Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av vackt motion örn lindring i skyldigheten att amortera ett för ett vattenavledningsföretag i Värö socken av Hallands län utlämnat lån.

1932-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:46, Utlåtande med anledning av vackt motion örn lindring i skyldigheten att amortera ett för ett vattenavledningsföretag i Värö socken av Hallands län utlämnat lån.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande med anledning av vackt motion örn lindring i skyldigheten

att amortera ett för ett vattenavledningsföretag i

Värö socken av Hallands län utlämnat lån.

(Ira avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 294

av herr Andersson i Lindome har hemställts, att riksdagen måtte bevilja

lindring i amorteringsskyldigheten för innehavare av i motionen omförmält

odlingslån i och för vattenavledning från ägor tillhörande Backa, Källstorp,

Norvära, Lingome och Skällåkra byar i Värö socken av Hallands län.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Över motionen hava, efter av utskottet därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits den 29 februari 1932 av lantbruksstyrelsen

och den 8 mars 1932 av statskontoret.

Av motionen inhämtas bland annat följande:

Den 31 december 1919 beviljade Kungl. Majit i och för vattenavledning

från ägor tillhörande Backa, Källstorp, Norvära, Lingome och Skällåkra

byar i Värö socken av Hallands län ett lån från odlingslånefonden å 16,230

kronor samt ett anslag utan återbetalningsskyldighet från allmänna avdikningsanslaget

å 8,140 kronor.

Vid den i juli 1919 av vederbörande lantbruksingenjör verkställda kostnadsberäkningen

skulle företagets utförande kosta 27,247 kronor 6 öre. På

grund av de under dåvarande kristid hastigt ändrade arbetspriserna m. m.

uppgingo emellertid kostnaderna för företagets verkställande, som ägde rum

åren 1920—1921, till omkring 35,000 kronor. Det bekomna odlingslånet

fördelades av länsstyrelsen den 20 mars 1926 mellan vederbörande fastigheter,

som uppginge till omkring ett 40-tal. Ägarna vore samtliga småbrukare,

och största jordinnehavet av öppen jord vore omkring 20 hektar.

Rensningen av kanalerna hade måst äga rum vart femte år, enär kanalerna,

som läge å flack mark och vore ganska djupa, lätt uppslammades, även

delvis från öppna havet. Rensningskostnaden uppginge varje gång till 5 å

6,000 kronor.

Sedan numera, efter friåren, nämnda lån skulle börja amorteras, hade

svårigheter uppkommit för dessa mindre bemedlade småbrukare att fullgöra

sin betalningsskyldighet. Även örn det i allmänhet ej vore så höga belopp,

som komme på var och en, vore det dock för dem ytterst svårt att i dessa

kristider få kontanter att betala amorteringen och räntan.

Motionärerna ifrågasätta, att exempelvis hälften av intressenternas kapitalskuld

måtte avskrivas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

15

Lantbruksstyrelsen har anfört.

Ifrågavarande företag omfattade en areal av 102.5 4 hektar, nästan uteslutande,

nämligen till en areal av 102.2 4 hektar, bestående av odlad jord.

Härav komme 89.3 0 hektar på de intressenters andel, vilka blivit delaktiga

av det till företaget beviljade lånet från odlingslånefonden. Vid arbetsplanens

fastställande år 1919 uppskattades båtnaden av torrläggningen för

företaget i sin helhet till ett värde av 43,356 kronor 50 öre, eller omkring

425 kronor för hektar. Kostnaden beräknades samtidigt till 27,247 kronor

6 öre, motsvarande i genomsnitt omkring 265 kronor för hektar.

Arbetet utfördes under kristiden med då rådande höga arbetspriser oell

godkändes av lantbruksstyrelsen den 11 april 1923. Enligt vad i motionen

uppgives skulle kostnaden för företaget till följd av kristidens inverkan

hava stigit till omkring 35,000 kronor, eller i genomsnitt omkring 340

kronor för hektar.

Annuiteten å det till företaget beviljade lånet från odlingslånefonden å

16,230 kronor utgjorde i runt tal 1,080 kronor. Av i lantbruksstyrelsen

förvarade handlingar angående företaget inhämtades, att av de fastigheter

till antalet 45, vilka hade att svara för återbetalningen av nämnda lån,

annuiteten för 32 fastigheter understege 20 kronor, för 6 fastigheter uppginge

till 20 å 50 kronor, för 5 fastigheter till 50 å 100 kronor samt förde

återstående 2 utgjorde 140 kronor respektive 160 kronor. I genomsnitt för

samtliga låntagare uppginge annuiteten till 12 kronor 8 öre per hektar.

För den händelse vederbörande låntagare hade svårt att gälda sagda

annuiteter, funne lantbruksstyrelsen för sin del det kunna ifrågasättas, örn

icke anledningen härtill vore att söka på annat håll än i det här berörda

torrläggningsföretaget. I varje läll kunde företaget, när detsamma jämfördes

med andra under kristiden utförda torrläggningsföretag, till vilka

statsunderstöd blivit i särskild ordning anvisade, ingalunda anses vara av

sådan art i ekonomiskt avseende, att ytterligare statsunderstöd till detsamma

vore påkallat.

Med anledning av vad ovan anförts funne lantbruksstyrelsen sig icke

kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande motion.

Statskontoret har anslutit sig till vad lantbruksstyrelsen i ärendet uttalat

och därför i likhet med styrelsen avstyrkt bifall till motionen.

På skäl, som av lantbruksstyrelsen anförts, anser sig utskottet icke böra

förorda någon åtgiird av i motionen angivet slag.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion 11:294 ej ina föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 april 1932.''

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSOM.

Utskottet.

Närvarande: se utlåtande nr 40.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.