Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa lättnader med avseende å gällande villkor för lån från täckdikning slånefonden.

1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa lättnader med avseende å gällande villkor för lån från täckdikning slånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa lättnader med

avseende å gällande villkor för lån från täckdikning slånefonden.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling förehaft följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen

1) II: 93 av herr Jönsson i Fridhill m. fl., vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit anhåller örn sådan ändring i kungörelsen angående

lån ur täckdikningslånefonden, att räntefrihet beredes låntagare

under tre år, varefter ränta utgår efter fyra procent jämte kapitalåterbetalning

med en sjuttondel årligen under samma antal år;

2) 1:196 av herrar Hallin och Sundberg likalydande med lii 289 av herr

Olsson i Berg m. fl., vari hemställts, att riksdagen må i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte, efter den närmare utredning, som

kan finnas erforderlig, förelägga riksdagen förslag till sådan ändring i

gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden, att statslån från

fonden må under fem år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan

amortering samt amorteringsskyldighet vidtaga först sedan nämnda fem år

gått till ända.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande av täckdikningslånefonden och

antogos därvid allmänna bestämmelser för utlåningen ur fonden. Efter

åtskilliga ändringar av desamma gäller numera kungörelsen den 22 juni

1920 (nr 332) angående villkoren för lån från täckdikningslånefonden med

däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922 och 84/1930 gjorda ändringar.

Av bestämmelserna må återgivas följande:

Lantbruksstyrelsen tillkommer att efter prövning bevilja hushållningssällskap,

som därom gör ansökning, statslån från fonden. Hushållningssällskapen

äga av dylikt statslånebelopp utlämna täckdikningslån. Lantbruksstyrelsen

har att öva uppsikt och kontroll å hushållningssällskapens

täckdikningslåneverksamhet. Statslån från fonden må av hushållningssällskap

under två år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering.

Sedan lånet innehavts under sagda två år, skall vid utgången av

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 17 höft. (Nr 39 — 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

vart och ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av

det ursprungliga lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter fyra procent för

år å oguldet kapitalbelopp. Av den, som av hushållningssällskap erhåller

täckdikningslån, må ej fordras högre ränta än nyss nämnts och skall jämväl

berörda återbetalningsvillkor i allmänhet tillämpas å täckdikningslån.

Täckdikningslån må beviljas ägare eller brukare av åker eller annan

odlad jord oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett

att utföras och, beträffande brukare, av brukningstidens längd. Vid låns

beviljande skall så vitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma dem,

som äro mest i behov därav.

Enligt ovanberörda kungörelse nr 84/1930 medgavs beträffande nya lån

räntefrihet under två år från lyftningsdagen.

Från täckdikningslånefonden äger lantbruksstyrelsen bevilja hushållningssällskapen

för utlämnande av täckdikningslån ett årligt belopp av sammanlagt

2,000,000 kronor.

Över motionerna hava, efter av utskottet därom i vederbörlig ordning

gjord framställning, yttranden avgivits den 29 februari 1932 av lantbruksstyrelsen

och den 8 mars 1932 av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Den grundförbättring, som täckdikningen innebär, torde alltjämt få tillmätas

mycket stor betydelse för jordbruket. Detta förhållande är i stort

sett oberoende av förekommande svängningar i jordbrukskonjunkturerna.

Från rent ekonomisk synpunkt kan verkställandet av dylik grundförbättring

under lågkonjunktur med då rådande, relativt låga arbetspriser vara

att tillråda. Jämväl för beredande av arbetstillfällen åt arbetslösa synes

täckdikning genom sin särskilda karaktär av i verklig mening produktivt

arbete vara väl lämpad.

De för åtnjutande av lån från täckdikningslånefonden nu gällande villkoren

finner lantbruksstyrelsen vara för normala förhållanden väl avvägda

med hänsyn till såväl det allmänna intresset av att täckdikning utföres i

önskvärd utsträckning, som även den enskildes ekonomiska nytta av dylika

arbeten. I föreliggande motioner begärda lindringar i nämnda villkor

synas därför böra uppfattas såsom tillfälliga åtgärder för åstadkommande

under den nu rådande, särskilda svåra depressionen av täckdikningsarbeten

i lika stor eller helst ännu större omfattning än vad som nu är fallet.

Vad särskilt beträffar den ifrågasatta ändringen i villkoren för lånens

förräntning må framhållas, att den för närvarande gällande räntefriheten

torde, med hänsyn till den omständigheten att i sakkunnigt och omsorgsfullt

utförd täckdikning nedlagt kapital kan påräknas jämförelsevis hastigt

återkomma, få anses ur synpunkten av önskvärd lättnad för låntagarna tillfyllest.

Lantbruksstyrelsen tinner emellertid det nuvarande ekonomiska

läget för jordbruket kunna motivera en tillfällig utsträckning av den räntefria

tiden, dock högst med 1 år, eller till 3 år från lyftningsdagen, på sätt

i motionen II: 93 föreslagits. Styrelsen anser sig av samma skäl kunna

jämväl förorda en likaså tillfällig utsträckning av den nuvarande amorteringstiden,

7 år, till högst 10 år. Lantbruksstyrelsen förutsätter dock, att

efter återinträdet av normala förhållanden inom jordbruket en återgång till

de nuvarande lånevillkoren beträffande såväl förräntningen som amorteringen

kommer att ske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

3

Då räntefoten för täckdikningslån utgör 4 procent, skulle nied en beräknad

årlig utlåning av 1,500,000 kronor en eventuell utsträckning av den räntefria

tiden med 1 år innebära en uppoffring för staten av 60,000 kronor

för år.

För den händelse nu ifrågasatta ändringar i lånevillkoren bliva medgivna,

torde desamma knappast kunna i någon högre grad inverka på täckdikningsarbetenas

omfattning under innevarande kalenderår. De synas därför icke

behöva föranleda någon ökning i det för budgetåret 1932/1933 beräknade förvaltningsbidraget

till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden (IX. H. T.

1932 punkt 66).

Lantbruksstyrelsen vill slutligen uttala sin anslutning till vad i motionen

II: 93 anförts örn önskvärdheten av att redan beviljade täckdikningslån mätte,

då hushållningssällskapen linna säkerheten god, kunna omskrivas till den

längre amorteringstid, som må varda medgiven.

Statskontoret har anfört:

Med de nu begärda lindringarna i betalningsvillkoren för statens täckdikningslån

torde, såsom ock lantbruksstyrelsen framhållit, motionärerna

främst hava åsyftat att väcka ett mera allmänt intresse bland jordbrukarna

att med statligt låneunderstöd genomföra vissa ur jordförbättringssynpunkt

önskvärda täckdikningar. Att den omständigheten att de genom beslut vid

1930 års riksdag medgivna lindringarna i nämnda villkor icke medfört en

väntad ökad täckdikningsverksamhet och därmed även ökad utlåning från

fonden skulle innebära, att nu gällande villkor för täckdilmingslånen vore

för jordbrukaren alltför betungande, har icke av motionärerna direkt utsagts

och synes enligt statskontorets mening icke heller med fog kunna göras

gällande. I varje fall saknar man därom ännu tillräcklig erfarenhet, då

lån med dessa nyare betalningsvillkor utlämnats först under budgetåret

1930/1931 och betalningsskyldigheten för dylika lån sålunda icke inträder

för låntagarna förrän från och med juli månad 1933.

Beträffande utlåningen från fonden vill statskontoret för övrigt framhålla,

att denna utlåning visserligen icke ännu vunnit den väntade ökade omfattningen,

men att under senast förflutna budgetår dock en viss mindre ökning

av det totala utlåningsbeloppet kunnat förmärkas. Med hänsyn till den

korta tid, som förflutit, sedan de nya återbetalningsvillkoren fastställts,

torde man även här ännu sakna tillräcklig erfarenhet örn dessas verkningar

på lånens efterfrågan.

Vid bedömandet av kapitalbehovet för täckdikningslånefonden under budgetåret

1932/1933 har beräknats, att utlåningen under detta år skulle, såsom

lantbruksstyrelsen tidigare angivit, hålla sig inom ramen av l,a00,000 kronor

samt att förty nu förefintliga kapitalmedel å fonden skulle kunna täcka en

utlåning av nämnda omfattning. Skulle emellertid genom ytterligare lindringar

i lånevillkoren en ökad utlåning upp till de för lantbruksstyrelsens

låneanvisningsrätt medgivna 2,000,000 kronor komma till stand redan under

nästkommande budgetår, måste för samma budgetår anvisas ett mot denna

ökning svarande kapitalökningsanslag för fonden.

Den av motionärerna begärda utsträckningen av räntefriheten till respektive

fem år (motion 1:196 och II: 289) och tre ar (motion II: 93) skulle

även i och för sig föranleda anslag å nästkommande års riksstat. Medan

sålunda för närvarande ungefär 55 procent av a fonden redovisade kapitalmedel

äro räntabla, skulle nied en räntefrihet å lånen enligt motionerna

endast omkring respektive 35 procent och 45 procent (respektive 20 procent

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

utskottet.

och 10 procent mindre) av det i nya lån engagerade kapitalet bliva räntabelt.

Med en tillämpning av samma grunder, som iakttogos vid 1930

års nedskrivning av utlåningsfondernas lånemedelskapital, skulle i förevarande

fall för disponerande av 1,500,000 kronor av täckdikningslånefondens

nuvarande kapitaltillgångar för nya lån med föreslagen räntefrihet

erfordras anvisningar å nästkommande års riksstat av andra statsinkomster

för ersättande av genom utlåningen uppkommande oräntabla lånemedel å

respektive 300,000 kronor och 150,000 kronor.

Med hänsyn till att, såsom ovan anförts, tillräcklig erfarenhet ännu icke

kan anses hava vunnits örn verkningarna av senast medgivna lindringar i

villkoren för täckdikningslån samt i betraktande av de jämförelsevis betydande

krav, som ytterligare lindringar i dessa villkor skulle ställa på

statskassan, anser sig statskontoret för närvarande icke kunna tillstyrka

åtgärder i den av motionärerna åsyftade riktningen.

Därest det på grund av rådande depression skulle visa sig, att svårigheter

i allmänhet bomme att uppstå för låntagare att fullgöra betalningsskyldigheten

å täckdikningslånen — något som emellertid icke påvisats för

närvarande vara fallet — skulle möjligen enligt statskontorets förmenande

en tillfällig lättnad kunna beredas låntagarna genom medgivande av ett

års amorteringsfrihet och därmed även ett års förlängning av lånetiden.

Utskottet har tidigare vid skilda tillfällen framhållit täckdikningens

stora betydelse för jordbruket särskilt på grund av möjligheten att därigenom

snabbt öka åkerjordens avkastningsförmåga. Då täckdikningen sålunda

är att betrakta som ett i hög grad produktivt företag och därtill ägnat att

skapa arbetstillfällen, synes ur synpunkten av rådande depression syftet med

de väckta motionerna belijärtansvärt.

Att såsom i motionerna avses redan nu blott två år efter tillkomsten av

bestämmelsen örn två års räntefrihet för lån från täckningslånefonden vidtaga

åtgärder för utsträckning av den räntefria tiden ävensom för en allmän

förlängning av amorteringstiden anser sig utskottet med hänsyn till

vad statskontoret i ärendet anfört icke böra förorda. Såsom statskontoret

anfört inträder betalningsskyldigheten för lån, som utlämnats enligt nu

gällande villkor för låntagarna först från och med juli månad 1933. Å

andra sidan skulle en utsträckning av räntefriheten till fem respektive tre

år enligt statskontorets yttrande påfordra anvisningar å nästkommande

budgetårs riksstat av andra statsinkomster än lånemedel för ersättning av

genom utlåningen uppkommande oräntabla lånemedel å 300,000 respektive

150,000 kronor. Därest det emellertid på grund av depressionen skulle

visa sig att svårigheter i allmänhet komma att uppstå för låntagare att

fullgöra betalningsskyldigheten å täckdikningslånen, synes såsom statskontoret

antytt, en viss tillfällig lättnad böra beredas låntagare, som därav kan

vara i behov. Utskottet vill i sådant syfte i anslutning till vad statskontoret

yttrat tillstyrka, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att utan

hinder av gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden träffa

anstalter för beredande av möjlighet för låntagare, att på därom gjord

ansökan och efter prövning av omständigheterna i det särskilda fallet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39. 5

erhålla ett års amorteringsfrihet och därmed även ett års förlängning av

lånetiden. gjj

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med anledning av förevarande

motioner II: 93 samt I: 196 och II: 289 bemyndiga

Kungl. Maj:t att utan hinder av gällande bestämmelser

örn lån från täckdikningslånefonden träffa anstalter för

beredande av möjlighet för låntagare att på därom gjord

ansökan och efter prövning av omständigheterna i det

särskilda fallet erhålla ett års amorteringsfrihet och

därmed även ett års förlängning av lånetiden;

2) att förevarande motioner i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet hemställt under

1) här ovan ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 38.

Reservation

av herr Pehrsson i Bramstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:239 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vissa lättnader med avseende å gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden. a1 i texten