (IX H. T., p. 136) före
-
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
slås, att anslaget för budgetåret 1932/1933 upptages till belopp av 350,000
kronor.
I detta sammanhang må vidare omnämnas, att särskilt anslag från och
med budgetåret 1924/1925 årligen beviljats till främjande av skogsvård å
enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar m. fl. områden.
Anslaget, som har natur av extra reservationsanslag, har uppförts
för ett vart av budgetåren 1924/1931 med 20,000 kronor samt för budgetåret
1931/1932 med 50,000 kronor. Anslaget plägar ställas till domanstyrelsens
förfogande, att användas till understödjande av skogsvård
å enskildas skogar inom lappmarkerna samt Särna och Idre socknar
ävensom i kustlandet belägna skogar, lydande under förordningen den 18
juni 1915 (nr 251) angående utsyning å viss skog inom nämnda lappmarker
m. fl. områden, därvid domänstyrelsen tillerkänts rätt att för varje
särskilt fall bestämma, huruvida föreslagna skogsvårdsåtgärder skola helt
eller delvis bestridas av ifrågavarande anslag ävensom i övrigt meddela
närmare föreskrifter rörande medlens användning.
Den 16 oktober 1931 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla utredningsmän för att inom nämnda departement,
i enlighet med. i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer,
verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för vinnande
av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter, förbättrat ekonomiskt
utbyte av skogsbruket samt intensivare skogsvård. Vid ifrågavarande
utredning, vilken var föranledd bland annat av riksdagens skrivelse den
31 maj 1930, nr 328, angående intensivare skogsvård å skogarna i Norrland,
skulle jämväl undersökas möjligheterna för beredande av ökade
arbetstillfällen inom skogsbruket. Beträffande utredningens bedrivande
framhöll departementschefen, att det syntes lämpligt, att särskilda förslag
upprättades och skyndsammast möjligt framlades i skilda delar av ämnet,
allt efter arbetets fortgång.
Till de jämlikt sagda bemyndigande tillkallade utredningsmännen,
vilka antagit benämningen 1931 års skogssakkunniga, överlämnades
genom remiss den 2 november 1931 en framställning den 16 oktober 1931
från K. R. Karlsson i Gasabäck m. fl. ombud för ett större antal kommuner
inom Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Ombuden hava
hemställt, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande vilka åtgärder,
som kunde finnas erforderliga för arbetslöshetens snara bekämpande inom
norrlandslänen, och, i den mån riksdagens medverkan härtill krävdes, till
1932 års riksdag göra de framställningar i ärendet, vartill omständigheterna
kunde föranleda.
I utlåtande i ämnet den 1 december 1931 hava 1931 års skogssakkunniga
hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn
ett extra reservationsanslag av minst 2,000,000 kronor, att ställas till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3. 5 .
förfogande för utförande av skogsvårdsåtgärder å enskildas marker i enlighet
med vissa av de sakkunniga föreslagna grunder.
Över 1931 års skogssakkunnigas ifrågavarande utlåtande hava till Kungl.
Majit yttranden avgivits den 16 december 1931 av statskontoret,
den 19 i samma månad av domänstyrelsen, som därvid tillika överlämnat
av styrelsen från överjägmäsfarna i de fem nordligaste distrikten
infordrade yttranden, den 8 i samma månad av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund och den 17 i samma månad av statens arbetslöshetskommission.
De sakkunnigas förslag hava i huvudsak tillstyrkts av dem, som yttrat
sig däröver.
Kungl. Marits på de sakkunnigas förslag grundade framställning innebär
i huvudsak följande.
Från det nya anslaget vore avsett att anvisas dels statsbidrag till utförande
inom område, varå skogsvårdslagen eller förordningen angående
utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
m. fl. områden eller lagen örn husbehovsskogar inom vissa områden
äger tillämpning, av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan
hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd,
dels statsbidrag till utförande inom område, som nyss sagts, av sådant företag,
avseende skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion, som omförmäles i mom 1 av kungörelsen den 27
juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag,
dels ock särskilda förvaltningsbidrag ävensom understödsbidrag
för vissa åtgärder till vidmakthållande av skog, som genom företag
av sistangiven art uppdragits med hjälp av statsbidrag. Vad sålunda
föreslagits rörande de ändamål, vartill det nya anslaget skulle få användas,
skiljer sig från gällande bestämmelser örn användningen av statens
skogsutdikningsanslag respektive statens skogsodlingsanslag därutinnan,
att medan de äldre anslagen äro begränsade till områden, varå 1923 års
skogsvårdsanslag äger tillämpning, den nya bidragsverksamheten skulle
omfatta även skogar, å vilka den s. k. lappmarkslagen eller lagen örn husbehovsskogar
äger tillämpning. Vad härefter angår villkoren i
övrigt för ifrågavarande bidragsverksamhet, innebär förslaget, att
gällande bestämmelser rörande statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag
respektive statens skogsodlingsanslag skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse i avseende å den nya verksamheten, under
iakttagande dock av i huvudsak följande ändringar: att ur det
nya anslaget må utgå statsbidrag jämväl till aktiebolag, att statsbidrag
må utgå allenast till företag, vars utförande finnes vara ägnat
att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, att skogsvårdsstyrelserna
äga ingiva framställningar örn erhållande dels av medel
för utdelande av ifrågakommande statsbidrag dels ock av förvalt
-
Innebörden
av Kungl,
förslag.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottet.
ningsbidrag utan iakttagande av särskild tidsbestämmelse, att bidragstagare
skall vara skyldig att, sedan statsbidrag beviljats och planen för
företaget vederbörligen godkänts, vid äventyr av att bidragsrätten må
kunna förklaras förverkad utan uppskov igångsätta företaget, samt att
de uppgifter, som enligt bestämmelserna rörande statsbidrag från statens
skogsutdikningsanslag respektive statens skogsodlingsanslag ankomma på
skogsvårdsstyrelse, skola, då fråga är örn statsbidrag till företag inom
område, varå förordningen angående utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden eller lagen örn
husbehovsskogar inom vissa områden äger tillämpning, i stället handhavas
av domänstyrelsen med biträde av vederbörande skogsstatspersonal
efter vad Kungl. Majit närmare bestämmer. I de fall, som sist avses,
är förvaltningsbidrag ämnat tillgodokomma domänverket.
I anslutning till att gällande bestämmelser för statens skogsutdikningsoch
statens skogsodlingsanslag enligt vad som föreslagits skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse för bidrag ur det nya anslaget, i den
mån ej annat följer av vad departementschefen i ärendet anfört, innebär
detta, bland annat, att den rätt, som enligt åsyftade bestämmelser tillerkänts
skogssällskapet att jämsides med skogsvårdsstyrelserna förmedla
bidrag, även skall gälla i avseende å det nya anslaget,
I propositionen förutsättes, att det må få ankomma på Kungl. Majit
att, sedan riksdagen beslutat i ärendet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta grunder utfärda erforderliga bestämmelser
för anslagets användning. Likaledes har det ansetts böra
ankomma på Kungl. Majit att verkställa fördelning av förevarande anslag
mellan bedragsbeviljande myndigheter, varvid fördelningen borde verkställas
med hänsyn till det inom olika orter föreliggande behovet av här
avsedda bidrag sådant detta tagit sig uttryck i inkomna bidragsansökningar
eller på annat sätt kunnat konstateras. Med hänsyn till vikten av
att ifrågavarande skogsvårdsarbeten redan under instundande vår må
kunna planläggas och snarast igångsättas, har departementschefen utgått
från att nyss åsyftade bestämmelser böra omedelbart träda i kraft, med
den inskränkning dock att från anslaget anvisade medel icke må utbetalas
förrän efter ingången av budgetåret 1932/1933.
Enligt den förebragta utredningen är på grund av den rådande depressionen
icke minst inom trävaruindustrien en omfattande arbetslöshet innevarande
år att emotse särskilt inom de folkgrupper, som för sin utkomst
äro hänvisade till arbete i de norrländska skogarna. Vidare har redan
genom riksskogstaxeringen samt de undersökningar, som föregått tillkomsten
av statens skogsutdikningsanslag och statens skogsodlingsanslag
konstaterats, att ifrågavarande skogar mångenstädes äro i stort behov av
omfattande skogsvårdande åtgärder. Med det i förevarande proposition
framlagda förslaget örn inrättande av ett särskilt anslag såsom statsbi
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
7
drag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar avses att
å ifrågavarande område bereda arbetstilliällen i största möjliga utsträckning,
samtidigt som därmed det föreliggande behovet av skogsvårdande
åtgärder beräknas i motsvarande mån bliva tillgodosett. Då de föreslagna
åtgärderna sålunda, på samma gång de skulle utgöra ett värdefullt handtag
till minskande av arbetslösheten, även äro ägnade att befordra ett produktivt
och ur nationalekonomisk synpunkt viktigt intresse, anser utskottet
i likhet med departementschefen vägande skäl föreligga för ett ytterligare
understödjande från statens sida i förevarande avseende. Då det
här gäller mera tillfälliga, av den nuvarande ekonomiska krisen betingade
åtgärder, som i väsentlig mån hava karaktär av att utgöra ett led i
statsmakternas understödjande verksamhet till arbetslöshetens bekämpande,
anser jämväl utskottet, att såsom i propositionen skett bidragsgrunderna
böra avpassas i anslutning härtill. Med hänsyn till att dessa grunder,
mot vilka utskottet icke har något att erinra, sålunda innebära vissa
avvikelser i jämförelse med gällande villkor beträffande bidrag ur skogsutdiknings-
och skogsodlingsanslagen, synes utskottet ock lämpligt, att det
erforderliga understödsbeloppet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres såsom särskilt anslag. Utskottet, som icke heller har något att
erinra mot det äskade anslagets storlek, förordar sålunda Kungl. Maj:ts
förevarande proposition.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må för utlämnande, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder, av statsbidrag för
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Stockholm den 9 februari 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Linders, Gabrielsson, Elof ]!■ Andersson, Tjällgren, Granath,
Fritiof Gustafson, friherre Lagerfelt och Norman samt ä
F från andra kammaren: herrar Johansson i Up[mullby, Pettersson i bjälbo, Hedlund i
Häste, Carlström, Björk i Tryde, Weibull, Andersson i Tungelsta och Pehrsson i Bramstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majis proposition angående vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. s. 2 i texten