Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående förlängning av den räntefria tiden m. m. beträffande vissa lån till Virestadssjoar nas sänkningsf öretag i Kronobergs län.
1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:47, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående förlängning av den räntefria tiden m. m. beträffande vissa lån till Virestadssjoar nas sänkningsf öretag i Kronobergs län.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
1
xNr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen
angående förlängning av den räntefria tiden m. m. beträffande
vissa lån till Virestadssjoar nas sänkningsf öretag i
Kronobergs län.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 11 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 222, bar Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen medgiva
dels att den tid, under vilken ränta icke skall beräknas å i statsrådsprotokollet
omnämnda, till utförande av Virestadssjöarnas sänkningsföretag
beviljat lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond, må
utsträckas från tre till sex år från första lyftningsdagen;
dels ock att tidpunkten för gäldandet av första annuiteten å lånen må
framflyttas från det sjunde till det tionde året efter första lyftningsdagen.
Beträffande den närmare utredningen i ärendet hänvisas till berörda
statsrådsprotokoll.
Den 7 november 1924 anvisade Kungl. Majit till Virestadssjöarnas sänkningsföretag,
avseende torrläggning av mark inom Virestads och Stenbrohults
socknar i Kronobergs län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget
med 142,110 kronor under villkor, som stadgades i kungörelsen
den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren för erhållande och
tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget, dels
ock lån från odlingslånefonden med 422,140 kronor under de i kungörelsen
den 9 oktober 1914 (nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden
stadgade villkor, varjämte Kungl. Majit fastställde arbetsplan
för företaget.
Vidare har Kungl. Majit den 8 februari 1929 till företagets utförande
anvisat dels ytterligare statsbidrag med 89,750 kronor, att utgå från statens
avdikningsanslag under de villkor, som stadgas i kungörelsen den
11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag
med däri genom kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 276)
gjord ändring, dels ock ytterligare lån med 41,580 kronor, att utgå från
statens avdikningslånefond under de i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr
Bihang lill riksdagens protokoll 19.12. 10 sami. 19 hafi. fSr 47—53.) 1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
258) angående villkoren för lån från statens avdikningslånefond stadgade
villkor.
I en till Kungl. Majit ställd skrift av den 1 oktober 1931 har styrelsen
för ifrågavarande företag på anförda skäl anhållit om fem års räntefrihet
å beviljat lån utöver den enligt gällande bestämmelser medgivna liden
för räntefrihet samt fem års anstånd med påbörjandet av amorteringen
eller, därest räntefrihet icke kunde erhållas, fem års anstånd med
påbörjandet av amorteringen.
Därjämte hava delägarna i företaget i en till Kungl. Majit ställd skrift
av den 22 oktober 1931 anhållit örn ytterligare statsanslag med 150,000
kronor eller, örn icke enbart statsanslag till nämnda belopp kunde erhållas,
anslag till största möjliga del därav och lån tili återstående delen
av berörda belopp.
I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 25 februari 1932 av
lantbruksstyrelsen, som bifogat yttranden av statens lantbruksingenjör I.
Helin av den 20 och 26 november 1931, samt den 5 mars 1932 av statskontoret.
Företaget berör omkring 150 fastigheter och omfattar en arel av 1,845.67
hektar.
Företaget skall enligt med lantbruksstyrelsen avslutat kontrakt vara
fullbordat den 1 september 1932.
Förslaget till ifrågavarande sjösänkningsföretag upprättades åren 1913
—1917 vid en av dåvarande lantbruksingenjören A. Roos handlagd syneförrättning
enligt 1879 års dikningslag.
Arbetets påbörjande har fördröjts till följd av rättegång mellan intressenterna
i företaget och av detsamma berörda vattenverksägare. Sedan
rättegången år 1922 avskrivits genom en mellan parterna träffad överenskommelse,
verkställde den under mellantiden nytillkomne lantbruksingenjören
Helin, på framställning av företagets intressenter, omräkning
av arbetskostnaden ävensom ny uppskattning av båtnaden, med hänsyn
till de sedan år 1917 inträffade förändringarna på arbetsmarknaden och
i det allmänna konjunkturläget för jordbruket.
I den vid beviljandet år 1927 av förenämnda statsunderstöd verkställda
utredningen hade kostnaden för arbetets utförande beräknats till 718,790
kronor 62 öre och den genom detsamma uppkommande båtnaden till
724,232 kronor 41 öre. Av nämnda kostnad utgjorde den egentliga arbetskostnaden
omkring 636,800 kronor, medan återstoden eller omkring 82,000
kronor, belöpte på lösen av vattenverk, jordersättningar, förrättningsarvoden
m. m.
Enligt nu föreliggande handlingar beräknas den egentliga arbetskostnaden,
däri inräknat återstående schaktningsarbete och dylikt, uppgå till
omkring 720,700 kronor, vilket belopp med 83,900 kronor eller omkring
13 procent överskrider motsvarande, i arbetsplanen beräknad kostnad,
636,800 kronor. Denna merkostnad har genom skiljedomsutslag i tvist mellan
företagets intressenter och vederbörande entreprenör blivit pålagd
intressenterna i företaget. Vidare har företaget fått vidkännas ytterligare
utgifter, så att totalkostnaden för företaget nu kan beräknas ungefär
sålunda i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
3
år 1927 beräknad kostnad för företagets utförande
beräknad ökning:
i kostnader för företagets utförande kronor 83,900
marklösen ............................................ » 5,000:
skiljedomsförfarande ............................ » 10,000:
räntor, båtnadsjordens utbrytning,
kontrollantarvoden m. m................. » 68,750:
kronor 718,790: 6 2
» 167,650: —
summa kronor 886,440: 6 2.
Fördelad på den i företaget berörda arealen, sedan den däri ingående
oodlade jorden reducerats med hänsyn till värdet mellan nämnda jord och
åkerjordens värde, motsvarar det totala kostnadsbelöppet en kostnad för
hektar av omkring 1,280 kronor.
I enlighet med för lånen gällande bestämmelser beräknas för de första
tre åren från första lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå
följande tre år beräknas å lyftade belopp 3.6 procent årlig ränta, vilken
vid dessa tre års slut lägges till den beviljade lånesumman. A det sålunda
uppkommande beloppet erlägges från och med det sjunde året efter
första lyftningsdagen, till dess lånet blivit slutbetalt, en annuitet av
sex procent, därav såsom ränta räknas 3.6 procent å det oguldna kapitalbeloppet.
För de nu ifrågavarande lånen inträder alltså skyldighet att inbetala
ränta och amortering under juli 1932 respektive under jirai 1936.
I förenämnda skrivelser av den 1 och 22 oktober 1931 har sökanden
såsom skäl för sina framställningar anfört bland annat, att under år 1931
hade utdebitering verkställts å de i företaget kvarstående delägarna, uppgående
till 1,000 kronor per delaktighetsprocent, för återbetalning av
tagna lån i Virestads församlings sparbank samt i aktiebolaget Sydsvenska
banken å tillhopa 100,000 kronor och att för fullgörande av återstående
arbeten m. m. de kvarstående delägarna komme att under den närmaste
tiden få vidkännas så stora utbetalningar, att, örn de samtidigt skulle
börja återbetalningen av statslånet, detta skulle komma att medföra så
oöverskådliga ekonomiska svårigheter, att säkerligen många av delägarna
därigenom skulle nödgas gå från gård och grund.
Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.
Den sammanlagda ökningen av den i arbetsplanen beräknade kostnaden
utgjorde omkring 167,650 kronor. Av handlingarna i ärendet syntes framgå,
att en icke oväsentlig del av denna kostnadsökning bort kunna undvikas,
därest vid arbetets utförande tillämpats mera ändamålsenliga och
effektiva metoder, än som här torde varit fallet. Genom att arbetet varit
utlämnat på entreprenad hade det emellertid icke varit möjligt för företagets
intressenter eller vederbörande lantbruksingenjör att utöva någon
inverkan i nämnda avseende.
Med hänsyn till de betydande kostnader, sora företaget hade betingat,
syntes det antagligt, att det för intressenterna i detsamma under nu rådande
förhållanden måste möta stora svårigheter att under den närmare
framtiden av egna medel likvidera företagets utgifter utöver det erhållna
statsunderstödet, det ville säga (886,450 — 695,580=) i runt tal 190,900 kro
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
Utskottet.
nor. Dessa svårigheter torde i detta fall varå desto mer framträdande,
som dels enligt vad i ansökningshandlingarna uppgivit^ ifrågavarande
intressenter utgjordes ända till 90 procent av småbrukare, och dels det från
odlingslånefolldén erhållna lånet skulle undor år 1932 börja amorteras med
årliga annuiteter av omkring 31,000 kronor. Fördelade på den i företaget
ingående, på sätt förut nämnts i förhållande till åkervärdet uträknade
arealen motsvarade nämnda annuitet ett belopp av omkring 45 kronor för
hektar. Trots det svåra läge, vari företagets delägare sålunda befunne
sig, hade de likväl funnit angeläget framhålla, att de för framtiden väntade
sig stort gagn och nytta av företaget,
.Med hänsyn till den betydande, örn också tillfälliga påfrestning, som blivit
en följd huvudsakligen av intressenterna genom förutnämnda skiljedom
pålagda kontantutlägg, syntes möjligheten böra undersökas att för
dem underlätta likvideringen av företagets engångsutgifter genom lämpligt
avvägd lindring i fråga örn återbetalningen av statslånet eller genom
anvisande av direkta statsunderstöd.
Lantbruksstyrelsen yttrande utmynnar i en hemställan, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att dels den tid, under vilken
ränta icke skulle beräknas å de till ifrågavarande företag utlämnade lån
från odlingslånefonden och statens ävdikningslånefond, finge utsträckas
från tre till sex år från första lyftningsdagen, dels ock tidpunkten för
gäldandet av första annuiteten å lånet finge framflyttas från sjunde till
det tionde året efter första lyftningsdagen.
Statskontoret har i betraktande av de särskilda omständigheter, som enligt
vad lantbruksstyrelsen framhållit i detta fall kunde anses föreligga,
icke velat motsätta sig ett medgivande av ytterligare räntefrihet ävensom
uppskov med amorteringen på sätt styrelsen härom hemställt.
Departementschefen har anfört följande:
»I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört synes mig ytterligare
statsunderstött till ifrågavarande företag i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet
eller lån icke böra medgivas.
Däremot synes mig billighetsskäl tala för att — i likhet med vad riksdagen
medgivit (skrivelse 261/1928) i fråga örn Dragsängarnas invallningsföretag
i Kopparbergs län — giva företaget någon lättnad i fråga örn
återbetalande av de båda lån, som företaget erhållit. I sådant avseende
synes lantbruksstyrelsens förslag, innefattande dels utsträckning av den
räntefria tiden från tre till sex år, dels ock framflyttning av tiden för
gäldandet av den första annuiteten för det ena lånet till år 1935 och för
det andra lånet till år 1939, bereda intressenterna i företaget lindring i de
svårigheter, vari de på grund av omständigheternas makt kommit.»
I betraktande av att enligt vad lantbruksstyrelsen i ärendet framhållit
särskilda omständigheter i förevarande fall kunna anses föreligga och då
statskontoret av denna anledning icke ansett sig böra motsätta sig de av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
5
lantbruksstyrelsen förordade, i propositionen föreslagna lindringarna, tillstyrker
utskottet Kungl. Maurts förslag. Utskottet hemställer sålunda,
att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 april 1932.
•.r •; 1 ! •'' ; i-.f f-ujjv
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 40.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående förlängning av den räntefria tiden m. m. beträffande loivsa lån till V ires t adss fri a1 i texten